Vem var Waltzing Matilda, vad har namnet för förebild…?

Flera av oss har nog valsat, någon kan haft namnet Matilda, så denna historiska kvinna jag nämnt har egentligen inte något med en kvinna vid namn Matilda att göra. Okej, vi hamnar i Australien och – det finns mer än två versioner. Musikaliskt finns då ”Waltzing Matilda”, men även versioner som ”the Band played Waltzing Matilda”, med olika budskap.

Fakta såklart 😉
Waltzing Matilda, Roud 9536, är en folkvisa från Australien, betraktad som Australiens inofficiella nationalsång. Originalets sångtext skrevs av australiska poeten Banjo Paterson 1895 till en melodi som skilde sig något från den senare använda, och publicerades först som noter 1903. Okej?

Så det är ingen Matilda som dansar vals. Sången berättar något om landets historia, precis som när man i Sverige sjunger om Dan Andersson som väntar vid sin mila eller om Jungman Jansson, slarvig men mänsklig, hejåhå.

Ballad – folksong?
Banjo P. var en populär sångare av ”bushballader” – som handlade om tillvaron i det människoöde och ökenartade inlandet som det i dag tar bortemot en vecka att bila igenom, från öst till väst – hans namn i helhet var – Andrew Barton Paterson och kallades Banjo Paterson. Han levde 1864-1941 och är i Australien känd av alla för dikten ”The Man from Snowy River” (1895) om en oförvägen ryttare i ödemarken, the bush. (”It was grand to see that mountain horseman ride”, det var storartat att se den där hästkarlen rida från bergen).

---

I texten finns många ord som är främmande?
Man hör om en swag som är en slags sovsäck, mer noga var det ett ihopsurrat bylte – som används i bushen. I dag är det en sofistikerad sak; man gillar att vandra och campa i sitt australiska inland och har god utrustning för det. Men den här luffaren bär på byltet med det han oundgängligen behövde, inklusive en filt eller ett fårskinn mot nattkylan.

Och en billabong är ett vattenhål. Man måste alltid bära vatten med sig och kunna fylla på förrådet. Utan vatten går man under. Sommartid kan det vara 40-45 grader varmt. Coolabahträdet är ett av många sorters eukalyptusträd och hans billy är en vattenkastrull som används över öppen eld.

Matilda då?
Vem vill komma och ”valsa Matilda” med mig, undrar han. Det är gammal slang och betyder ungefär: Vem vill vandra runt med mig? Matilda kan uppfattas som ryggsäcken, det enda sällskapet att ””vandra, dansa” runt med. I Danmark sa man förr om hantverkare att de ”gick på valsen” och i Tyskland att de var ”auf der Waltz”, när de gick från by till by och skaffade sig jobb där någon behövde en målare eller en snickare.

---

Swagman?
Visan handlar om en daglönare, en så kallad ”swagman”, som gick från gård till gård för att arbeta. Dessa tillfälliga arbetares packning kallades ”Matilda”. Han sitter vid ett vattendrag och kokar vatten, då ett får kommer för att dricka. Mannen tar fåret, men upptäcks av dess ägare och tre poliser.

Hellre än att bli arresterad för stölden, ett brott som bestraffades med hängning, dränker sig mannen i vattendraget och han spökar där sedan dess. Man kommer tänka lite på dåtidens svenska ”gå på luffen”, vandrare.

Låtens historik?
Låten spelades in först 1926, framförd av John Collinson och Russell Callow. 2008 lades denna inspelning av ”Waltzing Matilda” till i registret Sounds of Australia i National Film and Sound Archive, som säger att det finns fler inspelningar av ”Waltzing Matilda” än någon annan australisk sång. Wow!

1995 rapporterades att minst 500 artister i Australien och utomlands hade släppt inspelningar av ”Waltzing Matilda”, och enligt Peter Burgis från National Film and Sound Archive är det ”en av de mest inspelade låtarna i världen”

Slim Dusty – Waltzing Matilda
https://www.youtube.com/watch?v=FqtttbbYfSM

”Once a jolly swagman camped at a billabong,
Under the shade of a Coolibah tree,
And he sang as he watched and waited until his billy boiled,
”You bring a Waltzing Matilda with me.”

Downstairs, a jumbuck came to drink at that car ticket
Up jumped swagging and grabbed him with joy,
And he sang as he kept the jumbuck in his tucker bag
”You bring a Waltzing Matilda with me.”

Versionen ”the Band played Waltzing Matilda”?

Gripande minnen av tragik, som i krig…
❤ John McDermott är fantastisk.
https://www.youtube.com/watch?v=VktJNNKm3B0

”Och bandet spelade Waltzing Matilda” är en låt skriven av skotsk-födda australiensiska songwritern Eric Bogle 1971. Låten beskriver krig som meningslöst och grymt, samtidigt som man kritiserar dem som försöker förhärliga det. Detta exemplifieras i låten av berättelsen om en ung australisk militär som lemlästas under Gallipoli-kampanjen under första världskriget.

Huvudpersonen, som hade rest över Australien på landsbygden före kriget, är känslomässigt knäckt av förlusten av benen i strid. När åren går noterar han andra veteraners död, medan den yngre generationen blir apatiska mot veteranerna och deras sak. Som avslutning innehåller låten melodin och några rader med texter till ” Waltzing Matilda ” av poeten Banjo Paterson som jag berättat om. I sången nämner sångaren också att han är glad att ingen möter honom som ensam, som ska behöva se hans trasiga kropp och påverkas…

Liam Clancy – Band Played Waltzing Matilda
https://www.youtube.com/watch?v=PFCekeoSTwg

---

Kuriosa?
Matilda the Kangaroo var maskot vid Commonwealth Games 1982 som hölls i Brisbane, Queensland. Matilda var en tecknad känguru som framträdde som en 13 meter hög mekanisk känguru vid öppningsceremonin åtföljd av Rolf Harris som sjöng ”Waltzing Matilda”.

---

Det australiska kvinnliga fotbollslandslaget heter smeknamnet Matildas efter den här låten.

---

Källor:
musixmatch.com
sv.wikipedia.org
en.m.wikipedia.org
gd.se
youtube.com

❤
Blogginlägget nedskrivet 13/6-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

Är insekter filosofer, tänker de mycket? Får man äta insekter, se vilka…

Insekter har – otroligt nog, förmågan till subjektiva upplevelser, vilket är den mest grundläggande formen av medvetande. Men inga Einstein precis…

---

Antalet nervceller i en bananflugas hjärna är cirka 100 000. En myra har något fler, 250 000, och ett honungsbi har så många som 950 000 – medan en människas hjärna rymmer obs. – cirka 100 miljarder nervceller. Med största sannolikhet är inte insekterna ensamma om att ha en primitiv form av medvetande.

Andra leddjur, som spindeldjur och kräftdjur, har liknande hjärnor som bör fungera på samma sätt. En bananfluga (Drosophila melanogaster) väger exempelvis ett milligram, och dess hjärna har en bredd som motsvarar ett par hårstrån.

En nödvändighet för ett medvetande är ett centralt nervsystem, med andra ord någon form av hjärna, inte bara ett nät av nervtrådar som hos maneterna. Insekterna har just ett sådant system, precis som hos oss ryggradsdjur — en central, förstorad nervknut i huvudet specialiserad för att processa och integrera sinnesintrycken från yttervärlden. Med andra ord en hjärna.

Kuriosa:
Får man äta insekter?
Insekter räknas som så kallade ‘nya livsmedel’ och är än så länge ovanliga på den svenska marknaden. Insekter får bara produceras och säljas som livsmedel om de är tillåtna enligt regelverket om nya livsmedel, och de är bara tillåtna om de bedömts säkra att äta.

Att det nu är lagligt och möjligt att sälja insekter för konsumtion i Sverige öppnar upp för nya kulinariska upplevelser. Men endast åtta sorter står på den tillåtna listan och skaldjursallergiker bör se upp för mjölmask och syrsa lite extra noga, varnar Livsmedelsverket.

Myror har exempelvis brukat serveras på restaurang Noma i Köpenhamn som fick utmärkelsen ”världens bästa restaurang”. Det finns många olika arter myror. Den vanligaste svartmyran heter egentligen svart tuvmyra. Rosta myrorna för att vara säker på att du inte får i dig någon parasit från dem.

Här är insekterna du får äta (om du vill, mums?).

Mjölmask
Buffalolarv (lesser mealworm)
Hussyrsa
Tropisk hussyrsa
Europeisk vandringsgräshoppa
Ökengräshoppa
Honungsbi, drönarpuppa
Svart soldatfluga (ovan)

Insekterna på listan har godkänts i andra EU-länder efter 1 januari 2018 och är därför godkända för konsumtion i olika former i Sverige.

Källor:
svt.se
svd.se
livsmedelsverket.se
siu.se

Blogginlägget nedskrivet 9/3-24. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Vilka är de äldsta, kända vilda fåglarna man vet om, och ett flertal rekord…?

Våra flygande vänner – fåglarna – och en del rekord. Vem och vad – bland vilda fåglar. Det handlar bara om – dokumenterade företeelser.

Om ålder först?

Äldsta vilda fågeln – Kungsalbatross, i Nya Zeeland som blev minst 105 år gammal.
Albatrosser finns i ett stort utbredningsområde i Antarktiska oceanen och norra Stilla havet men saknas i norra Atlanten. Av de 22 albatrossarter som erkänns av IUCN är åtta utrotningshotade. Det finns en nordlig och en sydlig kungsalbatross. Fotot överst.

Nordlig kungsalbatross är en mycket stor, svartvit albatross med en kroppslängd på 115 cm. Sydlig kungsalbatross är en mycket stor, svartvit albatross med en kroppslängd på 115 centimeter och vikt av ungefär 9 kg. Ganska lika i längd 🙂

---

Senare – och utmanare är den kända vilda fågel, en laysanalbatross som kallas Wisdom och som häckade senast 2014, 64 år gammal, på Midwayöarna, nordväst om Hawaii i Stilla havet. Men den är nu 2021 – vid drygt 70 års ålder, mamma till en unge igen. Nutid okänt. Ringmärkt 1956. Fotot ovan på fågeln 2014.

---

Äldsta vilda fågeln i Europa – en mindre brittisk lira ringmärkt i Wales som blev minst 50 år gammal och 11 månader. En annan mindre lira blev minst 49 år och 8 månader. Båda dessa kontrollerades av ringmärkare och kan således fortfarande vara i livet. Arten på bild nedan.

Med reservation för sena förändringar är trean bland Europas fåglar faktiskt en dansk vigg. När den blev skjuten var den minst 45 år och 3 månader gammal. Fyra? En brittisk stormfågel som blev 43 år och 11 månader och femma – en tysk strandskata som var 43 år och 4 månader när den blev slagen av en rovfågel.

---

Sveriges äldsta kända fågel?
Det är en häckande sillgrissla på Stora Karlsö. Man avläste ringen på en fågel som var ringmärkt redan sommaren 1972. Det innebar att den var minst 42 år och 11 månader gammal. Därmed slogs det gamla rekordet med ungefär en månad. Även det var en sillgrissla, avläst på Stora Karlsö 2008 och märkt 1965. Enligt senare nyheter 2021 är den första nu 46 år och levande.

Sillgrisslor hör till de fåglar i vår del av världen som blir allra äldst. Därmed är de tre äldsta, kända svenska fåglarna just sillgrisslor.

Småfåglar?
Väldigt få av de minsta fåglarna blir över två år. Men en och annan hänger i och rekordet bland småttingarna har en gråsparv med 16 år.

På zoo, ej vild?
Den allra äldsta, kända fågeln – levde större delen av sitt liv i Adelaide Zoo i Australien. Det var en större flamingo som dog och då uppgavs vara 83 år gammal.

Allmänt?
Kråkfåglar som skata och kråka kan bli tio år och är inte ovanligt. Större som havsörn och kungsörn kan bli klart äldre än så, ibland ända upp till 30 år.

---

Åldersrekord för 10 svenska fågelarter:
Knölsvan – 25 år. Gräsand – 23 år. Havsörn – 33 år. Strandskata – 31 år. Berguv – 27 år. Större hackspett – 12 år. Sädesärla – 10 år. Rödhake – 10 år. Koltrast – 17 år. Domherre – 12 år. Dessa svenska, källa: Naturhistoriska riksmuseet

Fotona är på fåglar av nämnda arter.

Källor:
sv.wikipedia.org
ungafakta.se
birdlife.se
aftonbladet.se
land.se

Blogginlägget nedskrivet 8/5-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

Minns Mona Seilitz, charmig kvinna – i filmer och på teater…

Ja, det handlar om – Mona Elisabet Seilitz, född Alexandersson i januari 1943 i Malmö, död i april 2008 i Malmö, 65 år, var en svensk skådespelare, konstnär och programledare.

Tidiga åren?
Föddes och växte upp i Malmö, där hon som barn började sin bana på Teater 23, innan hon flyttade till Norrköping för att studera vid teaterlinjen på Marieborgs folkhögskola. Hon fortsatte sina studier vid elevskolan vid Stadsteatern Norrköping–Linköping 1962–1965.

---

Teater mer?
Efter skolan spelade hon bland annat på Folkan i Stockholm med revymannen Kar de Mumma med flera. Särskilt på teaterscenen kom hennes skådespelartalang till sin rätt, inte minst inom det komiska genrespråket.

Hon vidareutbildade sig inom sång i Malmö och turnerade på 1970-talet med pjäsen Kaktusblomman med Riksteatern, spelade bland annat på Intiman och tv-teater vid Sveriges Television i Göteborg.

Hon spelade under 1980-talet ofta rollen som sexig blondin i flera olika farser på privatteatrarna i Stockholm. Hon gjorde ”dum blondin”-roller med skärpa, kvickhet och en smula ironi. Utan att själv önska sig detta blev hon ”riksvamp” med hela svenska folket, sägs det. 1993 engagerade Hagge Geigert henne på Lisebergsteatern.

Film och TV?
Sin filmdebut gjorde hon i kortfilm Mannen med den vita ballongen (1965). Sin första stora filmroll fick hon som servitris tillsammans med Thommy Berggren i Giliap (1975). Hon medverkade också bland annat i dramaserien Babels hus, Saxofonhallicken, julkalendern Julpussar och stjärnsmällar, Vita lögner och komediserien Hem till Midgård.

På film har publiken också kunnat se henne i bland annat Göta kanal, Jönssonligan & Dynamit-Harry, Gräsänklingar och Stockholm Marathon. Mycket och – roligt.

Konst och design.
Mona Seilitz ägnade mycket tid åt måleri och visade upp sina verk. På senare år kom hon även att ägna sig åt modedesign, sägs det.

Privat- och familjeliv?
Seilitz hade fem syskon och var gift tre gånger. Först gift med gitarristen och tonårskärleken Jan-Erik Seilitz. År 1977 gifte hon sig med musikern Bill Öhrström, gift till 1989. Sist var det med Stefan Falk 1990 – 1991 (skild).

Hon hade inga barn, bodde i många år i Gamla stan i Stockholm, men återvände de sista åren av sitt liv till barndomsstaden Malmö. Hon led de sista åren av hjärtbesvär och dog 2008 av bröstcancer.

Tragik hon bar på enligt media?
Fram till sin död 2008 sörjde Mona att hon tvingats göra abort – ett ingrepp som gjorde att hon inte kunde få barn senare i livet.
”Hon ältade det inte, men hon tog upp det då och då. Hon kunde inte få barn efter aborten, har hennes bästa vän”, Erik Larsson sagt. ❤

Källor:
sv.wikipedia.org
femina.se
imdb.com
svenskfilmdatabas.se
expressen.se

foto1
JanerikHenriksson/TT

Blogginlägget nedskrivet 2/1-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

OS, minns vackra, gåtfulla Ethel Catherwood, höjdhopperska…

Historiskt okänd sportsligt kanske, dock ej i Kanada, men fängslande återfinna de som gjort prestationer värda minnas. OS-guld, världsrekord är fina papper. En att minnas var – Ethel Maria Catherwood (28 april 1908 – 26 september 1987) som var en kanadensisk idrottskvinna.

Föddes troligen i Hannah, North Dakota, USA, men uppvuxen och utbildad i Saskatoon, Saskatchewan, där hon visade sin talang i friidrott, inkl. baseball och basket. 1926 satte hon kanadensiskt rekord för höjdhopp i Saskatoon vid friidrottstävlingar med 1,511 m och senare världsrekord med – 1.58 m.

---

1928 blev hon medlem i Matchless Six, en grupp av 7 kanadensiska kvinnor som tävlade det året i sommarspelen i Amsterdam, de första olympiska spelen som tillät kvinnliga konkurrenter i friidrott. Catherwood tog hem en guldmedalj i höjdhopp, genom att klara 1,59 m. Senare också världsrekord på 1,6 m. Jämfört med idag var stilen ganska svår att hoppa högt med. Det var stort fokus på hennes fysiska attribut under spelen, hon fick smeknamnet ”Saskatoon Lily”.

En New York Times-korrespondent kallade henne ”vackraste flickidrottaren” vid detta OS. Med sitt vackra ansikte blev hon den som tog hem världens första guldmedalj som kvinnlig höjdhoppare och innehar titeln som den enda kanadensiska kvinnliga idrottare att ha vunnit en individuell guldmedalj i ett OS i friidrott. Hon testade också att tävla för det amerikanska OS-laget 1932.

Efter återkomsten till Kanada, erbjöds hon filmkontrakt, men avböjde. Catherwood levde ett gåtfull liv. Efter OS, där hon hyllades som spelens skönhet, hamnade hon snart i ”en skandal”. Hon var ”hemligt” gift, men skiljde sig snabbt med James McLaren – och senare äktenskap med Byron Mitchell (som hon skilde sig med 1960) – dock hade hon pressen efter sig varje steg.

Hon flyttade sedan till Kalifornien, där hon medgav att hon verkligen var amerikan, född i Hannah, North Dakota år 1908 (senare flyttat till Scott, Sask 1910.) Hon vägrade att ge intervjuer och sa att hon hade sålt alla sina medaljer och troféer. Efter flytten till Kalifornien tävlade hon – aldrig mer.

1955 blev hon invald i Kanadas Sports Hall of Fame, Saskatchewan Sports Hall of Fame 1966 och Saskatoon Sports Hall of Fame 1986.

Hon dog i Grass Valley, Kalifornien 1987, 79 år gammal. Känd, okänd. Personlighet.

Källor:
en.wikipedia.org
histori.ca
thecanadianencyclopedia.com