Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, klockan 10 dagligen. 2490 st inlägg. OBS! COVID-19, DISTANS, MUNSKYDD!


2 kommentarer

Dricker myror, flugor och sniglar vatten, och varför…?

Klart vi alla funderar på om de där små krypen behöver vatten, törst har väl alla – ibland? Myror har jag fått in nu, ovälkommet – så, badar de? Nej. Men dryck?

Först är myror likt de flesta andra varelser på jorden, beroende av näring och vatten för att överleva. Nästan alla myrarter är omnivorer, alltså allätare. De får sin näring från både växt- och djurriket och är experter på att utnyttja sin omgivning för att föda sig själv och sina kolonimedlemmar. Om käk först 🙂 En vanlig koloni av kal skogsmyra (Formica polyctena) kan under ett år konsumera sex miljoner, eller 28 liter, insekter. Jaja.

Vattnet så?
Precis som människan så behöver myror vatten för att överleva. I de flesta fall kan en koloni klara sig utan föda en tid, men – brist på vatten är ytterst dödligt. En myrkoloni får i naturen i sig mycket av sitt vatten från den fuktiga mark de lever i.

Tropiska myror som lever i träd samlar bland annat vatten från morgondaggen som lagt sig på blad och grenar. Eftersom vatten är så viktigt för myror (de torkar väldigt lätt ut) bör de har fukt nära. I vanliga fall dricker myror nämligen från de väggar där fukten samlats. Detta är en av anledningarna till att bon i lättbetong är så populära, då de suger upp vatten och fördelar ut det i sina väggar.

Flugor och vatten?
Vår husfluga har sugande mundelar och de finns i hela världen och omfattar uppåt 100 000 arter. I Sverige finns det ungefär 4 500 olika arter. Några hundra arter hos mig? 🙂

Husflugan kan bara äta flytande föda och spottar därför ut saliv på sin mat innan den snabbt suger upp allt blött med sin snabel. Saliven och de håriga fötterna kan sprida sjukdomar eftersom flugor äter det mesta från sockerbitar till sår och avföring. Otäcka djur va? Så ja, de behöver vätska.

Bananflugor?
Sexgalna och gillar supa till? Japp.
Alkohol utgör en del av bananflugornas föda. Men nya forskningsrön visar att den även kan fylla andra funktioner. En forskargrupp vid University of California i San Francisco, USA, undersökte hur flughannarnas framgångar hos det motsatta könet påverkade deras alkoholkonsumtion.

Forskarna lät flughannar umgås med obefruktade och parningsvilliga honor. Resultatet blev, inte helt oväntat, sexuellt tillfredsställda flugor av båda könen. Forskarna lät sedan en grupp hanflugor träffa honor som redan parat sig och därför var ointresserade av sex. Under fyra dagar blev hannarna nobbade av honorna. Men…

De nobbade hannarna flyttades sedan till en behållare där de fick fri tillgång till två sorters mat: en alkoholfri variant och en variant med 15 procent alkohol. En klar majoritet föredrog den alkoholhaltiga födan. Även de flughannar som fått para sig fick välja mellan de två matsorterna. Men de sexuellt tillfredsställda hannarna var relativt ointresserade av den alkoholhaltiga maten. Därför trivs de bland vår frukt som börjar ruttna och vi glömt av…

Sniglar?
Ja, de skrapar i sig mat och vatten med sina mundelar som kallas för radula. Och de behöver vatten som alla andra levande varelser. De dricker mer lagom, inte för mycket – sägs trivas i regnvattens närhet. Sniglar är en allmän benämning för landsnäckor som saknar skal (hus). Sniglar är hermafroditer, jämför med vår sexatlet bananflugan.

Sniglar förekommer i många miljöer. Dock är de känsliga mot torka och är därför framför allt nattaktiva. Dagtid gömmer de sig på svala och fuktiga platser. De flesta sniglarna äter levande eller döda växtdelar. Flera arter äter gärna as och några är rovdjur. Inga husdjur nämnda, men de finns i vår närhet…

Källor:
antkeepers.com
skogssverige.se
fof.se
sv.wikipedia.org
nrm.se
davidchita.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 17/3-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


1 kommentar

Bofinken, eller bokfinken, populär tätting som skrämd låter, ”fink, fink”…

bokfink

Bofinken hör till de mest sedda och omtyckta fåglarna, en vanlig, fin fågel att skåda och finns här från mars. Fringilla coelebs, flertalet övervintrar främst i Belgien och Frankrike, men några övervintrar i södra Sverige.
Tillsammans med lövsångaren är det den fågel som finns i störst antal i Sverige. Den är en liten tätting som tillhör familjen finkar, och som är mycket talrik i Europa.

Namnet?
Namnet bofink har den fått av att när den varnar så låter den fink, fink, och att den trivs i bokskogar (på tyska Buchfink) eller av danska bogfink, med betydelsen ”bokfink”. Bofinken har haft många dialektala namn i svenskan, ex. kvint i Värmland, risstackfågel i Dalarna, tvint i Norrbotten och vitt-ilt i Härjedalen.

Bofink / Fringilla coelebs / Common Chaffinch / ljud-sound
https://www.youtube.com/watch?v=sJ5QtF26Ofw

common chaffinch Fringilla coelebs

Historiskt?
Från 1800-talet finns ett antal källor som anger dialektala namn som baserar sig på ”hampa”, från 1824 att hamptätting är ett småländskt namn för bofink. Flera av dessa dialektala namn som hamp-tätting, hamp-spink, hamp-fink och hamp-ticka anges dock i äldre källor som dialektala namn för hämpling. Det vetenskapliga artepitetet coelebs är latin och betyder ”ungkarl” och syftar på att honorna lämnar hanarna ensamma om vintern i fågelns norra utbredningsområde.

Hanen är färgrik med grå hjässa, brun rygg, gulgrön övergump och mörk stjärt. Hakan, kinderna och hela buken är rödbrun, och på vingarna har den två tydliga vingband. Honan är gråbrun och betydligt mer diskret färgad och tecknad, men även hon har två tydliga, vita vingband. Längd 16-17 cm, maximal ålder – 14 år.

Om bofinken ser bondens tjänstefolk arbeta tillsammans vid skördetid, (Sörmland) sjunger han:

”Pigan å drängen!
På ängen!
Fy skäms!
Pigan å drängen!
På ängen!
Fy skäms!”

Källor:
wildlifegarden.se
sv.wikipedia.org
nrm.se
fageln.se
youtube.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 8/2-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Vilka fåglar var först och hur levde de, dessa urtidsfåglar…?

Pelagornis chilensis

Numer vet man ganska säkert att dessa bamsingar utvecklades ur dinosaurierna. De två arterna har så mycket gemensamt att de flesta forskare är övertygade om det. De fjädrar som fåglarna täcks av är helt enkelt mjuka och förlängda fjäll. Det fanns några fågelarter som levde redan under dinosauriernas tidsålder, men de blev inte särskilt stora och levde mestadels på fisk och insekter. Då dinosaurierna dött ut blev de istället den största och farligaste livsformen på vår planet.

De liknade på många sätt de snabba, köttätande dinosaurierna som sprang på två ben. Deras storlek hindrade dem dock från att kunna flyga. Just flygförmågan visade sig vara viktigare än en avskräckande storlek, och snart jagade de flesta fåglar i luften istället. Man vill inte tänka sig en fågel springande efter sig med näbb, stor som ett hus? 🙂 På några isolerade öar där det inte fanns några stora köttätande däggdjur levde jättefåglarna kvar länge. Många av dem blev sedan utrotade av människan. Den största fågeln utan flygförmåga som nu finns kvar är den afrikanska strutsen, med sina vackra benmuskler.


Startade med att flyga?
Hur gick det till när fåglarna började flyga? Den evolutionära utvecklingen från en reptil, som går på fyra ben, till en fågel som behärskar luftrummet, förefaller mycket drastisk. Men utvecklingen skedde stegvis under lång tid. En del dinosaurier utvecklade fjädrar, men inte till att flyga med.

Sedan utvecklades frambenen, kanske också bakbenen, till vingar med flygdugliga fjädrar. Därefter började fåglarnas förfader segelflyga. Till slut omvandlades rörelseapparaten och fjäderdräkten så att aktiv flygning med två vingar blev möjlig. Fåglarna är ensamma bland ryggradsdjuren om att kunna röra sig såväl på marken som i luften och i vattnet, låt vara att alla fåglar inte behärskar simkonsten.

Pelagornis11

Mest berömd då?
Urfågeln hette Archaeopteryx, det mest berömda fossila djuret någonsin. Men man ser flera ursprungliga drag som skiljer den från dagens fåglar: den fjäderklädda svansen. Ett annat drag är – näbbens tänder. Archaeopteryx levde för cirka 150 miljoner år sedan under juraperioden.

Världens största flygande fågel som levt?
Ja, man har hittat ett fossil efter vad som kan ha varit världens största flygande fågel, man har identifierat detta. Den ska ha kunnat glidflyga kilometer efter kilometer utan att flaxa. Otroligt! Inget direkt drivmedel?

Detta exemplar, Pelagornis sandersi, levde för 25 – 28 miljoner år sedan. Detta var – efter dinosauriernas och före människornas tid på jorden. Den hade en vingbredd på 6 – 7,4 meter och var dubbelt så stor som största nu levande flygfågel, kungsalbatrossen, med sina 3,5 meter mellan vingspetsarna.

Paleontologen Dan Ksepka och hans forskarlag vill nu hitta svaret på varför fågelarten dog ut, och hur den kunde flyga trots sin storlek. Hur som lär P. sandersi ha varit en mästare på att glidflyga över öppet hav, långt utan ett enda vingtag. Seglande på vindar i timtal med några svep över vattenytan för att fånga fisk med den jättelika näbben. Lite som folk som man minns förr metade i bäcken på landet.

Var hittades denna?
Fossilet påträffades 1983 vid byggandet av en flygplatsterminal nära Charleston i South Carolina, och var synnerligen välbevarat. Skallen var helt intakt och näbben hade kvar sina tandliknande bentaggar i både över- och underkäke. ”Tänderna” tyder på att arten är en släkting till den utdöda fågelfamiljen pelagornithid.


Mer fynd i Chile!

Pelagornis chilensis2

Fossilet av en sju miljoner år gammal fågel har hittats i Chile, ovan – lite yngre än den förra, dock är båda döda. Den har den största vingbredden man med säkerhet har uppmätt hos en urtidsfågel. Obs här gäller det mätt – och fågeln som var bevarad till 70 procent, hittades i sandstensavlagringar i norra Chile.

Arten har fått namnet Pelagornis chilensis och tillhör en utdöd grupp av fåglar, som kallas bentandade fåglar (Pelagornithidae). De dök upp för cirka 60 miljoner år sedan, så längre bakåt i tiden – de levde över hela världen och dog ut för några miljoner år sedan. Flera arter av de bentandade fåglarna utvecklades till giganter med en vingbredd på över fyra meter och tillhörde de största flygande fåglarna någonsin. Otroliga storlekar. Skulle du finna en levande i din trädgård kan du ”riskera” bli rik 🙂

Källor:
ungfakta.se
svt.se
illvet.se
djur.cob.lu.se


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar extremt vid årsskiftet till 2021, håll avstånd!.

Blogginlägget nedskrivet 25/12-20


Den vackra grönländska papegojan kan ha trettio fiskar i näbben…

Lunnefågeln2

Namnet är av äldre datum på denna fågel, här får du veta varför. En både vacker och annorlunda, en att veta mer om är Lunnefågeln (Fratercula arctica) – som är en fågel som tillhör familjen alkor. Den häckar i Nordsjön, norra delen av Atlanten och Norra ishavet samt vid Europas, norra Asiens och Nordamerikas kuster. Den är en flyttfågel. Havsfågeln med det gulliga clownansiktet är en syn som gläder många fågelskådare. Västmannaöarna är kända för sitt stora sjöfågelbestånd och ingen annanstans på Island är lunnefågeln så talrik. De käns igen då de har fina, färgglada näbbar, och ett snällt utseende.


Snabbfakta:
Lunnefåglarna lägger bara ett ägg, som kläcks efter ca 40 dagar, de lever på fisk och är ca 30 cm långa, väger mellan 350-450 gram. Duktig i näbben – de kan hålla fast upp till 30 fiskar samtidigt i den. Lätet är ett dovt, grymtande ”arr-uh” eller liknande och brukar höras från boplatsen.

Utsidan:
Den är svartfärgad på ovansidan, vit på undersidan med ett brett svart band om halsen. Vingarna är svarta på ovansidan och grå på undersidan. Huvudets sidor och strupen är ljust askgrå och den har en mörkt blågrå triangelformad fläck över ögat som tillsammans med ett längre streck bakom ögat ger den en uppsyn som en ledset sminkad clown.

Den har en mycket stor papegojliknande näbb med konvexa näbbfåror som sträcker sig bakåt och den är blå, gul och röd. I mungipan har den en rund gul fläck. Benen är orangea. Den vuxna fågeln är om vintern mörkt gråtonad i ansiktet och näbben är mörkare och mindre.

Lunnefågeln22

Antal fåglar?
Lunnefågeln är svårräknad och man uppskattar därför världspopulationen till mellan 3,8 och 8,2 miljoner häckande par varav 113 000 häckar kring Nordsjön. De lägger ägg i hålor under marken som de själva gräver ut. Hanen och honan turas sedan om att proppa i fågelungen fisk ett par gånger per dag.

Efter 1½ månad lämnar föräldrarna boet, och då får ungen klara sig själv ett tag. Som tur är rör det sig bara om ungefär en vecka. Under tiden växer vingarna till sig, och en dag ger den sig ut i världen på egen hand.


I Sverige?
Idag förekommer inte lunnefågeln som häckande fågel i Sverige. Dock har den häckat i Bohuslän och den beskrevs första gången som häckfågel i Sverige den 14 juli 1837, men man har visat genom benfynd att den häckat under lång tid i Sverige.

I modern tid fanns de enda kolonierna på Soteskären och på Stora Knappen bland Väderöarna i Bohuslän, där man tror att ett hundratal par kan ha häckat. Dessa kolonier försvann på grund av jakt och äggplockning trots att lunnefågeln var fridlyst i Göteborgs och Bohus län redan från 1913. Även minken gick hårt åt dessa båda kolonier och de sista paret häckade 1970. Senare återplanterings-försök har misslyckats.

Lunnefåglar är skickliga simmare och dykare. De flyger oftast mycket lågt och snabbt över vågorna med surrande rörelser av de korta vingarna. Lunnefåglar kan bli gamla och man har hittat individer i Skottland som är äldre än 30 år.

Lunnefågelns vetenskapliga släktnamnet Fratercula betyder ”den lille brodern”. Det har föreslagits att namnet anspelar på dess likhet med en munk men det är osäkert vad som ansågs vara munklikt. Engelsmannen Bill Gotch anser att det refererar till lunnefågelns beteende att lyfta en fot över den andra, som om den tänkte be en bön.

Lunnefågeln


Brisson som döpte släktet 1760 ger själv ingen förklaring. Han använder namnet parallellt med det franska namnet Macareux, och en möjlighet är att Fratercula anspelar på Macareus, bror och älskare till Canace i Ovidius heroider.

Lunnefågel kallas ibland bara för Lunne och i äldre dagar kallades den Grönländsk papegoja. På norska och danska heter arten lunde, på isländska och färöiska lundi och på finska lunni. Det finns det många hypoteser om ordets ursprung. Elof Hellquist hävdar i sitt verk Svensk etymologisk ordbok, att namnet är släkt med det ny-isländska ordet lundir, vilket betyder ”vita strimmor i ansiktet”. Nu vet ni allt viktigt…

Källor:
sverigesradio.se
sv.wikipedia.org
vulkanresor.se
natgeo.se


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar.

Blogginlägget nedskrivet 21/12-20