Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2250 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


2 kommentarer

Uttryck som används, som ”varenda kotte såg mig” – och om kottar och igelkottar…

kottelärkträd

Ja, vi använder ord och uttryck, en del äldre, en del nyare. Många av oss har hört ju – varenda kotte. Svaret ganska enkelt med en liten knorr i. Oftast säger man det som i ”varenda människa”, kan betyda var och en, vem som helst, alla, varenda en eller varje envar. Förr kunde man uttryckt, ”Nu visste varenda kutte i Hönslösa, att bröderna i Lassagården voro varann så olika som möjligt…”

Kutte står det ju? Japp!
Kotte på svenska är på norska gut och finskans kotti (liten pojk). Kutte användes förr i hela Götaland och Svealand dialektalt.


Man använder det vanligen idag som – varenda en. Den vanliga kotten finns för tall och gran, men också slang för småbarn. Lite lekfullhet i orden.

Vad är en kotte?
En kotte är en fröställning hos i första hand barrträd, motsvarigheten till blommor och blomställningar hos blomväxter och strobilus hos fräkenväxter. De flesta barrträd har skilda han- och honkottar. Hankottarna är mindre och inte förvedade. De producerar pollen vilka med vinden förs till honkottar med mogna ägg.

kottelärkträd

Exempel mer?
Var gömmer man en kotte, om inte i skogen? ”Förutom dessa två damerna syntes inte en kotte till.  Men, ska ni ha verkligen ha en kotte till?”

Träden?
Barrträd är träd som producerar kottar att skydda sina frön. Kottarna har många skalor för att skydda frön. Så småningom vågar öppna och fröna faller till marken, att växa där de faller, eller kommer att transporteras bort med vinden, fåglar, ekorrar eller andra små djur. Tallen har ganska små och rundare kottar med hårdare fjäll än ex. granen som har avlånga och mycket mjukare fjäll.

Storleken varierar oerhört mellan de olika arterna, en del är små och runda medan andra är långa och smala. Vissa kottar väger bara ett par gram medan andra kan väga ett par kilo. Alla kottar består av överlappande fjäll som skyddar fröna och har en brun- och eller rödaktig nyans.

hedgehog-in-grass


En sort är också – igelkotten. Erinaceus Europaeus. Kroppslängden är runt 20-30 cm och svansen bara 2,5-5 cm. Igelkotten kan väga från 500 gram och tydligen en bit över ett kilo. Allt beror på säsong och tillgången på mat. Är det en lång sommar äter den mer.

När en igelkott tvättar sig spottar den på ryggen så det sjunker in under taggarna. En fullvuxen igelkott med en vikt på omkring 600 gram har cirka 5 000 taggar och särskilt stora exemplar har upp till 7 500 taggar.

o_echesc

Namnet igelkott?
För namnet finns olika förklaringar till. Den första leden, igel, är troligtvis en germansk form av det grekiska ordet för ett djur echinos, eller kommer från det germanska ordet för spjutudd, ig, som är nära besläktad med grekiskans aikhmé. Den senare leden, kott, betecknade egentligen ett rundat föremål och är även grunden till ordet katt (jämför med isländskans köttur). Runt djur. Echinus esculentus, den europeiska ätliga sjöborren eller vanliga sjöborren, är en art av marina ryggradsdjur i familjen Echinidae. Rund och fin enligt bild.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
exempelmeningar.se
powerhawk.wordpress.com
slangopedia.se
ninhai.info
sv.wikipedia.org
runeberg.org
synonymer.woxikon.se
kottar.se
en.m.wikipedia.org

Blogginlägget nedskrivet 12/4-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Lämna en kommentar

Är hästar smarta, intelligenta eller tvärtom…? Vad säger expertisen?

aby11111111111

Frågan ställs ibland och jag tänker alltid på den förra travtränaren Thomas Nilsson i TV i en travsändning sa om en egentränad  – ”häst den kan bara springa fullt fart på kort distans, sedan slutar den – den gick endast köra på kort distans. Och på skånska hörde jag, ”hästar e domma i huvvet!” Jaja, vad är dum, vem är vad?

Först är människan begåvad med mer intelligens, hjärnan ska få oss göra. tänka, se och allt fantastiskt. Vad alla glömmer är att alla människor ej är smarta, ex. travtränare,  vi är olika och – trots detta är jorden vår skapelse i nutid, se hur den formats. Så vem är smartast? Och alla djur har sin roll och egenskaper skiljer, mest för att överleva.


Jag tror att hästar är olika, de är starka personligheter, ofta ganska stora och med vilja, men de vill vara till lags. Jag ska kika på det, det viktiga genom allt anses vara  – att vi ska alltid låta hästen vara häst! Att hästar inte tänker som vi är knappast en nyhet. Vårt sätt att tänka liknar ett rovdjurs till skillnad från hästens flyktdjurstänk, vilket kan vara anledningen till att kommunikationen brister mellan oss ibland.


Hur ska man närma sig den?
Lär dig ”läsa” hästen så förstår du den bättre. Hästen reagerar av orsaker som den mött, drabbats av. En åsikt kommer från Margareta Rundgren, pensionerad agronomie doktor vid SLU, i Equipage stora “Hästpsykologi & beteende-tema”. Hästar är faktiskt ganska enkelspåriga. Hästar är duktiga på att lära sig saker och har ett väldigt gott minne, men dom har ingen väl utvecklad förmåga att klura ut och tankemässigt lösa problem dom aldrig ställts inför. Ja, en variant?

hästar222


Man har testat hästar, gick att läsa om detta 2016.
Norska forskare påstår sig ha fått hästar att göra medvetna val som de kan kommunicera till människor – genom att peka. Med hjälp av morotsbitar och pekplattor har forskarna gjort det möjligt för ett antal försökshästar att ge uttryck för sin vilja. Genom att peka på tavlor med mulen har 23 hästar av olika ras kunnat berätta för forskarna om de vill ha på sig ett hästtäcke eller inte. Bilden av ett vågrätt streck betyder ”täcke på” medan ett lodrätt streck betyder ”täcke av”. Ville hästen inte ha någon förändring satte den mulen mot en tavla utan något streck.

Forskarna har sedan jämfört hur hästarna pekat med temperatur och rådande väderförhållanden och hävdar att man lyckats visa att djurens ”val” inte beror på slumpen. När det var kallt och blåsigt pekade hästarna på att de ville ha sina täcken på sig, och när det var varmt ville de ta av dem. Försöken pågick under två veckor och innebar att hästarna varje dag övade på att använda pektavlorna i 10-15 minuter. Tidigare har man studerat hur ett fåtal andra djurarter, som delfiner och vissa apor, har kunnat ge uttryck för sin vilja genom att peka. Nu hoppas de norska veterinärerna att andra ska börja använda deras metod i sin forskning. Dessutom tror man även att ”vanliga” hästägare ska kunna använda sig av den när de tränar sina djur.


Hästen i gammal tid?
Man har funnit grottmålningar med hästar daterade till 15000 f.Kr. Mongolerna var de första som tämjde dessa vilda varelser, för ungefär 5000 år sedan.

Hästens beteende?
Hästar går att lära oerhört mycket. Men de är alla vildhästar på insidan och flyktdjur till naturen, bra tanke. Oavsett om det är en travhäst eller en shettis så är de alla fortfarande vildhästar på insidan. De som håller på med hästar måste därför veta att de är flyktdjur, flockdjur och de behöver äta gräs i stort sett hela tiden. Det är hästens drivkrafter, att alla flyktdjur är rädda för saker och just rädsla påverkar inlärningsförmågan negativt.
(Jenny Yngvesson, forskare och lärare inom etologi, djurskydd och djurvälfärd på SLU).


Träna bort?
Rädsla för saker och situationer går att träna bort och det handlar om en egenskap som trots allt gjort att de överlevt i miljontals år. De är anpassade efter att vara just hästar. Felet människan gör att man ofta jämför dem i förhållande till oss. Vi kallar djur dumma eftersom de inte faller in i våra egna förgreningar av intelligens.

Så eftersom vi inte vet standarden på intelligens för olika djur kan vi inte dra slutsatsen att de är dumma eller smarta i förhållande till sin art. De flesta forskare tror att människans överlägsna intelligens inte är fundamentalt olik djurens, utan att vi bara har utvecklat den till betydligt högre nivåer. Förstår du? 🙂

zambesi121

Vikt?
En hästhjärna väger ungefär 500 gram medan en vuxen människohjärna väger runt 1400 gram. Hästen har alltså inte bara en dryg tredjedel så stor hjärna, utan även i förhållande till sin kroppsvikt, en mycket mindre hjärna än människan. Att hästens hjärna är lika liten som en valnöt är dock bara en dum myt. Man ser ju att hästen, andra djur, har andra goda egenskaper.

Hästar tänker, till skillnad från oss människor, runt problemet eller situationen i stället för rakt på det. Om vi blir förskräckta, arga, rädda eller frustrerade spänner vi oss i hela kroppen och håller fast extra hårt – hästen gör detsamma men håller inte fast utan flyr. Som en del av oss gör med – vid fara. Jag som lekman tycker om hästar som djur, travsport ofta – men har mött flera (på lite håll). Jag har stor respekt för dessa pampiga djur… ❤ Jag tror deras sinne för närhet och att känna är större än vi förstår…

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om alla dina medmänniskor. Fortfarande!

Källor:
hooks.se
www3.ridsport.se
svt.se
biohansa.ee
equipage.se

Foto: Jannen

Blogginlägget nedskrivet 29/6-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

 


2 kommentarer

Lista över Sveriges 15 giftigaste svampar, så se upp i skogen, köp en svampbok…

plosvamp

I svamptider är många ute och letar, men tänk på – av de 10 000 svamparter som finns i Norden är endast ett hundratal bra matsvampar. Sedan kan man tillaga en del och göra dem smakliga, dessutom de man kan må dåligt av – men också bli dödliga med otur. Kan man lista dem, flera källor använder samma material, men jag sökte vidare och, med viss reservation, de tio giftigaste – men även andra som man ska undvika!

Matsvamp?
Med begreppet ”matsvamp” menas att svampen är ätlig, innehåller smakämnen som tilltalar många och inte innehåller giftiga ämnen.

Här är de 15 farligaste giftsvamparna i Sverige, efter källor och hopräknat där det skilt något. Bilder på de fem första och – en röd flugsvamp.


Farligaste:
1. Lömsk flugsvamp.

Lömsk flugsvamp

Det är den giftigaste svampen som finns i Sverige, och växer i ek- och bokskog i södra och mellersta Sverige. Den luktar sött och honungsaktigt. Förväxlas med – grönkremlan. Innehåller giftet amatoxin som skadar cellerna, och kan vara livshotande om man inte får behandling i tid. Bara 30 gram av den lömska flugsvampen räcker för att döda en vuxen man.

Även kallad ”Death cap” på engelska. Har samma gift i stort som nummer två under här. Hatt 5-12 cm. Hattfärgen kan variera en del, från nästan helt vit till grönaktiga eller grå och ljusbruna nyanser. Skivorna är vita. Foten har en tunn ring, som ibland saknas.


Amanita virosa

2. Vit flugsvamp.
En helvit svamp som på engelska kallas ”Destroying angel”. Med åldern kan färgen ändras till gul eller gulbrun. Växer i fuktiga och mossiga barrskogar över hela Sverige, förutom i norra Norrland. Kan förväxlas med: Snöbollschampinjon, silkesmusseron och vårmusseron.

Innehåller giftet amatoxin som skadar cellerna, som den lömska flugsvampen, och kan vara dödlig om man inte får behandling i tid. De första symtomen på förgiftning brukar märkas efter 8-10 timmar, och då har giftet redan hunnit tränga in i njurar och lever. Vit flugsvamp kan förväxlas med snöbollschampinjon. Vit flugsvamp kan även vara lite plattare i formen som denna.


gifthätting

3. Gifthätting.
Det är en liten skivling som luktar och smakar svagt mjölaktigt. Förekommer i hela Sverige och trivs på barrved, lövved, i skog och längs motionsslingor. Kan förväxlas med: Föränderlig tofsskivling. Innehåller amatoxin, samma gift som finns i lömsk och vit flugsvamp. Väldigt giftig svamp som kan ge njursvikt om man äter mycket av den.


toppiggsppind

4. Toppig giftspindling.
En av våra farligaste giftsvampar som växer i mossig granskog över hela landet. Ibland finns den också i tall- eller bokskogar. Kan förväxlas med: Trattkantareller. Giftet i den heter orellanin och kan skada njurarna. Symtomen visar sig 3-7 dagar efter att man ätit svampen, och kan vara brännande törst, trötthet, huvudvärk och smärtor i buk, rygg och muskler. I svåra fall kan det bli nödvändigt med en njurtransplantation.


stenmurkla

5. Stenmurkla.
Denna är brun med en skrynklig hatt, och doftar ganska starkt. Växer enstaka eller i små grupper och går att hitta från att snön smält fram till maj-juni. Kan förväxlas med: Toppmurkla och rund toppmurkla. Innehåller giftet gyromitrin, som kan orsaka funktionsstörningar i nervsystemet och skada lever, njurar och röda blodkroppar. Om svampen torkas eller kokas länge minskar giftighetsgraden.


6. Orangebrun giftspindling.
Hatt först välvd, senare utbredd, ibland med en låg puckel, fint filthårig, orangebrun. Skivor orangebruna, tjocka, relativt glesa. Fot blekgul till guldgul, som äldre med inslag av brunt mot basen. Det lömska giftet heter orellanin och har främst en njurskadande effekt på människor. Giftet förstörs INTE vid upphettning. Avkokning av svampen eliminerar alltså inte giftet som en del människor tycks tro.

Amanita muscaria

7. Röd flugsvamp.
Vår röda och ofta vackra svamp, innehåller gift – bl.a. ämnena ibotensyra och muscimol. Dessa gifter påverkar nervsystemet och ger symptom som illamående, hjärtklappning och hallucinationer. Har i en del kulturer brukats som berusningsmedel, bl a av folkslag i nordöstra Sibirien. I Sverige har den använts som fluggift och som medel mot vägglöss. Yrsel, förvirring, oro, sänkt med-vetande och kramper kan uppkomma. Ibland även illamående och kräkningar.

8. Brun flugsvamp.
Påminner om den klassiska röda flugsvampen men har istället en vackert gulbrun hatthud. (förväxlas med stolt fjällskivling). Den innehåller bl.a. ämnena ibotensyra och muscimol, så samma som ovan i stort. Dessa gifter påverkar nervsystemet och ger symptom som illamående, hjärtklappning och vida pupiller. Ibland har förväxlingar skett då man trott sig plocka stolt fjällskivling men istället fått med sig brun flugsvamp eller panterflugsvamp.

9. Blek fingersvamp.
Denna är en blekt krämvit, relativt stor och knubbig korallfingersvamp som är upp till 15 cm hög och bred. Arten är känd som giftsvamp och uppges kunna orsaka illamående och diarréer.

10. Panterfläckig flugsvamp.
Den innehåller ämnen som påverkar nervsystemet. Symtom kommer ganska snabbt, efter ½ – 2 timmar. Förtäring kan ge yrsel, förvirring, oro, sänkt medvetande och i allvarliga fall kramper. Ibland förekommer illamående och kräkningar. Dessa symtom är inte livshotande, men kan kräva observation och behandling på sjukhus.

Minst ett par arter flugsvampar och spindlingar innehåller cellskadande gifter som kan orsaka livshotande skador på lever eller njurar. Det är främst gifterna Amatoxin och Orellanin som nämnts som orsakar de allvarligaste svampförgiftningarna.


11. Pluggskivling.
Hatt utbredd, plan eller trattformad, ofta med svag puckel i mitten, brun, slät, i väta klibbig. Hattkant länge inrullad. Kan orsaka allvarliga förgiftningar.

12. Bolmörtsskivling.
En klassisk giftsvamp som kan orsaka kraftiga magsmärtor, illamående och kräkningar. Hatt välvd till utbredd, gulvit till gråaktig, ibland med rosa ton, slät, ofta med tunna inväxta trådar (kan vara svåra att se). Skivor urnupna, ganska glesa, som unga smutsvita till gulaktiga, med åldern gråaktiga och rosafärgade av sporerna.

plosvamp

13. Giftchampinjon.
Den påminner om en snöbollschampinjon, men skiljer sig från denna genom sin obehagliga doft och att den gulnar kraftigt omedelbart vid skrapning. Lukten är obehaglig, beskriven såsom bläck, fenol, karbol, jodoform, sjukhus eller mjuk tvål. Orsakar inga allvarligare förgiftningar men innehåller ämnen som kan orsaka tillfälliga mag-tarm-besvär.

14. Grå bläcksvamp.
Klassisk förväxlingssvamp till fjällig bläcksvamp. Kan orsaka förgiftning tillsammans med alkohol. Innehåller ämnet coprin som hämmar nedbrytningen av alkohol i blodet. Ansågs förr ätlig om man avstod från alkoholförtäring i samband med måltiden, men har nu slutligen hamnat bland giftsvamparna, även om man så bara dricker en lättöl.

15. Gulbandad spindling.
Denna finner man ofta i blåbärsskogen. Liten och gracil skivling som bör betraktas som giftig. Hatt klocklik till välvd, ofta med en liten spets eller puckel, hygrofan, rödbrun, i torka gulbrun. Hattkant ofta med gula velumrester. Skivor gulbruna till rostbruna, ganska glesa.har orsakat njurskador hos råttor, svampen bör därför betraktas som giftig även för människor.

Detta är en lista över farliga och/eller med otäcka bieffekter. Men, obs – det finns en mängd till man ej bör plocka. Åsikter om placeringar är svår exakt, men detta är så nära man kan komma.


Råd?
Plocka svampar som du säkert känner igen! Provsmaka inte! Även giftig svamp kan smaka gott! Låt endast svampkunnig vuxen rensa svampen! Skaffa en modern svampbok!

Vid akut förgiftning, ring 112. I mindre brådskande fall, ring Giftinformationscentralen på 08-331231 (dygnet runt). Ring 010-456 6700 i mindre brådskande fall. Nätet: www.gic.se

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
expressen.se
giftinformation.se
illvet.se
nyheter24.se
naturplats.com
giftinformation.se
svampguiden.com
artfakta.se

Blogginlägget nedskrivet 11/5-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Lupiner är vackra, men sprids i massor och man kan äta en sort, är det sant…?

Lupinus polyphyllus2

Ja, allt är sant som påstås. Man ska ej äta lupiner, vem skulle tänka på det – för även djur, svampar och växter tillverkar gifter för att försvara sig mot mikroorganismer som försöker äta dem. Gifterna härmar eller blockerar ett signalämne i kroppen och gör att den signalen blir extra stark eller hindrar till exempel nervsignaler till kroppens muskler vilket på så sätt förlamar dem.

Mer om dess giftighet?
Om djur skulle äta den så varierar tecknen på sjukdom något beroende på mängden som konsumerats samt vilka alkaloider som dominerar. Typiskt är muskelsvaghet (till följd av neuromuskulär blockad) med exempelvis nervositet, frekvent urinering och avföring, förlorad aptit (inappetens), depression, fradga vid munnen,och massa mer, främst med tanke på djur, vilka kan dö av detta. Giftet från mögelsvampar som växer på framför allt sötlupiner kan orsaka lupinos. Typiska tecken är leverskada som orsakar aptitlöshet (anorexi) med sekundär ketos, gulsot, ökad känslighet för ljus (fotosensibilitet) och neurologiska störningar (leverencefalopati).

Yngre lupiner är giftigare än äldre. Frön och skidor är den giftigaste delen av växten. Växten är som giftigast när den bär fröskidor, men är fortsatt giftig efter torkning.

Vidare om blomman:
Men vår sköna blomma, lupin, heter vetenskapligt – Lupinus polyphyllus, den är perenn, dyker upp igen utan dina gröna fingrar. Familjen är – leguminosae. Jaha, du visste det? 🙂 Lupiner kommer ursprungligen från Nordamerika och kom inte till Norden förrän på 1800-talet. Nuförtiden växer de vilt i södra och mellersta Finland. Lupinus betyder vargböna och det kommer av ordet lupus som betyder varg.

lupin11

Mer lättläst är att det är ett släkte i familjen – Ärtväxter. Släktet har cirka 200 arter, där de flesta arterna förekommer i Nord- och Sydamerika, men finns även vildväxande i Medelhavsområdet (med undersläktet Lupinus). Det finns även stora vildväxande populationer på andra håll i Europa, bland annat i Sverige.


Hur odlas de?
Ja, flera odlas som dekorativa trädgårdsväxter i Sverige och det finns många hybrider och sorter. De är inte ätliga, som nämnts, men det finns arter som odlas och tröskas för att användas som proteinfoder till husdjur. Mer info nedan om det som mat. I Sverige förekommer blomsterlupin och sandlupin förvildade.


Utomlands?
Doftlupin används i det peruanska köket, till exempel i ceviche. Även vitlupin används som livsmedel i andra länder. Dessa har hög proteinhalt men även alkaloider i sådan mängd att måttlighet i konsumtionen är påkallad. En blåfärgad lupin (Lupinus mutabilis) odlas och används som livsmedel av ursprungsbefolkningen i högländerna i Ecuador.

Hos oss?
I Sverige har förvildade lupiner på senare år fått sådan spridning att de lokalt anses hota den biologiska mångfalden. Detta gäller såväl i fråga om andra växter som andra insekter, då de tränger ut ängsblommor och insekter längs vägkanterna dit dessa i sin tur sökt sig då ängsmarker under andra halvan av 1900-talet planterats med skog.

Blomsterlupin?
Den är en populär trädgårdsväxt från Nordamerika som är mycket spridd i landet. Den kan hejdas lokalt med ihärdiga åtgärder. Sverige noterades blomsterlupin första gången som förvildad 1870 i Skåne. Lupinen är etablerad i hela landet förutom Norrbottens inland och norra fjällen. Blomsterlupin introducerades och spreds över Sverige som en trädgårdsväxt och har sedan spritt sig och etablerat sig i anslutning till trädgårdar och parker och vidare ut i naturen.

Lupinus polyphyllus2


Kuriosa?
De två Monty Python-sketcherna om den fiktive folkhjälten och stråtrövaren (året är 1747) Dennis Moore centreras kring lupiner som enligt vissa är en åtråvärd växt. Moore avtvingar adeln deras gömda förråd av lupiner (medan han till en början är mindre intresserad av deras juveler och guld), vilka han sedan skänker till landsbygdens fattigaste invånare. Det råder olika åsikter om lupinernas användbarhet; i vilket fall som helst anser de hungriga backstugusittarna inte att lupiner i längden kan ersätta normal föda.

Olika sorters giftighet och utseendet?
Det finns många olika arter av lupiner som är olika giftiga. Bitterlupiner innehåller stora mängder alkaloider och är därmed giftiga, medan sötlupiner som innehåller låga mängder alkaloider används till foder. Får drabbas oftast av akuta förgiftningar medan dräktiga kor oftare drabbas av fosterskador. Det fosterskadande ämnet går även över i mjölken.


Lupiner är medelstora till storväxta, vanligen fleråriga, håriga örter som blir upp till 100 cm höga. Växten är fingerbladig med 9–15 lansettlika, helbräddade småblad. Blomställningen sitter i slutet av stjälken och bildar en lång, tät klase med 12–14 cm långa blommor i olika färger (blå–rödblå, ljusröd, vit eller brokig). Lupiner blommar i juni till augusti och är vackra i en vas på bordet, de tappar mycket blommor, men värt besväret.


Slutligen om en ganska ny företeelse, den ätbara?
Matlupinen ska inte på något sätt förväxlas med den vilda lupinen som både smakar illa och är giftig. Lupin är en kulturväxt som odlas över stora delar av jordklotet och sannolikt kan odlas i större delen av Sverige. Nordisk Råvara har pågående försöksodlingar i höjd med Umeå.

lupinmar1

Man odlar ekologisk lupin för människoföda. Enligt Per Modig, rådgivare på HIR Skåne, kan åkerböna och lupiner ge lika bra proteinskörd när den odlas på sina mest passande jordar. Odlingsdelen ser väldigt lovande ut och det går absolut att producera de här råvarorna i Sverige idag, säger odlare Lina Svanberg. Kanske snart i en butik nära dig.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.wikipedia.org
naturvardsverket.se
atl.nu
landlantbruk.se

Blogginlägget nedskrivet 14/5-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Det annorlunda, sköna utflyktsmålet Galterö i Göteborgs södra skärgård – ett naturreservat…

galter

Aldrig hört om, så måste veta mer, vad är detta för ö? Man tar färjan ut till Brännö, och promenerar eller hyr en cykel där. Och så promenerar man allra längst ut på Galterö, det är en av de vackraste platserna i Göteborg. Även nakenbadare förespråkar platsen. Ön har fler större eller mindre sandstränder.

Galterö med omgivande hav och öar och skär är också en fin miljö för många fågelarter. Vidare är strandängarna och betesmarkerna en livsmiljö för en rad olika kärlväxter och svampar och fjärilar och andra insekter. Galterö naturreservat är ett tätortsnära naturreservat med höga natur- och friluftsvärden och med mycket vackra skärgårdsvyer. På stenar och klippor växer många algarter som blåstång och knöltång. I tångbältena finner många arter både föda och skydd. På djupare bottnar finns också fina miljöer för hummer (Maria Kilnäs, marinbiolog på länsstyrelsen).


Faktabiten?
Galterö är en obebodd ö väster om Brännö i Göteborgs södra skärgård. Den är 120 hektar stor. Större delen av ön är sedan 2015 del av ett naturreservat med samma namn. På ön finns ett par sommarstugor på den östra sidan. I övrigt betar en mängd får på ön. Mellan Galterö och Brännö finns sedan 2011 en gångbro i sten, benämnd Türks bro.


Omkringliggande?
Galterö är till formen avlångt trekantig, med spetsen i väster. Den skiljs från Brännö genom Galterösund, som i sin smalaste del är mindre än tio meter brett. Söder om Galterö löper Kulmesund, med Stora Stårholmen och andra mindre öar och skär söder därom. Kulmesund är mycket grunt och kan lätt vadas över.


Galtö huvud?
Det är den västra spetsen av ön och ingår i Göteborgs skärgårdsskjutfält, och omfattar mer noga – Galterö, Stora Stårholmen, Lilla Rävholmen, Stora Rävholmen samt fastigheten Knappen på Donsö.

Naturreservatet inkluderar även grundområden runt ön som är viktiga yngelområden för bland annat torskfiskar, nakensnäckor och kräftdjur. Grundområdena inkluderar bottnar med vegetation typ ålgräs eller tång, samt vegetationslösa, sandiga eller leriga bottnar mer besökta av plattfiskar. Bland tångsortena finns både blåstång och knöltång. Bland annat är det grunda Kulmesund söder om Galterö välbesökt av vadarfåglar. De häckande fågelarterna inkluderar rödbena, större strandpipare och tornfalk.

galten2

Mitt på Galterö ligger ett vidsträckt dynområde, med en lagun innanför en inneslutande landtunga, hällmarker samt en mängd mindre gräs- och rishedar, fukt- och saltängar täcker större delen av ön. Den långa betestraditionen på ön har skapat en rik och hävdgynnad växtflora, inklusive ett stort antal sällsynta arter. Låter fängslande för de som älskar natur, som man varsamt kan besöka.


Historien bakom?
Galterö har historiskt fungerat som utmarksbete för Brännöbornas får. Även på 2000-talet bedrivs fårskötsel på Brännö i kombination med fårbete hela eller delar av året på Galterö. På ön finns gott om kulturlämningar, och runt ön finns en stor mängd ”tomtningar” – resta efter tillfälliga bosättningar. I minst 150 år har en stenbank i Galterösunds grundaste del bundit samman Brännö och Galterö.

På den har man kunnat ta sig torrskodd över till Galterö, bland annat för att kunna ta dit och släppa får på bete på ön. Hösten 2010 röjdes den gamla stenbanken bort och en stenbro för gående byggdes. Bron heter ”Türks bro”, efter initiativtagaren till projektet, Thomas Türk, som själv vuxit upp på Brännö. Projektledaren bakom, 59 år idag, bor på Grötö. I samband med brobygget och avlägsnandet av stenbanken skapades också en kanotled genom Galterösund.

galterö

Senare år?
9 juni 2016 härjade en stor brand på delar av Galterö. Röken från branden syntes i stora dela av skärgården

Mystik? 🙂
Endast för de som upptäcker genom slumpen, en ”hemlig plats”. I en skreva finns rester av en gammal styrhytt, monterad på två surfingbrädor. Detta är den mytomspunna hobbitbastun på Galterö. Med en meterhög dörr kikar man in och fortfarande finns en vedeldad liten bastukamin. Längs den panelklädda väggen hade någon byggt en bänk. Denna fungerande bastu har ett namn, Mary.

Område utanför?
Vid Galterö huvud längst i väster, är militärt område som ägs av försvarsmakten. Det är undantaget från naturreservatet.medan Galterö huvud. En lockande plats denna ö, med ett spännande naturliv.


CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.wikipedia.org
lansstyrelsen.se
symary.com
gp.se
eniro.se

Blogginlägget nedskrivet 4/5-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Vilket av kattdjuren är snabbast – och efter den då…?

cat

Det är svårt, det finns experter med olika beräkningar, men jag går igenom dem – och gör en lista. På de sista platserna tar jag med någon mindre, det finns massor, så mest de lite större och vanliga. En delar plats med hastighet, men informationen följer med 🙂

Till de stora kattdjuren räknas fem arter inom släktet Panthera – lejon, leopard, jaguar, tiger och snöleopard. De härstammar från en gemensam anmoder som levde för 4,58 miljoner år sedan. Vid den tidpunkten splittrades släktet i två linjer, varav den ena ledde fram till snöleoparden och tigern. Den andra linjen gav upphov till jaguar, leopard och lejon. Ytterligare två arter räknas till de stora kattdjuren – puma och gepard. Men de tillhör inte samma gren på släktträdet som arterna inom Panthera. Alla de är med i beräkningen.

Men inte alla (de platser ej heller) bland följande. Kattdjur (Felidae) är en familj i ordningen rovdjur och underordningen kattliknande rovdjur (Feliformia), tillsammans med hyenor (Hyaenidae), leopardmårdar (Nandiniidae), manguster (Herpestidae) och sibetdjur (viverrider, Viverridae); av dessa är sibetdjur och hyenor de närmaste släktingarna. Noga få med allt 🙂

Kattdjuren består av flera släkten och arter, som förekommer naturligt över hela jorden, utom i Australien, Madagaskar, Grönland, norra Ryssland och Antarktis.

Minnessak tänka på som jämförelse. När Usain Bolt satte världsrekordet på 100 meter höll han en snitthastighet på 37,6 km i timmen! Men han klår ingen av mina katter 🙂 Utgår från 11 sorter och börjar bakifrån.

Plats 11.
En vanlig katt, huskatt, de vi har hemma, kan nå hastigheten 48 km/h. Vi antar en kort bit. Bilden överst.

Plats 10:
Lodjur max 50 km/h, vårt eget kattdjur. Minns de karaktäristiska svarta tofsar.na på öronen, Utöver tofsarna har även lodjuret ”polisonger” eller skägg i ansiktet. Det är svårt att veta exakt hur snabbt ett lodjur kan springa, men det sägs att de kan komma upp i 50 km/h. Lodjur smyger sig på sina byten och gör korta rusher för att attackera dem, de springer oftast inga långa sträckor.

Finns i skogar i Europa och Asien, kroppslängd: 80-130 cm (+svans 11-25 cm). Vikt: 18-25 kg Livslängd: 10-15 år. De äter gärna – rådjur, hare och smågnagare.

Plats 9:
Leopard, max 58 km/h. Leopard (Panthera pardus) förekommer i Afrika och i södra delar av Asien. Arten kännetecknas av svarta fläckar på orangegul päls men inte alla individer har denna färgsättning. Leoparden jagar flera olika byten från små insekter till 100 kg tunga hovdjur.

Plats 8:
Tiger 49-65 km/h, (Panthera tigris) är ett kattdjur som endast lever i Asien. Tigern är det största nu levande kattdjuret. Man delar upp de idag förekommande bestånden i sex underarter.

Plats 7:
Sibirisk tiger – 67 km/h, kallas också amurtiger (Panthera tigris altaica) är en underart till tigern och det största nu levande kattdjuret (framavlade hybrider undantagna). Den lever i sydöstra Rysslands (Sibiriens) och Nordkoreas björkskogar men också i barrskog.

När den rusar fram i snön kan hastigheten bli upp till max 67 km/h. Tigern är ungefär 10 gånger starkare än en normal människa och har en livslängd på cirka 15 år. Det finns bara cirka 330-390 sibiriska tigrar kvar i dag.

Svårare då flera snart får dela plats:

Plats 6:
Lejon, 60-80 km/h. Lever i Afrika, Indien och är näst efter tigern världens största kattdjur och skiljer sig från sina släktingar genom att de lever i flock. När lejon jagar tillsammans kan de komma upp i hastigheter runt 80 km/h, vilket gör dem till några av savannens dödligaste jägare.

Plats 5 får:
Puma 64-80 km/h. På engelska är den känd som Mountain Lion eller Cougar och det är ett mäktigt kattdjur som lever i Nord- och Sydamerika. Tack vare sina kraftiga bakben kan puman nå hastigheter på 80 kilometer i timmen och hoppa hela 12-13 meter! Puma (Puma concolor) är ett stort kattdjur, de kallades bergslejon av nybyggarna som trodde att pumorna, som de såg, var lejonhonor. I artens utbredningsområde finns flera andra beteckningar för den. Namnet puma kommer från språket quechua. Genetiskt är puman närmare släkt med tamkatter än med leoparder och lejon.


Plats 4-3-2 delas 🙂
Plats 2 delad:

karaka

Karakal, också känd som ökenlo då den påminner om lodjur och lever främst i ökenområden. Karakalen användes till jakt av de gamla egyptierna, men finns naturligt i Afrika, Mellanöstern, Centralasien och Indien. De jagar mestadels på natten och äter främst mindre däggdjur, fåglar och gnagare.

Ökenlo – 80 km/h, kallas också just karakal, är ett något mindre kattdjur, namnet ökenlo kommer från att den har vissa likheter med lodjur, dels storleksmässigt men kanske främst tack vare tofsarna på öronen. De två kattdjuren är dock inte nära släkt. Örontofsarna kan möjligtvis hjälpa ökenlon att höra, och tack vare dämpande päls på tassarna kan den nästan ljudlöst attackera sina byten. Karakaler jagar fåglar, gnagare, kaniner och till och med gaseller, och de kan nå toppfarter på uppåt 80 km/h.


Plats 2 delad:

serval

Serval, max 80 km/h, ett afrikanskt kattdjur som vet hur man springer snabbt. De kan bli upp till 1,6 meter långa och jagar främst mindre djur. Det som utmärker servalen förutom sin snabbhet är de ovanligt långa benen för sin storlek.
Serval (Leptailurus serval) är ett mellanstort djur som fortfarande är ganska vanligt söder om Sahara. Den förekommer främst på savannen där den jagar små bytesdjur som gnagare, harar och fåglar.


Plats 2 delad:
Jaguar max 80 km/h, den lever framförallt i Central- och Sydamerika och dess regnskogar. De tillhör släktet Panthera, vilket är samma som tigrar, lejon och leoparder. Med en topphastighet på 80 kilometer i timmen är jaguaren ett fruktat rovdjur som även är en duktig simmare. De jagar främst olika däggdjur, men även fiskar, kajmaner och sköldpaddor slinker ner vid tillfälle.


Vinnare, snabbast, 1:a – som du vet?

gepard

Gepard, hastigheten varierar men minst 103 km/h, uppgifter på en ministräcka anger 129 km/h, men räkna från strax under 100 och uppåt – så är den snabbast oavsett. 93 -129 km. Den lever i Afrika och Asien. Man hade en speciell gepard vid namn Sarah som man mätte mot mot Usain Bolt. Hennes 100-meterslopp var nästan fyra sekunder snabbare än den regerande världsmästarens, dvs 5,95 sekunder tog det.

Geparden är den enda i sin art och skiljer sig mycket från andra kattdjur, dels för att den inte kan dra in klorna, men också för att kroppen är mer hund- än kattliknande. Under korta sträckor så är den världens snabbaste däggdjur. En gepard kan faktiskt accelerera från stillastående till 100 km/h på cirka 3 sekunder – alltså snabbare än många sportbilar!

Det magnifika djuret är dessvärre utrotningshotat och det finns idag uppskattningsvis endast 10 000 individer kvar i vilt tillstånd. En klar vinnare. 🙂

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll gärna avstånd och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
eol.org
listor.se
illvet.se
swedishnomad.com
sv.wikipedia.org
kolmarden.com
varldenshaftigaste.se
wwf.se
sverigesradio.se
bilderochfakta.se
kpwebben.se
natgeo.se
corren.se

Blogginlägget nedskrivet 30/3-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).