Vet du skillnaden på en fiol, violin och exempelvis cello eller kontrabas…?

Om du inte vet det så kan du snart svaret. Stråkinstrumentet är ett instrument som fungerar i alla musiksammanhang. I all världens musik förekommer olika typer av stråkinstrument och det har spelats från medeltiden till dagens pop/rock/visa/ schlagermusik. De tidigaste stråkinstrumenten utvecklades troligen i Asien. Föregångare till violinen inkluderar den arabiska rebecen eller rebaben.

I Europa hade knäppinstrument förekommit sedan antiken, medan stråkar introducerades först under medeltiden. Instrumenten spelades i knät och hade tre till fem strängar, men varken storlek eller form var standardiserade.

Fiol, violin?
Fiol som också kallas violin – är det minsta stråkinstrumentet med den ljusaste klangen, och spelas i huvudsak med stråke. Viola som också kallas altfiol är en större variant av fiol. Den har en mörk och varm klang och låter ganska likt cellon. Stråkfamiljen består av 4 instrument:

1. Fiol eller violin.

2. Viola som också kallas altfiol är en större variant av fiol. Den har en mörk och varm klang och låter ganska likt cellon.

3. Cello som också kallas violoncell sitter man ner och spelar, oftast med stråke. Klangen är mörk, men ljusare än kontrabasens.

4. Kontrabas som också kallas basfiol är det största stråkinstrumentet och har därför den mörkaste klangen. Kontrabas spelar man både med stråke och genom att knäppa på strängarna.

Historia?
Den är sedan sexton- eller sjuttonhundratalet ett av de allra vanligaste musikinstrumenten, i såväl klassisk musik som folkmusik. De äldre och/eller folkligare varianterna fiol, fiddla och fela har kommit över tyskan och var ursprungligen varianter av ordet viola, men betecknar i dag det mindre instrumentet.

Etymologi:
Ordet fiol är belagt i svenska språket sedan omkring 1620, av lågtyska viole och franska viole med samma betydelse. Troligtvis från bägge språken inlånat av ett provensalskt ursprung. Äldre namn på instrumentet förekommer på svenska som fiddla och fela, överlappande i betydelse till föregångare till dagens instrument.

I modern svenska används benämningarna fiol och violin med en stilskillnad så att den förra brukas mer i tal, den senare mer i notskrift och programblad. Den som spelar fiol kallas violinist, åtminstone inom klassisk musik. På flera germanska språk används dock termer som ”fiddler” (engelska), ”Fiedler” och ”Fiedelspieler” (tyska) och dylikt för att beteckna vad som på svenska kallas spelman (på fiol) eller fiolspelman. I bland används även beteckningen fiolist. Nu vet vi 🙂

Foto på mannen kallad, ”Fiolmannen” som gick omkring och spelade i Göteborg.

Källor:
gotland.se

sv.wikipedia.org

konserthuset.se

sv.wiktionary.org

Blogginlägget nedskrivet 15/3-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Tjörnarp utanför Höör, Skåne (1945–1946) – var ett svenskt interneringsläger…

Kan det stämma att det fanns läger i Sverige? Jo då, det fanns en del, ett var detta. Tjörnarp är en tätort i Tjörnarps distrikt (Tjörnarps socken) i Höörs kommun i Skåne län, belägen vid Södra stambanan mellan Tjörnarpssjön och riksväg 23.

Här fanns ett av de läger där svenska myndigheter i anslutning till andra världskriget lät tvångsinternera civila utlänningar, för personer som flytt i samband med Tysklands kapitulation.

Lägret?
Tjörnarp (även kallat Gunnarpshemmet) var ett litet läger, mellan Sösdala och Höör – det öppnades i april 1945 och där placerades bara kvinnor. Internerna kom från många olika håll och tycks ha haft gemensamt bara det att de misstänktes ha haft samröre med den tyska ockupationsmakten i sitt hemland (Norge, Ryssland, Holland, Frankrike, Polen, Tjeckoslovakien).

De kunde också beskyllas mer allmänt för ”lösaktighet” eller ”arbetsovilja”. En del tycks ha kommit från andra läger i Europa och varit svårt traumatiserade. Lägret stängdes den 27 juni 1946.

Platsen var alltså en herrgårdsvilla och där hölls ett 60-tal utländska kvinnor fångna efter Tysklands kapitulation. Många av kvinnorna hade tidigare suttit i tyska koncentrationsläger och fick aldrig veta varför de hölls inspärrade. Ganska otrevligt, den som bestämde var vår statsminister Tage Erlander…

Som mest var det 1 500 – 2000 personer i lägren och som nämnts stängdes det först i juni 1946, alltså mer än ett år efter krigsslutet. Taggtråden såldes till en lokal bonde.

Källor:
minnen.se
sv.wikipedia.org
skd.se
hembygd.se

Blogginlägget nedskrivet 22/10 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Cecilia Düringer ser vi i På spåret, framgångsrik där, annars i skolan…?

En färgstark kvinna som svarar på svåra frågor med Jonatan Unge, för närvarande i januari 2023 på SvT. Hon är – Karin Cecilia Düringer, född i juni 1979 i Linköping, är en svensk lärare, läroboksförfattare och programledare. Cecilia är bosatt i Stockholm på Södermalm.

Hon växte upp på landet på Östgötaslätten, och har sagt, ”Jag kommer inte från en högreståndsmiljö, utan från en liten by på landet. I en familj utan bildningskapital”.

---

Bakgrund?
Düringer är utbildad gymnasielärare i historia. Hon har varit programledare för P3 Historia sedan premiäråret 2017, samt medverkat i TV4:s Nyhetsmorgon. 2021 gav hon ut läroboken Punkt Litteraturhistoria som konkretiserar utvecklingen mellan kurserna Svenska 1, 2 och 3 och för in litteraturhistorien i alla tre kurserna. Inget svårt väl…? 🙂

År 2017 vann Düringer Stora Radiopriset i kategorin ”Årets rookie”. Och så säsongen 2021/2022 vann hon underhållningsprogrammet På Spåret nämnt tillsammans med Jonatan Unge. 2023 får vi avvakta.

Privatliv?
Sambo, David Rune.

Tatueringar?
Hon har och de har väckt uppmärksamhet. På utsidan av vardera armen, från strax nedanför lillfingret till en bit upp på underarmen löper varsitt rakt streck. De kom till efter flera års funderingar, eftersom raka linjer är det snyggaste Cecilia vet, två streck.

”Det är roligt att de väcker sådan fascination. Det gjorde de även hos mina elever, och nu under de senaste åren när de synts i tv och på bilder i media, kommer folk fram ibland och vill ta bilder på dem. Kul att två raka streck, kanske det mest minimalistiska man kan tatuera, gör folk nyfikna.”

Så vad betyder de?
I Expressen förklarar hon vidare att de betyder just ingenting. 
”Det finns ingen historia bakom dem förutom att jag är omåttligt förtjust i skarpa linjer.”
Enkelt som så. 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
johansundkvist.se
nyheter24.se
mrkoll.se

Blogginlägget nedskrivet 4/1-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.