Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2250 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


Kan insekter och andra smådjur känna smärta, rädsla och må dåligt…?

husfluga

Sommaren medför exempel flugor som hela tiden susar runt oss, irriterande vanligen inomhus. Jag har beskrivit flugan förr, men kort så dras den till vår hud – det som befinner sig på huden är som middag för flugan. Viftandet är den inte rädd för, lägg dock märke till att den ser dina slag som i ”slow motion”, därför hinner den undan. Om ska man tillämpa den metod som karate gör, man slår ett slag rakt ut från kroppen ”utan ansats” 🙂

Sålunda, när de första insekterna utvecklades för cirka 500 miljoner år sedan uppstod medvetandet på jorden. Insekter har förmågan till subjektiva upplevelser, vilket är den mest grundläggande formen av medvetande. De ”märker av”. Notera att insekter får världen att gå runt. Utan dem, ingen pollinering – inte heller någon förmultning. Inte heller någon föda för de många fåglar och djur som lever av insekter.

För varje människa som lever på jorden finns det 200 miljoner insekter. Men medan människornas antal de senaste 40 åren har dubblerats, har insekternas samtidigt halverats. Så vi sparar på dem mer, tänk på att alla insekter är middagar 😛

noshornsbagge

Känna smärta?
För att ett djur ska känna smärta måste det ha någon form av kroppsmedvetande eller uppmärksamhet. Det måste också ha en smärtfri referenspunkt, ett normaltillstånd, att jämföra med smärtan. Medvetandet känner smärtan. En nödvändighet för ett medvetande är ett centralt nervsystem, med andra ord någon form av hjärna, inte bara ett nät av nervtrådar som hos maneterna. Insekterna har just ett sådant system, precis som hos oss ryggradsdjur – en central, förstorad nervknut i huvudet specialiserad för att processa och integrera sinnesintrycken från yttervärlden. Med andra ord en hjärna.

Bin har också känslor!?
Upptäckten har gjorts av ett engelsk forskarteam från Newcastle University och forskarna har kommit fram till att om man gör ett bi ledset, ja, då blir det på dåligt humör. Forskarnas försök visade att en obehaglig omskakning innebär ett stort fall av lyckohormoner i bins hjärnor. Prozak?

bin

Huruvida insekter kan känna smärta beror därför på om de har något slags medvetande. De flesta insektsforskare betvivlar detta, då insektshjärnor bara har cirka 250 000 neuron, av vilka de allra flesta används för att kontrollera ögonen och övriga sinnen. I jämförelse har en brunråtta 200 miljoner neuron. Dessutom ligger insekter mycket långt från oss evolutionärt sett, och deras eventuella uttryck för smärta kan därför vara svåra att tyda.


Annat rörligt?
Det finns tydliga tecken på att bläckfiskar kan uppleva stress, oro och smärta. Bakterier, växter och svampar har inte subjektiva upplevelser, och det skulle vara överraskande om de allra mest primitiva djuren, exempelvis svampdjur och maneter, har dem.

Det finns en hel del som tyder på att även andra ryggradslösa djur kan uppleva smärta och lidande. I nuläget finns det goda belägg för att tiofotade kräftdjur (t ex krabbor, humrar, räkor och kräftor) kan uppleva smärta och lidande. Man anser också att ex. sniglar kan uppleva smärta.

Många insekter fortsätter att använda skadade kroppsdelar som om ingenting hänt, men det kan också vara ett sätt att undvika att locka till sig rovdjur. Flera arter av insekter reagerar mindre på potentiellt smärtsamma upplevelser om de fått smärtstillande morfin, liksom maskar, krabbor, iglar, sniglar och flera andra djur.

tvettsvamp

Växter, svampar och encelliga djur har inga nerver alls. Det gäller även ett fåtal grupper av flercelliga djur: tvättsvampar, placozoer och mesozoer.

Kammaneter, nässeldjur, musslor och ostron har nerver men inget centralt nervsystem, det vill säga inget som liknar en hjärna. Det är därför inte troligt att de är medvetna även om det inte går att utesluta. Alla andra djurarter, som maskar, insekter och kräftdjur, har ett centralt nervsystem och med stor sannolikhet även någon form av upplevelseförmåga.

Tester?
Försök med bananflugelarver har dock visat att de har sinnesceller i huden som reagerar på skador i vävnaderna. De motsvarar däggdjurs smärtreceptorer, de så kallade nociceptorerna.

sailfish

Hos däggdjur finns dessa i de flesta av kroppens vävnader, och de avfyrar smärtsignaler till hjärnan som då skapar smärtupplevelsen. Forskarna vet fortfarande inte om något motsvarande sker hos insekter. När det gäller fiskar som oftast dör en långsam död diskuteras det, två läger finns. Man kan ana medvetenhet men utan rädsla, smärtan är svår tyda. Men alla vi är ju snälla mot djuren.

Källor:
illvet.se
svt.se
natgeo.se
djurensratt.se
vethos.se
fof.se
tv4.se

Blogginlägget nedskrivet 13/9-19


Vilket djur lever kortast tid, en insekt eller vad…?

Histoire naturelle : Les insectes

Alla frågor kan ställas liksom denna, men svaren är svåra nå och ingen har försökt rangordna dem. Men jag ska försöka, en lista med de som lever kortast liv, MEN bevisföringen låg då det finns så mycket variation. Dessutom vad är liv? I detta fallet ”utvecklade fullt ut” och ej inräknat som larver med mera. Vi försöker beta av det. Bra om man vill imponera på en vän eller annan. 🙂

I slutet ska du få en del otrolig kuriosa om djur och människor, märkligheter. Om ålder har man ganska nyligen funnit djur och växter som inte åldras när de blir äldre. Otroligt! Vi pratar om den ålder som djur kan nå. De flesta djur dör dessförinnan på grund av att de blir uppätna, blir sjuka eller svälter ihjäl.

Min lista då. 1-5.
Kortast levande djur och insekter

1.
Dagsländan, som namnet antyder, lever bara på land i en dag? Den kännetecknas av spröt i rumpan och vingar som står rakt upp från ryggen. När de är vuxna äter de inget, de har ingen mun och de kan inte äta eller dricka – det enda syftet är att hona och hane ska hitta varandra, honan ska lägga ägg i vattnet och sedan dör de. Sedan har de gjort sin uppgift, det är en lite märklig livscykel men den fyller sin funktion. Kanske en dags liv. Bilden högst upp.

2.
Övriga sländor
Sländan kallas i Frankrike av fiskare för manna, förmodligen en anspelning på ymnigheten av detta plötsligt liksom nedregnande näringsförråd. I Ungern är massuppträdandet mycket bekant och i vissa trakter benämnas arterna med anledning av vanliga tiden för deras uppträdande augustiflugor. Lika plötsligt försvinner sländsvärmarna inom få dagar. Om några arter, särskild om hannarna, berättas det att deras liv i luften räcker bara några timmar. I flera språk betecknas de därför med ett namn, som kan översättas med endagsflugor. En dag, hanar timmar?

3.
Harkrankar (Tipuloidea) är en överfamilj inom underordningen myggor. En harkrank ser lång och gänglig ut, med mycket långa ben och en lång slank kropp. Skadedjur. Cirka en eller någon dag.

Mjölkvalster

4.
Mjölkvalster (mjölor) – med en livscykel – 9 -11 dygn (vid 23°C med 90% relativ fuktighet). Ingår i gruppen förrådskvalster och är ett par av de vanligaste arterna förrådskvalster i Sverige. Det handlar om små kvalster som knappt syns men kan orsaka allergier. 9-11 dagar? Bild över.

Rundmasken Caenorhabditis elegans

5.
Rundmasken Caenorhabditis elegans, med en maximal livslängd på 2-3 veckor. 14-21 dagar. Det finns en mängd små ryggradslösa djur, vars maximala livslängd är okänd. Många av dem lever sannolikt kortare tid än Caenorhabditis elegans. Men man vet ej vad de gör..? Bild över.

6. Kanske delad plats?
Vattenloppor blir maximalt 48 dagar. Dafnier eller daphnier (Daphnia) är ett släkte bland kräftdjuren (Crustacea), som räknas till ordningen Cladocera (hinnkräftor). De 1-5 mm långa djuren kallas ofta vattenloppor (vilket även kan beteckna andra små kräftdjur), är mycket vanliga i alla sötvattensmiljöer där de simmar med ryckiga rörelser. Räknas in som ”badklåda”, sjukdom de avger.

Övrigt?
Man vet att en del mycket små småfiskar lever mycket korta liv – dagar eller veckor, men ej på listan.
Just trollsländor lever i veckor eller månader som vuxna flygande insekter. En del myggor och flugor, enstaka fjärilar, men ej i dagar räknat normalt.

Vid experiment?
Man har man lyckats förlänga livet hos råttor, bananflugor och hos rundmasken, den ovan kända Caenorhabditis elegans. Hm…


charles-darwin

Kuriosa:
80 % av alla djur på jorden är insekter. För varje person i världen finns det en miljon myror. Minns du Darwin? Charles Darwin på bilden, åt alla djur som han upptäckte. Han åt även en uggla, ett bältdjur, en hök, en nandu, leguaner och jättesköldpaddor. Leonardo da Vinci köpte fångade djur (i bur) på den lokala marknaden bara för att befria dem igen. Ni ser nyanserna…?

Och för sommarkvällar? Myggor lockas dubbelt så mycket av färgen blå mot för de andra färgerna.

Källor:
djur.cob.lu.se
sv.wikipedia.org
svt.se
123fakta.com
kristianstadsbladet.se
rentokil.se
ffknymfen.se
toxashop.se

Blogginlägg skrivet i augusti 2019.


I Fråga Lund, vår dr. Jessica K. Abbott svarar på djur och alla deras varför…

jess

Färggrann, en röst som fastnar hos oss, skönt annorlunda det är forskaren vid Lunds universitet och i SVT i Fråga Lund.
Jessica har genom hela sin karriär försökt göra sin forskning om evolution begriplig för en publik som sträcker sig utanför forskarsamhället.

Så, vem är du?
Jessica Kristen Abbott, född i mars 1978, från Peterborough, Ontario, är en kanadensisk-svensk evolutionsbiolog. Hon är universitetslektor vid Lunds universitet. Bor i Marieholm, Skåne – gift med Nils Åke Sundqvist även nämnd NIck Quist, född 1974.

Abbot inledde sina universitetsstudier vid University of Guelph och kom till Sverige från Kanada som utbytesstudent 1999. Hon slutförde sin masterutbildning vid Lunds universitet och doktorerade på polymorfism hos – flicksländor. 2007, träffade hon sin man och de fick sitt första barn. Så efter 8 år, flyttade hon tillbaka till Kanada och genomförde sin postdok i Kingston i Ontario, där även deras andra barn föddes. 2009, Efter drygt två år, flyttade de tillbaka till Sverige och hon började forska vid Ted Morrows laboratorium i Uppsala. Familjen har även en 2-årig Jack Russell Terrier (2019).


Egen hemsida: jessicakabbott.com

jessica

Efter detta?
Sedan 2012 forskar hon vid Lunds universitet och hennes forskning kretsar kring bananflugor och plattmaskar och är inriktad på könskromosomer. 2015 tilldelades Abbot ett anslag på 13 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet. Sedan 2016 är hon anställd som lektor vid Lunds universitet specialiserad på den genetiska evolutionen hos eukaryoter. Hon är ansvarig för den webbaserade portalen ”Fråga en biolog”. Och sedan 2016 en av experterna i panelen i TV-programmet Fråga Lund på Sveriges Television.

Crafoord prize lecture – Jessica Abbott
https://www.youtube.com/watch?v=r3ij1pMxi7U

Om sina bananflugor? De som jag har fritt flygande deltid i köket?
Jessica blir på gott humör när hon ser stora och glansiga bananflugor.
”Vingarna är vackra och så har de röda ögon. Och jag blir ständigt förvånad över vad de kan. De kan välja ut en partner med bra gener och kvalité. De kan medicinera sina larver. Hanarna tröstäter mat med alkohol när de inte får para sig.”

Jessica från Kanada nappade på erbjudandet om en plats vid lärosätet här, innan hon ens visste var staden ligger.
”Efteråt tänkte jag: Shit, tänk om det ligger ovanför polcirkeln”.

jessicax2

Sagt av Jessica:
”Jag har alltid haft ett starkt engagemang inom populärvetenskap, och jag har ett eget företag för uppdrag som ligger utanför ramen för min tjänst som lektor vid Lunds Unviersitet. Jag håller till exempel föredrag för föreningar och gymsnasieskolor om olika ämnen inom genetik och evolution. Är du intresserad av bästa läge eller special kortutbildning, så hör gärna av dig.”


Programmet från Lund?
Fråga Lund är ett svenskt TV-format där professorer och andra akademiker sitter i en panel inför publik och besvarar vetenskapliga frågor. Det första programmet sändes 1962 och har sedan visats i flera omgångar fram till 2000 med vissa uppehåll, nu sedan februari 2019 är komikern Robin Paulsson programledare.

Källor:
sydsvenskan.se
sv.wikipedia.org
jessicakabbott.com
merinfo.se
lundagard.se
hd.se
biologi.lu.se

Blogginlägg nedtecknat 24/9-19


Hur parar sig fjärilar? Hur många arter finns det? Kul kuriosa…

fjarilsex

Jag fick en annorlunda fråga, men allt finns svar på – ibland dock så nära som möjligt. Bakgrund. Många är vackra av dessa flygande insekter, mycket olika skiftningar, lite av naturens underverk – som mycket annat. Jag hade ett inlägg om fem vanliga fjärilar att lära sig om – sök gärna.

Först lite fakta:
Fjärilar är djur som de flesta av oss lägger märke till när de flyger förbi med sina vackra och ofta färggranna vingar. Den första fjärilen på våren ger hopp om varmare tider. Fjärilarna tillhör insekterna.
I Sverige finns det 2700 arter av fjärilar, men de flesta av dem ser vi sällan eftersom de är aktiva på natten. De vi oftast ser är så kallade dagfjärilar som det finns 121 arter av i Sverige. Natten blir alltså otroliga – 2569 stycken arter.

Partner sökes?
När det börjar bli varmt så vaknar fjärilarna och beger sig ut för att hitta en partner. Nässelfjärilen kan ses redan tidigt i mars och det är ett tecken på att det börjar bli vår. När de letar efter sin partner så flyger hanen snabbt efter honan, de flyger i sicksack och uppåt och neråt. Hanen vill trumma på honans vingar med sina antenner. Oj då. Då och då så stannar de till i leken och sätter sig nära varandra.

sexfjar

Honan känner på hanen med sina antenner. Sen kryper de till något gömställe där de parar sig ifred, de sitter tätt ihop i flera timmar när de parar sig! Men så smarta! 🙂 Honan lägger sen sina ägg på brännässlor, en värdväxt, som står i solen men som är skyddade från vind. Där lever sedan larverna när de kommer ut ur äggen. Det är sedan larven via puppa som blir en fjäril.

Efter att parningen ägt rum dör honan och hannen efter några veckor hos en del arter. Äggen kläcks och larverna börjar äta på växten. Larverna ömsar skinn när de växer sig större. När larverna är tillräckligt stora letar de upp en bra plats att förpuppa sig på.

Parningsorgan?
Hannen har parningsorgan och honan äggläggningsrör. Från ägg till larv, till puppa och till vuxen individ.

fjarilharsex

Övervintrande fjärliar:
Det finns fem dagfjärilar i Sverige som övervintrar som vuxna fjärilar: Citronfjäril, Påfågelöga, Vinbärsfuks, Sorgmantel och Nässelfjäril. Det finns också fjärilar som flyttar till Sverige under sommaren. Amiralfjärilen flyger från Sydeuropa och tistelfjärilen flyttar från Nordafrika.

Rekordfjäril?
Världens största fjäril till vingytan är Herkulesspinnaren Coscinocera hercules. Hanar har vingspann på upptill 27 cm.

Kuriosa?
En fjäril kan bara se färgerna rött, grönt och gult. Tur att blommor brukar vara färgglada. Däremot innehåller deras ögon cirka 6 000 linser, och till skillnad från oss kan de se ultraviolett ljus. I snitt flyger en fjäril i cirka 20 km/h, men vissa arter kan flyga så snabbt som 40 km/h. Förbi en moped?

Antarktis är den enda kontinent på jordklotet där man aldrig hittat levande eller spår av fjärilar – någonsin. Tre bilder påvisar det som är parning.

Källor:
lund.se
sv.wikipedia.org
10fakta.se
studera.com
sverigesradio.se
raddadjuren.se

Blogginlägget skrivet i slutet juni 2019.


Vilka djur har mest antal ben, läs en topplista och en överraskande vinnare…

Illacme plenipes

Djuret med världsrekord i antal ben? ”Tusenfoting” sa man förr men inte för att de hade tusen ben utan ”väldigt många”. Mest antal ben i världen då, hur kan en lista se ut på de som har mest? Här får du en lista i ordning.

Ettan på listan är överlägsen, forskare har upptäckt en art som kommer närmast den s.k. tusenfotingen och det med 750 ben är kanske många nog.

Namnet?
Illacme plenipes är världens benrikaste djurart – honorna har cirka 200 ben mer än hanarna (550).

Illacme plenipes, djuret med mest ben på Jorden.
https://www.youtube.com/watch?v=MYJRNCEJz2E

I åttio år trodde forskarvärlden att den slingriga lilla kryparen hade dött ut, men bara för några år sedan hittades den igen. Nu har forskare kartlagt arten. Illacme plenipes håller till på bara 4,5 kvadratkilometer i Kalifornien, i närheten av Silicon Valley, och det är honorna som är de mest imponerande.

Forskarna tror att arten har utvecklat så många ben som en anpassning till dess livsstil. De lever i sina trånga slingriga gångar under jorden, och behöver också benen för att klänga fast i de speciella sandstensblock som är unika för just den här området i Kalifornien. (Den återupptäckta artens egenskaper presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften ZooKeys.)

Vinnaren klar men hur kan en lista se ut, detta enligt de källor jag letat fram. Bra kunskap.

1. Illacme plenipes 750 st. ben (bilden högst upp).

2. Mångfotingar (Myriapoda) är marklevande leddjur med långsträckt kropp och många ben. Antalet benpar varierar från 8 upp till – 375 beroende på art. Bilden under.

Myriapoda

3. Gråsuggor och tånglöss. 14 st. ben. Gråsugga på bilden under.

Gråsugga


5. Räkor, humrar, krabbor, kräftor (tio ben och stor stjärt). Alla 10 st. ben.
(Äkta räkor (Caridea) är en infraordning i ordningen tiofotade kräftdjur).

9. Spindeldjur ex. som spindlar, dolksvansar, fästingar och kvalster mfl. inom samma grupper. 8 st. ben.

13. Insekter, med 6 st. ben, utgör den artrikaste djurgruppen bland landdjuren. Det vetenskapliga namnet, insecta, kommer från latin och betyder “uppdelat”. Insekterna delas in i 32 större grupper, så kallade ordningar, som i sin tur delas in i lägre enheter. Ex. Den röda skogsmyran (Formica rufa) och de flesta andra insekter är mycket stabilare än däggdjur, när de står, när de går och när de springer.

Övrigt:
4 ben: Groddjur, ödlor och de flesta däggdjur.
2 + 2 ben: Människoapor som stöder sig på frambenen
2 ben: Fåglar, människor m.m.
0 ben: Ormar, maskar, sniglar och snäckor

Sex ben är kanske det bästa benantal man kan ha. Man räknar balans och vikt, stabiliteten.

Varför har människor två ben, hästar fyra, myror sex och spindlar åtta gångben?
I en del fall kan det bero på anpassningar till miljön, i andra fall skulle det kunna förklaras av djurens evolutionära historia och i vissa fall kan vi inte förklara det.

Källor:
svt.se
djur.cob.lu.se
sv.wikipedia.org
illvet.se
djurtema.blogspot.com
svenska.yle.fi
nrm.se
youtube.com


Sommarplåga kan getingen vara, varför gör det så ont?

getingen

Ja, getingstick gör ont och är enligt många en av sommarens värsta plågoandar, och dyker ofta upp som objudna och irriterande gäster så fort vi dukar fram något sött ute i trädgården. Ett getingstick är i de flesta fall helt ofarligt, men alla som någon gång blivit stuckna kan skriva under på att det gör fruktansvärt ont.

Normalt är det en s.k. ”vanlig geting” (Vespula vulgaris) – den är en gul och svart 11–16 mm (drottning 17–20 mm, drönare 13–17 mm) lång stekel, tillhörande familjen getingar. Den är Sveriges vanligaste geting och tillsammans med tysk geting (V. germanica) är den även Centraleuropas vanligaste. Den har en giftgadd som, till skillnad mot honungsbiets, kan användas upprepade gånger. Uscha!

Som sagt, det är oftast inte farligt men ett geting- eller bistick kan göra väldigt ont. Ett stick ger dock ofta klåda, rodnad och svullnad.

Är getingar viktiga? Gör getingarna någon nytta i samhället?
Getingar är rovdjur som framför allt fångar och dödar olika insekter, bland annat sådana som vi människor betraktar som skadeinsekter. Så på så vis kan man säga att de är nyttiga för oss, men framför allt är de en viktig del i naturen genom att begränsa antalet av andra insekter. Okej då.

Varför gör ett getingstick så himla ont?
Skillnaden mellan getingar och andra insekter, som i första hand sticker för att döda eller bedöva mindre djur, är att getingarna sticker just för att åstadkomma smärta. De måste kunna försvara sina bon mot större djur och människor, och därför har de getingar vars gift orsakat mest smärta haft störst framgång genom evolutionen. Giftet får människans långsamma smärtreceptorer – C-fibrerna – att larma.

geting

Gör det olika ont att bli stucken av olika getingar?
Det finns ett 10-tal olika getingar i Sverige. Giftighet och farlighet varierar. Det kraftigaste giften har de vi oftast kommer i kontakt med – vanlig geting och tyskgeting. De bygger bon i människans närhet. Jag minns ett bo med bålgetingar som ”blev störda” och då gäller att springa fort. De sticker oss enbart för att försvara sig. Om vi kommer för nära deras bo, trampar på dem eller viftar bort dem känner de sig hotade. Annars sticker de inte.

Skadan skedd. Vad ska man göra när man fått ett getingstick?
Flera saker finns välja på. En rekommendation jag tycker är bra är att stryka xylocainsalva på sticket för att lindra smärtan. Salvan finns att köpa receptfritt på apotek.

Mer tips? Lindra gärna smärtan efter sticket med kyla. Detta kan man göra en isbit invirad i en servett eller handduk eller med kallt vatten. För att lindra klåda och sveda kan man också badda med alsolsprit, stryka på alsol-gel eller använda en särskild insektspenna som stryks mot huden. Man kan även smörja med kylbalsam eller lokalbedövande salva. För att undvika att man kliar sönder huden och får en infektion kan ett plåster sättas över stickstället.

Du kan även lindra den reaktion du får på stickstället genom att gnida in en tablett som innehåller acetylsalicylsyra eller ibuprofen, till exempel Aspirin, Bamyl eller Ipren. Fukta huden innan du gnider in tabletten. Du bör göra det så tidigt som möjligt för att få ett bra resultat. Tvätta bort när besvären har minskat.
Efter någon eller några dagar försvinner besvären. Om man blir stucken ett bi kan det hända att gadden blir kvar i huden. Då bör man försöka ta bort den.

geting1

Gadd?
Gadden kan fortsätta att föra in gift i huden någon minut efter sticket, även om insekten är borta. Det är lättast att ta bort gadden med en pincett men det kan även gå med en nål eller nagel. Är det svårt så ta hjälp av någon. På gadden sitter nämligen en giftblåsa. Gadden kan fortsätta att föra in gift i huden någon minut efter sticket, även om insekten är borta. Nu vet du, en giftblåsa!

Infektion?
Du kan sätta ett plåster över stickstället för att undvika att klia sönder huden och få en infektion. Nämnt 😉

Varning:
För personer med allergi mot vissa insektsgifter, som till exempel mot geting, kan ett stick också ge en kraftig reaktion. Inträffar detta bör man uppsöka läkare. Även om du inte är allergisk kan det vara farligt att bli stucken i munnen eller på tungan, eftersom de kan svullna upp och i värsta fall orsaka andnöd. Var därför noga med att kontrollera att en geting inte satt sig i glaset eller flaskan du dricker ur.

Omkring två personer dör varje år av en allergisk chock efter ett getingstick. För oroliga föräldrar kan det vara skönt att veta att det aldrig är barn som dör. Så var försiktig, se var du trampar om du går barfota. Kolla läskedrycksflaskor och glas.

Om du vill få bort dem tillfälligt ta ett glas saft ex och ställa en bit bort så brukar de vända sig dit.

Källor:
lokaltidningen.se
expressen.se
1177.se
aftonbladet.se
sv.wikipedia.org