Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! 2670 inlägg.


Vem var Waltzing Matilda, vad har namnet för förebild…?

Flera av oss har nog valsat, någon kan haft namnet Matilda, så denna historiska kvinna jag nämnt har egentligen inte något med en kvinna vid namn Matilda att göra. Okej, vi hamnar i Australien och – det finns mer än två versioner. Musikaliskt finns då ”Waltzing Matilda”, men även versioner som ”the Band played Waltzing Matilda”, med olika budskap.

Fakta såklart 😉
Waltzing Matilda, Roud 9536, är en folkvisa från Australien, betraktad som Australiens inofficiella nationalsång. Originalets sångtext skrevs av australiska poeten Banjo Paterson 1895 till en melodi som skilde sig något från den senare använda, och publicerades först som noter 1903. Okej? Så det är ingen Matilda som dansar vals. Sången berättar något om landets historia, precis som när man i Sverige sjunger om Dan Andersson som väntar vid sin mila eller om Jungman Jansson, slarvig men mänsklig, hejåhå.

Ballad – folksong?
Banjo P. var en populär sångare av ”bushballader” – som handlade om tillvaron i det människoöde och ökenartade inlandet som det i dag tar bortemot en vecka att bila igenom, från öst till väst – hans namn i helhet var – Andrew Barton Paterson och kallades Banjo Paterson. Han levde 1864-1941 och är i Australien känd av alla för dikten ”The Man from Snowy River” (1895) om en oförvägen ryttare i ödemarken, the bush. (”It was grand to see that mountain horseman ride”, det var storartat att se den där hästkarlen rida från bergen.)

I texten finns många ord som är främmande?
Man hör om en swag som är en slags sovsäck, mer noga var det ett ihopsurrat bylte – som används i bushen. I dag är det en sofistikerad sak; man gillar att vandra och campa i sitt australiska inland och har god utrustning för det. Men den här luffaren bär på byltet med det han oundgängligen behövde, inklusive en filt eller ett fårskinn mot nattkylan. Och en billabong är ett vattenhål. Man måste alltid bära vatten med sig och kunna fylla på förrådet. Utan vatten går man under. Sommartid kan det vara 40-45 grader varmt. Coolabahträdet är ett av många sorters eukalyptusträd och hans billy är en vattenkastrull som används över öppen eld.

Matilda då?
Vem vill komma och ”valsa Matilda” med mig, undrar han. Det är gammal slang och betyder ungefär: Vem vill vandra runt med mig? Matilda kan uppfattas som ryggsäcken, det enda sällskapet att ””vandra, dansa” runt med. I Danmark sa man förr om hantverkare att de ”gick på valsen” och i Tyskland att de var ”auf der Waltz”, när de gick från by till by och skaffade sig jobb där någon behövde en målare eller en snickare.


Swagman?
Visan handlar om en daglönare, en så kallad ”swagman”, som gick från gård till gård för att arbeta. Dessa tillfälliga arbetares packning kallades ”Matilda”. Han sitter vid ett vattendrag och kokar vatten, då ett får kommer för att dricka. Mannen tar fåret, men upptäcks av dess ägare och tre poliser. Hellre än att bli arresterad för stölden, ett brott som bestraffades med hängning, dränker sig mannen i vattendraget och han spökar där sedan dess. Man kommer tänka lite på dåtidens svenska ”gå på luffen”, vandrare.

Låtens historik?
Låten spelades in först 1926, framförd av John Collinson och Russell Callow. 2008 lades denna inspelning av ”Waltzing Matilda” till i registret Sounds of Australia i National Film and Sound Archive, som säger att det finns fler inspelningar av ”Waltzing Matilda” än någon annan australisk sång. Wow!

1995 rapporterades att minst 500 artister i Australien och utomlands hade släppt inspelningar av ”Waltzing Matilda”, och enligt Peter Burgis från National Film and Sound Archive är det ”en av de mest inspelade låtarna i världen”

Slim Dusty – Waltzing Matilda
https://www.youtube.com/watch?v=FqtttbbYfSM

”Once a jolly swagman camped at a billabong,
Under the shade of a Coolibah tree,
And he sang as he watched and waited until his billy boiled,
”You bring a Waltzing Matilda with me.”

Downstairs, a jumbuck came to drink at that car ticket
Up jumped swagging and grabbed him with joy,
And he sang as he kept the jumbuck in his tucker bag
”You bring a Waltzing Matilda with me.”

Versionen ”the Band played Waltzing Matilda”?

Gripande minnen av tragik, som i krig…
❤ John McDermott är fantastisk.
https://www.youtube.com/watch?v=VktJNNKm3B0

”Och bandet spelade Waltzing Matilda” är en låt skriven av skotsk-födda australiensiska songwritern Eric Bogle 1971. Låten beskriver krig som meningslöst och grymt, samtidigt som man kritiserar dem som försöker förhärliga det. Detta exemplifieras i låten av berättelsen om en ung australisk militär som lemlästas under Gallipoli-kampanjen under första världskriget.

Huvudpersonen, som hade rest över Australien på landsbygden före kriget, är känslomässigt knäckt av förlusten av benen i strid. När åren går noterar han andra veteraners död, medan den yngre generationen blir apatiska mot veteranerna och deras sak. Som avslutning innehåller låten melodin och några rader med texter till ” Waltzing Matilda ” av poeten Banjo Paterson som jag berättat om. I sången nämner sångaren också att han är glad att ingen möter honom som ensam, som ska behöva se hans trasiga kropp och påverkas…

Liam Clancy – Band Played Waltzing Matilda
https://www.youtube.com/watch?v=PFCekeoSTwg


Kuriosa?
Matilda the Kangaroo var maskot vid Commonwealth Games 1982 som hölls i Brisbane, Queensland. Matilda var en tecknad känguru som framträdde som en 13 meter hög mekanisk känguru vid öppningsceremonin åtföljd av Rolf Harris som sjöng ”Waltzing Matilda”.


Det australiska kvinnliga fotbollslandslaget heter smeknamnet Matildas efter den här låten.


Källor:
musixmatch.com
sv.wikipedia.org
en.m.wikipedia.org
gd.se
youtube.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som trots vaccin kräver allas noggrannhet. Obs använd helst munskydd – bland folk och med kollektivtrafiken.
Blogginlägget nedskrivet 13/6-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Soldater i fält dog mest av sjukdom och svårt klimat, historiskt sett, än av kulor Del 2-2

sjuk2soldater-trettioariga_krige

I denna del två kan ni läsa mer detaljer om krig, vita kriget och ex slaget vid Lützen. Kuriosa och fakta.

Fältmedikus Daniel Wickman, som var stationerad på Sveaborg under Gustav III:s krig mot Ryssland 1788-90, beskrev fästningslasaretten som ”mörksens och dödsens boningar” där det i ett enda rum kunde trängas 108 soldater. Varje säng eller brits skulle räcka åt fem man. Under sådana förutsättningar kunde läkarna givetvis inte göra mycket för att hjälpa de sjuka. Napoleons värsta fiende var inte de ryska kanonerna, utan den fruktade klädlusen.

Krig…?
Trettioåriga kriget – överst, är historiskt kriget mellan katoliker och protestanter som gjorde Sverige till en stormakt. För den enskilde soldaten var det mest ett ändlöst marscherande och en jakt på mat för dagen. Sjukdomar och kyla var ofta ett större hot än fienden. Om de allra flesta av dem vet vi ingenting, mer än att de dog som flugor. Mellan år 1621 och 1721, den tid som kallas Sveriges stormaktstid, beräknas var tredje vuxen svensk man ha dött i krig – 80 till 90 procent av dem i sjukdomar, svält och kyla. Ett annat gissel var syfilis. Den frodades förstås bland de prostituerade som besökte soldaterna – och fick närmast rykte om sig att vara en ”yrkessjukdom” för legosoldater.


Tyska arkeologer har upptäckt en massgrav från slaget vid Lützen, då bland andra den svenske kungen Gustaf II Adolf dog. Det var ett av de blodigaste slagen under det trettioåriga kriget. På senare år hittades de en massgrav med resterna av sammanlagt 175 soldater som hade oturen att dö denna dag, den 16 november 1632. Den ytliga besiktningen har dock bekräftat ryktena om slagets grymhet. De flesta verkar ha dött av kraftiga slag, hugg eller tunga blykulor.

Som bekant fick även den svenske kungen plikta med sitt liv då en kejserlig officer sköt honom i lungan. Flertalet av de döda kropparna är svåra identifiera, kropparna var plundrade, men man räknar kunna fastställa tillhörighet genom isotoper av grundämnet strontium i skelettet. Analyser ska nu visa om det rör sig om tyskar, svenskar – men även legosoldater från så vitt skilda länder som Österrike, England, Skottland och Kroatien. Man har även funnit två kroppar av barn.


Vita kriget?
Vita kriget kallas ibland den del av första världskriget som utspelade sig i Alperna, mellan Österrike-Ungern och Italien åren 1915-1918. Krigshändelserna utspelade sig på cirka 1300 meters höjd. Det var en svår vardag, mest på grund av vädret. De vistades på platser där temperaturen dagligen låg runt minus 10-25 C, vilket tog livet av många soldater och många fick svåra köldskador. Det förekom ofta jordskred och fallolyckor skadade eller tog livet av många. De kunde bli isolerade av en snöstorm i flera dagar utan kontakt med omvärlden. Naturen tog mer offer än kriget och även inomhus var det svårt.

sjukthe white war alps

Vädret var så hårt att det inte var problemfritt att bygga byggnader uppe i bergen. Soldaterna fick bo mycket tätt och med nästan ingen mat. Stanken från blött ylle blandat med oset från spisarna gjorde livet under kriget till ett helvete. Det var en hård psykisk prövning och många soldater deserterade eller miste förståndet. Man uppskattar att förfrysning, svält och sjukdom kostade ca 20 000 soldater livet.

Allt eftersom jordens klimat blir varmare börjar isen i Alperna att smälta och man kan finna svunna tider. Det är inte ovanligt att man stöter på patronhylsor och taggtråd i bergen. Så sent som 20 augusti 2004 stötte man på tre lik i Alperna. Tack vare kläderna de hade på sig kunde man identifiera dem som österrikisk-ungerska soldater. Efter att ha lossats ur isen begravdes de på en militärkyrkogård, 86 år efter att de dött.

Källor:
sv.wikipedia.org
popularhistoria.se
historiskt.wordpress.com
militarhistoria.se
svd.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 2/3-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Soldater i fält dog mest av sjukdom och svårt klimat historiskt sett, än av kulor? Del 1-2

sjukworld war 1

Soldater i fält, sjukdomar, kurer, deras vardag, läs och lär. Krigshistoria associeras för det mesta med slag och strid, som blixtrande kanoner, tjutande granater, knattrande eldhandvapen och framtrampande fötter i blodig lera. Män som kämpar och faller, hjältar som föds eller dör.

Men är detta sanningen i det stora?
För soldater i det som kallas tidig modern tid (ca 1500-1800) inträffade döden sällan på slagfältet. Av alla knektar som stupade i fält dog endast en eller två av tio i strid eller till följd av skador från vapen. Bortsett från dem som svalt eller frös ihjäl, så avled de allra flesta av sjukdomar.


Första världskriget?
Redan under första världskriget dog fler av sjukdomar, trots ny förstörelseteknik och ökat medicinskt kunnande. Bilden överst. De sanitära förhållandena i skyttegravarna var dåliga och vanliga sjukdomar var dysenteri, tyfus och kolera. Många soldater led av parasiter och plågor som skyttegravsfot. En annan dödsorsak var exponeringen för väder och vind, eftersom temperaturen ofta kunde vara under fryspunkten.


Fanns det apotek?
Ja, typ vanliga fältapotek kunde rymma läkemedel som ”enhörningsextrakt”, ”egyptisk smörjelse”, ”elixir” och ”pulver mot olyckor”. Förutom fall av placebosensationer hade de flesta av dessa kurer ingen som helst läkande verkan. Flera av dem lär tvärtom ha ökat patienternas lidande. Bland de droger som kunde vara dödliga i för stora doser återfanns den starkt laxerande medicinen ”gummigutta” samt potenshöjande ”spanska flugan”, ett pulver tillverkat av en giftig skalbagge från tropikerna.

Universalmedlet mot alla slags krämpor och åkommor var alkohol. Sprit och öl gavs dagligen ut till såväl friska som sjuka och ansågs ha allmänt hälsobringande och sjukdomsförebyggande effekt. Inget dricksvatten fick intas utan att först ha spätts ut med brännvin, och i de dagliga ransonerna ingick intagandet av en kaloririk ölbrygd kallad ”dricka”. Sjukvårdspersonalen vid varje regemente var få, i regel en fältskär och en handfull assistenter som skulle sörja för omkring tusen män. Krigsmakten sökte i första hand karlar med kirurgiska färdigheter som kunde utföra snabba operationer på sårade knektar efter strid. Kraven på medicinskt kunnande var därför inte särskilt högt satta. Att de sjuka skulle hamna i god vård och omsorg var knappast givet.

Sjukhus eller…?
Under uppehåll i krigföringen förlades de sjuka ofta tillsammans i särskilda byggnader. Där fick de en halmbädd att friskna till på, serverades varma soppor och fältskärens äventyrliga dekokter. Svårt sjuka kunde lämnas efter när armén drog vidare, eller så fördes de med nerbäddade i sjukvagnar. Genom att skilja på friska och sjuka försökte arméledningen också isolera smittor och hindra dem från att spridas vidare. En del smarta härförare, som Karl XII, lät dessutom arméns regementen kampera avskilda från varandra för att förhindra att en farsot som brutit ut i ett förband skulle föras vidare till ett annat.

sjukworld war 1 hospitals in fields

Sjukstugorna blev ofta snabbt mycket ohälsosamma och det hände till och med att präster drog sig för att besöka de sjuka på grund av den otäcka stanken av smuts, urin och avföring. Flugor, löss, loppor och myggor har under historiens gång ofta påverkat, och ibland helt avgjort, fälttåg och annan krigföring. Insekterna har spridit sjukdomar som rödsot, fläckfeber och malaria.

Sjukdomarna har skördat mängder av offer. Och döda kroppar blev ofta liggande i ingenmansland ända till fronten flyttade sig och de hade då blivit mycket svåra att identifiera. På några slagfält, som det vid Nek i Gallipoli, blev de döda inte begravda förrän efter kriget. Över hela västfronten fann man döda efter kriget efterhand som åkrar plöjdes och källare grävdes ur. I del två mer detaljer om krig, vita kriget och ex slaget vid Lützen.

Källor:
sv.wikipedia.org
popularhistoria.se
historiskt.wordpress.com
militarhistoria.se
svd.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 2/3-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).