Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 2925 inlägg. Carpe diem.


Lämna en kommentar

Svält och köld gjorde att år 536 e.Kr. var det värsta året i historien…?

värstaår

Medialt dök nyheten upp för en tid sedan, att historiker räknat och sett över vad som skett genom tiderna – när var det värsta tiden? När skedde olyckor, sjukdomar, utbrott och annat som störde Moder Jord?

Händelser och året?
Digerdöden härjade i Europa 1349 och hade ihjäl hälften av dess befolkning, men trots detta hävdar historikern Michael McCormick från Harvard University – att år 536 var det värsta året i mänsklighetens historia. Uppteckningar från det året beskriver hur flera kontinenter hamnade i konstant mörker till följd av något slags svart dimma, vilket hade förödande effekt på grödor och livsmedelsförsörjningen världen över. Denna klimatkatastrof skulle visa sig få oräkneliga konsekvenser.

Mer?
År 536 skedde ett jättelikt vulkanutbrott någonstans på norra halvklotet. Vulkanen kastade stora mängder svavelpartiklar högt upp i jordens atmosfär, där de reflekterade bort solens värmestrålning under flera års tid. Det finns faktiskt ögonvittnesskildringar av händelsen bevarade – skrifter på latin och grekiska som talar om att solen förmörkas och inte lyser som vanligt förrän efter flera år.

Ett bistrare klimat kan utlösa en kedja av händelser. Om skördar minskar och det blir missväxt kan man till exempel bli tvungen att äta av utsädet eller nödslakta kreatur. Färre djur minskar tillgången på gödsel, vilket avspeglas i kväveisotoperna i sädeskorn som arkeologerna hittar.

”Författarna skriver att den lyser så dåligt att den inte kastar skugga ens på dagen, och i främre Orienten och norra Italien är det praktiskt taget vinter mitt i sommaren”, enligt Bo Gräslund, professor emeritus i arkeologi vid Uppsala universitet.

värstaårEyjafjallajokull

Våra vikingar?
Vikingarna fruktade fimbulvintern, som skulle orsaka hungersnöd och varslade om världens undergång. Dessa berättelser är inte bara fria fantasier, menar forskarna. Fimbulvintern har sina rötter i händelser år 536 efter Kristus. Men oj – Fimbulvintern varslade om en iskall mardröm av svält och krig innan världen gick under i Ragnarök, står det i verket Den prosaiska Eddan.

Utgrävningar?
Det finns indicier från undersökningar av borrkärnor från glaciärer på Grönland, arkeologiska utgrävningar, träds årsringar med mera att något drastiskt inträffade med klimatet år 536, den så kallade Klimatavvikelsen 535–536. Det antas vara ett av två stora vulkanutbrott som sänkte medeltemperaturen under ca 15 års tid på jorden. Det andra utbrottet skedde år 540. Det finns teorier att denna klimatavvikelse kan ha givit upphov till folkliga sägner om till exempel Fimbulvintern i just poetiska Eddan.

I Vikingarnas folktro skulle jordens undergång föregås av en stor köld som jag beskrivit – Fimbulvintern. Nu visar ny forskning att myten kanske bottnar i verkliga händelser flera hundra år före vikingatiden – en klimatkatastrof som dödade halva befolkningen i det område som idag kallas Sverige.


Liten istid sålunda?
Europa och Asien kastades in i en köldperiod som kom att vara i hundra år. I Norden inträffade i mitten av 500-talet ett markant kulturskifte med ödeläggelse av gårdar, nytt gravskick med storhögar och en ny samhällselit. Det har arkeologer förklarat med inflytande från kontinenten utifrån de omvälvningar som inträffade under folkvandringstiden, cirka 400 till 550 e Kr, då bland annat Västrom föll år 476 efter härjningar av olika folkgrupper.

värstaårTorvmosse-Hemavan

Studier av årsringar från träd som växte på den tiden visar att somrarna blev flera grader kallare än normalt över stora delar av norra halvklotet. Experter inom en rad olika områden arbetar nu tillsammans för att fastställa orsaken till den mystiska dimman och vilken roll den kan ha spelat i de avgörande världshändelser som ägde rum vid den tiden. Fimbulvintern sades vara en vinter som varade i tre år utan någon sommar, och förebådade alltså Ragnarök, världens undergång.

536 (DXXXVI) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Källor:
msn.com
sv.wikipedia.org
varldenshistoria.se
svt.se
forskning.se

Blogginlägget nedskrivet 07/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Lämna en kommentar

Anställd stångad ihjäl på Ölands djurpark, i samband med hanteringen av ett djur…

Elanandantilop11

Tragisk rubrik – larmet som polisen fick klockan 17.12 på söndagen, 28/8-22. En anställd på Ölands djurpark dödades, parken hade stängt för dagen. Polisen uppger på måndagen att det handlat om en eland, alltså en älgantilop. ”Det var en elandantilop som stångade den här mannen, det var i samband med att han skulle ta in djur i stallarna efter stängning som den här olyckshändelsen inträffade”, säger Robert Loeffel, presstalesperson vid polisen.


De som var utländska medborgare bodde på parken och jobbade från tidig morgon till sen kväll, vilket ju också blir en risk. Men de som var svenskar jobbade 07 till 16. Enligt källor. Mannen det gäller ska ha flera års vana vid djur. Djurparken specialiserar sig på apor och rovdjur, men har även savanndjur som elandantiloper och zebror, exotiska fåglar och ett antal reptiler.

Elanandantilo1

Djuret, som först inte framgick, var en vanlig eland, en art som ingår i familjen slidhornsdjur. Den kallas också för älgantilop, och den är en av de två största antiloparterna; den nära släktingen jätteeland har dock längre horn. Arten lever normalt i flockar på savannerna i södra och östra Afrika.

Common eland – Dalibor sa eland antilopama – Taurotragus oryx
https://www.youtube.com/watch?v=ENFD-jQdkMA

Taurotragus oryx, Common eland. Elandantilopen är världens största antilop. Stora hanar som väger upp emot ett ton får en mörkare, nästan grå päls, vilken är mycket mörkare än honornas och de får också en större dröglapp under hakan. Vikt: 390-940 kg, längd: 125-183 cm. Föda: Växtätare. Savannområden. Livslängd: 15-20 år.


En tragisk olycka som nu kommer undersökas, ett djur som gick till attack – men något gick skett – det är ju levande djur. En struts nämns ska ha eventuellt stressat djuret.

Källor:
expressen.se
borasdjurpark.se
aftonbladet.se
youtube.com
sv.wikipedia.org
svt.se

Blogginlägget nedskrivet 29/8-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Lämna en kommentar

Ätbara växter att leta efter, i staden eller på skogsutflykten, flera tips tänka på…

skogsoverst

Ju mer vi vet om naturen, desto mer rädda om den är vi, säger forskningen. Det finns faktiskt
exempel på skogens gåvor som kan serveras året runt. Det finns massor av ätbart i skogen. Något kan någon vara känslig emot, så dubbelkolla genom att söka på det specifika.

skogsonn

Tips! Kring träd:
Av rönn kan du ta tillvara både knoppar, blad och bär. Rönnknoppar kan läggas till i sallader, på yoghurt och i sommardrycker. Av bären kan du göra smoothies och sylt.

Skott från tall och gran kan användas som ingrediens i bland annat drycker och söt sirap eller för att brygga te. Ät inte granskott om du är gravid eller har njurproblem.

Unga löv och blommor av lind smakar bra med fisk. Lindblomste smakar gott och är dessutom balsam för luftvägarna.

skogmaskros

Växter:
Maskrosens blomknoppar, blad och blommor är ätliga, i både omeletter och stuvningar. Knopparna kan man konservera i ättikslag på samma sätt som kryddgurka. På senhösten kan man även ta tillvara rötterna. Rötterna kan användas i matlagning på samma sätt som andra rotsaker. Under krigstiden användes maskrosrötter som kaffesurrogat, och till det kan de användas ännu i dag.

Maskros kan läggas både i sallader och på bröd. Bladen är som rucola, men gratis. Dessutom går de bra att frysa in. Maskros tar bort svullnad och sätter fart på matsmältningen. Maskros innehåller rikligt med A-, B-, C- och D-vitamin, järn och kalium. Dessutom innehåller den också kalcium, fosfor, magnesium och inulin.
Maskrosvin är känt, världens längsta maskros enligt Guiness rekordbok är 177 cm lång och hittades i Kanada 2011. Sveriges längsta (hittade) maskros är 125 cm lång och hittades i Sjöbo 2015.


Harsyra?

skogharsyra

Vid matlagning kan man ersätta citron med harsyra, men harsyra passar också som sådan på smörgås. Av harsyra kan man också göra en smaklig pesto.

Unga skott av mjölkört som växer på kalhyggen kan användas som sparris – de smakar utsökt ångförvällda med smör och flingsalt. Skräppa och harsyra innehåller mycket C-vitamin, harsyra innehåller till exempel oxalsyra, som ger maten syrlighet. Oxalsyra lämpar sig inte för personer som har besvär med njurarna.

Skräppsläktet (Rumex) är ett släkte i familjen slideväxter. Enligt Svenska Akademiens ordbok kommer namnet skräppa från fornsvenska verbet skräppa (skryta, väsnas) ”med tanke på att växternas stora blad ge ljud ifrån sig, då regn slår mot dem”. Obs Skräppa är ett besvärligt ogräs och ställer till problem framförallt i ekologisk odling.

Ramslök:
Den kan användas till pesto eller soppa och historiskt kallas den också Sankta Britas lök – kanske var det heliga Birgitta som tog den med sig till Sverige, men det är det ingen som riktigt vet. Under 1700-talet spred sig ett rykte till Stockholm och Vetenskapsakademien om Sankta Bittaes lök. Den växte på Vadstena kloster och sades ha en avskräckande effekt på mullvadar.

Denna mystiska lök var så intressant att Linné besökte Vadstena 1741 när han var på väg hem efter sin gotländska resa. Linné hade nog förväntat sig att få se en mycket sällsynt växt men upptäckte att han redan gjort sig bekant med den på Gotland; den gotländska ramslöken.

Nässlor:
De kan användas till ex. nässelsoppa, fibrerna som finns i stjälken, har under flera tusen år använts för att tillverka tyger. Fibrerna är finare än hos lin, och ger ett tunt och glansigt tyg. I Danmark har man hittat tyg av nässla från bronsåldern. I Sverige odlades nässlor under 1600- och 1700-talen flitigt i speciella nässelgårdar, men med industrialismen och bomullens intåg minskade nässlans betydelse under 1800-talet. Man bör komma ihåg att förvälla dem före användningen eftersom de kan innehålla mycket nitrater.

Rölleka lämpar sig som krydda till fisk och vilt men kan också torkas till te.
Vresros, som spridit sig som en skadlig växt i skogarna, är ett vackert och läckert tillskott i sallader och desserter. Nyponen från samtliga rosenarter är ätliga.

Tusenskönas späda blad är goda i en sallad. Klöver och hallonblad är också ätbara. De kan användas i te och sallader. Kirskål nedan, ett ihärdigt ogräs som härstammar från franska munkar som startade Alvastra kloster på 1100 talet. Förr i tiden trodde man att Kirskålen fungerade som medicinalväxt enligt signalläran, där ”lika botar lika”.

skogsKirsk

Eftersom kirskålens blad liknade en liten fot trodde man, enligt Virtuella floran (Naturhistoriska riksmuseet), att den botade fotgikt. Kirskålens mest intressanta delar finns annars under marken. Det är på grund av de långa rotskotten som den är ett så svårt ogräs. Om en liten bit finns kvar kan en helt ny planta utvecklas. Den är svår att få bort, men som tur är god att äta!


Man kan finna nypon (dess köttiga väggar kan torkas sedan frukterna (vanligen kallade ”fröna”) rensats bort, och kan användas till nyponsoppa och nyponte, örtte. Färska nypon kan användas till sylt, gelé och marmelad.

skogsonn

Gräslök, bär och svamp har sin tid, men obs att det också finns ätbara vilda grönsaker som inte lämpar sig för alla. Man kan vara allergisk för en vild växt på samma sätt som för en odlad växt. Plocka förstås varsamt och bara växtarter du är absolut säker på. Är du det minsta osäker så fråga någon som är duktig på att artbestämma växter. Eller läs på.

Källor:
minskog-kundtidning.fi
slu.se
forskning.se
land.se
sv.wikipedia.org
ja.se

Blogginlägget nedskrivet 21/7-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.