Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, Klockan 09 – Måndag, onsdag, fredag, lördag o. söndag! 2600 inlägg. COVID-19 DISTANS!


Lämna en kommentar

Vilka djur äter mycket – och – om rovdjur, fakta och kuriosa…

Äta bör man för att må bra och sålunda äter djur en del. Hur mycket, vem äter mest, kan man ej annat än fundera över. Storleken på djuren är viktig, och mer aktiva djur behöver mer. Men vi ska se lite över vilka som äter en del.

Djur är inte mycket för fasta mattider, bord och bestick. Förutom djurets egen fysik spelar även omgivningen en roll. Djur i en kall miljö äter generellt mer än djur som lever på varma ställen. I allmänhet har fåglar störst aptit eftersom de är små, har hög kroppstemperatur och en hög aktivitetsnivå, även om aptitnivån kan variera rejält från en art till en annan.

Rovdjur?
Det kallas alla djur som äter kött.
Trollsländan över, är den mest framgångsrika jägaren, eftersom den fångar 95 % av sitt byte.


Valar?
En blåval till exempel petar i sig en halv miljon kilokalorier i en munsbit, det är ganska mycket men å andra sidan är blåvalen ganska stor.

Kaskeloter ovan, är storätare och äter omkring 3 % av sin kroppsvikt varje dag. Kaskeloten är den största tandvalen och därmed världens största tandförsedda djur. Kaskeloter dyker vanligtvis mellan 300 och 800 meter, ibland ända ner till 2 000 meter, för att söka efter mat.

Sådana dyk kan pågå under mer än en timme. De äter flera arter, bland annat jättebläckfiskar, kolossbläckfiskar och åttaarmade bläckfiskar samt olika fiskar som demersala rockor, men huvuddelen av deras kost består av mellanstora bläckfiskar. Runt 15 meter kan en hane bli.


Kolibrier å andra sidan äter upp till åtta gånger sin egen kroppsvikt – per dygn, men eftersom den bara väger ett par gram blir det inte så mycket. Jämfört, du väger 80 kg och kan äta runt 600 kg mat på en dag.
Och – soldatmyran – äter som ALLT som kommer i vägen.


Rovdjur?
Rovdjuren är tillbaka i den svenska faunan. Från 1960-talet och framåt har Sverige framgångsrikt drivit ett arbete som gör att hoten mot björn, varg, järv, lodjur, fjällräv och kungsörn har minskat.
Det som utmärker rovdjuren är deras specialiserade tänder, rovtänder, som tillsammans bildar en kraftig sax för styckning av till exempel kött.


De fyra stora är en populär benämning på Sveriges fyra största rovdjursarter: lo (Lynx lynx), varg (Canis lupus), brunbjörn (Ursus arctos) och järv (Gulo gulo).

När man istället pratar om de fem stora rovdjuren inkluderas även kungsörn.
Antal rovdjur i Sverige är cirka 700 stycken.

Källor
illvet.se
sv.quora.com
sv.wikipedia.org
123fakta.com
tv4.se
naturvardsverket.se
nrm.se
djurskyddet.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 15/7-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Lämna en kommentar

Blommorna på gräsmattan kallade ogräs, vad heter de…?

Trådveronikan, mer längre ned. ❤

Ogräs kan vara vackra men råkar för oss människor växa på fel plats. Tycker många, visst, ibland blir det så. Vi hittar dem i planteringen, odlingen eller grusgången där de tar ljus, vatten och näring från våra växter. Därför är det viktigt att rensa bort dem kontinuerligt.


Vår Daisy eller – Tusensköna:


Bland de mest kända ogräset på gräsmattan är nog – Daisy, som är det engelska namnet på blomman tusensköna. Tusenskönan eller bellis (Bellis perennis) är en växtart i familjen korgblommiga växter. Den är lågväxande och tuvbildande, med gula diskblommor och vita strålblommor. Den är mycket populär såväl som prydnads- som rabattblomma. Förr i tiden användes den i trolldrycker. Kom ihåg det 🙂


Smörblomman:

Ranunculus acris L., är en växt, underarten vanlig smörblomma (Ranunculis acris ssp. acris) som är mycket vanlig i Norden. Den växer på frisk eller gärna fuktig mark, som fuktängar, stränder, hagar och öppna skogar, men även på fjällhedar. Utbredningen för de olika underarterna är otillräckligt studerad, underarten parksmörblomma (ssp. friesianus) är dock inkommen med utländskt gräsfrö och förekommer sällsynt i parker i Sydsverige. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet. Bra torka som eternell där färgen består. Artnamnet acris kommer av latinets acer (skarp) och syftar på smaken.


Rödfibbla:

En jag tycker om, med ett lite knepigt namn. Rödfibbla är en lågväxt till medelstor flerårig ört med ovanjordiska utlöpare. Stjälken är nästan bladlös men har ofta ett par små blad, den är borsthårig och kan bli en halv meter hög. Blommorna är klarröda eller orangeröda, de inre är oftare ljusare än de yttre och kan ibland vara gulaktiga. Den omfattar ett mindre antal små arter, artnamnet aurantiaca kommer av latinets aurantiacus (guldgul) och syftar på de centrala blommornas ofta orangegula färg.


Brunört:

Brunört är en flerårig, gleshårig ört som kan bli nästan tre decimeter hög. Den blommar i juli-augusti med violetta eller ibland rent vita blommor. Blommornas stödblad är ofta brunaktiga och bildar tillsammans med blommorna en nästan huvudlik samling. Blommorna är drygt en centimeter långa. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet, men arten är känd sedan medeltiden. Artnamnet vulgaris kommer av latinets vulgus (hop, allmänhet) och betyder vanlig. Svenska namnet brunört syftar på blommornas ofta brunaktiga stödblad och det äldre namnet skogshumle.


Korsört:

Latin, Senecio vulgaris, och den producerar en stor mängd med frön och de frön som hinner gro på hösten övervintrar. Korsörten är en art i familjen korgblommiga växter och ett mycket vanligt ogräs, ofta i rabatter, åkrar, vid hus och gårdar. Liksom andra ogräs påträffas den också ofta på havsstränder. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum år 1658, men arten är känd sedan medeltiden.
Som ogräs är den ganska harmlös eftersom den är liten och har svag, ettårig rot.


Penningört:

På latin – Thlaspi arvense, och den kan bli upp till 50 cm hög och blommar med vita små blommor från maj till oktober. Fröna överlever minst 5 år i marken. Växten har en skarp lukt då den bryts eller krossas.
Penningört är lätt att känna igen på de stora, runda och plattade fruktskidorna. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet. Bladen används som krydda och/eller smörgåspålägg med en smak som påminner om vitlök och krasse.

De mogna fröna kan mortlas och användas som krydda. Artnamnet arvense kommer av latinets arvum (åker) och syftar på att den ofta växer i åkrar.


Baldersbrå:


Tripleurospermum perforatum, förväxlas oftast med prästkrage, men denna har småflikiga blad som ser ut som dillblad. Baldersbrå är en ettårig kal, doftlös ört med finflikiga dill-lika blad och prästkragelika blomkorgar. Stjälken kan bli upp till sex decimeter hög och är vanligen upprätt och bladflikarna är spetsiga och tunna.

Första fynduppgift publicerades på 1600-talet. Artnamnet perforatum betyder genomborrad, perforerad. Namnet baldersbrå anses komma av strålblommornas kritvita färg som är lika vita som Balders ögonbryn, i Eddan omnämns nämligen ett gräs, det vitaste av alla, som var så vitt som Balders brár (ögonhår eller ögonbryn).


Trådveronika:
Vår Veronica filiformis är en växtart i familjen grobladsväxter. Trådveronikan har förtjusande små, ljusblå blommor och är nära släkt med den mörkare teveronikan. Det är en flerårig, lågväxt ört med finhåriga, krypande stjälkar som bildar ganska täta mattor. Bladen är små, runda, grunt naggade och ljusgröna, vilket gör att stjälkarna ser ut som pärlband.

Trådveronika är en ursprungligen odlad art som härstammar från Kaukasus. Den förekommer tämligen sällsynt naturaliserad i parker, trädgårdar och på ruderatmarker. Första fynduppgift är från Lidingö, Uppland 1933, fyndet publicerades dock först 1937. Ett exemplar insamlat av G. A. Sjödahl den 11 juni 1933 på Lidingö finns i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och kan ses i artens bildgalleri.

Trådveronika odlas ibland som trädgårdsväxt. Artnamnet filiformis betyder trådformad och kommer av latinets filum (tråd) och forma (form).

Blommor är oftast vackra. Åtta mer – du vet mer om nu… ❤

Källor:
poseidon.goteborg.se
sv.garden-landscape.com
dinbyggare.se
giftinformation.se
sv.wikipedia.org
linnaeus.nrm.se
skogsskafferiet.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 5/7-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Lämna en kommentar

Varför får vi maskrosor, klöver och/ eller mossa på vår gräsmatta…?

🙂

Ja, en fråga många ställt sig och en del vet kanske svaret? Men lite tips och hur det uppstår ska vi gå igenom. Vi vet att en gräsmatta är en tät, jämn och regelbundet klippt vegetationsyta av gräs som inte används för jordbruk. Gräsmattor finns i trädgårdar, parker, fotbollsplaner och golfbanor. En del av oss gillar mer naturtomt, en del mer av ”golfbana”.

Ogräs?
Ogräs – det som växer allra frodigast och är först upp i rabatterna. Det ena är att man har en bra jord och det andra är att man rensar så fort ogräset börjar sticka upp. En engelsk expert, en trädgårdsmästare – har sagt ’One year’s seeding iIs seven years weeding’, det vill säga att om du låter ogräset blomma och fröa av sig så får du rensa i sju år för att bli av med den generationens ogräsfrön.

Varför får man maskrosor på gräsmattan?
Maskrossläktet (Taraxacum) är ett släkte med fleråriga örter i familjen korgblommiga växter. Först kort – så är det enligt expertis kalciumbrist i ytskiktet – kalka, gödsla – för att få bort det.

Maskrossläktet utbreder sig både genom frön spridda med vinden och sina rötter. Eftersom maskrosor sprider sig med frö måste du rycka upp dem tidigt, innan de går i blom, för att hindra dem från att sprida sig. Varje maskrosplanta kan producera upp till 3000 frön som sprids för vinden. Det är därför viktigt att plocka alla gula maskrosor man ser i trädgården innan de övergår till ”fluffbollen”.

Om du ändå hittar maskrosor i sitt frö-stadium så försök att plocka bort dem utan att fröna lossnar och sprider sig i trädgården. Ju tätare gräsmattan är desto svårare är det för maskrosornas fröer att få fäste och gro. Se därför till att gödsla gräsmattan ordentligt 2-3 gånger per säsong, som nämnts om. På så sätt ger du gräset möjlighet att konkurrera ut maskrosfröerna och andra inkräktande växter.

Om maskrosplantan har växt sig stor i gräsmattan så kan man behöva dra upp den med rötterna. Det finns bra verktyg att köpa för just detta ändamål. Dessa verktyg har klor som gräver sig ner i marken och drar upp plantan med rötterna.

Bra med maskrosor?
Salva – den vita vätskan i stjälken lindrar getingstick, myggbett, och nässelstick. Vin kan man tillverka av den. Och maskrosbladen går att äta. De smakar lite som ruccola.

Varför får jag maskrosor i gräsmattan?
https://www.youtube.com/watch?v=CXfI9lR-vxk

Klöver?
Klöversläktet (Trifolium) är ett släkte med omkring 300 arter i familjen ärtväxter. Ett äldre namn är väppling
Ibland kan man välja se dem positivt, som att vitklöver kan vara en idealisk komponent i en blandning av gräs. Det faktum att klöver är en baljväxt betyder att den faktiskt gör sitt eget kväve och fixerar det i jorden. Inte bara det att de ej kräver kvävegödselmedel, utan de levererar också kväve till andra närliggande växter. Lägg till detta till att klöver är torktolerant, och vi börjar snart undra varför vi inte vill ha klöver i våra gräsmattor.

Faktum är att klöver faktiskt var en avsiktlig del av den typiska europeiska gräsmattan före andra världskriget. Vid den tiden var klöver en del av allmänt tillgängliga fröblandningar, tillsammans med fescues, rajgräs och Kentucky bluegrass. På grund av dess förmåga att trivas i dålig mark, fixa sitt eget kväve och överleva under torka, tillsattes klöver medvetet till gräsblandningar för att hjälpa till med tillväxten av de omgivande gräsen.

En stor bidragande orsak till att klöver breder ut sig är att man har gödslat dåligt, då kan klövern överleva men gräset är i underläge.

Mossa?
Mossor är trivialnamn på vad som i dag vanligen anses vara en ”parafyletisk grupp” av tre skilda divisioner av växter. Ett av de allra vanligaste problemen är att mossan tar över gräsmattan. Orsakerna kan vara flera. Fukt, skugga och för lite solljus.

Det finns bara ett långsiktigt sätt att bli av med mossa i gräsmattan: gödsla, gödsla och gödsla! En gräsmatta tömd på näring har ingen motståndskraft mot inkräktande mossa. Därför är det otroligt viktigt att gödsla flera gånger per säsong så att gräset blir friskt och starkt och på egen hand konkurrerar ut mossan!

Gräsmattor gillar sol och näring. Växer gräset dåligt, vilket kan bero på att det inte får i sig tillräckligt med näring, så kommer mossan ta överhanden. Samma sak om gräsmattan befinner sig i kraftig skugga, då får den inte tillräckligt med sol och mossan kommer att ta över.

Historik och fakta?
Mossor uppkom för cirka 450 miljoner år sedan. De är nästan alltid gröna och saknar rötter. Av cirka 20 000 kända mossarter finns drygt 1 000 i Sverige, varav de flesta är bladmossor. Grannen har, mest för att hon vattnar för mycket…

Så, mossa är trist, maskrosor kan fungera, ganska vackra i lagom mängd och klöver underskattat? 🙂 Och experter har hjälpt mig med dessa råd. 🙂

Källor:
grönaregräsmatta.se
weibulls.com
aio.senars.com
aftonbladet.se
algomin.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som trots vaccin kräver allas noggrannhet. Obs använd helst munskydd – bland folk och med kollektivtrafiken.
Blogginlägget nedskrivet 26/6-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).