Listar hastigheter på djur, även en del ovanliga… Del 2-2

Vi fortsätter med fart och hastighet på djur, även om det kan skilja individuellt. Fåglar, fiskar, insekter? Del 2 ex. vad krokodildjur når för hastigheter – på land.

Intressant är – silvermyran ovan i Sahara som hinner med drygt 40 steg i sekunden. Tyska forskare har kommit på varför den är världens snabbaste myra. På en sekund kan den ta sig 85 centimeter. Och – den högsta uppmätta stegfrekvensen var 47 steg per sekund – konstaterar tidningen The Independent att Usain Bolt bara klarar fyra steg per sekund.

Myran heter egentligen Cataglyphis bombycina men kallas ibland för silvermyra på grund av sin reflekterande hårbeklädnad. Den är extremt värmetålig och kan trots sina korta ben röra sig så snabbt. Den lever i öknen och äter kadaver från döda djur under den varmaste tiden på dagen, när temperaturen kan nå upp till 60 grader celsius. Hastigheten motsvarar 3,06 km/h.

Flyga med vingar?
Fladdermusen Tadarida brasiliensis är vanlig i Nord- och Centralamerika. Genom att utrusta sådana fladdermöss med små sändare, har forskare från USA och Tyskland följt dem när de jagar insekter. De såg då att fladdermusen kunde komma upp i hastigheter på omkring 160 kilometer i timmen.

Den snabbaste fågeln, tornseglaren, kan flyga i 110 kilometer i timmen. Rovfåglar som störtdyker kan nå avsevärt högre hastigheter, men då handlar det inte om muskelarbete utan om ”fritt fall”, med hjälp av gravitationen. Så fladdermössen tycks plocka alla hastighetsrekord när det gäller att ta sig fram för egen maskin.

En grävling är inte formad för snabba och långa lopp, dock hittar jag en siffra på 25-30 km i timmen. Men de rör sig oftast mycket långsammare än så. Igelkott? Vid fara når de hastigheter upp till 10 km/t och de har förmåga att övervinna stora hinder som till exempel staket.

Slingrande?
Svart mamba? Den räknas ibland som världens snabbaste orm, och den kan uppnå en hastighet på 20 kilometer i timmen; den använder dock snabbheten för att fly faror snarare än för att fånga sina byten.

Sidvindaren ovan (Crotalus cerastes) är en ormart som beskrevs av Edward Hallowell 1854. Crotalus cerastes ingår i släktet skallerormar och familjen huggormar Sidvindaren är liten, vuxna exemplar mäter bara runt 43-76 cm i längd och är snabbare med 29 km h.

Foto Rådjur 

Det finns en del uppgifter som härrör från en artikel i Natural History Magazine, mars 1974. Där sägs att en katt kan springa 48 km/h, en (amerikansk) ekorre 19 km//h; och en husmus 12,8 km/h.

På 1970-talet påbörjades uppfödningsprojekt för att rädda pilgrimsfalken och sedan dess har den gått från cirka 15 par totalt till över 200 häckande par i Sverige. 4 aug. 2022. Men den snabbast flygande fågeln i världen är gökdogan. Som översatt blir pilgrimsfalk. Farten anges 320- vid dykning 390 km/h. Kungsörnen cirka 320 km/h. En lugnare variant är då, en snigel (0,05 km/h). Måttet, 50 meter framåt på en timma, om den ej tar rast på vägen….

Källor:
varldenshaftigaste.se
nyteknik.se
djur.cob.lu.se
fof.se
sv.wikipedia.org
de5stora.com
wikiwand.com
poybi.com
nrm.se

Blogginlägget nedskrivet 14/3-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Listar hastigheter på djur, även en del ovanliga… Del 1-2

Onbi

Djur fascinerar och hur snabbt de rör sig har vi ofta koll på, därför blir listan lite annorlunda med en del djur som är mer ovana läsa om? Geparden är snabbast tror vi? Stämmer det? Hur beräknar man? Fåglar, fiskar, insekter? Jag satsar på en lista i två delar och efteråt vet du vad krokodildjur når för hastigheter – på land.

Fart?
Hastighet (även velocitet) är inom fysik en storhet för att beskriva rörelse. Storheten är definierad som förändring av läge per tidsenhet.

När man listar djur kan det vara intressant jämföra – de snabbaste djuren på marken, och minns världens snabbaste människa, Usain Bolt, som mest sprungit i 44,72 km/h.

Vi testar med geparden som är vinnaren av snabbaste djur på land. En av dess fantastiska egenskaper är att den kan gå från 0 till 100 kilometer på bara 3 sekunder. Exempel den snabbaste simmande fisken i haven är segelfisken, som kan nå en hastighet på 110 km/h.

OBS Kolla läget! 🙂
Världens snabbaste landdjur relativt till sin storlek – är ett kvalster som finns i Kalifornien. Det kan ”springa” 322 kroppslängder per sekund, vilket motsvarar att en människa skulle springa i cirka 2 000 km/h. Bolt, glöm det…

En jämförelsetabell.
Gepard – minst 103 km/h.
Gasellantiloper, o. impala – uppåt 88 km/h.
Gaffelantilop – 85 km/h.
Lejon – 80 km/h.
Ökenlo – 80 km/h
Jaguar – 80 km/h
Puma – 80 km/h.
Harar – 80 km/h
Häst – 70,8 km/h
Hund – 70 km/h

Mer djur:
Vildsvin (50 km/h), dovhjort (50km/h), älg (50 km/h), björn (60 km/h), kronhjort (60 km/h) och varg (60 km/h). Enligt tidningen Svensk Jakt kan även rådjur springa i 60 km/h. Världens största fågel är också världens snabbaste fågel på land. Till skillnad från andra fåglar kan inte strutsen flyga ifrån sina fiender, utan måste springa. Med hjälp av sina kraftiga ben kan strutsar på kortare sträckor nå hastigheter på 70 km/h, och på längre sträckor kan de hålla 50 km/h. Så sägs det av expertisen.

Udda djur som kryper?
Vi utökar med att ta med alla krokodildjur (krokodiler, gavialer, kajmaner och alligatorer). Det kan vara intressant att veta att en människa vid en rask promenad har en hastighet på 4-5 km/tim. Det har påståtts att alligatorer kan nå upp emot 60 km/tim på land, men detta är lyckligtvis helt fel. Chansen för en människa att undkomma en alligator på land är rätt god.

På land rör sig krokodildjur vanligen genom att krypa med buken mot marken och röra på benen samtidigt som kroppen slingrar sig som hos en krypande orm. Detta går vanligen långsamt, men hastigheten kan närma sig 5-10 km/tim, bland annat vid fara, då djuret flyr till närmaste vatten.

Mer och andra djur i del 2. Myran? Ormar?

Källor:
varldenshaftigaste.se
nyteknik.se
djur.cob.lu.se
fof.se
sv.wikipedia.org
de5stora.com
wikiwand.com
poybi.com
nrm.se

Blogginlägget nedskrivet 14/3-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Hur överlever djuren vintern, fågel, fisk och mitt emellan…?

Djur fryser oftast inte ihjäl när det är kallt ute. Men de kan svälta ihjäl för att det är ont om mat, eller för att de inte kommer åt den under snön. Vintern är en bister tid för de flesta arter, många djur dör och bestånden är oftast mycket mindre när våren väl kommer än de var hösten innan.

För många djur gäller det att maximera energibalansen, d.v.s. att finna tillräckligt med näringsrik föda och att minimera energiförbrukningen. Dessutom gäller det att undvika predatorer. Naturen är verkligen uppfinningsrik. Vad betyder predator då? Det förhållande att ett djur, en predator, dödar och helt eller delvis äter upp ett annat djur.

De flesta djur har också anatomiska och fysiologiska anpassningar för att klara kylan. Hjortdjur har ”värmeväxlare” i benen. Näbbmöss får en kortare och knubbigare form vintertid för att minska den värmeavgivande kroppsytan. Andra byter till vinterpäls. Snön är ett hinder för rådjuret, men underlättar för lodjuret som flyter ovanpå med sina breda tassar.

Mer däggdjur?
Några däggdjur sover bort vintern, medan andra ligger i äkta dvala, med rejält sänkt kroppstemperatur.

Björnen sover inte, den har vintervila. Kroppstemperaturen sänks bara ett par grader i den kompakta kroppen. Den kan lätt vakna även i den kallaste vinter och lämna idet för en kortare utflykt. Under hösten äter björnen upp sig och lägger på ett fettlager som ska räcka vintern igenom.

Även en del större däggdjur vandrar. Älgen flyttar sig till låglänta områden med mindre snödjup. Smågnagare lever i hålrummen under snötäcket, där det sällan blir kallt. För att undvika predatorer blir skogsharen vit vintertid.

Fåglar?
Av dem flyttar cirka 80 procent till andra länder. Några av dem som stannar lägger förråd. Många fåglar stryker omkring och söker platser med mildare klimat och bättre födotillgång, t.ex. vissa men inte alla talgoxar.
Andra sätt att minska risken att bli uppäten är att minimera tiden för födosök. Skogshöns är ett exempel. Orren fyller snabbt sin kräva med björkknoppar. Sedan kan den smälta maten i skydd, vid kallt väder ofta nere i snön.

Fiskar håller sig i stillhet i en slags kölddvala. Grodor övervintrar i dvala på ställen som inte fryser till, på platser som i källor eller under stenar. Paddor, ödlor och ormar övervintrar i hål i marken.

Många insekter övervintrar endast som ägg eller larver som ligger skyddade, också våra insekter, groddjur och kräldjur.

De däggdjur som går i vinterdvala är igelkotten, buskmusen, trädgårdssovaren och fladdermössen. Som andra däggdjur är de här normalt egenvarma, men blir på vintern växelvarma.

Djur som sover vintersömn är björnen, grävlingen och mårdhunden.

Däggdjuren som övervintrar bygger på sensommaren upp ett energirikt fettlager. Björnen och grävlingen slutar äta innan de söker upp sitt ide och livsfunktionerna anpassar sig till vintersömnen. Vi människor klarar oss aningen enklare…

Källor:
skogssverige.se
sverigesnatur.org
wwf.se
svenska.yle.fi

Om covid-19, tänk på vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 21/3-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.