Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden. Minst ett inlägg varje dag. klockan 10. Nu 1948 st inlägg.


Lämna en kommentar

Irrbloss och lyktgubbar finns såklart på hedar och udda, mörka platser…?

irrbloss

En vän kallar sina vänner irrbloss så – vad är detta fenomen? Många namn, irrbloss, irrsken, bedrägligt sken, förvillande sken eller ignis fatuus är små mystiska ljus på hedar, myrar och i kärr, ofta bildligt. Förr trodde man att de var själar av människor som utfört lika mycket ont som gott i livet och därför varken kommit till himlen eller helvetet.

En annan uppfattning var att de skulle vara personer som lurats att gå ned sig i myrar och sedan efter sin död stigit upp som ett irrbloss, för evigt dansande runt platsen där de dött, ledande andra vilsna människor antingen till säkerhet eller till deras död. Irrbloss1

Vetenskapen:
Vetenskapligt förklaras irrbloss som bubblor av sumpgas som självantänder och brinner med en kall låga. Detta har dock inte bevisats ännu om detta ljusfenomen som irrar fram och tillbaka tätt över marken, ofta i sumpmarker men även i torr mark.

Mer fakta?
Hittills har man förmodat att spökena kunde uppstå genom en spontan antändning av metan, som bildas av mikroorganismer i syrefritt, organiskt material. Men bara gasen difosfan är känd för att kunna antändas spontant vid kontakt med atmosfärisk luft. Beviset för bildningen av difosfan ur metan och fosfat har saknats.


Günter Gassmann och Dieter Glindemann vid Helgolandinstitutet för biologi i Hamburg fann difosfan och fosfan i tarmarna och avföringen hos både boskap, svin och människor. Odling av tarminnehåll från människor i syrefri miljö visade ökande bildningar av difosfan. Forskare konkluderar att mikro-organismer i tarmen är orsaken till bildningen av gasen difosfan.

I dött, organiskt material i mossar och på kyrkogårdar bildar mikroorganismer difosfan, som vid kontakt med luft antänds spontant. Det skulle kunna vara förklaringen på de lysande spökena. Oj då…

Irrbloss3

En gång till, var finner du dem?
Många av blossen syns på sumpmark eller vid gravar, är stationära och ger ifrån sig värme. Men ibland så kan man se dem på kal mark och/eller så rör de på sig (oftast bort från människor som närmar sig) och ibland även mot vinden och/eller så förmår inte lågan att tända ett papper om man så håller det i den i flera minuter. Det låter som om det skulle kunna röra sig om en sammanblandning mellan klotblixtar och dessa bloss, men den tydligaste indikationen på blossen är att de fladdrar som en låga.

Engelska?
På engelska har de kallats Will-o’-the-Wisp, Jack-o’-Lantern, Kitty Candlestick, Ignis fatuus eller Corpse Candles. På svenska har de kallats irrbloss, lyktgubbar, drakbloss eller skattebloss.

Irrbloss22

Mer synonymer?
Ljussken över sumpmark, lyktgubbe; bedräglig fantasibild, irrsken, gyckelbild

Förr i tiden kunde man läsa:
”Nere på en sank äng syntes ett ljus som bar sig väldigt konstigt åt. Det hoppade och dansade, och det blev ibland större, ibland mindre. Det fladdrade, stannade till, satte fart igen, höjde sig, sänkte sig, så att han blev alldeles yr i huvudet av att se på det. Detta påminner om hur många idag ser att ljuspunkter leker omkring på himlen….”

Tro är stort? Vad tror du?

Källor:
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
synonymer.se
ne.se
paranormal.se

Skrivet för bloggen i juli 2019

Annonser


Lämna en kommentar

John Eriksson sågs av många i göteborgs innerstad, ”Fiolmannen”…

Fiolmannen

Fortfarande kallas de som ”sticker ut” som anses ”annorlunda”, som original. Vad man väljer är upp till var och en, men jag tycker de som vågar gå sin egen väg är värda beröm. Under mina år i arbete har jag stött på en mängd människor som varit spännande, lite udda tack vare det och flera har jag lärt känna. Flertalet av omskrivna tillhör en tid när samhället lät många hamna utanför samhället, då de ”överlevde” på egen hand.

Mannen jag ska berätta om såg jag många gånger, sommartid och vid hög ålder, ofta brunbränd, hade bråttom, gummiskor minns jag, ofta en grön tunn jacka och en fiollåda i handen. Han bar gummiskor för att han inte ville bära skinn från djur.

Vem var han?
John Eriksson, känd som fiolmannen, föddes i juni 1896 i Ytterby, död i januari 1991 i Nylöse, Hjällbo. Han sågs i många år vandra på stadens gator med sin fiollåda. Han var son till Erik Fredriksson, född 1860 i Askekärret, Rödbo, Göteborg, och som avled 1939, 78 år gammal, i Ytterby. Modern var Hilda Amalia Andersdotter, född 1864, i Ytterby, avled 1932 vid 68 års ålder i Ytterby. Hon ska ha varit mor till 9 barn varav en var John.

När man läser om ”Fiolmannen” stöter man på folks olika minnen.
Som: ”Alla kände mannen med fiollådan. Alla som rörde sig i centrala Göteborg hade sett den magre mannen som hastade fram med sin fiollåda i ena handen. Jag minns att han var barhuvad, håret var ganska långt, nuddade kavajen.” // ”…. har också hört talas om att det skulle vara just smörgåsar i lådan. Problemet är ju med dessa herrar att det gick mycket rykten. Skulle vara intressant att höra om det finns någon som har sett lådan öppen.”

Fiolmanne

// ”John kunde spela fiol. Min hustru har hört honom spela på gårdarna i Landala där hon är född. Spelningen i sig var tydligen inte direkt strålande men enligt en uppgift som min fru har så skulle han ha spelat bra tidigare. Då han spelade på gårdarna i Landala dansade han riktigt runt för han hade så svårt att stå still.

Jag själv har hört att han har spelat bra men att han fått malaria vid något tillfälle som gjorde att fiolspelandet inte fungerade. Men som sagt vad som är sant vet jag inte men han kunde spela och han har haft fiol i lådan, men de sista åren hade han kanske smörgåsar i den vad vet jag.” // ”Vi hörde ett mystiskt ljud från gården. Alla vi som var i lägenheten gick och tittade och då fick vi se gubben med fiollåden stå och gnida en fiol. Gnida är rätt ord. Det var definitivt inte musik som vi hörde från fiolen.” //

Jag hade bekanta som nämnde att han på slutet ingen fiol hade i den, troligen smörgåsar eller någon form av mat. Har också hört att han kunde spela, från en början ganska bra, men senare gick det sämre. Tydligen kunde han få en del kronor då han vandrade runt… Jag såg han mest kring Allén (boende på härbärge där?), runt city som Grönsakstorget.

Nutid?
Idag finns han att beskåda som en av Claes Hake skapad staty på innergården i kvarteret Traktören i västra Nordstaden. Namn sålunda – ”Fiolmannen – Mannen med fiollådan”, adress Köpmansgatan 20.

traktr

Traktören, är en kommunal förvaltningsbyggnad. De förvaltningar som inryms i byggnaden är Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Stadsledningskontoret.

Kvarteret Traktören avgränsas av Köpmansgatan – Torggatan – Postgatan och Tyggårdsgatan. Staden Göteborg anlades på initiativ av kung Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621. Bild från Traktören intill.

Spårvagn?
”Fiolmannen” har fått ge namn åt spårvagn 836 i Göteborg. Denna vagn är av typ M29. Det finns även böcker om ”original” som man kan köpa, sök på nätet. Flera ”original” fanns, stor risk jag återkommer 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
pressreader.com
forum.rotter.se
geni.com

Blogginlägget nedskrivet 4/9-19.

 


Lämna en kommentar

Slagrutan, vad kan den användas till, mycket spännande och som alltid – vad tror du?

slagruta1

En vän frågar hur en slagruta fungerar och hur man får den visa fel 🙂 Vi måste tala om först vad det är, dessutom är det så att vissa saker inte kan bevisas – en del består av tro så frågan är hur öppen du är.

Vad är en slagruta?
Slagruta är ett redskap som används inom i syfte att hitta t.ex. vattenkällor, ädelstenar och malmer eller fornlämningar. Redskapet består oftast av en böjlig träklyka eller två L-formade handtag (så kallade vinkelpekare) eller ibland en pendel, sveps över ett område jord och påstås reagera när användaren närmar sig ett fynd. Jag har mest hört om att söka efter vatten. Men man kan även söka efter magnetiska fält i backen och – den ska kunna användas till kompass!

Vad sägs emot?
Problemet är bara att de inte säger så mycket om slagrutemännens förmåga, när vi inte vet något om hur ofta de misslyckas. Slagrutor har testats under kontrollerade förhållanden vid flera tillfällen, men då har resultatet endast blivit lika bra som slumpen. Själva anser de ha rätt i 90% av fallen.

Påstådda förmågor?
Vissa påstår sig också kunna hitta vatten eller mineraler genom att utföra proceduren på en karta. Liksom användning av slagruta i naturen, har denna sort inget stöd i vetenskapen, vilket gör att de flesta klassificerar användandet som pseudovetenskap. Vissa slagruteanvändare påstår att det rör sig om ESP (utomsinnlig varseblivning).


Hur ska slagrutan se ut?
Enligt äldre tradition är det viktigt vilket trädslag slagrutan är gjord av, men nutida vinkelpekare är vanligen av plast eller metall. På norska heter slagrutaønskekvist, på tyska Wünschelrute, på engelska dowsing rod eller divining rod, på franska baguette divinatoire. En person som går med slagruta kan kallas rutgängare.

Så de olika typerna:
Vinkelpekaren görs av metalltråd. De har en 90 graders böj vid ungefär en fjärdedel av sin längd, den kortare delen hålls i handen. Används för att hitta vattenådror eller magnetfält/jordstrålningslinjer samt fysiologiskt liknande fält kring kroppar så som aura eller liknande.

slagruta

Y-klykan består av en grenklyka, gärna från ett fuktkrävande träslag så som al, gran eller björk. Detta är den traditionellt vanligaste slagrutan vid sökande efter vattenkällor eller ådror, sägs det.

Pendeln består av en tyngd på ett snöre eller liknande och bör räknas som slagruta. Rak järntråd har använts som indikation för dräktighet hos främst nötboskap, i dag en mer eller mindre bortglömd metod som liknar pendeln.


Nytt märkligt?
Diverse påstått högteknologiska apparater liknande slagrutor har saluförts som påstås kunna spåra bomber. Ett exempel är ADE651, som sålts i stora antal till Irak.

Mer spännande då?
Vår vän som fick slagrutan peka uppåt tror jag kan ha – drabbats av detta, om man nu väljer tro på det. Curry-linjerna – som beskrevs först av dr Manfred Curry som också gav dem sitt namn. Curry-linjer bildar ett rutnät över jorden. De går i NV-SO och NO-SV riktning, alltså i 45 graders vinkel mot väderstrecken. Det är ca 4 meter mellan linjerna. Där linjerna skär varandra uppstår ett curry-kryss. Hur bred själva linjen är varierar med bl.a. månfaserna, men ett par dm är ett riktmärke. Strålningen sträcker sig också upp i luften.


Vad är då dessa omtalade curry-linjer egentligen?
Det finns absolut inga entydiga svar. En del säger Moder Jords aura. En del att vi på något sätt är medskapare i dem. De finns inte där förrän vi söker dem. Andra att de kan vara ett fysikaliskt jordstrålningsfenomen. Något som också är intressant är att curry-linjerna tycks försvinna under en månförmörkelse, för att sedan återkomma när månen syns igen.
Men det finns fler jordstrålningslinjer.


Hartmann?
En typ kallas Hartmann-linjer, efter dr Ernst Hartmann som först beskrev linjerna på 50-talet. Dessa går i N – S och Ö – V – riktning. Dessa har rutor med 1,5 m sida. Hartmann-linjerna har inte samma rykte som curry-linjerna att vara ohälsosamma att vistas i. En del hävdar rentav att de är nyttiga.


Energi-linjer är ley-linjer, och de finns inte bara i Sverige utan även i andra kulturer, fast med andra namn. Leylinjerna världen över verkar också ha förbindelser. Man har funnit förbindelser mellan Ley-linjerna i Norden och aboriginernas sånglinjer t.ex. Många viltstigar följer currylinjer. Om en stor sten ligger i vägen går djuren runt stenen och följer sedan stigen igen. Tydligen är det fördelaktigt för djuren att följa dessa linjer vid förflyttningar. Kanske använder de dem för att orientera sig.

slagruta

Slagruta
https://www.youtube.com/watch?v=bjngWvl0ucQ

Vetenskapliga studier:
1982 genomförde Leif Engh vid Lunds universitet en undersökning om just vattenletning med olika metoder. Området som undersöktes var Lummelundgrottorna på Gotland, som karterats av Engh och där det underjordiska rinnande vattnet finns på väl avgränsade områden. De använda metoderna var dels fysikaliska (slingram, VLF och georadar), dels 30 personer som sökte med slagruta.

Enligt rapporten hade en tredjedel av slagrutegångarna statistiskt signifikanta resultat, och slagrutan angavs som den mest effektiva av de testade metoderna. Undersökningen har dock kritiserats för att inte vara – dubbelblind. På grund av fel i de medföljande kartorna går det heller inte att avgöra var slagrutesökarna fick sina utslag i förhållande till de underjordiska gångarna.

slagruta11

Historiskt?
Slagrutan omnämns tidigast från 1400-talet i samband med malmsökning. Och metoden att använda slagruta var känd redan för flera tusen år sedan. På gamla grottmålningar har man kunnat se människor hålla slagrutor i sina händer. Under gruvepoken fanns det speciella slagrutemän, som letade järnmalm med hjälp av slagrutor.

I Kina orienterar man byggnader efter Feng Shui, en mycket gammal och detaljerad lära där man söker uppnå harmoni mellan alla element. Däri ingår också kunskapen om jordstrålning. Pyramiderna, dessa säregna byggnadsverk, är också orienterade med kunskap om jordstrålningen.


Fantaster!
Slagruteentusiaster i Sverige är organiserade i Svenska slagruteförbundet. SSF ger ut medlemstidningen ”SLAGRUTAN”, som distribueras till medlemmarna fyra gånger om året. Tidningen innehåller i allmänhet 20 sidor fyllda med slagruterelaterat material både från medlemmar, styrelse och andra håll.
http://www.slagruta.org

Kuriosa i populärkultur: Professor Kalkyl i Hergés serier om Tintin ses ofta med en slagrutependel. Så nu vet du vad en slagruta är och kan, men tror du man kan det? Jag brukar tänka att – vem vet vad vi kan? 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
vof.se
illvet.se
slagruta.org
helahalsingland.se
oforklaradefenomen.ifokus.se

Blogginlägget nedskrivet 5/10-19.


Lämna en kommentar

Ordet ‘baggböleri’ är namnet på fårhannens läte eller är det helt fel…?

baggböleri3

Ibland stöter man på ord som är ovanliga och man vet ibland inte vad de betyder. Och var kommer de ifrån? Ordet är som rubriken antyder – baggböleri. Detta ord som låter som en fårhannes ljud – betyder skövling eller olovlig avverkning av skog. Enkelt? 🙂

Baggböle är också en by nordväst om Umeå. Sågverket på platsen beskylldes 1867 för att utan lov ha avverkat timmer på statens mark. Alltså av annans skog (ursprungligen på kronoskog), skogsskövling eller att ”lura timmer eller skog från bönder”. Uttrycket härstammar alltså – från Baggböle sågverk i Västerbotten som anklagades för att ha avverkat skog på kronomark under åren 1842–1868.

Platsen?
Baggböle (Bagges gård/nybygge) är en by med anor från 1500-talet belägen vid en fors i Umeälven strax ovanför den äldsta kyrkan i Umeå. Forsen drev kvarnar och senare också ett sågverk som köptes 1840 av handelsfirman James Dickson o Co från Göteborg. Det var denna firma som drogs in i utdragna processer och anklagades för stöld av virke.

Ordets historik?
Den först belagda formen är baggböling som förekom i ett litet kåseri i tidningen Fäderneslandet den 14 augusti 1867. Därefter började pressen använda verbet baggböla, bland annat i Nya Dagligt Allehanda den 19 september 1867. Men först ska vara i publikation – i ett satiriskt skillingtryck i Söndags-Nisses ”Baggbölenummer” 40/1867. ”Baggböla – hvad är det? (Svar:) Egentligen att stjäla skog på kronoskogarna.”

Även om ordet baggböleri myntades genom åratal av rättegångar mot Baggböle sågverk var detta långt ifrån det enda bolag som anklagades och åtalades för att ha köpt upp timmer som fällts genom åverkan på kronoskog. Under åren 1863–1868 åtalades totalt 1 358 personer, de flesta traktens bönder, för skogsåverkan i de fem Norrlandslänen, främst inom Umeälvens vattenområde, och 963 fälldes. Därefter blev timmerbeslagen vanligare i Norrbottens län. År 1871 var siffrorna som högst inom Piteälvens och Luleälvens vattenområden, 1874 inom Kalixälvens vattenområde och 1877 längst i norr, i Jukkasjärvi, Tärendö och Kalix revir. Långt? 🙂 baggböleri

”Baggböleriet” verkar ha varit som mest omfattande omkring 1870, då inte mindre än 205 075 olovligt avverkade timmerträd togs i beslag inom de fem Norrlandslänen, varav nästan 99 % i Norrbottens och Västerbottens län.

Beslagen minskade därefter stadigt, Skogsstyrelsen menade att orsaken till nedgången var dels den ökade bevakningen, dels strängare straffbestämmelser. I en del distrikt gjordes också överenskommelser med sågverken om att de inte skulle ta emot timmer som misstänktes vara åverkat.

Senare har betydelsen även kommit att omfatta andra former av tvivelaktig verksamhet inom skogsnäringen, och påståenden bland annat i skönlitterära verk om att skogsbolagen med ohederliga affärsmetoder och till underpriser köpte privata skogsfastigheter eller timmer. Debatten om bolagens omfattande köp av privat skogsmark kallades Norrlandsfrågan och resulterade i Norrländska förbudslagen 1906.

Så det var ingen myt?
Är det en så att norrländska bönder lurades av skogsbolagen att sälja sina skogar billigt i slutet på 1800-talet?
Idag har forskats i ämnet. En del av den tidens bild är att skogsbolagen växte sig stora genom att lura bönderna att sälja sin skog till underpris. Men det kan finnas anledning att ifrågasätta det (Svenbjörn Kilander).

”Vi har gjort förstudier i Graningeverkens och SCA:s arkiv, och de visar på en helt annan verklighet än stora fula bolag som lurade korkade bönder. Berättelserna om baggböleri bygger på två tveksamma antaganden: Dels att bönderna var en homogen grupp, dels att de var dummare än andra, och det tror jag inte på. Som historiker är jag dessutom allmänt skeptisk till muntliga berättelser som har traderats generation efter generation.

baggSågverk

I själva verket fanns en mycket stor spridning i böndernas ekonomiska situation, allt ifrån väldigt fattiga till välbeställda storgodsägare. Och förstudierna pekar på att det var lokala entreprenörer och framsynta bönder som först såg möjligheterna med skogsaffärer.”

Pelle Molin, författare skrev i brev:
I ett brev daterat den 26 mars 1896 i Bodö, Lofoten (1864-1896):
”Min tredje dröm var också ett härskri. Norrlands bönder äro utplundrade af sågverksägarna. Norrland skall icke gå framåt, som det står att läsa i avisorna – Norrland är icke något framtidsland. Där skall bli ödemark”.

Brevet finns återgivet i Ådalens poesi från 1897, efterlämnade skrifter; i Gustaf af Geijerstams molin-levnadsteckning över författaren. Myterna har också på ett destruktivt sätt utnyttjats för att underblåsa klassmotsättningar och framkallat en utbredd åsikt om oförrätter i det förgångna. Ja, tvistande hör ibland till fakta i dåtid.

Källor:
sv.wikipedia.org
landskogsbruk.se
kulturdelen.com
skogen.se
timbro.se

Blogginlägget nedskrivet 22/9-19


Lämna en kommentar

Santorini för en turist som gillar stränder, spännande historia och skönhet…

santori1

Santorini är en ögrupp, res dit om du uppskattar sol, historia och vandringar i naturen. Ja, mycket välja på. På Santorini består stränderna till största del av rött och svart vulkaniskt grus. På södra delen ligger världens rödaste strand. Klipporna här har bildats genom vulkaniska aktiviteter och skapat den galet röda färgen. Flera jordskred och ras har gjort att det blivit allt farligare att besöka den. Myndigheterna har redan planer på att stänga av den för alla besökare. Hoppla!

Namnet kommer av?
Santorini har fått sitt namn efter S:t Irene som är huvudöns beskyddare. Namnet från 1200-talet under det latinska kejsardömet. Santorini kallades tidigare för Thera, liksom huvudön än i dag gör, med det nygrekiska uttalet ”Thira”. Det finns också en kyrka på ön som har helgonets namn. I antikens tider kallades Santorini för Strogili, vilket betyder “rundad”.

Dåtid?
Tidigare var Santorini en enda stor vulkanö, men efter ett våldsamt utbrott på 1600-talet f.Kr. återfinns bara dess yttre ring (caldera), som gett ögruppen dess cirkelrunda utseende.

Faktakollen?
Santorini är en grekisk ögrupp i Egeiska havet, som utgör den södra delen av ögruppen och prefekturen Kykladerna, cirka 110 km norr om Kreta. Öarnas, befolkning uppgick till ungefär 13 600 personer år 2001. Santorini är ett av Greklands främsta turistmål. Firá är dess huvudstad med cirka 1 600 invånare. En charmerande stad med vitkalkade hus och smala gränder.

Ögruppen?
Den består av ön Thera, som är formad som en halvmåne vars konvexa sida är vänd mot öster, och som tillsammans med ön Therasia, som är skild från Thera genom ett 2 km brett sund vid Theras nordvästliga hamn, och klippön Asprosini eller Aspra bildar en regelbunden cirkel, som omsluter en oval lagun, 11 km lång och 60 km i omkrets, med ett medeldjup på 300 m. Mitt i detta finns ytterligare två små vulkanöar, Palaia Kameni och Nea Kameni.

santorimap

Öarna består av lava, tuff och pimpsten, och runt lagunen ligger cirka 300 meter höga klippor. In mot lagunen stupar ögruppens stränder brant, medan yttersidorna sluttar flackt ner mot havet. Endast i den sydöstliga delen av Thera träder den kristalliniska berggrunden fram och bildar det 580 meter höga Hagios Ilias. I södra Thera finns ett fruktbart slättlandskap där det bland annat odlas vin. Santorini saknar trädvegetation och rinnande vatten.

Geologisk historia?
Den första vulkaniska verksamheten i området förekom troligen under tertiär på bottnen av det dåvarande havet. Ön splittrades i tre delar efter det stora vulkanutbrottet på 1600-talet f.Kr., då vulkanens krater fylldes med vatten. Aska från utbrottet har hittats i borrkärnor i grönlandsisen över 3 000 år senare. Senare har det i kraterbäckenets inre skett ett flertal utbrott, som har bildat nya småöar. År 726 blev ön Palaia Kaimeni betydligt förstorad, och 1457 sjönk en del av den åter i havet.

1570 uppstod en ny ö, Mikra Kaimeni, och 1707–1711 reste sig mellan de båda tidigare öarna Nea Kaimeni, som åter från januari 1866 till oktober 1870 var föremål för upprepade eruptioner. Under dessa utbrott reste sig på öns sydöstra sida den så kallade Georgs vulkan, och mot sydväst skapade de framvällande lavamassorna ön Afroessa, som efterhand smälte samman med Nea Kaimeni.

1925 skedde ett nytt utbrott, som nästan fyllde igen sundet mellan Mikra och Nea Kaimeni, och ännu ett nytt utbrott 1928 fick slutligen de båda öarna att smälta ihop. 1939 och 1950 kom nya utbrott, som dock inte resulterade i några större förändringar.

Santorini2

Nutid?
2012 finns tydliga tecken som tyder på att vulkanen åter har vaknat. Satellitbilder visar att jordytan har rört på sig och höjts med 8 – 14 cm, vilket betyder att magma-kammaren under vulkanen expanderat.

Myt eller verklighet?
Författare och forskare har spekulerat i att Santorini skulle vara platsen för den sjunkna ön Atlantis, som den grekiske filosofen Platon skriver om cirka 360 f.Kr. En stor del av beskrivningen av Atlantis passar in på den minoiska kulturen och vulkanutbrottet på Santorini på 1600-talet f.Kr

Hur lever man på ön?
De viktigaste näringarna på Santorini är jordbruk och turism. Man odlar ett dessertvin (vino santo), som länge varit öns huvudprodukt. Vinet exporteras till Europa, och framför allt till Ryssland. Öns jord, så kallad ”santorinjord” eller pozzolan, som används för att tillverka cement, är en annan viktig exportvara.

Utgrävningar?
Från 1896 företog tysken Hiller von Gärtringen utgrävningar av Santorinis forntida huvudstad. Man grävde då ut en teater, ett tempel, två gymnasier och en rad privathus, och hittade talrika inskrifter och intressanta lämningar av det gamla Thera. Man fann då att vulkanutbrottet, som kan liknas vid det på Krakatau 1883, antagligen är förklaringen till det plötsliga sammanbrottet av den minoiska civilisationen som också kan observeras på grannön Kreta.

Var ska man bo vid besök?
De populäraste platserna att bo på när man besöker – är Fira och Oia. I Santorini är vädret bra överallt i – april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november och december. Bilder visar en del av dess skönhet…

Källor:
sv.wikipedia.org
santorinigrekland.se
expressen.se
reseguiden.se
nar-och-vart.se

Blogginlägget nedskrivet i juli 2019.


Lämna en kommentar

Hédi Fried, överlevare från Auschwitz och Bergen-Belsen…

Hédi Fried

Vissa saker minns vi alltid. Vissa saker måste vi minnas. Jag kommer även skriva om folk jag vill ska lämna avtryck. Hédi Fried, rumänsk författare, bor numera i Stockholm. Hédi, född den 15 juni 1924 i Sighet, Rumänien, är författare och psykolog. 95 år.

Det var tyst inne i Kanalkyrkan när Hedi Fried, 86 år, överlevande från andra världskrigets naziläger, berättade. Eleverna vid samhällsprogrammen lyssnade och ställde frågor.
– Tror du att det kan hända igen? frågade Philip Hesslow, årskurs 3.
– Vad tror du? Det beror på varenda en av er, för ni är morgondagen, säger hon.

Hon hade ungersk-judiska föräldrar och hon överlevde Auschwitz och Bergen-Belsen och kom till Sverige i juli år 1945 med de s.k. Bernadottebussarna – efter nästan ett år i koncentrationsläger – och med båten m/s Rönnskär. 1998 tilldelades den 74-åriga Fried av svenska regeringen Illis quorum-medaljen av åttonde storleken för sina insatser att förmedla kunskap om förintelsen och motverka rasism.

Skärvor av ett liv är hennes ögonvittnesskildring av livet som judisk fånge i tyska förintelseläger. Hennes föräldrar mördades i Auschwitz därför att de var judar. I ghettot i Sighet träffade hon Michael Fried, som också överlevde. De gifte sig och fick tre barn.

Hédi Fried12

Fried utbildade sig till psykolog som 58-åring, 1982. Hon begick sin litterära debut vid 66 års ålder. Sedan 1984 leder Fried ett dagcenter – Café 84 – för överlevande från förintelsen. Detta sker inom ramen för den judiska församlingen i Stockholm.

Dessutom handhar hon stöd- och terapigrupper bland överlevandes barn. Fried är en efterfrågad föredragshållare, främst inom skolväsendet. Hon har publicerat tidskriftsartiklar inom psykologi samt debattartiklar med syftet att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.

Hemsida: http://hedifried.se

Hon har även fått utmärkelsen Årets Europe 1997 och fått Natur & Kulturs kulturpris år 1998. Erhöll tillsammans med Anita Dorazio 1999 Svenska Freds- och skiljedomsföreningens fredspris. Hon är medlem i Svenska Författarförbundet och PEN-klubben.

Hédi Fried beskriver även i sina böcker om sin erfarenhet – böcker som Livet tillbaka, Ett tredje liv och Livets pendel från sina egna erfarenheter från Förintelsen.

Hédi Fried1

Verksamhet idag?
Föreläser om sina upplevelser under Förintelsen för skolelever, universitetsstudenter och till allmänheten runt om i Sverige. Förespråkar metoden ”Facing History and Ourselves”. Grundade 1994 Michael A. Frieds stiftelse, som varje år delar ut ett lärarstipendium till lärare som utmärkt sig i sitt arbete med att motverka antisemitism, rasism och främlingsfientlighet. Stipendiet består av pengar som influtit genom försäljning av böcker och föreläsningar. Jag tillägger att en del avgörs säkert hur hennes hälsa är… ❤

Källor:
immi.se
sv.wikipedia.org
nok.se
hedifried.se
gd.se

Blogginlägget nedskrivet 28/8-19