Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! 2670 inlägg.


Vem var Waltzing Matilda, vad har namnet för förebild…?

Flera av oss har nog valsat, någon kan haft namnet Matilda, så denna historiska kvinna jag nämnt har egentligen inte något med en kvinna vid namn Matilda att göra. Okej, vi hamnar i Australien och – det finns mer än två versioner. Musikaliskt finns då ”Waltzing Matilda”, men även versioner som ”the Band played Waltzing Matilda”, med olika budskap.

Fakta såklart 😉
Waltzing Matilda, Roud 9536, är en folkvisa från Australien, betraktad som Australiens inofficiella nationalsång. Originalets sångtext skrevs av australiska poeten Banjo Paterson 1895 till en melodi som skilde sig något från den senare använda, och publicerades först som noter 1903. Okej? Så det är ingen Matilda som dansar vals. Sången berättar något om landets historia, precis som när man i Sverige sjunger om Dan Andersson som väntar vid sin mila eller om Jungman Jansson, slarvig men mänsklig, hejåhå.

Ballad – folksong?
Banjo P. var en populär sångare av ”bushballader” – som handlade om tillvaron i det människoöde och ökenartade inlandet som det i dag tar bortemot en vecka att bila igenom, från öst till väst – hans namn i helhet var – Andrew Barton Paterson och kallades Banjo Paterson. Han levde 1864-1941 och är i Australien känd av alla för dikten ”The Man from Snowy River” (1895) om en oförvägen ryttare i ödemarken, the bush. (”It was grand to see that mountain horseman ride”, det var storartat att se den där hästkarlen rida från bergen.)

I texten finns många ord som är främmande?
Man hör om en swag som är en slags sovsäck, mer noga var det ett ihopsurrat bylte – som används i bushen. I dag är det en sofistikerad sak; man gillar att vandra och campa i sitt australiska inland och har god utrustning för det. Men den här luffaren bär på byltet med det han oundgängligen behövde, inklusive en filt eller ett fårskinn mot nattkylan. Och en billabong är ett vattenhål. Man måste alltid bära vatten med sig och kunna fylla på förrådet. Utan vatten går man under. Sommartid kan det vara 40-45 grader varmt. Coolabahträdet är ett av många sorters eukalyptusträd och hans billy är en vattenkastrull som används över öppen eld.

Matilda då?
Vem vill komma och ”valsa Matilda” med mig, undrar han. Det är gammal slang och betyder ungefär: Vem vill vandra runt med mig? Matilda kan uppfattas som ryggsäcken, det enda sällskapet att ””vandra, dansa” runt med. I Danmark sa man förr om hantverkare att de ”gick på valsen” och i Tyskland att de var ”auf der Waltz”, när de gick från by till by och skaffade sig jobb där någon behövde en målare eller en snickare.


Swagman?
Visan handlar om en daglönare, en så kallad ”swagman”, som gick från gård till gård för att arbeta. Dessa tillfälliga arbetares packning kallades ”Matilda”. Han sitter vid ett vattendrag och kokar vatten, då ett får kommer för att dricka. Mannen tar fåret, men upptäcks av dess ägare och tre poliser. Hellre än att bli arresterad för stölden, ett brott som bestraffades med hängning, dränker sig mannen i vattendraget och han spökar där sedan dess. Man kommer tänka lite på dåtidens svenska ”gå på luffen”, vandrare.

Låtens historik?
Låten spelades in först 1926, framförd av John Collinson och Russell Callow. 2008 lades denna inspelning av ”Waltzing Matilda” till i registret Sounds of Australia i National Film and Sound Archive, som säger att det finns fler inspelningar av ”Waltzing Matilda” än någon annan australisk sång. Wow!

1995 rapporterades att minst 500 artister i Australien och utomlands hade släppt inspelningar av ”Waltzing Matilda”, och enligt Peter Burgis från National Film and Sound Archive är det ”en av de mest inspelade låtarna i världen”

Slim Dusty – Waltzing Matilda
https://www.youtube.com/watch?v=FqtttbbYfSM

”Once a jolly swagman camped at a billabong,
Under the shade of a Coolibah tree,
And he sang as he watched and waited until his billy boiled,
”You bring a Waltzing Matilda with me.”

Downstairs, a jumbuck came to drink at that car ticket
Up jumped swagging and grabbed him with joy,
And he sang as he kept the jumbuck in his tucker bag
”You bring a Waltzing Matilda with me.”

Versionen ”the Band played Waltzing Matilda”?

Gripande minnen av tragik, som i krig…
❤ John McDermott är fantastisk.
https://www.youtube.com/watch?v=VktJNNKm3B0

”Och bandet spelade Waltzing Matilda” är en låt skriven av skotsk-födda australiensiska songwritern Eric Bogle 1971. Låten beskriver krig som meningslöst och grymt, samtidigt som man kritiserar dem som försöker förhärliga det. Detta exemplifieras i låten av berättelsen om en ung australisk militär som lemlästas under Gallipoli-kampanjen under första världskriget.

Huvudpersonen, som hade rest över Australien på landsbygden före kriget, är känslomässigt knäckt av förlusten av benen i strid. När åren går noterar han andra veteraners död, medan den yngre generationen blir apatiska mot veteranerna och deras sak. Som avslutning innehåller låten melodin och några rader med texter till ” Waltzing Matilda ” av poeten Banjo Paterson som jag berättat om. I sången nämner sångaren också att han är glad att ingen möter honom som ensam, som ska behöva se hans trasiga kropp och påverkas…

Liam Clancy – Band Played Waltzing Matilda
https://www.youtube.com/watch?v=PFCekeoSTwg


Kuriosa?
Matilda the Kangaroo var maskot vid Commonwealth Games 1982 som hölls i Brisbane, Queensland. Matilda var en tecknad känguru som framträdde som en 13 meter hög mekanisk känguru vid öppningsceremonin åtföljd av Rolf Harris som sjöng ”Waltzing Matilda”.


Det australiska kvinnliga fotbollslandslaget heter smeknamnet Matildas efter den här låten.


Källor:
musixmatch.com
sv.wikipedia.org
en.m.wikipedia.org
gd.se
youtube.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som trots vaccin kräver allas noggrannhet. Obs använd helst munskydd – bland folk och med kollektivtrafiken.
Blogginlägget nedskrivet 13/6-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Om folksången Where have all the flowers gone, och Pete Seeger…

Pete-Seeger-Where-Have-all-The-Flowers-Gone

En skön sång med budskap är denna från 1955, med två textförfattare- Själv minns jag The Kingston Trios version. Texten såklart 🙂

Where have all the flowers gone, long time passing?
Where have all the flowers gone, long time ago?
Where have all the flowers gone?
Young girls have picked them everyone.
Oh, when will we ever learn?
Oh, when will we ever learn?

Where have all the young girls gone, long time passing?
Where have all the young girls gone, long time ago?
Where have all the young girls gone?
Gone for husbands everyone.
Oh, when will we ever learn?
Oh, when will we ever learn?

Where have all the young men gone,long time passing,
Where have all the young men gone,long time ago,
Where have all the young men gone,
They are all in uniform,
When will they ever learn?
When will they ever learn?

Bakom låten finns en del fakta. Folksång, även en protestsång för fred, och de första tre verserna skrevs av Pete Seeger 1955, och publicerades i tidskriften Sing Out!. Ytterligare verser, fyra och fem, skrevs av Joe Hickerson i maj 1960. Seeger inspirerades på vägen till en konsert. Han läste i en bok där det stod, ”Where are the flowers, the girls have plucked them. Where are the girls, they’ve all taken husbands. Where are the men, they’re all in the army.”


Vem var då Pete Seeger?
Peter ”Pete” Seeger, 1919-2014, avled i New York 94 år gammal. Han var en amerikansk sångare, banjospelare, gitarrist och låtskrivare. Han hade stor betydelse för den amerikanska politiska folkmusiken under 1950- och 1960-talen. Två av hans andra kända låtar är ”If I Had a Hammer” och ”Turn! Turn! Turn!”, den senare mest känd med The Byrds.

Han ansågs vara en livlig, kreativ och engagerad i sociala och miljömässiga frågor. Han och hans fru, Toshi, levde på en trädbevuxen sluttning i New York med utsikt över Hudson River, i en stuga som de byggde med sina egna händer för decennier sedan.

whwreispete

Sedan 1969 arbetade han nära med Clearwater-organisationen, en miljögrupp som försöker skydda Hudson River, dess bifloder och tillhörande vatten. Varje år bjöd han in mer än 10 000 barn och vuxna på sin segelbåt, där de sjöng och diskuterade Hudsons historia. De sista åren framträdde han alltmer sällan offentligt av förklarliga skäl.


Peter, Paul and Mary – Where Have All the Flowers Gone (25th Anniversary Concert): https://www.youtube.com/watch?v=ZgXNVA9ngx8


Ukraina?
Just dessa ord kom faktiskt från en ukrainsk folksång med referenser i en roman av ryske nobelpristagaren Michail Sjolochov, Stilla flyter Don. Med bara tre verser spelade han in den i medley på albumet Rainbow Quest.

Flera har gjort sången på skiva?
Först var Marlene Dietrich med text på franska (”Qui peut dire ou vont les fleurs?”) 1962 under en Unicef-konsert. Hon spelade också in sången med text på engelska och tyska, den senare som ”Sag’ mir, wo die Blumen sind”. Även sångerskan Dalida gjorde den med med text på franska, som ”Que sont devenues les fleurs?”

PETE SEEGER ? Where Have All The Flowers Gone (Live in Sweden 1968)
https://www.youtube.com/watch?v=PS3-lyqCl80

Så bästa versionen 🙂

The Kingston Trio spelade in den 1962. Deras singel nådde placering nummer 21 på listorna. Peter, Paul and Mary, Joan Baez och The Countrymen spelade alla in den som en populär folksång. Johnny Rivers hade en 40-i-topp-hit med en folkrockversion, bra med lite kräm i (ja, jag har den).

Where-Have-All-the-Flowers-Gone-E

Den amerikanska R&B-gruppen Earth, Wind & Fire spelade 1972 in den på ett album, texten citeras även i singeln ”Risingson” 1998 av Massive Attack, där Pete Seeger anges som en av låtskrivarna. Countrysångerskan Dolly Parton har också spelat in sången, 2005 på albumet Those Were the Days. Som vi alla märker har många tyckt om den och spelat in den.


Kuriosa?
En inspelning av sången hörs även i avsnittet Girly Edition i TV-serien, under seriens nionde säsong (1998).
Beppe Wolgers skrev 1962 en svensk text, Inga blommor finns det mer. Den sjöngs in av Lasse Lönndahl på skivan En kväll med Towa och Lasse (1964) och återfinns även på Lasse Lönndahl, 1957-1973 (2004).

Utmärkelser: Grammy Hall of Fame Award.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
en.m.wikipedia.org
sv.wikipedia.org
youtube.com
performingsongwriter.com

Blogginlägget nedskrivet 22/4-20
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

 

 


”Blowin´in the Wind,” en protestsång? Nu ska vi analysera texten på denna stora sång…

bob dylan3

Ja, vi har hört den, i olika versioner, men vanligen med Bob Dylan. För Blowin’ in the Wind är en sång skriven av Bob. Han skrev sången och framförde en version med två verser; dess första framförande inför allmänheten, i Gerde’s Folk City den 16 april 1962, vilken spelades in av samlare. Strax därefter lade han till en vers. I studioversion kunde den först höras på albumet The Freewheelin’ Bob Dylan från 1963. Den finns även på flera live- och samlingsalbum av Dylan, däribland Bob Dylan’s Greatest Hits, Before the Flood och At Budokan.

Fastän låten brukar räknas som en protestsång tar den upp filosofiska frågor om fred, krig och frihet utan att försöka ge något konkret svar. Refrängen ”The answer, my friend, is blowin’ in the wind” har beskrivits som ”ogenomträngligt dubbeltydig: antingen är svaret så enkelt att det finns framför ditt ansikte, eller så är det så ogripbart som vinden”. Inte heller nämns någon speciell händelse.

Tidningen Rolling Stone utnämnde 2004 ”Blowin’ in the Wind” till världens 14:e bästa låt genom tiderna. Sångerskan Mavis Staples född 1939, blev förvånad när hon först hörde sången och sa att hon inte kunde förstå hur en ung vit man kunde skriva något som fångade frustration och ambitioner från svarta människor så kraftigt. Sam Cooke blev på samma sätt djupt imponerad av låten och införlivade den i hans repertoar strax efter utgivningen (en version skulle inkluderas på Sam Cooke på Copa ) och inspirerades av den att skriva ”A Change Is Gonna Come”.

Blowin in The Wind – Bob Dylan
https://www.youtube.com/watch?v=3l4nVByCL44

Denna storslagna låt ska vi se texten till och verkligheten?
Fritt, ”Hur många vägar måste en man gå, Innan du kallar honom en man?, Hur många hav måste en vit duva segla, Innan hon sover i sanden?” etc.

1. How many roads must a man walk down before you can call him a man?
Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet: Svaret är noll. Detta eftersom vi vet att det fanns män innan det fanns vägar.

duva

2. How many seas must a white dove sail before she sleeps in the sand?
Niklas Aronsson, informationschef på Sveriges ornitologiska förening: Man börjar med att säga att ”vila i sanden” innebär att den dör. Och duvor flyger generellt sett inte mycket över haven, men om vi tänker oss att de ändå gör det får vi beakta havets storlek – är det ett stort eller ett litet hav? Och sedan får man se till hur gamla duvorna blir i vår del av världen, och då snackar vi kanske tio-tolv år – kanske till och med 17 år, om det är en riktigt uråldrig duva.

De vanligaste duvorna i Sverige – skogsduvor, ringduvor, turkduvor, med flera – brukar flyga över Medelhavet under sina flyttperioder, och om vi då utgår från en riktigt gammal duva kan vi alltså tänka oss att en sådan korsar havet 34 gånger under sin väg mellan Sverige och Afrika. Så svaret är således att en duva kan korsa havet 34 gånger. Men det beror alltså på dess ålder. 😛

How many times must the cannon balls fly before they’re forever banned?
Linnéa Gelot, lektor i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet: Jag skulle säga att fredsbygge börjar i samhället där du bor. Se dina grannar i ögonen. Våga finnas en extra stund även där du möter folk som är rädda, eller som flytt krig och förföljelser. Mänskliga konflikter har alltid funnits och kommer alltid vara en del av våra samhällen. En bra början är att investera mycket mer i förebyggande av konflikter, i dialog och medling. Och i vardagens medmänsklighet.

How many years can a mountain exist before it’s washed to the sea?
Vivi Vajda, professor i berggrundsgeologi, Lunds universitet: Många hundra miljoner år. En faktor som påverkar hur länge berget står kvar är klimatet – i ett fuktigt klimat bryts berget ned snabbare. Frostsprängning är också en faktor. Sedan spelar det naturligtvis roll vad berget består av – om berget kanske är sedimentärt eller består av sandsten eller granit. De högmetamorfa bergarterna kan jag tänka mig är de beständigaste.

How many years can some people exist before they’re allowed to be free?
Karin Svanborg-Sjövall, vd på den liberala tankesmedjan Timbro: Min första tanke är 72 år.
Detta eftersom jag osökt kommer att tänka på att det är hundraårsjubileum för den ryska revolutionen i år. Och det var ju 72 år av sovjetiskt, kommunistiskt styre innan murens kollaps. Men det var ju inte så att allting blev fritt efter 1989 heller. Det är ju protester i Moskva nu också.

How many times can a man turn his head and pretend that he just doesn’t see?
Ali Kazemi, professor i socialpsykologi, Högskolan i Skövde: Eftersom vi dagligen utsätts för en massa tråkiga nyheter om krig och elände uppstår en avtrubbningseffekt, som gör att vi inte längre reagerar på de här sakerna. I stället tänker vi kanske: ”nu var det ett attentat till med 40 döda”, och så är det inte mer med det. Någonstans finns det en medvetenhet om att man borde göra något, som blandas med en känsla av vanmakt, som kommer sig av att man inte kan göra så mycket åt världens orättvisor.

Men det handlar också om saker som inträffar i ens vardag – man kan exempelvis vända bort blicken från en massa orättvisor som inträffar på ens arbetsplats. Fast det finns ändå en gräns för hur länge man kan vända bort blicken. Och den är väldigt individuell. Men utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv kan man säga att om en människa gör detta – om denna driver en fråga enträget – ökar sannolikheten för att minst en annan till ansluter sig och höjer protestens röst och säger: ”så här ska det inte vara”. Och då ökar sannolikheten att även jag som individ ska engagera mig i frågan.

a man turn his head and pretend that he just doesn't see

How many times must a man look up before he can really see the sky?
Joakim Langner, chef för SMHI:s forskningsavdelning: Det beror på om man tänker sig att man vill se en molnfri himmel, eller om man vill se ända ut i rymden. Och då är frågan hur många gånger man måste titta för att det inte ska vara några moln eller oväder som skymmer sikten. Dels beror det på vilken del av världen man befinner sig i – är man i Sahara så är det för det mesta inga moln på himlen, och då räcker det att titta upp en gång, men här uppe hos oss är ju vädret oklarare. Då får man kanske titta fler gånger.

How many ears must one man have before he can hear people cry?
Sandra Baldauf, professor i biologi, Uppsala universitet: Jag skulle tro att räcker med bara ett öra.
Människor föds med förmågan att höra, och ett spädbarn, vars hörsel inte är fullt utvecklad, kan förmodligen även höra sig själv gråta från dagen det föds. Men utan öron kan man tekniskt sett inte höra någon gråta, även om döva människor förmodligen kan känna av vibrationer. Och därtill kan de läsa på läppar. Men för att höra måste man ha öron.

How many deaths will it take till he knows that too many people have died?
Maria Feychting, professor i epidemologi, Karolinska Institutet: Det beror helt och hållet på vad det handlar om – om det rör en pandemi eller något annat. Det går inte att svara när man är mitt uppe i det. Men det är lätt att vara efterklok.

Texten analyserad i delar, men det tillkommer en konstnärlig del, samt hur vi var och en tyder den.

Covers finns massor. Några?
Mycket stor hit med Peter, Paul and Mary, på albumet In the Wind, (1963). Odetta (1963), Cher (1965), Stevie Wonder (1966), The Hollies (1969), Neil Young & Crazy Horse (1991), The Seekers (1997) och ex. bluegrasstrion Nickel Creek. Ziggy Marley på tributeskivan Chimes of freedom.


På svenska skrevs en text av Tore Lagergren, som heter Och vinden ger svar, vilken låg på Svensktoppen i två omgångar under 1963, först i inspelning av Otto, Berndt och Beppo samt av Lars Lönndahl. Denna textversion har bland annat även spelats in av Sven-Ingvars.

Filmen Forrest Gump?
I filmen från 1994 sjunger Jenny den här låten för en show på en stripklubb och introduceras som ”Bobbi Dylan”. Filmens soundtrackalbum innehåller Joan Baez ‘s liveinspelning av låten 1976 från hennes album från varje scen. Marlene Dietrich spelade in en tysk version av låten (med titeln ”Die Antwort Weiss Ganz Allein Der Wind”) som nådde en topp i Tyskland.

Senare i politiken?
Sången var en av de populäraste fredssångerna från 1960-talet och Vietnamkriget. Under protesterna mot Irakkriget som började 2003, noterade många reportrar att många som protesterade hellre återanvände sånger som ”Blowin’ in the Wind” än att skriva nya. Finstämt och med en god tanke. ❤

Svaret, min vän, blåser i vinden
Svaret blåser i vinden

Källor:
sv.wikipedia.org
lyricfind.com
youtube.com
en.wikipedia.org
expressen.se

Blogginlägget nedskrivet 24/8-19.