Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Eleonora av Akvitanien, 1122–1204, fransk och engelsk drottning. In English too.

Eleanor-of-Aquitaine-Poitiers-Cathedra

Är denna kvinna okänd för dig? Jag tvekade själv en aning, vem och vad, Eleonora? Jo, hon var hustru till två kungar och mor till tre, deltog i korståg i fjärran land och i fraktionsstrider på hemmaplan. Hon spelade högt och förlorade allt, men fick sin revansch. Tala om tidig kvinnokämpe!

Fransk och engelsk drottning och arvtagerska till Akvatinten i Frankrike. Eleonora av Akvitanien (Aliénor d’Aquitaine), född cirka 1122, död 1 april 1204, var drottning av Frankrike från 1137 till 1152, och drottning av England från 1154 till 1189, och själv regerande vasallhertiginna av Akvitanien från 1137 till 1204. Vidare var hon regent i England under sonen Rickards frånvaro under det tredje korståget, en europeisk invasion av Mellanöstern. Hon har kallats den rikaste och mäktigaste kvinnan i Europa under sin livstid.

År 1137 blev hon gift med Frankrikes tronföljare Ludvig, franske kungen Ludvig VII. Samma år besteg maken Frankrikes tron och hon blev drottning. Sin man Ludvig såg hon inte mycket till. Den unge kungen var föga intresserad av det världsliga. Ludvig blev hennes medregent i Akvitanien och bådas underskrift krävdes då vid utfärdandet av regeringsakter. Eleonora följde med Ludvig på andra korståget 1147-49.

Hon gifte sig senare med den engelske kungen Henrik II. I rask takt framfödde hon ett stort antal barn, varav hela fyra av ”rätt” kön. Tronföljden var tryggad, och med råge. Äktenskapet var ett förståndsäktenskap, och paret levde av nödvändighet ofta åtskilda, var och en självständig i sin respektive värld. På 1100-talet hade man redan kärlekslivet klargjort.

I det senare äktenskapet blev hon mor till bl.a. älsklings-sonen Rikard Lejonhjärta och Johan. År 1173 ledde hon ett uppror tillsammans med sönerna mot maken Henrik II. Upproret misslyckades, och Eleonora tillfångatogs och fängslades i England femton år. Hon släpptes fri då Rikard ärvde tronen 1189. Hon tog genast makten i England och bevarade tronen åt Rickard tills han kunde återvände till England och ta över styret. Eleonora var sedan regent i England under Rickars frånvaro under det tredje korståget 1189-94. Hon återtog också kontrollen över sitt eget rike. Eleonora-av-Akvitanien

Det var på sin farfars, hertig Wilhelms, borg i Poitiers (en stad i centrala Frankrike vid floden Clain) som hon valde att slå sig ned. Staden, som sedan denne glade trubadurs dagar hade legat i stilla dvala, levde nu upp på nytt genom drottningens ankomst. Redan tidigare hade Eleonora ägnat stor omsorg åt residensstäderna i sitt rike, låtit bygga och förstora och befästa. Wilhelms mörka försvarsborg i Poitiers hade utökats med bekväma bostadsvåningar, arkadkantade festsalar och fönster med utsikt över det romantiskt slingrande flodlandskapet utanför. Det var som gjort för det liv hon nu skulle börja leva.

Dessa söner, i sin makthunger ständigt trolösa även mot varandra, deltog i en konspiration mot sin far, ett uppror som Henrik endast med möda lyckades stävja. Som man kan förstå var Henriks raseri inte av det mildare slaget. Medan sönerna hals över huvud flyr till Ludvig för beskydd, galopperar Henrik i ilfart med sina män till Poitou, bränner sina upprorsmäns borgar till grunden och stormar in i Eleonoras slott i Poitiers. Eleonora, som i mansdräkt redan kastat sig upp på en häst för att undkomma, blir upphunnen av sina förföljare. Än en gång sin mans fånge förs hon denna gång till England, där hon spärras in i tornet på Salisburys slott.

Först elva år senare var Eleonora fri igen. Då hade Henrik dött (1189), en bitter och besviken man, övergiven av alla de sina. Hennes första åtgärd efter frigivningen blir att släppa ut sin mans alla övriga motståndare ur fängelserna i England, och snart nog är hon på nytt i full färd med att blanda sig i storpolitiken. Hon tar misshagliga påvar i örat, hon reser oförtrutet runt i Europa för att ordna fördelaktiga äktenskapsallianser för sina barn.
Eleonora bosatte sig år 1201 i Fontevraudklostret.

Döden?
Hon dog 1 april 1204, 82 år gammal, och ligger begravd i Fontevraud-l’Abbaye i Anjou nära maken Henrik och sonen Rikard. På hennes grav mellan Angers och Poitiers kan man ännu se hennes bild.

Hon ligger helt kyskt och läser en bok, och hon ligger bredvid den man hon en gång fjärmade sig från, kungen av England, Henrik Plantagenet. Intill dem ligger deras son, Rikard Lejonhjärta, död i förtid.

marieavf

Kuriosa:
Marie de France (på bilden) var en fransk adelsdam, verksam vid Henrik II:s och Eleonora av Akvitaniens hov i England i slutet av 1100-talet. I övrigt är ingenting känt om hennes liv. Marie de France är den medeltida trubadurpoesins främsta kvinnliga företrädare. Hon är författare till ett antal versnoveller, s.k. lais, samt en fransk version av Aisopos fabler. Själv framställer hon sig i första hand som upptecknare av gamla dikter, berättelser och sånger. ”Jag vill inte att de skall dö vid vägkanten, glömmas och försvinna”, står det i förtalet till hennes lilla bok. Ännu en okänd?


In English:
Is this woman unknown to you? I hesitated myself, who and what, Eleonora? Yes, she was the wife of two kings and three to three, participated in crusades in distant lands and in factional struggles at home. She played loudly and lost everything, but got her crazy. Talk about early female fights!

French and English queen and heir to the Aquatine in France. Eleonora of the Aquitaine (Aliénor d’Aquitaine), born about 1122, died April 1, 1204, was the queen of France from 1137 to 1152, and Queen of England from 1154 to 1189, and ruled the Vase of Hightigin of Akvitia from 1137 to 1204. Furthermore, She reigned in England during the absence of Rickard during the third crusade, a European invasion of the Middle East. She has been called the richest and most powerful woman in Europe during her lifetime.

In 1137, she became married to France’s throne follower Louis, French King Louis VII. In the same year, the faith of France conquered and she became queen. Her husband Ludvig did not see much of her. The young king was little interested in the worldly. Louis became her mediator in Akvitania and the signature of both boats was then required when issuing government acts. Eleonora followed Ludvig on the second crusade 1147-49.

She later married the English king Henrik II. At a rapid pace, she brought a large number of children, of whom all four of the ”right” sex. The throne was ensured, and with a shame. Marriage was a divorced marriage, and the couple necessarily lived separately, each independent in their respective world. In the 1100s, love life had already been prepared.

In the latter marriage she became a mother to the sweetheart Rikard Lejonhjärta and Johan. In 1173 she led a rebel together with the sons of the husband Henrik II. The uprising failed, and Eleonora was captured and imprisoned in England fifteen years. She was released when Rikard inherited the throne in 1189. She immediately took power in England and kept the throne at Rickard until he could return to England and take over the board. Eleonora was then ruled in England during Rickar’s absence during the third crusade 1189-94. She also regained control of her own kingdom.

It was at his grandfather, Duke Wilhelm’s castle in Poitiers (a city in central France on the river Clain) whom she chose to settle down. The city, which since the happy days of this happy trubadur, had been living quietly, lived again through the arrival of the queen. Earlier, Eleonora had devoted great care to the residences of his kingdom, had to build and enlarge and consolidate. Wilhelm’s dark defense castle in Poitiers had been extended with comfortable residential buildings, arcade-shaped banqueting rooms and windows overlooking the romantic winding river landscape outside. It was as done for the life she would now start to live.

These sons, in their magic hunters, constantly loyal to each other, participated in a conspiracy against their father, a rebellion that Henrik only with difficulty managed to overcome. As you can understand, Henry’s fury was not of the milder battle. While the sons head to head flies to Louis for protection, Henrik runs galloping with his men to Poitou, burns the villages of his insurgents to the ground and storms into the castle of Eleonora in Poitiers. Eleonora, who in mankind has already thrown himself on a horse to escape, is caused by his persecutors. Once again, her husband’s prisoner, she is taken to England this time, where she is locked into the tower at Salisburys Castle.

Only eleven years later, Eleonora was free again. Then Henrik died (1189), a bitter and disappointed man abandoned by all theirs. Her first action after the release will be to release her husband’s all other opponents from prisons in England, and soon she will be in full swing in the big policy. She takes mischievous pains in her ear, she travels unnoticed throughout Europe to arrange beneficial marriage alliances for her children. Eleonora settled in 1201 in the Fontevraud Monastery.

Death?
She died April 1, 1204, 82 years old, and is buried in Fontevraud-l’Abbaye in Anjou close-up Henrik and son Rikard. On her grave between Angers and Poitiers, one can still see her picture. She is quite chic and reads a book, and she is next to the one she once deserted, the king of England, Henrik Plantagenet. Next to them lies their son, Rikard Lejonhjärta, dead in advance.

Curiosities:
Marie de France (pictured) was a French nobility dam, working at Henrik II and Eleonora of Akvitani’s court in England in the late 1100s. By the way, nothing is known about her life. Marie de France is the medieval trubadurpoein’s premier female representative. She is the author of a number of versnoveller, so-called. lais, and a French version of Aisopo’s fables. She herself primarily prepares as a record maker of old poems, stories and songs. ”I do not want them to die at the roadside, be forgotten and disappear,” says the business of her little book. Another unknown?

Källor:
metro.se
sv.wikipedia.org
popularhistoria.se
ne.se
svd.se
listor.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Annonser


Lämna en kommentar

Adolf Hitler var osäker, hade en stadig rädsla att han var av judisk härkomst…

Hitler_1914_1918

Det är okänt om Hitler var informerad om alla sina släktband. Alla hans mor- och farföräldrar var redan döda när han föddes. Privatpersonen Adolf Hitler var väl medveten om att hans dunkla förflutna stod i skarp kontrast till den aura av ordning, pålitlighet och handlingskraft som omgav führern Adolf Hitler.

Senare blev hans bakgrund en källa till oro: ”De där människorna får inte veta vem jag är”, deklarerade en bekymrad Hitler 1930. ”De får inte veta varifrån jag kommer och från vilken familj jag härstammar.”
Hitler var inte helt säker på vem hans farfar var, då Alois var utomäktenskaplig son efter en affär mellan en 19-årig judisk man vid namn Frankenberger och en ogift piga vid namn Maria Schickelgruber. Detta i ett judiskt hushåll i Graz, Österrike.

Då hon senare gifte sig med mjölnargesällen Johann Georg Hiedler överfördes Alois i dennes äldre brors, bonden Johann Nepomuk Hüttlers, vård. Hans farfar var troligtvis antingen Hiedler eller dennes bror, von Nepomuk.

Alois valde först vid nära fyrtio års ålder, efter sin mors bortgång och på initiativ av fosterfadern, att antaga namnet Hitler. I februari 1930 gav Hitler genealogen von Frank uppdraget söka och i april 1932 skickade von Frank – Hitler sitt färdiga arbete. Samma dag kom det ut extratidningar med jätterubrikerna ”Hitler heter Schicklgruber”.

adolf_hitler_barn1011

I von Franks utgivna stamträd över Hitler så bär person nummer 45 på stamträdet, dvs Hitlers mormors mormors mor, namnet Katharina Salomon. Detta fel uppenbarade sig sedan – och rätt var Maria Hamberger från Nieder-Plöttbach (1709-1761) och dess fader Paul Hamberger från Nieder-Plöttbach. Frank rättade till felet redan den 30 augusti 1932, men den feltryckta utgåvan var redan utgiven och spridd för vinden.

Mängder av reportrar sökte nu efter Hitlers påstådda judiska släktingar i Europa. Man hittade namnet ”Hitler” hos judiska familjer i den mähriska småstaden Polna i Polen och hos en judisk småhandlare i Leopoldstadt, och som påstod sig även vara släkt med familjen Hitler i Polna. I Warsawa sökte några judiska familjer med namet Hitler om ett namnbyte, med anledningen att de inte ville ha samma namn som den tyske antisemitiske politikern.

Kort därefter tog skriftställaren Konrad Heiden med denna osanna historia om Adolf Hitlers judiska mormor från Polna i sin biografi över Hitler, som gavs ut 1936 i Zürich. Det var här som legenden om Hitlers påstådda judiska påbrå gick in i den vetenskapliga historiska litteraturen. Och sovjetisk propaganda insisterade på att han var jude, men nyare forskningsanalyser försvagar detta påstående. Historiker argumenterar för att det var omöjligt eftersom judarna hade förvisats från Graz under 1600-talet och inte tilläts återkomma förrän efter Maria Schicklgrubers påstådda anställning. Osäkert?

Hitlers motståndare i övrigt försökte under 1920-talet att bevisa att Hitler hade judiska eller tjeckiska förfäder i syfte att krossa honom politiskt. Trots att dessa rykten aldrig bekräftades var det ändå skäl nog för Hitler att hemlighålla sitt ursprung.

Man vet att han 1938 gav order om att använda en plats för ”övningar” – samma plats där hans fars födelsebevis fanns, man förstörde byggnaden och kyrkogården, trots att fader Alois papper om ett ”oäkta barn vars mor vägrade att namnge fadern, sålunda ”Fader: okänd”, inte skulle påvisa något. Med andra ord, skulle det ha varit intetsägande i detta avseende. Hans nervositet hade dock inga gränser.

Det har t.ex. varit spekulationer om en historia av incest i hans familj. Kanske har papper manipulerats, t.ex. när hans far bytte namn 1876 från Schicklgruber till Hitler. Det finns inte tillräckligt med information för att bevisa om han var verkligen en del judisk, för när Adolf Hitler kom till makten, förstörde han alla födelsebevis, personlig / privat information m.m av sin familj.

alois

Resultatet förvånar heller inte historiker som länge misstänkt att führerns pappa Alois Hitler var av judisk härkomst. Sanningen lär aldrig komma fram, man vet bara att han bar på sin rädsla konstant. Bilden överst från första världskriget cirka 1915. I mitten Hitler som 10-11-åring. Och sedan Alois på den tredje.

Källor
popularhistoria.se
faktoider.nu
sv.wikipedia.org
krigsforum.se
skitgrisen.se
wiki.answers.com
nyheter24.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Igår Vasaloppet. Gustav Eriksson, Vasa, vem var han denna storhet, som person…?

vasa

En stor man, på olika vis, hur var Gustav som person? Naturligtvis är uppgifter skiftande, beroende på vem som en gång skrivit eller yttrat det som ex. en systerson. Men stor var han – Gustav Eriksson som blev utsedd till kung på riksdagen i Roggeborgen i Strängnäs 6 juni 1523. Bland annat till minne av detta firar Sverige sin nationaldag den 6 juni. Men det visste du väl? 🙂

De flesta känner honom under ett namn som hans samtid aldrig använde – Gustav Vasa. Faktabiten kort. Gustav Vasa eller Gustav I, (äldre Gustav Eriksson), född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Stockholms slott – han var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget. Troligen född på Rydboholm norr om Stockholm. Andra källor uppger den 28 maj 1495 eller den 3 maj 1497.

Eventuellt föddes han på den närbelägna gården Lindholmen som hans far ägde vid den tiden, eller möjligen på Lindholmens gård där hans mors föräldrar bodde vid tiden för hans födelse.

Gustav tillhörde Vasaätten, som genom honom blev den första monarkiska dynastin som regerade ett enat svenskt kungadöme som ett arvrike. Hans regering kännetecknas av införandet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära. Det sägs att han utan framgång fortsatte att försöka uppvigla bönderna till motståndskamp. Denna beskrivning är dock inte trovärdig, eftersom Kalmar kapitulerade först tre månader efter hans flykt.

Men personlighet, vem var mannen med det välkända långa skägget, kort pageliknande frisyr och barsk blick, som vi sett på sedlar? ”Ej bokligt lärd men en sällsynt praktisk begåvning, god stilist och talare samt kraftfull men hänsynslös, häftig och sjukligt misstänksam.” Gustav Vasa var en bra talare, var själv inte lärd men värderade bildning och såg till att ge sina söner god utbildning. Han saknade att han ej pluggat mer själv.

GustavEriksson

Vi vet att under de trettiosju år han regerade lyckades han minst sagt röra runt i grytan. Och se om sitt? Genom påvisa (hm) släktskap hade Gustav när han dog inte mindre än femtusen gårdar i sin ägo.

Gustavs systerson Per Brahe beskriver honom (vid 30–40 års ålder) så här, vanligt citerat, men ett måste, klipper dock lite:
”Ett ’trint’ huvud, vitgult hår, ett vackert, stort, långt skägg, skarpa ögon, liten rak näsa, en välbildad mun, fyllig kropp och smala ben, tunna, vackra fötter; var och något hårig, besynnerligen om armar och ben och utöver hela sin kropp, rödletta kinder och rödbrun kropp, så välskapad som någon målare kunde önska sig, och så hel, att där ej fanns en fläck, som man kunde sätta en nålsudd uppå. Han hade ett skarpsinnigt omdöme och överträffade, ehuru han ej själv haft tid att öva sig i bokliga konster, många, som hade studerat.

Han var gudfruktig och förde ett ärbart liv, så att han som ogift aldrig blev beryktad för någon konkubin; man visste ej heller tala om några hans oäkta barn, och sitt äktenskap höll han väl. Han var ock mycket lyckosam i allt vad han företog sig, i spel, när man någon gång förmådde honom därtill, i åkerbruk och boskapsskötsel, i fiske och malmfynd, ja till och med i att upptäcka dolda skatter i jorden.” Som sagts, en systerson, inte annat än positiva ord. vasa_dalkarlaGustav I:s sätt att styra var genom personlig maktutövning. Han var kraftfull i sin maktutövning och inte sällan hänsynslös, och lät ibland högre intressen stå tillbaka för det omedelbart praktiskt nyttiga.

Döden?
Gustav I dog den 29 september 1560 på Stockholms slott. Han blev förmodligen 64 år gammal. Den officiella dödsorsaken var ”Cholera” men det kan eventuellt ha varit dysenteri eller tyfus; alla dessa sjukdomar orsakas av bakterier som infekterar tarmarna. Gustav ligger jämte sina två första gemåler begraven i Vasakoret i Uppsala domkyrka, där Johan Gustaf Sandberg i väggmålningar framställt scener ur hans liv.

Man har senare fått fram en del om hans kropp, med tufft leverne vid denna tid. Medicinskt finns osteologiska uppgifter om att han var cirka 173 centimeter, hade en svår tandinfektion, troligen även tandlös – och eventuellt någon form av benröta. Han hade sedan en tid plågats svårt av en magåkomma. Han led även av värk i ett öra och i ena lårbenet.

Föräldrarnas öden?
Hans mor Cecilia Månsdotter lyckades inte undkomma med livet i behåll utan dog 1522 av pesten under sin fångenskap i Köpenhamn, tillfångatagen av danskarna. Gustavs far, Erik Johansson, blev 1520 avrättad i Stockholms blodbad, där han tillsammans med 82 andra halshöggs på Stortorget i Gamla stan.

Mannen Gustav Vasa – som hade valspråket – Omnis potestas a Deo est (All makt är av Gud). Hans sista tankar lär ha varit om han var just gudfruktig…

Källor:
sv.wikipedia.org
popularhistoria.se
kungar.info
madamescandaleuse.com
tacitus.nu
historiesajten.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


OS, är det Korea och Nordkorea som deltagit eller…?

nosydk

Ska man säga Sydkorea och Nordkorea eller vilket är rätt? Vi läste alla att Nordkorea och Sydkorea skulle göra gemensam entré på OS-invigningen i PyeongChang – under enad flagg och dessutom spela ishockey i samma lag. De två parterna har haft en dialog som de inte har haft på två år – men med fortsatta frågetecken.

Länderna är formellt i krig eftersom Koreakriget (1950–1953) slutade med vapenstillestånd och inte i ett fredsavtal. Det slutna landet har även med sig en  stor delegation, en stor hejarklack, artister och andra. 🙂

Namnen så?
Korea är uppdelat i Demokratiska Folkrepubliken Korea (Nordkorea) i norr, samt Republiken Korea (Sydkorea) i söder. I skrift används både Sydkorea, men mer Korea och så – Nordkorea. korea

Kritiker ansåg innan att Nordkoreas vilja att samtala och samarbeta har skapat en del skepticism.
”Detta är inte ett tillfälle att lätta på trycket eller att belöna Nordkorea. Det faktum att Nordkorea nu engagerar sig i dialog kan tolkas som bevis för att sanktionerna har effekt, säger Japans utrikesminister Taro Kono, som uppmanar att inte vara naiva mot den nordkoreanska ”charmoffensiven”.

Historiskt för Nordkorea?
Nordkorea har deltagit i flera OS genom åren, både i vinter- och sommarolympiader. Landet debuterade i vinter-OS 1964, som det året anordnades i österrikiska Innsbruck. Vid den senaste vinterolympiaden i ryska Sotji 2014 skickades emellertid ingen delegation.
Landet var heller inte representerat 1988 när sommar-OS anordnades i sydkoreanska Seoul.

Rent sportsligt har landet skördat sina största framgångar på olika sommarolympiader.
Facit sedan 1964 är 16 guld, 17 silver och 23 brons. Mest framstående har Nordkorea varit i tyngdlyftning, gymnastik och i olika kampsporter.

Donald Trump skrev på Twitter i veckan att han såg positivt på det kommande samtalet mellan Sydkorea och Nordkorea. Ja, hyckleri eller ironi?

En fråga som ställts också. Vad händer när nordkoreas olympier återvänder hem utan medaljer? Jo, det kan ske en offentlig ”skamuppvisning”. Det kan drabba Nordkoreas 22 idrottare när de kommer hem. Inom en vecka kommer vi att veta om några återverkningar gjorts på dessa stackars själar när de kommer tillbaka till Nordkorea”, säger Jacob Kovalio, docent vid Carleton University och expert i Asien- Stilla havet historia.koreaskiss

Offentlig ”skam” i Nordkorea görs för att pressa folk på att förbättra sina prestationer, sa Kovalio. Sessionerna innebär en period av självkritik där partimedlemmen ska skämmas och erkänna sina egna misstag. När detta är gjort kommer gruppen av människor som lyssnar på upptagandet sedan gemensamt att tala med dem om sin kritik.

Dessa offentliga förnedringar är en del av ”nöjeslivet” i Nordkorea, enligt Michael Madden. Madden, en analytiker för, en webbplats som drivs av USA-Korea Institutes, sa att detta nvänds för politiska studier och utbildningssessioner. Usch! I idrott handlar det oftast att absolut ej bli sist, vilket i stort skett, om ingen ramlat etc. ”Detta är en rutinmässig del av DPRK-livet och gäller för alla medlemmar i Koreas arbetarkrets – från fabriksanställda till soldater till högsta tjänstemän”, sade Madden i ett mail.

Skriver du Sydkorea och Nordkorea är detta vanligt. Men Sydkorea som nämnts också som – Korea. Petigt? 🙂 Demokratiska Folkrepubliken Korea i norr, samt Republiken Korea.

Källor:
aftonbladet.se
expressen.se
sv.wikipedia.org
nationalpost.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


”Jag är den siste tyske krigsfången.” Orden var Gärtners och vem var han…?

Georg Gärtner

Såhär var det. När USA skulle skicka tillbaka tyska krigsfångar till sina hemstäder flydde Georg Gärtner ur lägret. Han höll sig undan myndigheterna i fyrtio år. Hyfsat lång tid? Och vem var Dennis F. Whiles?

I oktober 1984 blev den amerikanske historikern Arnold Krammer uppringd sent en kväll av en man som efter en stunds konversation berättade sitt livs hemlighet:
”Jag är den siste tyske krigsfången.”

Mannen hette Georg M. Gärtner och hade läst Krammers bok Nazi Prisoners of War in America. Gärtner berördes så av boken att han efter närmare fyrtio år på flykt bestämde sig för att ge sig tillkänna. Han var sergeant i Afrikakåren och togs tillfånga av de västallierade i Tunisien i maj 1943. Han hade anlänt till Nordafrika i samband med att tyskarna under befäl av general Hans-Jürgen von Arnim kapitulerade.


Som hundratusentals andra tyska krigsfångar skeppades Gärtner över till USA och hamnade till slut i fånglägret Camp Deming i New Mexico. De tyska krigsfångarna fraktades i fina järnvägsvagnar i stället för de boskapsvagnar som de hade väntat sig. USA var stort och imponerade på de tyska soldaterna. När kriget i Europa tog slut fick Gärtner, efter två år i fångenskap, reda på att alla tyska krigsfångar i USA skulle återföras till sina födelseorter. Eftersom han inte ville återvända till sin hembygd som nu låg i den sovjetiska intressesfären så bestämde sig Gärtner för att rymma. Hans flykt startade den 22 september 1945 och slutade först fyrtio år senare. idwhite

Flykten förbereddes genom att Gärtner gömde undan en avbitartång, pengar och en karta över området närmast lägret så att han skulle kunna orientera sig i omgivningarna.

Han forcerade de dubbla stängslen som omgärdade lägret och gömde sig i ett gammalt övergivet hus där han höll på att bli upptäckt av en förbipasserande polisbil. Han hade synkroniserat sin rymning med tågtidtabellen och lyckades därför hoppa på ett tåg på väg till Kalifornien. På så sätt kunde han försvinna spårlöst.

Den beryktade FBI-chefen J Edgar Hoover var personligen engagerad i sökandet  Gärtner, bilder på honom fanns på postkontor över hela USA tillsammans med fem andra efterlysta tyska krigsfångar. En efter en av de andra fångades in, men inte Gärtner. CIA letade efter honom i Tyskland och i hans gamla hemstad Schweinitz, som numera låg i Polen och hette Swidnica. 1975 lades fallet slutligen ner av FBI, men bilden fanns kvar på postkontor i USA ända in på 1980-talet.


Dennis_while

Gärtner hittade på en historia om att hans föräldrar hade omkommit i en olycka och att han växt upp på barnhem. Han lärde sig stegvis att anamma det amerikanska sättet att vara och tog sig namnet Dennis Whiles. Han tog jobb som diskare, fruktplockare och skogshuggare. Som skogshuggare skadades han svårt och hamnade på sjukhus. När han ombads att identifiera sig rymde han och undkom på så sätt än en gång upptäckt.

Efter den händelsen övervägde han att fly till Mexiko, men övergav tanken och lyckades etablera sig i det amerikanska samhället. Gärtner hade lärt sig åka skidor i de tyska bergen i sin ungdom och började därför arbeta i Colorado som skidinstruktör i början av 1950-talet. Han kände sig alltmer säker på att inte bli upptäckt och tog därför risken det innebar att kunna bli igenkänd.

Senare flyttade Gärtner till San Francisco. När han joggade vid Golden Gate-bron stötte han ihop med en veteran från Afrikakåren som kände igen honom och började prata tyska. Gärtner lyckades bluffa sig ur situationen, men beskriver den i sin bok som ”en hårresande upplevelse” där han var mycket nära att bli upptäckt.

När han deltog på en YMCA-dans träffade han Jean Clarke, och paret gifte sig 1964. Han adopterade sina två barn från ett tidigare äktenskap, men berättade inte om sin bakgrund. Det gick bra för paret som öppnade en exklusiv tennisskola i Kalifornien på 1970-talet. Bland de celebriteter som besökte tennisklubben fanns bland andra Björn Borg.


Telefonsamtalet till Krammer 1984 ledde till att Gärtner i en tv-sändning ett år senare gråtande berättade sitt livs historia för det amerikanska folket. Han kontaktade i samband med det sin syster i Tyskland och reste dit 1986. Deras föräldrar hade dött några år tidigare utan att veta om att Georg fortfarande levde. Han kom då att vistas en längre tid i sitt gamla hemland. Medan han var där lämnade hans fru Jean in skilsmässa.

gartnbok

Eftersom Gärtner flytt några veckor efter krigets slut den 1 september 1945 var hans krigsfångestatus i USA oklar. Han blev inte åtalad för att ha rymt eller uppehållit sig olagligt i landet och kunde efter en rad byråkratiska turer och sedan han återvänt till USA bli amerikansk medborgare 2009. Georg Gärtner slog sig ner i Boulder i Colorado där han levde i stillhet fram till sin bortgång 93 år gammal.

Han publicerade en bok om sina erfarenheter som heter Hitlers sista soldat i Amerika, tillgänglig på både tyska och engelska. I 40 år var Gärtner listad som en av FBI: s mest eftersökta personer. På bilden ovan är han 89 år. Levde: 18 december 1920, Tyskland – 30 januari 2013, Longmont, Boulder County, Colorado, USA.

Källor:
militarhistoria.se
en.wikipedia.org
histomil.com
imdb.com
findagrave.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


Sverige och asylsökande, flyktingar i siffror, vad ska man lita på?

EU-flyktingar

Vem ska man lita på?, sjöng Hoola Bandoola Band. Idag en aktuell fråga för många, åsikter delas om vad som är vad. Vi är ett mångkulturellt land och en bekant ställde mig frågan: Hur många flyktingar har Sverige tagit emot sen 2006? Varifrån?

Jag sökte på säkra sidor och försökte tyda det. Siffror och statistik är något man kan vända på, men detta är taget rakt av källorna. Jag har ingen åsikt, faktablogg, men empatiskt tycker jag ändå alla med behov och skäl bör få hjälp. Beräkningar på vem och vilken grupp finns experter för.

Så: De senaste tio åren har många människor från bland annat Afghanistan, Irak, Somalia och Eritrea sökt sig till Sverige för att komma bort från krig, våld och förtryck. Gruppen migranter födda i Syrien som invandrar och blir folkbokförda i Sverige har ökat under ett antal år och är precis som under de två senaste åren den enskilt största gruppen av invandrarna. Drygt 3 av 10 som invandrade under 2016 var födda i Syrien. flyktingarbay

Under 2016 ökade invandringen till Sverige till rekordsiffran 163 005 personer. En orsak är att kriget i Syrien gör att många söker skydd här. Under de senaste åren har allt fler människor sökt sig hit från krigsdrabbade länder.

På migrationsverkets statistiksida https://www.migrationsverket.se
kan du se att från 2006 t.o.m. 2017 har – ca 560 000 personer sökt asyl i Sverige.

Flyktingkrisen i Syrien har gjort att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2014 och 2015. Under 2015 ansökte 162 877 personer om asyl i Sverige, vilket är dubbel så många som under 2014. Antalet ensamkommande barn ökade också drastiskt under denna period.

Beviljade uppehållstillstånd efter grund 2009-2017, totalsummor alla kategorier (endast förstagångstillstånd ingår, inte förlängningstillstånd).
2015: 115 104 st. 2016: 151 031 st. 2017: 135 529 st.

I slutet av 2016 bodde nästan 1,7 miljoner personer i Sverige som är födda utomlands. Det motsvarar ungefär var sjätte i den svenska befolkningen.

dagenssamha

”Om man upplever att det man lämnade (hemlandet) i vart fall inte var sämre än det är här – då har man ju inte de skyddsbehov som man kanske tyckte från början,” säger Kristina Rännar, processledare för återtagande – på Migrationsverket.

Den bristande integrationen av flyktingar på svensk arbetsmarknad får konsekvenser för de offentliga finanserna och gör flyktinginvandringen till en nettokostnad lång tid efter invandring, skriver nationalekonomerna Mats Hammarstedt och Lina Aldén, som menar att reformer är nödvändiga.
Ett snabbare inträde på arbetsmarknaden är nödvändigt för att den offentliga sektorns kostnader för flyktinginvandring ska minska, skriver de.

Jag ser hemska bilder från flyktingläger och undrar dock ibland, är det samma människor som når hit? Jorden mår dåligt och människor behöver hjälp bortom statistik.

Källor:
bibblansvarar.se/sv
migrationsverket.se
scb.se
sheepheads.wordpress.com
dagenssamhalle.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,