Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2680 inlägg.


Lämna en kommentar

Veckonytt om julen och dess traditioner, följ allt kring tomten m.m. Del 2 av 4.

 

Ja, så möter vi julmånaden ånyo – lite annorlunda. Vi får göra den så bra det går. I år som förra året blir det 4 olika stora inlägg med massa fakta, tips och historik, ett varje vecka och detta första är ute i god tid då vår julkalender börjar den 1 december.


Skicka julkort?
Traditionen med att skicka julkort härstammar från 1843, ungefär då det första julfrimärket skickades ut. Julkort framställdes först i England, idén med julkort blev populär redan året efter, då skickades det omkring 25 000 julkort. På bilden syns julkort – skickades till Malmö. Poststämpel oklart. 1905.

De populäraste korten är de som har en gammaldags nostalgisk ton, med kälkar, nissar och stora tjocka jultomtar i röd/vita dräkter. Vill man kan man rita ett och måla själv på kartong och skicka, mer personligt. De flesta tidiga julkorten importerades från Tyskland. De visade magiska landskap där protestantiska, katolska och folkloristiska traditioner vävdes samman.

Till en början delade man själv ut julkorten, men snart kom de att distribueras via postverket. Julkortskrivandet var först en överklassföreteelse som sedan spred sig nedåt i folklagren. Efter 1897 års utställning i Stockholm blev jul- vykortsskrivandet så populärt att det sägs att 1903 års ståtliga huvudpostkontor på Vasagatan i Stockholm bekostats av inkomsterna från vykortsportona.

Tomtens kläder?
Jenny Nyström som gjorde kort och bilder av Tomten sa själv att hon inte visste var tomtens drag kom ifrån utan hon bara tyckte att han skulle se ut på ett visst sätt. Dessutom sa hon att vår svenska jultomte ska vara gråklädd. I den svenska folktron var tomtarna gråa med röd mössa. På vintern är min uppfattning klar, grå eller blå jacka. Tomten kallas även tomtevätte. I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse. Tomten finns ju såklart året runt och – det finns olika. Några kända (inräknat släktingar) är bl.a. tomtegubbar, gårdstomte, pysslingar, vättar, lyktgubbar med flera.


Var bor Tomten?
Vi vet att så tidigt som 1898 så stödde den amerikanska regeringen Tomten och skapade en rendivision strax utanför Fairbanks, Alaska. På 30-talet fanns i renhjordarna 640 000 djur. Detta är ursprungsplatsen. Det finns också en stad som heter Nordpolen i Alaska där en turistattraktion som kallas ”Santa Claus House” har etablerats. Men det är för de unga som ska få känna stämningen.


Varje nordiskt land hävdar att Tomten bor där. Och som ett flertal länder finns det baser för Tomten att utgå ifrån. Norge hävdar att han bor i Dröbak. I Danmark sägs han bo på Grönland (nära Uummannaq). I Sverige, staden Mora finns en temapark som heter Tomteland. Den nationella postterminalen i Tomteboda i (Stockholm) Solna kommun, tar emot barnens brev till Tomten, som jag skrev om tidigt.

I Finland, Korvatunturi, har länge varit känt som ett hem, alla barn i Finland vet att juolupukki (julbocken) bor där – och två nöjesparker, Santa Claus Village och Santa Park ligger nära Rovaniemi. Där försöker man förmå EU att sanktionera Tomtens hemvist just på deras nöjesfält. Fastän men vem vet, på Inlandsbanan fanns en station som heter Julträsk.

Många folk med insyn anser att det är någonstans i Korvatunturiberget i Savukoski kommun i Lappland vid den finsk-ryska gränsen. Vad du själv väljer tro på är viktigast då det inte är öppet för alla att få den vetskapen…

Varför firar vi jul?
Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.

Varje vecka kommer nya tips och berättelser om julen, detta är del 2 av 4. ❤
Del 3 – 12/12 och del 4 – 19/12, dvs varje söndag.

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar.

 

Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Hur kan varje dygn vara exakt lika långa, 24 timmar…? Del 1-2

Alla vet grunden, ett dygn är 24 timmar, men vi har också hört om skottår, sommartid och – hänger det ihop? Först – jorden roterar ett varv runt sin egen axel på 23 timmar, 56 minuter, och 4 sekunder (vi ”luras” att tro att dygnet är 24 timmar eftersom jorden hinner röra sig lite i sin bana under tiden).

I alla tider har vi ställt klockan efter solen och almanackan utgår från solens rörelser. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.

Dygnet?
Lite krångligt? Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma). Tiden är (på grund av rotationen kring solen) något längre än den tid det tar för jorden att rotera ett varv runt sin axel.

Dygnet i någon form är den grundläggande enheten i de flesta typerna av kalendrar.
Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.


Atomuret?
Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden. Sedan de mer exakta mätningarna började har man kunnat notera att jorden gradvis bromsat in sin rotation. Det har gjort att vi vissa år fått skjuta in en skottsekund för att hålla tiden uppdaterad med jordens rotation. Inbromsningen har skett fram till förra året då mönstret bröts och jorden istället började snurra snabbare.

Ökningen är så pass stor att vissa forskare börjat undra om en negativ skottsekund kan behöva tillföras i år, vilket skulle bli den första någonsin. Förra året registrerades det kortaste dygnet någonsin den 19 juli, dygnet uppmättes till 1,4602 millisekunder kortare än standard.

Vad förändringen beror på vet planetforskarna inte säkert, men det finns många olika faktorer som påverkar planetens rotation. Den påverkas till exempel av månens dragningskraft, snöfall och bergerosioner. Man har också börjat undra om den globala uppvärmningen kan göra att jorden snurrar snabbare eftersom snötopparna på hög höjd har börjat försvinna.

Experters oro?
Datavetare är även de oroade över jordens skiftande rotationshastighet. Mycket av den moderna tekniken bygger på vad vi brukar kalla för ”true time”, eller sann tid. Att lägga till en negativ skottsekund skulle vara problematiskt för tekniken. Därför har många föreslagit att vi borde gå över till att mäta tiden i atomtid istället för soltid.

Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster och klockan tolv står solen i rakt i söder. Men det är inte riktigt så enkelt.
Det finns ingen speciell punkt i universum som står stilla, utan allt rör sig i förhållande till allt annat. Du tycker till exempel att du är stilla just nu, fastän du i själva verket håller på att rotera runt solen, och solen i sin tur rör sig i Vintergatan, som i sin tur rör sig.

I del två på onsdag – fortsättningen med mer fakta, om tiden, ljuset och olika synsätt.

Källor:
forskning.se
physics.gu.se
edugalaxen.com
rymdstyrelsen.se
sv.wikipedia.org
lund.se
ungafakta.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 31/8-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. översättning engelska/svenska./

 


Lämna en kommentar

Jultider – ny kavalkad mot julen 2021, allt i ämnet, jul och traditioner… del 1-4

jul

Ja, så möter vi julmånaden ånyo – lite annorlunda. Vi får göra den så bra det går. I år som förra året blir det 4 olika stora inlägg med massa fakta, tips och historik, ett varje vecka och detta första är ute i god tid då vår julkalender börjar den 1 december.

Så – om årets julkalender i svt – fotot ovan – den är baserad på böckerna om Familjen Knyckertz, som är skrivna av Sparring och illustrerade av Per Gustavsson. Familjen är en stolt bovfamilj sedan generationer och nu lackar det mot jul. Just den här julen finns en chans att hela familjen ska få fira jul tillsammans, om ingen hittar på något dumt och åker in i finkan förstås. Inspelningsplats: Luleå; Boden.
Rollista: David Sundin. Vanna Rosenberg. Claes Malmberg. Julia Dufvenius. Gunnel Fred. Peter Apelgren m.fl.
Premiär tisdag 1 december i SVT1.

Chritstmas Tree

Historik om kalendern?
Den första julkalendern sändes 1960 och hette Titteliture. 1999 kunde folk rösta fram vilken julkalender som varit den bästa på TV hittills (2015). Vinnaren blev då Mysteriet på Greveholm, tätt följd av Sunes jul, Teskedsgumman och Trolltider.

Jul-TV?
Ernst Kirchsteiger?
Jul med Ernst sänds i fyra avsnitt. Premiären är redan på tisdagen den 30 november klockan 20 i TV4. Sedan sänds tre avsnitt till varje tisdag fram till 21 december. Programmet går också att se via TV4 Play och C More.


Världarnas krig – premiär 10 december
ITV har skapat en ny version av ”Världarnas krig”, H.G Wells science fiction-roman från 1898. Storbritannien drabbas av vad man tror är meteorstormar i början av 1900-talet. Det visar sig vara rymdfarkoster från andra planeter. Och utomjordingarna behöver jorden och människorna är i vägen.


Julafton enligt traditionen – 24 december:
Inga konstigheter här. Julafton på SVT blir sig lik med ”Kalle Ankas jul” kl. 15, animerade klassikern ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons jul” kl. 19.05 och ”Svensson, Svensson” kl. 21.10.

karlbertil

Julen är framför allt en kristen högtid och firas på olika sätt i såväl Nord- och Sydamerika och Europa som i delar av Afrika, Australien och på några få ställen i Asien.

Jag tror såklart på Tomten, allt kan vi ej veta och bra uttryckt av Ebbe Schön, folklivsforskare:
”Tomten” är en magisk figur som bor inuti alla som tror på honom, han är verklig endast så länge du tror att han är verklig.”


Tomtens kläder?
Jenny Nyström som gjorde kort och bilder av Tomten sa själv att hon inte visste var tomtens drag kom ifrån utan hon bara tyckte att han skulle se ut på ett visst sätt. Dessutom sa hon att vår svenska jultomte ska vara gråklädd. I den svenska folktron var tomtarna gråa med röd mössa. På vintern är min uppfattning klar, grå eller blå jacka. Tomten kallas även tomtevätte. I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse. Tomten finns ju såklart året runt och – det finns olika. Några kända (inräknat släktingar) är bl.a. tomtegubbar, gårdstomte, pysslingar, vättar, lyktgubbar med flera…

julsantaz


Den kristna tomten härstammar från Biskop Nikolaus som var känd för sin givmildhet. Han föddes i mitten av 200-talet i Patara i Lykien (nuvarande Xanthos i Turkiet), han var enda barnen och när föräldrarna dog ärvde han en större förmögenhet som han använde till att hjälpa fattiga och behövande. Det sägs att han delade ut pengar, men när folk inte var hemma så skickade han ned dessa genom skorstenen – därför ska Tomten ha härmat detta.

Tomten håller företrädesvis till i ladugårdar och är en liten man. Han bor gärna på loftet eller i stallet. Han bringar lycka till gården, men man måste se till att ära och respektera honom för han har en ganska kort stubin. Han kan bli mycket ilsken om han blir illa behandlad. Det är som sagt väldigt få människor som sett tomten. Det finns inte många bevis i historien som bekräftar tomtens existens. Men de som finns kommer framöver. Det finns alltså fler sorters tomtar.

jultomtefinastjag


Lite tomtetips.
Han är mycket skygg och man vet att han finns, enbart tack vare de spår av honom man ser. Tomten vill inte gärna bli sedd. Han lever i skuggorna och har till och med kunskapen att göra sig osynlig. Men, man vet att han finns. Det ser man på vad han uträttar. Det är på natten som tomten är aktiv. Det är då han ser till att djuren och människorna på gården mår bra. Kanske har husbonden glömt att ge kossan mat eller inte ryktat hästen. Om man till ex. vet med sig att man glömde ge just hönorna mat och sedan på morgonen kommer ut i ladugården och hönorna är mätta och nöjda, så måste det ju vara tomten som gett hönorna mat.

Hur skall det annars ha kunnat gå till?
Numer kan någon lyckas med hjälp av mobilen fånga en bild möjligen, förr fick man gå enbart på känsla och efter hörsägen. Den riktiga, lilla tomten är mycket gammal, han kan bli 500 år, men 800 år nämns. Urtomten, den första som kom till ska jag berätta om senare. Gårdstomten ska man vara vänliga mot. Skulle han inte trivas så finns risken att han flyttar och det kan få katastrofala följder för gården. På vissa gårdar finns det dessutom inte bara en tomte.

jultommmte

Det kan finnas väldigt många. Så många att ibland måste ungtomtarna flytta ut. Ofta flyttar de bara till granngårdarna. Råkar man få syn på honom gör man inget väsen av det utan väntar bara med blicken bortvänd så han hinner dra sig undan.

Om du har vänner i andra länder så här får du tips vad – God Jul heter på deras språk.
Danmark : Gladelig jul
Finland : Hyvää Joulua
Frankrike : Joyeux Noël
Grönland : Juullimi Ukiortaassamilu Pilluarit
Italien : Buon Natale
Kroatien : Sretan Bozic
Lettland : Priecigus Ziemassvetkus

Norge : God jul
Portugal : Feliz Natal
Spanien : Feliz Navidad
Storbritanien : Merry Christmas
Tyskland : Fröhliche Weihnachten
USA : Merry Christmas


Så när började seden med julgåvor?

Julklappar började delas ut på 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån – vilket är ursprunget till ordet ”julklapp”. På 1700-talet började man rimma till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom. Under 1700-talet utbredde sig traditionen att det var julbocken som delade ut klapparna. Det var en tid innan tomten fick sin uppgift. Julbocken var helgonet Sankt Nikolaus följeslagare, född i mitten av 200-talet.

julbjugnakraekir


Ordet skyltning, att visa på vad som fanns att köpa i affären i vår mening började att förekomma i vårt land vid mitten av 1800-talet. Då kunde man göra tillräckligt stora glasskivor och ljus. Men det är först när vi fick gaslampor som de stora skyltfönstren fick sitt verkliga genombrott, nu är det möjligt att se in bland de utställda sakerna även på kvällarna. Dock kommer det verkliga genombrottet för affärernas julskyltning att ske på 1890-talet i samband med elektricitetens spridning.

Fortsättning om julen – kommer på söndag 5/12 och söndagar därefter 12/12 och 19/12. Fyra delar innan 24 december. Och ett litet bonusinlägg 🙂 Nu hoppas vi på ”lagom med snö”…

Källor runt julen:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
nibelius.blogg.se
jultradition.se
home.swipnet.se/~w-53648
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
tomtar.bloggparaden.se
egna samtal/intervjuer
postnord.se
expressen.se


Blogginlägget uppdaterat, nedskrivet 23/11-21