Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2680 inlägg.


Lämna en kommentar

Veckonytt om julen och dess traditioner, följ allt kring tomten m.m. Del 2 av 4.

 

Ja, så möter vi julmånaden ånyo – lite annorlunda. Vi får göra den så bra det går. I år som förra året blir det 4 olika stora inlägg med massa fakta, tips och historik, ett varje vecka och detta första är ute i god tid då vår julkalender börjar den 1 december.


Skicka julkort?
Traditionen med att skicka julkort härstammar från 1843, ungefär då det första julfrimärket skickades ut. Julkort framställdes först i England, idén med julkort blev populär redan året efter, då skickades det omkring 25 000 julkort. På bilden syns julkort – skickades till Malmö. Poststämpel oklart. 1905.

De populäraste korten är de som har en gammaldags nostalgisk ton, med kälkar, nissar och stora tjocka jultomtar i röd/vita dräkter. Vill man kan man rita ett och måla själv på kartong och skicka, mer personligt. De flesta tidiga julkorten importerades från Tyskland. De visade magiska landskap där protestantiska, katolska och folkloristiska traditioner vävdes samman.

Till en början delade man själv ut julkorten, men snart kom de att distribueras via postverket. Julkortskrivandet var först en överklassföreteelse som sedan spred sig nedåt i folklagren. Efter 1897 års utställning i Stockholm blev jul- vykortsskrivandet så populärt att det sägs att 1903 års ståtliga huvudpostkontor på Vasagatan i Stockholm bekostats av inkomsterna från vykortsportona.

Tomtens kläder?
Jenny Nyström som gjorde kort och bilder av Tomten sa själv att hon inte visste var tomtens drag kom ifrån utan hon bara tyckte att han skulle se ut på ett visst sätt. Dessutom sa hon att vår svenska jultomte ska vara gråklädd. I den svenska folktron var tomtarna gråa med röd mössa. På vintern är min uppfattning klar, grå eller blå jacka. Tomten kallas även tomtevätte. I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse. Tomten finns ju såklart året runt och – det finns olika. Några kända (inräknat släktingar) är bl.a. tomtegubbar, gårdstomte, pysslingar, vättar, lyktgubbar med flera.


Var bor Tomten?
Vi vet att så tidigt som 1898 så stödde den amerikanska regeringen Tomten och skapade en rendivision strax utanför Fairbanks, Alaska. På 30-talet fanns i renhjordarna 640 000 djur. Detta är ursprungsplatsen. Det finns också en stad som heter Nordpolen i Alaska där en turistattraktion som kallas ”Santa Claus House” har etablerats. Men det är för de unga som ska få känna stämningen.


Varje nordiskt land hävdar att Tomten bor där. Och som ett flertal länder finns det baser för Tomten att utgå ifrån. Norge hävdar att han bor i Dröbak. I Danmark sägs han bo på Grönland (nära Uummannaq). I Sverige, staden Mora finns en temapark som heter Tomteland. Den nationella postterminalen i Tomteboda i (Stockholm) Solna kommun, tar emot barnens brev till Tomten, som jag skrev om tidigt.

I Finland, Korvatunturi, har länge varit känt som ett hem, alla barn i Finland vet att juolupukki (julbocken) bor där – och två nöjesparker, Santa Claus Village och Santa Park ligger nära Rovaniemi. Där försöker man förmå EU att sanktionera Tomtens hemvist just på deras nöjesfält. Fastän men vem vet, på Inlandsbanan fanns en station som heter Julträsk.

Många folk med insyn anser att det är någonstans i Korvatunturiberget i Savukoski kommun i Lappland vid den finsk-ryska gränsen. Vad du själv väljer tro på är viktigast då det inte är öppet för alla att få den vetskapen…

Varför firar vi jul?
Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.

Varje vecka kommer nya tips och berättelser om julen, detta är del 2 av 4. ❤
Del 3 – 12/12 och del 4 – 19/12, dvs varje söndag.

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar.

 

Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Hur kan varje dygn vara exakt lika långa, 24 timmar…? Del 1-2

Alla vet grunden, ett dygn är 24 timmar, men vi har också hört om skottår, sommartid och – hänger det ihop? Först – jorden roterar ett varv runt sin egen axel på 23 timmar, 56 minuter, och 4 sekunder (vi ”luras” att tro att dygnet är 24 timmar eftersom jorden hinner röra sig lite i sin bana under tiden).

I alla tider har vi ställt klockan efter solen och almanackan utgår från solens rörelser. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.

Dygnet?
Lite krångligt? Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma). Tiden är (på grund av rotationen kring solen) något längre än den tid det tar för jorden att rotera ett varv runt sin axel.

Dygnet i någon form är den grundläggande enheten i de flesta typerna av kalendrar.
Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.


Atomuret?
Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden. Sedan de mer exakta mätningarna började har man kunnat notera att jorden gradvis bromsat in sin rotation. Det har gjort att vi vissa år fått skjuta in en skottsekund för att hålla tiden uppdaterad med jordens rotation. Inbromsningen har skett fram till förra året då mönstret bröts och jorden istället började snurra snabbare.

Ökningen är så pass stor att vissa forskare börjat undra om en negativ skottsekund kan behöva tillföras i år, vilket skulle bli den första någonsin. Förra året registrerades det kortaste dygnet någonsin den 19 juli, dygnet uppmättes till 1,4602 millisekunder kortare än standard.

Vad förändringen beror på vet planetforskarna inte säkert, men det finns många olika faktorer som påverkar planetens rotation. Den påverkas till exempel av månens dragningskraft, snöfall och bergerosioner. Man har också börjat undra om den globala uppvärmningen kan göra att jorden snurrar snabbare eftersom snötopparna på hög höjd har börjat försvinna.

Experters oro?
Datavetare är även de oroade över jordens skiftande rotationshastighet. Mycket av den moderna tekniken bygger på vad vi brukar kalla för ”true time”, eller sann tid. Att lägga till en negativ skottsekund skulle vara problematiskt för tekniken. Därför har många föreslagit att vi borde gå över till att mäta tiden i atomtid istället för soltid.

Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster och klockan tolv står solen i rakt i söder. Men det är inte riktigt så enkelt.
Det finns ingen speciell punkt i universum som står stilla, utan allt rör sig i förhållande till allt annat. Du tycker till exempel att du är stilla just nu, fastän du i själva verket håller på att rotera runt solen, och solen i sin tur rör sig i Vintergatan, som i sin tur rör sig.

I del två på onsdag – fortsättningen med mer fakta, om tiden, ljuset och olika synsätt.

Källor:
forskning.se
physics.gu.se
edugalaxen.com
rymdstyrelsen.se
sv.wikipedia.org
lund.se
ungafakta.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 31/8-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. översättning engelska/svenska./

 


Lämna en kommentar

Han var den siste personen som överlevde båda atombomberna, Tsutomu Yamaguchi…?

Tsutomu

Den smått otroliga historien om denna Tsutomu Yamaguchi, som föddes 16 mars 1916 i Nagasaki, död 4 januari 2010 i Nagasaki. Han började på Mitsubishi Heavy Industries på 1930 -talet och arbetade som tecknare med att designa oljetankfartyg. Han var en japansk man som – troligen, var den siste person som överlevt båda atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.

Faktabiten?
Den 6 augusti 1945 var 39 år unga ingenjören Tsutomu Yamaguchi på affärsresa i Hiroshima när atombomben Little Boy decimerade staden. Yamaguchi sa att han var mindre än 3,2 km från där bomben slog ned den dagen. Hans trumhinnor brast och han blev nästan döv på ena örat, han fick tillfällig blindhet och hans överkropp brändes svårt av explosionen, som förstörde de flesta av stadens byggnader och dödade cirka 80 000 människor.

Tsutomu-Yamaguchi.

Yamaguchi lyckades dock överleva sprängningen och han lyckades efter en natt i skyddsrum emellertid ta sig hem till sin hemstad Nagasaki där han fick vård på sjukhus.


Han sa han i en intervju med den brittiska tidningen The Independent.
”Jag trodde att svampmolnet hade följt mig från Hiroshima”.

Hans överkropp var då täckt av bandage, vilka slets bort av explosionen. Han kunde dock inte byta ut sina nu förstörda bandage och han led av hög feber och kontinuerliga kräkningar i över en vecka. Mirakulöst nog överlevde han igen, tillsammans med sin son och fru. Den andra bomben, känd som Fat Man, släpptes på Nagasaki den 9 augusti och dödade 70 000 människor.

tsutumo2

Vad som hände sedan?
Efter de båda bombningarna fick Tsutomu Yamaguchi intyg på att han var en hibakusha, en bomböverlevare. Det innebar att han gavs rätt till fri läkarvård samt ekonomisk ersättning, efter att ha utsatts för joniserande strålning. Fram till 1960 fanns det intygat i hans handlingar att han överlevt båda bombningarna, men efter en förnyelse togs intyget bort. Efter vissa påtryckningar lyckades Yamaguchi övertyga myndigheterna att än en gång erkänna honom som överlevare av de båda attackerna 24 mars 2009.


Efter kriget bildade han en familj med sin fru, som överlevde bombningen i Nagasaki och fick två döttrar – hans son avled i cancer endast 59 år gammal. Hans fru drabbades också av strålningsförgiftning från ett svart regn efter explosionen i Nagasaki och dog 2010 (93 år) av njure- och levercancer.

tsutumo

Han är ännu den enda personen som officiellt erkänts av den japanska regeringen som överlevt båda bombningarna. Sent i sitt liv började han drabbas av strålningsrelaterade sjukdomar, inklusive grå starr och akut leukemi. Han levde slutligen till 93 års ålder innan han dog av magcancer 2010.

Berättelse i bokform?
Under 1980-talet skrev han en bok om sina upplevelser och 2006 medverkade han i en dokumentärfilm om bomboffer, Nijuuhibaku, som visats på Förenta nationerna. Han var en stark motståndare till kärnvapen och förespråkare för nedrustning.

Även om det är känt att minst 70 personer har drabbats av båda bombningarna, så är han den enda personen som officiellt har erkänts av Japans regering som överlevare av båda explosionerna. ❤

Källor:
sv.wikipedia.org
nytimes.com
indiatimes.com
en.m.wikipedia.org


Om covid-19, inga restriktioner för närvarande – men bra med handhygien och – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 4/10-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.