Idag ska jag berätta om en fågel och det är inte vilken som helst. På svenska är informationen ej synlig så gott som. Bakgrunden är att i outforskade bergskedjor kan naturforskare finna nya arter, detta är en.
2006 fann man en fågel som fått namnet – yariguies brush finch, som man fann i en tidigare outforskad region i Yariguies bergen, så uppkallad efter de infödda människor som bodde i bergen. Men den jag upptäckte, känd från 2010 – en ny underart av fågeln Lachrymose Mountain Tanager upptäcktes.
Kallad Tårbergtangara(Anisognathus lacrymosus) som är en fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar. IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Den finns i Andesfjällsskogen från Venezuela, genom Colombia och Ecuador, till Peru.
Längden 18 cm, denna Lacrimose Mountain-Tanager är blå ovan och orange-gul under. Den har en blå fläck på axeln. Det har också ett tydligt gult område under ögat. Den är ytligt lik Buff-breasted Mountain-Tanager och Hooded Mountain-Tanager, fåglar som ingen av oss vet om.
Status: Lacrimose Mountain-Tanager har setts i sluttningar vid höjder mellan 1800-3500 m. Namn på spanska: Tangara-de-Montaña Lacrimosa.
Betydelse av namn: Anisognathus : Grupp. Anisos = ojämn och gnathos = nedre del hakan. Lacrymosus : L. lacrima = tår, lacrimosus = tårrik, gråtande, sörjande, piteous.
Denna ledsna fågel är oavsett info enormt vacker och sällsynt. Tänk vad konstigt att fåglar ännu upptäcks?
Hästkött är kött från hästar kan man läsa på en faktasida, ganska självklart. Nog åt jag det som ung och senare köpte jag hem hästkorv från Dalarna när jag passerade, minnena är torr, väldigt torr och svår steka. Till skillnad från t ex nötkött och många andra köttdjur görs det ingen skillnad på kött från vuxna djur och från föl. Förtäring av hästkött är tabu för många människor, trots att de inte är vegetarianer, bland annat på grund av hästarnas betydelse som sällskapsdjur. Hästkött är också otillåten föda enligt judendomen.
Mer fakta: Hästkött styckas och äts som oxkött och har en likvärdig smak, men innehåller mindre fett. I slutet av paleolitiska eran utgjorde vilda hästar en viktig källa till föda. I många delar av Europa, fortsatte konsumtionen av hästkött hela medeltiden fram till modern tid, trots påvliga förbud mot hästkött år 732.
I Sverige är fabriken i Dalarna, Gustaf, känd för sin hästkorv. Redan vid 1900-talets början smakade kullor och masar i Tunabygden på rökt Gustafskorv. Företagets grundare kom då med idèn att ta tillvara det magra och fina köttet från hästar som tjänat ut. En enkel handvevad köttkvarn anskaffades och korvsmeten stoppades sedan i korvskinn. Korvarna knöts ihop och hängdes i rökbastur under 6 timmar. Gustafskorven började sedan på 1930-talet få namn om sig som den speciella korv den är. Fortfarande sker rökningen i de drygt 100 år gamla rökbastuarna. Bastun eldas med ca 2 år gammal granved. Det för att elden skall kolna lugnt och stilla.
Trots den allmänna anglosaxiska tabun, så åt man häst och åsnekött i Storbritannien, särskilt i Yorkshire, tills 1930-talet, och i tider av efterkrigstidens livsmedelsbrist steg den kraftigt i popularitet i USA, och också – för användning på sjukhus. 2007 kunde man se om hästkött som införts från Kanada till USA. Där beskrivs smaken som: Söt, rik, konstigt, mjukt kött, och närmare nötkött än vilt.
Bland de största producenterna av hästkött (2010) är Mexiko, Kina och Kazakstan. Även Mongoliet, Argentina, Italien, Brasilien och Kirgizistan var med i topp 2005. Påläst kring hästkött läste jag något en person skrivit. ”Fick ett gäng polska chorizo och några rökta hästkorvar av en polack på bygget. Kommer aldrig att äta svensk ”korv” igen! Ett av det godaste jag ätit!”. Jag håller ej med.
Ok, ett recept: Pasta di gustavo – 4 personer Pasta, färsk Hästkorv – 250g Cremé Fraiche – 2 dl Lök – 1 st Riven ost – 1 dl Salt och peppar Parmesanost och persilja till garnering
Tärna korven och hacka löken. Bryn löken tillsammans med korven, rör ner Creme Fraiche med den rivna osten och smaka av med salt och peppar. Koka pastan. Garnera med Parmesanost och persilja. Avnjuts tillsammans med en grönsallad. Jaja, testa gärna.
En och annan har rest dit, ofta för vattennöjen, snorkling och dykning. Platsen är den filippinska ön Negros och där finns några av landets bästa och bortglömda stränder. En plats tipsa om, dit man tar sig med en liten båt som korsar en liten flod, är Sipalay och Sugar Beach, längst ut på Negros sydvästra spets och hem för en av Filippinernas bästa stränder.
Sipalay är beskrivet som Filippinernas bäst bevarade hemlighet i Lonely Planet och det borde innebära att stranden kryllar av västerländska turister. Det är inte helt enkelt att ta sig hit men mödan är väl värt sitt besvär. Sugar Beach ska vara toppen! Det är ganska konstigt att det fortfarande är en bevarad hemlighet då Lonely Planet är världens största reseboksförlag, men trots detta kan man knappt finna en enda turist. Vi antar att det beror på att det är så besvärligt att ta sig hit. Så har en turist från Sverige beskrivit det.
Fakta från början, om en plats med lite ”knepiga fakta” som jag ska försöka få enklare. Negros är en ö i Filippinerna, som är den fjärde största i landet och platsen Negros är en av de många öarna som består av Visayas, som utgör nationens centrala delning.
Negros, även Buglas, vars yta är ungefär 13 328 kvadratkilometer, befolkningen är 3,7 miljoner (år 2000) och består huvudsakligen av folket visayas. Ön, som är vulkanisk och når en höjd av 2 497 meter, har rik skogsväxt. Aktiva vulkaner är Mandalagan och sannolikt även Malaspina samt Bacon. Huvudprodukter på ön är ris och kakao. Negros är Filippinernas tredje största ö, efter Luzon och Mindanao, och den största ön i ögruppen
På ön ligger de två provinserna Negros Occidental och Negros Oriental. Regionen bildades 2015 genom att provinserna bröts ut ur Västra Visayas och Centrala Visayas. Detta blev till i maj 2015 – när den dåvarande presidenten Benigno Aquino III, bestämde detta.
De övervägande invånarna i öregionen kallas främst Negrenses (lokalt Negrosanons). Från och med 2015 är Negros Island Regionens totala befolkning 4 414 131 invånare. Obs att en del är översatt direkt och som icke boende på plats kan det skilja i uppgifter ex som är språkligt hinder.
Negros kallades ursprungligen Buglas, ett gammalt Hiligaynonord som står för ”att ”skära av”, eftersom man trodde att ön separerades från en större landmassa av stigande vatten under den senaste istiden. Bland de tidigaste invånarna var det mörka Ati-folket, en av flera aboriginska Negrito-etniska grupper spridda i hela Sydostasien som har en unik kultur. De västligaste delarna av ön föll snart under Kedatuanens nominella regel av Madja- från de närliggande öarna Panay och Guimaras.
Vid ankomsten till ön i april 1565 kallade de spanska kolonisterna landet Negros, efter de mörka infödda som de observerade, som ovan. Två av de tidigaste inhemska bosättningarna, Binalbagan och Ilog, blev städer år 1573 resp.1584.
Regioner bildades först den 24 september 1972 när Filippinernas provinser organiserades i olika 11 regioner. Bergskedjan i mitten av ön, motsvarar de två språkgrupperna. Den västra delen (Occidental) är hem för den Ilonggo-talande befolkningen medan den östra delen (Oriental) är hem för den cebuansktalande delen. Tillsammans kallas de alla som negrenser. För närvarande finns det två flygplatser som betjänar Negros Island Region.
Negros är noterat för att vara nationens främsta producent och exportör av socker. Sockerrör-plantager finns i överflöd i öns jordbruksområden. Ön producerar också bomull och lövträ.
Negros har många turistattraktioner. I staden Silay ensam finns det 30 förfaderhus, bland de mest anmärkningsvärda är Balay Negrense. Festivaler är också en stor turistattraktion, bland de mest anmärkningsvärda är Masskara Festival i staden Bacolod, som firas under tredje veckan i oktober, liksom Buglasan Festival i staden Dumaguete, som också hålls i oktober. Museer visar upp kultur och historia.
Kanlaon Volcano, liksom många andra närliggande toppar, är populära bland bergsklättrare och vandrare som besöker Negros. Staden Pulupandan, som ligger i den västra spetsen, är poppis av fågelskådare.
När det gäller stränder och kustorter i regionen är de mest populära Lakawon Island i Cadiz City, Jomabo Island i Escalante City, Sipaway / Refugio Island i San Carlos m.fl.
Populärt är – Apo Island Marine Reservevat. Natur- och vildmarksområden, Ruinerna. Arkitektoniska byggnader. Rizal Boulevard. Historiska promenadområden, Intressanta platser och landmärken. Casaroro Falls. Muséer, kyrkor och natur, välj själv av allt.
”Mötte en svensk som bor på ön konstant,” gift där. Han skriver att ”boende på Panay och Negros kallas visayas. Västra Negros kallas Occidental där man pratar illongo och östra kallas Oriental där man pratar visayan. Tagalog pratar man bara i Manila eller på tv. Engelska går dock bra överallt som tur är…”
Är du lite äventyrare och vill besöka udda platser studera denna. Här finns även många vilda djur som på öarna ska skyddas och förhoppningsvis öka i antal.
På denna sajten har jag skrivit sedan mitten av 2015 och tills nu, stadigt numer en gång om dagen. Ibland ett extra inlägg. Jag har lagt in ca 1100 inlägg om allt, människor, ords uppkomst, länder som är okända, upptäckare, indianer, seriemördare, TV-program, artister, gammalt och nytt. Jag tjänar inte en krona – skriver ju ej om mode ex 🙂 Sonen tycker jag är dum som skriver gratis. Ja, vid sidan skriver jag på en, två böcker, vem vet.. Har medverkat i ett par poesiböcker. Men det kallas engagemang.
Whitney Houston Wallpaper @ go4celebrity.com
Är med på en frågesida där jag gjort ca 3000 frågor. Nyfikenhet, faktasök, varför och hur är mina motton fundera på. Man håller hjärnan i trim. Gensvar finns här, men sällsynt.
Om du vill veta något, precis vad som helst, skriv! Omöjliga frågor finns ej, svaren beror på om NÅGON vet, spekulationer kan man alltid lägga till. Konspirationer gillar jag, forska i det omöjliga. Och veta mer behöver vi alltid. Var nyfiken!
Fråga söker svar. Vad finns i kunskapen? Först – hår är trådformiga proteinutväxter från hårsäckar i huden hos däggdjur. Håret har olika funktioner hos olika arter. Bland annat kan det skydda mot höga eller låga temperaturer i omgivningen, minska friktionen (ex. i armhålorna), användas som känselspröt (morrhår), skydda mot UV-ljus eller fungera som försvar mot fiender (igelkottens taggar). Hos andra djur än människor kallas håret ofta för päls. Ja, det vet vi 🙂
Den främsta skillnaden mellan hår och päls, visar det sig, är ordvalet. Folk hänvisar generellt till att icke-mänskliga däggdjur har päls, medan människor sägs ha hår, men det finns några undantag. När ett djur har mycket grov eller gles päls, såsom i fallet av en gris eller elefant, folk brukar kalla det hår. På liknande sätt är en katt eller annat djur utan päls kallad ”hårlös” eller ”naken”.
Päls användes tidigt, grottmålningar i södra Frankrike från ca 50 000 år f.Kr. visar krigare i pälsverk. Räkenskaper i egyptiska hieroglyfer, på mesopotamiska lertavlor och grekiska papyrer talar om väldig import av pälsskinn för de härskandes räkning. Päls ej hår.
Arktiska djur, som fjällräven och isbjörnen, har en tjock päls som ger bra värmeisolering. Många djur i arktiska och tempererade områden byter som bekant också päls höst och vår så att de får en tjockare päls på vintern och en tunnare på sommaren. De håller sig då lättare varma vintertid och löper mindre risk att överhettas sommartid.
Någon har mindre, men mer på ett ställe, vilket gör jämförelser svåra. Dromedarer har en ganska tjock päls på ryggen som gör att de tar upp mindre värme när de vandrar omkring i ökensolen.
Och pälsen blir ett problem för små djur om pälsen skulle bli – hur tjock som helst. En mus kan ju inte ha en 5 centimeter tjock päls. Då skulle den inte kunna röra sig. Dessutom har små djur en mycket större yta i förhållande till sin volym än större djur, något som gör att de blir ännu sämre isolerade. Små djur har det alltså besvärligt i kalla klimat. En del stora tropiska djur har till och med gjort sig av med pälsen. Elefanter, noshörningar och flodhästar saknar ju alla päls. Då blir de mindre värmeisolerade och kan lättare göra sig av med överflödig kroppsvärme. En nackdel är dock att de, eftersom de saknar päls, tar upp mer värme när solen skiner på dem.
Hårig, om ej mest, är – Highland cattle som är en härdig nötkreatur-ras som har sitt ursprung i Skottlands högländer. Det engelska rasnamnet ” betyder ”höglandsboskap” och rasen kallas på svenska även för – skotsk höglandsboskap. Rasen räknas till de lätta köttraserna och hålls ofta som betesdjur på naturbetesmarker. De är bra betesdjur på fuktiga marker och har ett trevligt temperament.
På hundområdet finns det också långhåriga. Tänker på: Afghanhund, Amerikansk cocker spaniel, Bearded Collie, Cao da Serra de Aires, Collie, Keeshond, Lhasa Apso, Newfoundlandshund, Puli (på bilden), Yorkshire Terrier m.fl. Katter likaså, med olika hårvarianter. Vi kan enas om (?) att längsta håret eller pälsen hos djur är svårt mäta. Men vi vet mer. 🙂
