Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Mammutar, har de funnits i Sverige…?

mammut

Funderade kort på detta innan jag sökte vidare. Att de funnits i kallare delar av världen vet vi, men som grannar till oss? Väljer med inriktning på Sverige och – fakta om vad de var.  🙂

Jo, svaret blir att det har funnits mammutar i Sverige. På ungefär trettio platser har man hittat enorma tänder eller delar av betar från ullhårig mammut. Skeletten har krossats under trycket från inlandsisen, men en gång vandrade mammutarna här samtidigt som de första människorna kom till Sverige. Just nu pågår en inventering av alla de här tänderna och benbitarna för att de ska ge oss viktig kunskap om hur snabba klimatförändringar format vår del av världen. Men oj då. Mammuten vägde ca 5 ton och hade betar som var upp till 4 meter långa.

Från 1900-talets början finns spännande berättelser om hur de fann dem i andra länder. Under den senaste istiden strövade flockar av mammutar omkring i större delen av Europa och norra Asien, på det som forskarna idag kallar för mammutstäppen. Det var ett område som sträckte sig från Spanien över hela norra Europa in över Ryssland och Sibirien, och vidare ända in i Nordamerika.

De första människorna i Europa måste ha varit nära bekanta med mammutarna. De långhåriga elefantdjuren finns avbildade på flera grottmålningar från Frankrike och Spanien. I Tyskland har man hittat 30 000 år gamla djurfigurer snidade av mammutbetar. Det finns ekologer som räknar med att mammutarna var ungefär lika talrika som de afrikanska elefanterna är på savannen idag. Och även i Sverige hittar vi alltså spåren efter dem.

Mammutarnas hem var en trädlös grässlätt med ett klimat betydligt kallare än idag, men som passade stora pälsklädda växtätare. Här fanns andra djur, utdöda nu som stäppvisenten, vildhästar och jättehjortar, men även rovdjur som grottlejon följde växtätarna i spåren. Själv vet jag att i min närhet fann man vid grävning i en gata, en sabeltandstiger. Utmärkande var två extremt långa hörntänder. Dessa djur kallades även smilodon. De senaste exemplaren ska ha funnits för – en miljon år sedan. Innan någon av oss ens var född. I Göteborg. 🙂

mammu

Men åter, mammut i Sverige. Varför så få?
Anledningen till att vi inte hittar fler lämningar av dem i Skandinavien, det är isen. När den senaste istiden nådde sin största utbredning då täcktes i stort sett hela Skandinavien och Baltikum av enorma glaciärer. Döda mammutar krossades under tyngden och kvarlevorna flyttades sedan av glaciärernas rörelser.

Till slut hamnade delarna i de grusåsar som bildades där glaciärernas smältvatten forsade fram när inlandsisen drog sig tillbaka. Därför kan man hitta mammutben i svenska grustag. Eller kunde, kanske man ska säga. Idag hanteras grusexploateringen av stora maskiner, och chansen är liten att någon uppmärksam arbetare ska se de ovanliga stenar som kanske visar sig vara tänder från en mammut.

En av de svenska mammutbitarna hittades när man anlade Berzelii Park i Stockholm där Berns salonger ligger idag. 1849 var det innersta av Nybroviken ett kärr som fylldes ut med material från Brunkebergsåsen, en av de grusåsar dit isen hade fört mammutben. Men trots att de svenska mammutfynden är få, så visar de upp ett tydligt mönster.

Sentida mammutjägare har framför allt hittat rester av djuren i sydvästra Sverige och i mellersta Norrland under 30- och 40-talen. Det största fyndet gjordes 1944 i jämtländska Pilgrimstad. Där hittades sammanlagt nio skelettdelar och tänder från en mammut. Man har även funnit reliker hos kvarlåtenskapen efter en avliden man i Umeå 2011.


Eftersom mammutarna inte levde på isen, utan måste kunna beta av gräset på marken, så betyder det att man med hjälp av fyndens ålder kan avgöra när området var isfritt. De här mammutbenen visar alltså hur glaciärerna har varierat under istiden och hur snabbt de kunde växa respektive dra sig tillbaka.

För omkring 50 000 år sedan drog sig isen tillbaka tillfälligt. Då blev det möjligt för betande däggdjur – och de rovdjur som följde dem i spåren – att leva i det som vi nu kallar för nedre Norrland. Från den här perioden stammar alltså de norrländska mammutarna.

Efter en ny framstöt drar sig isen tillbaka igen. Därefter följer den nordiska isens största utbredning kring 18 000 år sedan. Den sista mammuten i Sverige som vi känner till, den hittades i Lockarp i Skåne 1939, åtminstone hittades ett stycke av dess bete. Den var cirka 13 000 år gammal, från den tid då isen börjat dra sig tillbaka efter den senaste nedisningen. Det betyder att den är samtidig med de tidigaste mänskliga lämningarna i Skåne. De första svenskarna visste därmed med stor sannolikhet hur en mammut luktade och lät. Och kanske hur den smakade.

Mammutens slut?
De dog ut när klimatet blev varmare. Då försvann förutsättningen för deras livsmiljö. Kraftiga regn blötte upp den torra stäppen, och skogarna trängde allt längre norrut. De slätter där de betat runt 200 kilo gräs per dag, de försvann. Ett enormt sammanhängande ekosystem för de stora däggdjuren krympte snabbt ihop till isolerade öar.

mammu

Kanske det var jagande människor som gav dödsstöten åt flera av de stora däggdjuren från istiden. Men de var troligen redan hårt pressade av en snabb klimatförändring. De allra sista mammutarna levde på den avlägsna Wrangels ö, längst bort i nordöstra Sibirien. Så sent som för 3 500 år sedan fanns de fortfarande kvar, så de dog inte ut förrän cirka 1700–1500 f.Kr. Men i den fattigare livsmiljön på Wrangels ö hade de långsamt förvandlats till dvärgmammutar, långt ifrån så stora som sina ståtliga förfäder.

Släktskap?
Mammutar (Mammuthus) är ett släkte elefantdjur som härstammar från elefanter som för cirka 3 miljoner år sedan vandrade norrut från Afrika. Det visar analys av mitokondrie-DNA från flera mammutar. Det har funnits ca 20 olika arter med olika variationer. I själva verket levde mammutar jämsides med elefanter under mer än fyra miljoner år i tropiska Afrika, en längre tidsperiod än deras arktiska anpassning.

Men mammuten var specialdesignad för istidsklimat. Öronen var mindre och snabeln kortare för att minska exponeringen för kylan. Långa hår täckte en tät ullig underpäls, som på myskoxar, och en skinnlapp täckte anus. Ett nästan decimetertjockt lager av underhudsfett skyddade mot värmeförluster. Precis som dagens elefanter levde mammutarna i matriarkala flockar. Honorna och ungarna levde för sig, medan hannarna strövade på egen hand.

mammutfund

2013 kunde man läsa att svenska forskare tror att mammuten kommer att återuppstå. Det var en nyhet att ryska forskare gjort ett nytt fynd av en nedfryst mammutkropp som skulle vara så välbevarad att en ny levande mammut skulle kunna skapas med hjälp av kloning.

”När vi bröt isen under hennes mage, rann blodet ut därifrån, det var väldigt mörkt. Detta är den mest häpnadsväckande upptäckten i hela mitt liv. Mammutens muskelvävnad är också röd, som färgen på färskt kött”. Semyon Grigoryev, ledare för den grupp av forskare som gjort framgrävningen av den nya mammuten.
Nej, kloning för vad?

Och om -hur de dog ut är ej helt klart. Sannolikt en konstellation av olika faktorer som tex. kollapsen av mammutstäppen som ekosystem, och förbättrade jaktmetoder hos det växande antalet människor. Och det finns även en teori om att mammutarna kan ha dött ut på grund av någon smittsam sjukdom.

Källor:
alltomvetenskap.se
sv.wikipedia.org
illvet.se
svt.se
kau.diva-portal.org

Annonser


Lämna en kommentar

Tre svenska fjärilar alla ska kunna, amiral, påfågelsöga och blåvinge…?

Påfågelöga

Fjärilar är väl ett trevligt inslag i vår natur? En del av dessa underverk är också riktiga skönheter. Läste om en man som fotar dessa, och söker efter de som är svåra upptäcka. Han skriver medryckande.

”Vi har det väldigt trevligt på banvallen och vi upptäcker flera arter av fjärilar medans vi sakta går längs spåret. Då och då får vi hoppa av spåret när tåget passerar. Och rätt som det är, så dyker farbror polisen upp och undrar vad vi gör på spåret. När dom ser att det är medelålders gubbar som tittar på fjärilar, så lugnar poliserna ner sig och åker därifrån.” (x)

Jag tänkte berätta om tre vanliga som vi kan lära oss att alltid känna igen och skryta om att vi kan namnet? Eller det anses väl som allmänbildning? 🙂

Okej, bilden överst är:

Påfågelöga (Inachis io)
En fjärilsart; den enda i släktet Inachis. Den förekommer i stora delar av Europa och Asien. Påfågelögat har ett vingspann på 55–65 mm och dessa kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg.

Det vuxna påfågelögat söker sig företrädesvis till röda och blå blommor – särskilt ängsvädd, hampflockel och olika arter av tistelsläktena Carduus och Cirsium. Fjärilen kan förflytta sig långa sträckor för att finna sina favoritblommor.
I Sverige förökar sig påfågelögat enbart med en generation om året.

Påfågelöga har fått sitt namn från de ögonliknande fläckar på fjärilens vingar som påminner om påfågels fläckar på fjäderdräkten. Se, den är lätt känna igen!

amiral

Bilden över här är en –
Amiral, amiralfjäril. Vanessa atalanta.

Amiralen blir allt vanligare i Skandinavien, trots att de har svårt att klara övervintringen. I Sverige är Amiralen ofta sommarens sista fjäril och den kan ses flyga långt in på hösten, innan de återvänder ner till sydligare breddgrader för övervintring.

Amiral är en art i familjen praktfjärilar. Den är svart med ett rödorangefärgat tvärband och vita fläckar på framvingens spets samt rödorange bakvingekant. Vingspannet är 53-63 millimeter. Amiralen förekommer i hela Europa bort till Uralbergen, och i hela Nordamerika. Bestånd har införts på Hawaii och Nya Zeeland.

Varje vår migrerar ett stort antal individer från medelhavsområdet till bland annat Sverige. Amiralen övervintrar som vuxen, men i Sverige misslyckas detta vanligen. På sensommaren samlas de ofta vid rutten fallfrukt som de äter av. Värdväxt: Brännässla.

Okänt, men namnet kan eventuellt komma efter den berömde amiral Nelson, som vann slaget vid Trafalgar och på kuppen sköts ihjäl av fienden när han stod på däck.

blåvingar

Den tredje är vackra –
Blåvingen.

Blåvingar är små dagfjärilar med blå vinginsidor. Utsidorna är oftast blågrå med mörka fläckar. Tosteblåvingen ex. känner du igen på den isblåa färgen på vingarnas utsidor. Värdväxt: Brakved, benved, murgröna. Blåvingar (Polyommatini) är en tribus (en sorts taxonomisk grupp) av juvelvingar inom ordningen fjärilar. De blir 18-42 mm i vingspann.

Vingarnas ovansida är som namnet antyder vanligen blåfärgade, men detta gäller i huvudsak hanarna; honorna är mer bruna.

Fetörtsblåvingen är en av Sveriges mest sällsynta fjärilar. Den lever på klippiga platser med fetbladsväxter vilka utgör värdväxter för fjärilens larv. I Östergötland är arten endast känd från ett litet område vid Getå.

Fotointresserad? Nägot tänka på.
Att fotografera fjärilar.

För att man ska kunna bli en bra fjärilsfotograf så är ett bra makroobjektiv mycket bra på sikt för ett bra resultat, teleobjektiv går bra på håll. Att använda stativ vid fotografering ger bättre stabilitet men försämrar rörligheten det är bättre att arbeta utan och i stället ev. ha en kamera med snabb slutartid.

Vill man ha fjärilarna lättillgängliga så kommer det att underlätta om man planterar blommor hemma i sin trädgård som man vet att fjärilar tycker om. Till exempel på våren så gillar fjärilar maskrosor tack vare att det inte finns så många andra blommor som har god tillgång på nektar, ett maskrosfält är ett bra tillhåll för att hitta fjärilar att fotografera.

Ett givet tips är att ha koll på vilket väder det råder och och vilken tid på dygnet som man ska fotografera. Solljus mitt på dagen är inte den bästa tiden på dygnet för att man ska få bra bilder. Det gäller att veta när fjärilar är som mest aktiva. Generellt sett så är de mest aktiva de dagar då det är varm, mulet och när regnet hotar.

För att man ska kunna komma riktigt nära en fjäril så är det viktigt att man är en duktig smygare. Man ska invänta då fjärilen har satt sig till ro och därefter smyga obemärkt nära inpå fjärilen. Gott. Nu vet du 🙂

Källor:
allers.se
sv.wikipedia.org
wildlifegarden.se
lepidoptera.se
bakgrunder.com/bloggen x
op.se
natureframed.se z

 


Lämna en kommentar

Sett och hört den bräkande horsgöken…? Enkelbeckasin?

enkelbeckasin1

Om jag skulle möta en enkelbeckasin så kan jag följande? Ja, jag har pluggat in det. 🙂

Enkelbeckasin, cirka 23-28 cm. Märkligt bräkande himmelsget. Flyttar inom Europa. Okej. Enkelbeckasin, horsgök, Gallina’go gallina’go, art i fågelfamiljen snäppor(Gallinago gallinago) är en vadarfågel som häckar över stora delar av norra Palearktis och där absoluta merparten är flyttfåglar.

Den är varmt brunspräcklig med vit undersida och har en lång, smal och rak näbb som den använder för att finna föda i lerbottnar. Den har korta ben och satt kropp.

Läte:
Under störtdykningar från hög höjd får luften enkelbeckasinens yttre sjärtpennor att vibrera varvid ett ljudligt brummande läte uppstår. Geten nämnd ovan 🙂

Enkelbeckasin – lyssna till sång / läte / ljud.
https://www.fågelsång.se/enkelbeckasin/

Namnet och historien bakom?

Beckasin är ett lånord från franskan, en diminutiv form av becasse som betyder ”morkulla”. Enkelbeckasinen har tidigare kallats bland annat horsgök, märrgök, himmelsget och vårget. Mellan svenska och danska råder viss begreppsförvirring – på danska kallas enkelbeckasinen för dobbeltbekkasin, medan den fågel som på svenska kallas dubbelbeckasin istället kallas tredækker på danska. Namnet enkelbeckasin nämns 1785 och är från början en jaktterm. Enkel syftar på artens relativa storlek. I Sverige finns även dubbelbeckasin och dvärgbeckasin.

enkelbeckasin

Under mitten av 1800-talet var slättbygderna i södra och mellersta Sverige betydligt fuktigare än vad de är idag. Hävdade sidvallsängar, mader och kärrmarker utgjorde en mycket stor del av jordbrukslandskapet. Förutsättningarna för en rik förekomst av enkelbeckasin och andra våtmarksfåglar var mycket goda. Redan från början av 1900-talet finns uppgifter om att enkelbeckasinen gått mycket kraftigt tillbaka i jordbruksbygderna.

Häckar?
Enkelbeckasinen häckar i norra Palearktis, från Mellaneuropa och norrut, på Island, Storbritannien, Färöarna, Azorerna och i stora delar av Ryssland, ända till Stilla havet, och i norra Indien. Merparten av den globala populationen är flyttfåglar. Fåglarna som häckar i Storbritannien, Danmark, Nederländerna och delar av Frankrike är stannfåglar. Häckningspopulationen på Azorerna är utdöd…

Enkelbeckasinen häckar vid kärr och myrar i skogsmarker och på tuvmader vid sjöar och åar. Den håller sig ofta dold och när den tvingas upp flyger den upp högt och flyger i sicksack samtidigt som den lockar. En aningen annorlunda fågel.

Källor:
sv.wikipedia.org
fågelsång.se
fageln.se
ne.se

 

 


Lämna en kommentar

Djuren på film, vad hände med Shadofax, Lilla gubben, Lassie, Båtsman och en mängd andra…?

Visst tycker vi om djur, många kända genom film och media. Numer ifrågasätts också vad ett djur ska få utföra för att det ej ska kallas djurplågeri. Men minnena kring de kända ska jag gå igenom. Jag försöker få de från de senaste och sedan äldre – tills Lassie 🙂

shadofax

Startar med hästen Blanco – rollen som Shadofax:
Hästen Blanco är känd för att ha spelat Gandalfs vita häst Shadofax i Sagan om ringen-filmerna. Han bodde i Kalifornien och ägdes av tränaren Cynthia Royal. Blanco hade (har?) en egen fanpage på facebook, och har även varit med i ett antal reklamfilmer och i både filmen och tv-serien om Hercules. En av de två hästarna som spelade Gandalfs häst, Bianco – först och mest känd – gick bort den 6 april 2014 efter en snabb och akut kamp med en okänd tarmsjukdom. Man kunde hjälpa med att skänka pengar till ägaren som tydligen hade skulder efter hästen…


Free Willy

Keiko, späckhuggaren i Rädda Willy:
Efter filmerna så krävde djurrättsaktivister, efter del tre, Keiko skulle få släppas fri. Så blev det faktiskt och Keiko påbörjade 1998 sin rehabprocess för att kunna återvända till det vanliga späckhuggarsamhället (Island). Historien fick ett lyckligt slut. Förutom att Keiko kort därpå spårades till Norges kust där han återfanns död. Han – dog av lunginflammation den 12 december 2003, 27 år gammal. I februari 2004 höll Oregon Coast Aquarium en minnesstund för honom, på uppmaning av fansen. 700 personer deltog. Lokalbefolkningen i Halsa, Norge har märkt ut platsen där han är begraven.


Turboborder collie

Minns Snoken och hans Turbo:
Tubbe – Turbo. Han var en border collie som medverkade i tv-programmen ”Snoken” mellan 1993 -1997 och tv programmet ”Stora famnen”, musikvideon ”Into The Night” av The Motorhomes samt i filmen ”Härifrån till Kim”. Turbo dog 2002 på grund av levercancer. De sista dagarna i livet tillbringade Turbo med familjen hemma på gården i Köping i Västmanland.


buntingvit

Lilla gubben, hästen med Pippi (skrivit särskilt om):
Bunting levde sina sista dagar vid ett stall i Vallentuna och var född 1961, död 1985/1986. Han var en svensk halvblodshäst med färgen skimmel, känd genom sin medverkan i Olle Hellboms filmatiseringar av Astrid Lindgrens Pippi Långstrump, där han spelade Pippis häst Lilla gubben.


grisknoen

Emils Griseknoen:
”Men det märkligaste sker, när Emil räddar livet på en liten nyfödd gris. Emil tar inte bara hand om Griseknoen; han lär den sitta fint, hoppa högt och många andra konster. Ingen i hela Lönneberga kunde väl drömma om att en liten smålandsgris kunde göra något sådant. När mamma Alma sedan brygger körsbärsvin till fru Petrell så får Emil och Griseknoen i sig de jästa bären och efter den berusande upplevelsen avlägger de båda nykterhetslöfte för all framtid…”
Grisen som spelade griseknoen, och var tränad av tysk djurdressör återvände till stian efter inspelningarna. Dock dog han ungefär ett år senare och slutade som mat på bordet.


Dödskalleapa

Herr Nilsson, Pippis apa:
Dödskalleapan som spelade Herr Nilsson var rena katastrofen på inspelningarna. Han var utlånad av en Stockholmsfamilj som hade lovat att han var snäll och lydig. Tvärtom så bets, kissade och bajsade han så mycket att skrevs ut ur manuset och återlämnades till familjen. Ofta när man ser en bild på Pippi med Herr Nilsson på axeln är det i själva verket en uppstoppad apa. Men under inspelningarna kom inte Inger ”Pippi Långstrump” Nilsson och apan som spelade Herr Nilsson speciellt bra överens.


batsman1

Båtsman, på Saltkråkan:
Tjorvens fyrfota vän i ”Vi på Saltkråkan” spelades av en Sankt Bernardshund vars riktiga namn var Caesar. Hunden lånades in till filminspelningarna från en familj i Linghem i Östergötland. Efter att Caesar blivit känd utbröt en vårdnadstvist om hunden, som fick avgöras i tingsrätten. Källor hävdar att Caesar, avlivades på grund av höftledsfel en tid efter att ”Vi på Saltkråkan” sändes.


RicOBarry_Flipper

Flipper – Kathy:
Flipper kanske ni kommer ihåg? En sjöversion av ”Lassie” där den smarta hunden byttes ut mot en smart delfin. TV-serien sändes på det glada 60-talet och visades på TV 3 under sent 80-tal. Det hela gick ut på att Flipper hjälpte en parkvakt och hans jobbiga ungar att upprätthålla ordningen och fånga busar. Flipper spelades faktiskt av inte mindre än fem delfiner. En av dem hette Kathy och ”begick självmord” några år efter att serien slutade spelas in. Hon slutade andas genom att inte komma upp till ytan för luft.

Tränaren Richard O’Barry, som också var den som fångade Kathy, fick dåligt samvete för detta. Han är säker på att hon begick självmord och att det var för att hon var deprimerad på grund av sin fångenskap. Richard O’Barry blev sedan djurrättsaktivist och hans kamp för världens delfiner skildras i den uppmärksammade dokumentären The Cove.


skippy

”Skippy” (1968-1970), kängurus som var nära inspelningsplatsen:
Ledsen att en del barndomsminnen känns märkliga, men Skippy spelades av femton (15) kängurus. Programmet som, i mördande konkurrens, blev en av Australiens stora exporter gick ut på att Skippy hjälpte till att lösa diverse problem i en nationalpark. Någon fick motorstopp i nationalparken; Skippy stoppade ett meddelande i sin pung och hoppade iväg efter hjälp… Såna saker . Döda är de dock då kängurus inte blir så mycket äldre än tjugo år…


lassie

Lassie, collien som var en av de första:
Collien Pal var den första hunden att spela Lassie på vita duken. Sju filmer och två TV-piloter blev det innan det var dags att bytas ut – bland annat till hans egen valp Lassie Jr. Därefter spelades Lassie av en del collies som turades om att porträttera världens mest hjälpsamma pälsboll. 1958 gick Pal gick bort av naturliga orsaker, fyra år efter sin pension. Hans tränare och livskamrat Rudd Weatherwax (ej påhittat namn) blev så förkrossad att han aldrig mer kunde se en Lassie-film.


Andra kända djur:
Bubbles, Michael Jacksons schimpans. Douglas, en röd ara som spelade Rosalinda i filmen Pippi Långstrump på de sju haven. Little Bart, björn som medverkat i ett flertal filmer, bland annat Dr. Dolittle 2 och Into the Wild. Minns ❤  🙂

Källor:
sverigesradio.se
aftonbladet.se
horsenation.com
sv.wikipedia.org
moviezine.se

 

 


Lämna en kommentar

Nära skjuter ingen hare, vem gör det då? Ursprunget…?

skjutahare

Vi använder det inte dagligen, men alla har nog hört uttrycket om haren? Nära skjuter ingen hare – uttryck för att det inte räcker att ”nästan” lyckas – även om man nästan lyckades träffa haren så blir det ingen harstek till middag.


En titt på ursprung så hamnar vi i påsken och de illvilliga påskkärringarna. De hade hjälpare s.k. ”dragväsen” kallat bjäran, puken eller mjölkharen som skickades ut för att tjuvmjölka kor. Bjäran finns avbildad på medeltida kyrkomålningar – en harliknande figur som står och spyr upp mjölk framför en kvinna och en djävul. En bjära kunde häxan tillverka av ullgarn och stickor, några droppar blod och hemliga ramsor. Talesättet om haren har sitt ursprung i den mystiska bjäran och man har en gång sagt, ”Nära skjuter ingen bjära”.

haaaren

En annan variant är ”Den som jagar två harar, skjuter ingen.” Som skämt används någon gång ”nära skjuter ingen hare – men såsen är god” eller ”nära skjuter ingen hare – men han kan dö av chocken!”
Översatt till rövarspråket:
Nonärora soskokjojutoteror inongogenon hoharore. Ex på engelska: a miss is as good as a mile (en); almost doesn’t count (en).

haaaaren

Djuret?
Harar (Lepus) är ett släkte i familjen harar och kaniner (Leporidae). Släktet bildas av ungefär 30 arter och 6 av dem är endemiska för Europa. Flera arter av familjen kallas kaniner men avgränsningen mellan hare och kanin beror främst på yttre morfologiska kännetecken och inte på släktskap eller positionen i systematiken. I Sverige förekommer arterna fälthare, skogshare och vildkanin.

Källor:
sv.wikiquote.org
leksand.se
sv.wikipedia.org
livet.se


Lämna en kommentar

Hur gick det för Lilla gubben, Pippis häst – var det flera stycken…?

buntingg

Den prickiga hästen har nog ingen missat i sagan och filmen med Pippi Långstrump. Vet man vem han var och vad som hände sedan? Blev det en travhäst eller…? En av Sveriges mest kända hästar?

Vi tar det från början och – det var en svensk halvblodshäst med färgen helvit skimmel, vi såg honom genom sin medverkan i Olle Hellboms filmatiseringar av Astrid Lindgren. Vid provinspelning blev han målad med blå prickar, men inte med vattenfast färg. Så när han blev blöt blev han – randig. I filmen ser vi att han har svarta prickar.lilla_gubben

Hästen?
Bunting hette hästen i verkligheten, född 1961 och – död 1985/1986. Från början hette han Illbatting och sedan Batting, och ägdes av Rudolf Ödberg (samma man som senare lånade ut en av sina hästar att spela Lukas i filmerna om Emil i Lönneberga) på Solna ridskola, som hade fått honom i 60-årspresent. När det var dags att spela in filmerna om Pippi vände sig filmteamet till honom, och fick låna Bunting. Lilla gubben fick sitt namn av Inger Nilsson själv, i böckerna kallas han bara för hästen. Minnesvärt!

På ridskolan var han den populäraste att få rida på. Han bodde på Örsta gård vid Angarn från 1970 till en bit in på 1980-talet. Först fanns Bunting på ridskolan, men när den brann flyttades ridskolan med Bunting och de andra hästarna till Örsta.
”Han var en okomplicerad och bussig häst, enligt ägaren Gunlög Öberg.

Pipp

Filmteamet tog Lilla Gubben både till Gotland och Norge för att spela in de olika scenerna. Hästen blev bortskämd under inspelningarna. De gav honom en massa godis, då med smeknamnet ”Butte”. När Bunting lämnade inspelningarna och återvände till ridskolan hade han förändrats så han nu blivit lite divig, och därmed en sämre ridskolehäst. Han flyttades till ett stall i Vallentuna, där han dog vid 24 års ålder. Lilla gubben med ett bra liv?

buntingvit

Vi kan se honom i följande filmer:
1969 – Pippi Långstrump (TV-serie) (TV-serie). 1970 – Pippi Långstrump på de sju haven.
1970 – På rymmen med Pippi Långstrump. 1973 – Här kommer Pippi Långstrump (film).
På bilden ovan ser vi honom som – den skimmel han var, på ridskolan.

Källor:
mitti.se
sv.wikipedia.org
hippson.se
sverigesradio.se