Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE MÅNDAG, ONSDAG, FREDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! 2660 inlägg.


2 kommentarer

Semesterresa till Merkurius? Allt viktigt om planeten och – hur lång tid tar resan…?

I rymden är mycket okänt, mycket bygger på analyser och beräkningar. Så Merkurius vet vi inte så mycket om, du och jag. Men kuriosa och fakta – om du tänker resa dit. Reskläder? 🙂

Resan?
Den beräknas ta 7 år, om du vänder snarast är du bara borta i 14 år. Avstånd från Solen: Cirka 60 miljoner km. Avstånd från Jorden: Cirka 70 miljoner km. Jämfört så tar det fjorton år att åka till Venus. Eller du kanske fortsätter?


Storleken på planeten?
Merkurius är den minsta planeten i vårt solsystem. Den är bara lite större än Jordens måne. Planeten Merkurius krymper enligt expertis och den ser ut som ett torrt äpple med skrynklig yta. Det visar ny detaljerad data som rymdsonden Messenger samlat in.

Kan man se den från Jorden?
På grund av sin närhet till solen är den svår att observera från jorden och kan bara ses i gryningen eller skymningen för blotta ögat eller med en fältkikare.

Vem observerade den först, vem upptäckte den?
Den första observationen av Merkurius från teleskop gjordes av Galileo Galilei under det tidiga 1600-talet. Trots att han kunde observera Venus faser var hans teleskop inte tillräckligt starkt för att kunna se Merkurius faser.

1631 gjorde Pierre Gassendi de första observationerna av en transit av en planet då hans såg Merkurius passera solen just så som hade förutsagts och beräknats av – Johannes Kepler. Den tyske astronomen, Tycho Brahes medhjälpare, ställde upp sina lagar för planetbanor strax före. Med hjälp av dem räknade han senare ut när Merkurius skulle passera framför solen. Själv gick han bort innan tillfället infann sig.


Studier?
1639 studerade Giovanni Zupi planeten i ett teleskop och upptäckte då att Merkurius hade faser likt månen och Venus. Dessa observationer visade entydigt att Merkurius kretsade kring solen. Under 1800-talet intresserade sig den franske astronomen Urbain Le Verrier för noggranna mätningar av planetbanor. En udda planet, som hur du skulle vara klädd?

Merkurius ska vara den torraste och hetaste planeten i solsystemet. Men nu har NASA-sonden Messenger upptäckt bevis på att det finns vattenis strax under ytan (pressmeddelande hos NASA).
Ytan är ganska lik månens då den har relativt många kratrar. Merkurius har i princip ingen atmosfär, och yttemperaturen varierar mellan –173 grader C i botten av kratrarna vid polerna och +427 grader C på de varmaste ställena på solsidan. Planeten saknar, liksom Venus, naturliga satelliter (månar). Okej, en skillnad på 600 grader. Oj då.

Information:
Merkurius är den minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen av ungefär 88 dygn. Merkurius befinner sig närmast solen och kretsar snabbare runt solen än alla andra planeter; 88 dagar är ett år jämfört med 365,25 dagar för jorden. Ett dygn är 176 jorddygn. Man får jämföra rotation och solen.

Namnet kommer utav…?
Åter – från romarna, som namngav den efter den romerske guden Mercurius. Den astronomiska symbolen för Merkurius är en stiliserad kaducé. ”Merkuriusstav”, ‘häroldsstav’, en symbol för fred och även för handel och ekonomi.


Ytan?
Merkurius yta är mycket lik jordens måne, och uppvisar vidsträckta havsliknande slätter och stora mängder kratrar, vilket tyder på att den har varit geologiskt inaktiv i miljarder år. På grund av det låga antalet rymdsonder som har sänts till Merkurius är dess geologi den minst utforskade av stenplaneternas.

Fynd?
Det är vid planetens nordpol som fynd gjorts, och man har funnit is, vid kraterväggar dit solen aldrig når. Nu tror ingen på att liv skulle kunna uppkomma på Merkurius (den är ju fortfarande het och torr). Men Messenger tycks ha visat ännu en gång att det kan vara komet- och asteroidnedslag som planeter som jorden har att tacka för att vi har tillgång till vatten.


Aktuellt?
BepiColombo är den första europeiska farkosten som åkte till Merkurius, det skedde hösten 2018. Ombord finns bland annat tre instrument från svenska Institutet för rymdfysik. Precis som rymdsonden Messenger, kommer BepiColombo använda både planeten Venus och Merkurius gravitation för att nå Merkurius och gå in i omloppsbana runt planeten.

Väl framme vid Merkurius ska två olika moduler kopplas loss från sonden och kretsa som satelliter kring planeten. Med början 2025 kommer den studera planeten under ungefär ett år. Nu vet du allt viktigt. 🙂

Källor:
faktabanken.nu
sv.wikipedia.org
nrm.se
ungafakta.se
10fakta.se
123fakta.com
rymdstyrelsen.se
norran.se
popularastronomi.se
fof.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 5/9-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. översättning engelska/svenska


Lämna en kommentar

Varför behöver småbarn sova så mycket…?

Enkel fråga jag fick av en bekant och svaren klara? De behöver sömn för att orka och – växa tar krafter. Är det så enkelt? Barn behöver olika mycket sömn i olika åldrar. Hur bra barn och tonåringar sover kan påverkas av till exempel ålder, utvecklingsfaser, oro och relationer. Det är då de växer och utvecklas. Men små?

Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig. När vi sover bearbetar hjärnan nya upplevelser och lagrar kunskap och minnen. Sömnen är också viktig för immunförsvaret. För barn och ungdomar som växer har sömnen stor betydelse eftersom tillväxthormon till stor del utsöndras under sömnen.

Hur mycket sömn behöver barn? Vår grupp 0-1 år?

Vanligen 15-18 timmar dygnet, men i den här åldern är det väldigt stor skillnad mellan olika barn.
Amerikanska American Academy of Sleep Medicine – har nyligen beräknat och nämner – spädbarn 4-12 månader behöver cirka 12-14 timmars sömn.

Sömnbehovet minskar snabbt redan under de första levnadsmånaderna och babyn börjar tillbringa mera tid vaken. Skillnaderna i enskilda barns sömnbehov kan ändå vara stora. En nyfödd sover mycket oberoende av vilket tid på dygnet det är.

Om barn sover tillräckligt förbättras deras koncentrationsförmåga, inlärningsförmåga samt deras mentala och fysisk hälsa. Därför rekommenderar American Academy of Sleep Medicine att etablera sömnrutiner så tidigt som möjligt i barnets liv.

”Alla barn är individer och sömnen är inget undantag. Vissa barn kan sova sig igenom en jordbävning och vissa barn vaknar av att någon andas lite för högt. Det kan också ändra sig i perioder så att det barn som sov så bra för en vecka sedan plötsligt är extremt lättväckt och det barn som brukade vakna av minsta lilla ljud plötsligt sover som en liten ängel till föräldrarnas förvåning.” (x)

Sova till? Vaggvisor vaggar till sömns.

Barn- och vaggvisor, oavsett ursprung, har ofta en gungande melodi, till exempel amerikanska ?Rock-a-bye baby?, svenska ? Mors lilla Olle? och kinesiska ?Shi shang zhi you mama hao? Den gungande rörelsen har en lugnande effekt på alla människor – och det gäller både barn och vuxna.

Sömntips? Mer äldre barn?
Frida Dahlbäck, psykolog med inriktning mot barn, sina bästa sömntips för småttingarna.
”Det är viktigt att markera övergången till nattningen med samvaro och regelbundenhet. Man kan ha som rutin att gå runt och säga godnatt till övriga i familjen, till ett husdjur och till favoritleksaker medan man släcker ned runt om barnet för att markera övergången till nattningen.

Om barnet gillar saga kan det bli en positiv del av nattningen, att sjunga för barnet, lyssna på rogivande eller vaggande musik är exempel på nedvarvande kvällsrutin inför sömnen.” (z)

Öva sjunga 🙂
Kompisbandet – Mors lilla Olle
https://www.youtube.com/watch?v=9wEIAP8yFcw

Shi Shang Zhi You Mama Hao – Mandarin Chinese Kid Song
https://www.youtube.com/watch?v=t7J87fhD5wg
(gör egen svensk text?) 🙂

Källor:
1177.se
expressen.se
thl.fi
femina.se
smabarnsaren.se (Louise x)
ikea.com
aftonbladet.se
youtube.com


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 31/8-21


1 kommentar

Hur ser Gud på livet efter döden…?

Mycket om Gud och svaren samt dess frågor kommer från Bibeln, platsen för svar. Det handlar om att tyda och de flesta har olika syn, men jag sökte för att finna mer.

Vad händer efter döden först?
Vi vet inte exakt vad som händer efter döden men vi har små ”svar” dels från vad som står i Bibeln och dels från vad som människor som varit nära döden eller kliniskt döda, men vaknat upp.

Överlevande?
Personer som nästan dött eller tekniskt sett har dött men överlevt, berättar ofta om ljus eller en känsla och syn av att vara utanför kroppen. Eller att de varit på ett ljust ställe med personer de känner eller som bara varit vänligt inställda till personen som varit död. Personligen upplevde jag en gång vid en svår misshandel denna ljustunnel och där allt försvann, ljud och smärta. Att tyda det är svårt. Gud som hjälper? De som ej tror på Gud tänker – kroppen reagerar på smärta genom att vissa delar av kroppen hamnar i ”nödläge”.

Tro och död?
De flesta människor i världen tror att själen på ett eller annat sätt fortsätter att leva efter döden. Det finns forskning som har inriktat sig på att undersöka det som ovan nämnts, nära döden-upplevelser. Den forskningen visar att väldigt många människor delar samma upplevelser när de har varit i dödstillstånd och sedan räddats tillbaka till livet i sista ögonblicket. Många av dessa upplevelser pekar i samma riktning – att man fortsätter leva utanför sin kropp när man dör. Men längre än så kan människor inte undersöka

Vad vet vi händer?
Det korta svaret är: vi vet inte. Ingen har kunnat berätta för andra nu levande människor om vad som händer efter döden. Människor som levt i det som brukar beskrivas som ”dödens närhet”, människor som för ett ögonblick svävat mellan liv och död, har beskrivit att de mött ett starkt ljussken. Några har då också upplevt en stark känsla av Guds närhet. Lika iakttagelser.

//
Uppenbarelseboken?
Det finns många bilder i Bibeln för det som väntar den som tror efter döden och då målar man upp en idealbild av det vackraste och finaste man kan tänka sig, som till exempel Uppenbarelsebokens författare skriver: ”Döden skall inte finnas mer och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer” (Uppenbarelseboken 21:4). Och så tecknar han upp bilden av det himmelska Jerusalem med gator av guld.

Paulus skrev…:
Det närmaste som beskriver vad som faktiskt händer är nog det som Paulus skriver i slutet av Första Korinthierbrevet: ”Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. Men när det förgängliga kläs i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet, då blir det så som skriftordet säger: Döden är uppslukad och segern är vunnen. Död, var är din seger? Död, var är din udd?” (15:53-55). Det vi kan säga är att det ”liv som väntar blir väldigt annorlunda än det liv vi lever här i tiden.”

Kristna?
Som kristna tror man att livet inte slutar när vi en gång dör. Det finns ett fortsatt liv i Guds närhet bortom graven. Två texter till från aposteln Paulus brev belyser detta:
”Vi förkunnar, som det står i skriften, vad inget öga sett och inget öra hört och ingen människa anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom” (Första Korinthierbrevet 2:9).

”Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre” (Romarbrevet 8:38-39).

Det finns alltså många sätt att skriva om vad som händer efter döden. Och som kristnas syn får vi leva i vissheten om att det är livet, inte döden som får sista ordet. Den kristna tron ger oss ett hopp om att inte döden är slutet. Det står tydligt i Bibeln, på många ställen, bland annat i 1 Thessalonikerbrevet 4:13:

”… vi vill att ni skall veta hur det går med dem som avlider, så att ni inte behöver sörja som de andra, de som inte har något hopp.”

Vi ska självklart sörja, det gör man när någon lämnar en, men vi ska sörja med hopp. Det hoppet handlar om att, som det står i Jesaja 26:19 ”Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över skuggornas land.”
Vi kommer att uppstå till ett nytt liv. Vi vet inte mycket om detaljerna, men vi vet att det blir ett liv ”till härlighet”. Så här står det i Filipperbrevet 3:20-21:

”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig.”

Det är genom Jesu liv och död som vi får tillgång till Guds härlighet, inte genom något vi själva har gjort.
Vi behöver inte vara rädda.
Men Bibeln lär oss i psalm 23:4, där står det:
”Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och stav gör mig trygg.”

I Bibeln finns också något som kan vara skrämmande, nämligen berättelser om att Gud ska döma oss. Det står bland annat i Johannesevangeliet 5:28-29:
Gud har lovat att vi inte ska uppleva död, sorg och plåga hos honom. Läs i Uppenbarelseboken 21:4:
”… och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.”
(stycket ovan är från Charlotte Frycklund, präst). //

Kristna förr?
De äldsta kristna såg på döden som en skilsmässa mellan själ och kropp. Gnostikerna menade att döden var en befrielse ur kroppens fängelse, men de kyrkliga författarna, som bekämpade gnostikernas åskådningar, trodde att själen lämnar kroppen i döden. Idag tror man att tiden upphör att existera efter döden och att det finns ett evigt, oförstörbart liv, som aldrig kan dö. Jesus kommer för att döma de levande och de döda.

Man tror att man efter döden, om man tagit emot Jesus och dött i tron på Kristus, får inträda i himmelriket (eller paradiset) och där leva i perfekt harmoni med Gud. Genom Jesu död och uppståndelse besegrades döden och människan ska som honom kunna gå samma väg genom döden till ett nytt och evigt liv i himlen. De som levt syndiga liv kommer enligt kristen tro att hamna i helvetet, den brinnande pinoplats där både kropp och själ fördärvas.

Svenska kyrkan:
Enligt den Augsburgska bekännelsen som Svenska Kyrkan antog år 1593, nämns det i kapitel XXVII att Kristus skall återkomma på yttersta dagen för att uppväcka alla döda. De fromma och utvalda skall han giva evigt liv och evärdlig glädje, men de ogudaktiga människorna och djävlarna skall han fördöma till att pinas utan återvändo.

Covid-19:
Till följd av coronapandemin är döden mer närvarande än någonsin för många. En rapport visar att en av tre svenskar tänker på döden så ofta som varje vecka. Lika många säger att de dessutom tänker mer på döden idag än vad de gjorde för ett år sedan. Oktober 2020, då var covid mer aktiv och fler avled än idag.

Trots att många ofta tänker på döden pratar svenskar sällan om ämnet. 50 procent svarade nämligen att de inte tycker att vi talar tillräckligt om döden. Det kan till viss del förklaras av att 55 procent tycker att döden är ett svårt samtalsämne. I åldersgruppen 18 till 30 har 62 procent svårt för att prata om döden, medan samma siffra i åldern 51 till 65 var 49 procent.


Vad tänker svenskar på när de tänker på döden?
Hur länge jag själv kommer att leva 42 %
Om och när vänner/anhöriga ska dö 37 %
Hur det kommer att kännas när vänner/anhöriga dör 35 %
Vad som sker efter döden 26 %
Hur det kommer att kännas för vänner/anhöriga när jag dör 24 %


Avslutar med en egen tanke och det är att samtala om döden när den ej är ”närmast” känns sunt och viktigt kunna byta åsikter. Döden finns för alla. Tanken klarnar när man inser att alla som levde på 1800-talet – är döda… Demokratiskt? Om den genomsnittliga levnadsåldern är 82 år så skulle alla den dagen avlida som de är födda, man kunde ta avsked med andra. Omöjlig tanke, men egentligen är frågan, vill vi veta? Nej tror jag…

Källor:
svenskakyrkan.se
sv.wikipedia.org
droppen.elmbv.se
skr.org
fragaprasten.fi
doktorn.com


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 10/8-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).