Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Varför går ränderna aldrig ur…? Ens i regn…?

randig

Uttrycket har vi alla hört och även zebrorna har nog funderat över detta. Men – detta med att ränderna ej går ur – är ett ordspråk som ungefär betyder att gamla vanor och beteenden är svåra att ändra.

Zebrans ränder innebär så fritt – att det alltid finns något kvar av en persons ursprung, tidigare liv eller verksamhet. Liknande är att – ränderna sitter i eller vissa ränder går aldrig ur.

Ett spanskt ordspråk på samma tema lyder ”hur mycket korpen än tvättar sig blir den aldrig vit”. Samma ämne förekommer i sagan om Zebran som ville vara en häst.

Zebra

Citatet: Zebran är ett randigt djur ränderna går aldrig ur har av många felaktigt tillskrivits Falstaff Fakir vilket är felaktigt. I Pelle Holms bok Bevingade ord kan man läsa följande:
Zebran är ett randigt djur ränderna går aldrig ur – skrev Ernst Meyer i sin: // A-B-C-bok dem klokom till förnöjelse och dem enfaldigom till lärdom//

Ramsan ingår i sin tur i det litterära arvet där Gunnar Wersén i Kalle Klätts ABC (1946) byggt vidare och har formen:

”Zebran är ett randigt djur,
ränderna går aldrig ur”
för dom är utav en sort,
som ej ens kan tvättas bort.

Thore Skogman – Ränderna Går Aldrig Ur
https://www.youtube.com/watch?v=ILd4bA5DYws

Randigt som klädsel och hos djur?
Randigt hos insekter och ormar är ju varselfärger som representerar fara. Getingens gul- och svartrandiga kropp är ingen tillfällighet. Anledningen till varför zebran har sina ränder har dock länge diskuterats. Flyta in på savannen bland buskage?

rander

Randiga kläder är för oss är vanliga och moderna. Svart-och vitrandiga tröjor liksom blåvit-randiga är till och från moderna. Men randigt har inte alltid varit på modet. Genom tiderna har randigt ofta varit ytterst problematiskt för bäraren. Randiga plagg har sedan länge burits av slavar, tjänstefolk och straffångar. Sämst rykte hade mönstret på medeltiden då det förknippades med utfrysta och fördömda individer.

I ett flertal sydeuropeiska städer tvingades prostituerade och narrar bära randiga plagg för att inte förväxlas med vanliga hederliga medborgare. Dessutom brukade djävulen skildras med hjälp av attribut som behornat huvud och en randig, fläckig hud. Mönstret har länge levt kvar som en arketyp eller kod för att skildra lägre stående eller tvivelaktiga figurer.

Idag har vi släppt de tankarna och använder mest det vi vill  🙂

Källor:
sqata.se
de.wiktionary.org
djur.cob.lu.se
youtube.com

Annonser


Tvi och fy är ord som ännu används, vanligen uttrycksord med ilska…?

fyy

Jag har uppmärksammat att många ännu använder uttryck från förr, som Fy för den lede, Tvi lede. Och dessa ord som tvi, fy ville jag veta mer om.

Vad av?
Lede, led – står för djävulen, hin håle – s.k. noaord – är uttryck som används i stället för ord som är tabu enligt folktro.
Betydelse som uttråkad, utled, less – (vardagligt) ond, elak, otrevlig.
”Fy för den lede” kan jag muttra för mig själv när jag har behov av att klaga, gnälla eller beklaga mig över något.” Sade någon.

Det är ett uttryck som vanligtvis inte riktas till någon. Kan också användas i förstärkande syfte. Fy, usch, tvi, tvi vale, hu, aja baja, det var det värsta, betyder också ungefär detsamma, med variation och när vi väljer sätta in dem. Fy fan är ofta hörbart av folk.

svordom

Ordet Tvi – förr även Tvy, interjektioner och substantiv, med bestämning inledd av preparation som i ovan nämnda: tvi för den lede. Tvi (senare fy) finns med i skrift från år 1526.

I diktform fann jag:
– Tvi den onde, för en sådan bror! Det var då väl
ändå, att vi aldrig ha satt nån tid på honom. En
girigbuk var han, så länge han levde, men han är mycket
uslare efter sin död. Inte tänka på sina egna köttsliga
syskon, utan ge åt oskylda. Tvi den onde, en kan
riktigt spy åt det! tyckte Johanna Petternilla.

I ”Mästermans bröllop”, poesi av Karl Fredrik Dahlgren.
Till fångkörarn steg han, gick dristelig in: –
”I morgon står bröllop i backstugan min” –
”Tvi sådan förtret, att jag haver förfall,
Till häktet två rymmare forsla jag skall!”

Avslutar med vad en interjektion är. En stor grupp – är utropsord, till exempel Aj!, Oh!, Usch!,Tjoho! Pang!, Fan! och Caramba! Svarsord som ja, jo och nej räknas också till interjektionerna. Det gör även hälsnings- och avskedsord som hej och adjö liksom ytterligare några ord vars yttrande innebär utförandet av en handling, t.ex. tack och grattis. tviii
Nu vet du vad du kan använda 🙂

Källor:
sv.wiktionary.org
g3.spraakdata.gu.se
runeberg.org
sv.dikt.org
svenskaakademien.se
sv.wikipedia.org

 

 


Nära skjuter ingen hare, vem gör det då? Ursprunget…?

skjutahare

Vi använder det inte dagligen, men alla har nog hört uttrycket om haren? Nära skjuter ingen hare – uttryck för att det inte räcker att ”nästan” lyckas – även om man nästan lyckades träffa haren så blir det ingen harstek till middag.


En titt på ursprung så hamnar vi i påsken och de illvilliga påskkärringarna. De hade hjälpare s.k. ”dragväsen” kallat bjäran, puken eller mjölkharen som skickades ut för att tjuvmjölka kor. Bjäran finns avbildad på medeltida kyrkomålningar – en harliknande figur som står och spyr upp mjölk framför en kvinna och en djävul. En bjära kunde häxan tillverka av ullgarn och stickor, några droppar blod och hemliga ramsor. Talesättet om haren har sitt ursprung i den mystiska bjäran och man har en gång sagt, ”Nära skjuter ingen bjära”.

haaaren

En annan variant är ”Den som jagar två harar, skjuter ingen.” Som skämt används någon gång ”nära skjuter ingen hare – men såsen är god” eller ”nära skjuter ingen hare – men han kan dö av chocken!”
Översatt till rövarspråket:
Nonärora soskokjojutoteror inongogenon hoharore. Ex på engelska: a miss is as good as a mile (en); almost doesn’t count (en).

haaaaren

Djuret?
Harar (Lepus) är ett släkte i familjen harar och kaniner (Leporidae). Släktet bildas av ungefär 30 arter och 6 av dem är endemiska för Europa. Flera arter av familjen kallas kaniner men avgränsningen mellan hare och kanin beror främst på yttre morfologiska kännetecken och inte på släktskap eller positionen i systematiken. I Sverige förekommer arterna fälthare, skogshare och vildkanin.

Källor:
sv.wikiquote.org
leksand.se
sv.wikipedia.org
livet.se


Varg i veum, fornisländskt uttryck, även TV-serie…? Now in English too…

varg_i_veum2

Ovanligt uttryck som vi hört, men vad betyder det? Rakt av, kort? Laglös brottsling. Person som skändat helgedom, och som ofta blir allmänt avskydd. På norska översatt mer som, ”namnet på en person som dömts för ett brott på en fredlig helig plats.”

Bakgrunden?
Varg i veum, är från fornisländska vargr i véum, ‘dråpare (förbrytare) i helgedomen’, var en fredlös person. Ursprunglig betydelse en brottsling som begått brott inom ett helgat område, som en kyrka. Ordet ”varg” betydde förr ‘våldsverkare’. Gammalsvenska vargher betyder både ‘varg’ och ‘våldsverkare, förstörare’. ”Varg” användes som ett noaord i stället för ”ulv”, som vargen tidigare kallades.

Varg i veum

I överförd betydelse betyder ”varg i veum”: ‘allmänt avskydd människa, persona non grata’. ”Varg i veum” motsvaras av det från tyskan lånade ”fågelfri”.

Etymologi:
Varg i den ålderdomliga betydelsen ”våldsverkare, dråpare”. Veum är dativ plural av vi (”helgedom, religiös plats”). Således, en våldsverkare i en helgedom. Jämför: persona non grata (ej önskad eller välkommen person Synonymer: persona ingrata. Antonymer: persona grata.)

vargveum

Varg Veum är en fiktiv privatdetektiv i Bergen i Norge som är huvudpersonen i en serie berättelser av Gunnar Staalesen. Veum porträtteras som en missriktad man som försöker lösa brottmål samtidigt som polisen, fast på sitt eget sätt. Staalesen är född i Sunnfjord under andra världskriget. Han har tidigare varit gift men är nu skild och har en vuxen son.

Varg Veum finns gestaltad i 16 böcker mellan 1977 och 2008 samt ett antal noveller och små berättelser, plus som tecknad serie. Gått i omgångar i TV som en bra serie, Varg Veum är en nutida thrillerserie som kretsar kring privatdetektiven med samma namn. Spelad som privatdetektiv – av Trond Espen Seim.

Fann lite diktat om ämnet. Klippt ut slutet. /

Sorgen i hjärtat med flammande eldar
Jagar i blindo en osvuren vän
Skuggorna ruvar i skogarnas mörker
Facklorna tändas för driva dem hän

Varg i veum

Mörkret nalkas och stunden var svår
Berget det rämnar av smärta
Stungen av vrede i vargarnas tid
Ristat var ödet i sten

The new thing is that I translate all from now on with Google Translate, not perfect but good enough 🙂 Welcome!

Varg i veum, national expression, even TV series …?

Unusual expression as we heard, but what does it mean? Row off, short? Lawless crimes. Person who sentenced the sanctuary, and which often becomes general deprotection. In Norwegian translated more like, ”the name of a person convicted of a crime in a peaceful holy place.”

The reason?
A wolf in a hurry, is from the Forensic wolf in véum, ‘droolers (criminals) in the sanctuary’, was a peaceful person. Original meaning a criminal committed a crime within a sanctified area, like a church. The word ”wolf” meant a former ‘violent worker’. Gammalsvenska vargher means both ‘wolf’ and ‘violent destroyer’. ”Wolf” was used as a noaword instead of ”wolf” as the wolf was previously called.

In transposed meaning, ”wolf in the vein” means ‘general deaf person, persona non grata’. ”Wolf in Veum” corresponds to German-lent ”bird-free”.

Etymology:
Warges in the age-old meaning of ”violence, drowsiness”. Veum is the dative plural of us (”sanctuary, religious place”). Thus, a violent in a sanctuary. Compare: persona non grata (unwanted or welcome person Synonyms: persona ingrata. Antonyms: persona grata.)

Varg Veum is a fictional private detective in Bergen, Norway, the main character in a series of stories by Gunnar Staalesen. Veum is portrayed as a misguided man who tries to settle criminal cases while the police, stuck in their own way. Staalesen was born in Sunnfjord during World War II. He has previously been married but is now divorced and has an adult son.

Varg Veum is featured in 16 books between 1977 and 2008, as well as a number of short stories and short stories, plus as a cartoon series. Joined TV as a good series, Varg Veum is a contemporary thriller series that revolves around the private detective of the same name. Played as private investigator – by Trond Espen Seim.

Found a little dictation about the subject. Cut out the end. /

The sorrow in the heart of flaming fires
I blindly hunt an odd friend
The shadows ruin in the darkness of the forests
The torches are lit to drive them

Wolf in a vein

The darkness narrowed and the moment was difficult
The mountain it suffers from pain
Stungen of anger in the wolves time
Ristat was the fate of stone

Källor:
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
ne.se
snl.no/varg_i_veum
genius.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,


Begravde indianerna stridsyxor, uttryck som används än idag…?

Navajo Indian old style tomahawk

Gammalt uttryck som de flesta troligen tänker på indianerna, och betydelsen, symbolvärdet – besegla avtal, sluta fred i dåtid. Idag ser man det i affärsvärlden, av politiker med mera som inte varit överens.

Stridsyxan var en viktig symbol för indianerna och användes oftare för att besegla avtal än för att krossa fiendens skallar. Så var det!
Yxan var ofta ihålig, så att den i en handvändning skulle kunna användas som – pipa. Talesättet ”att begrava stridsyxan” kan möjligen ha uppstått någon gång före år 1600, då hövdingarna Deganawida och Hiawatha enade de irokesisktalande stammarna (försonas).

yxa11

Som en symbol för alliansen begravde de en yxa vid foten av en gran, som färgats vit som en symbol för fred. Enligt en annan version avslutade apacher år 1749 ett krig med spanjorerna genom att begrava en yxa. Först om båda stämmer – är ju enandet av de irokesisktalande.

yxa1

Vad var en stridsyxa?
Tomahawk, eng., på algonkin tomehagen, delawarespråk tamoihecan, ”stridsyxa”, som nyttjats hos Nordamerikas indianer och av dem betraktats som en symbol av kriget (seden att gräva upp den var att åter påbörja fientligheter). Yxbladet var ursprungligen av sten, sedan fick man från Europa blad av järn.

Tomahawken är antagligen indianernas mest kända vapen. Den beskrivs ofta som en liten yxa med metallblad som användes både till hugg och att kasta med. I själva verket kom de till indianerna genom byteshandel. Ofta var de också kombinerade med en pipa.

Europerna hade med sig lättare yxor som de använde vid byteshandel med indianerna. Tomahawkerna blev populära och indianerna använde dem till bl. a. jakt och strid men även inom hushållet.

Bilden överst på en gammal, navajo-tomahawk. Denna dekorativa tomahawk har ett helt läderhänt handtag med frans- och pärlaarbete. Huvudet på tomahawken har även metallförpackade fjädrar för dans eller dekoration och är väldigt bra. Det skulle också se bra ut som en rustik heminredning. Mått ca 14 cm. Något läder kan vara mörkare än andra.

Winkler Knives Hand Forged Pipe Tomahawk

Bild av Winkler Knives hand-tomahawk och pipa.
Uttrycket kan på engelska uttryckas som: bury the hatchet {verb}.

Källor:
varldenshistoria.se
ungafakta.se
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
sv.glosbe.com
indianer.ifokus.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Fruntimmersveckan betyder regnväder. Varför namnet och hur började det?

fruntummer

Fruntimmersveckan betyder ruskväder. Det lärde jag mig som liten, oväder, regn. Vad stämmer och varför? För fruntimmersveckan tjatas det om varje sommar – som om det är något märkvärdigt med sex kvinnonamn i rad i almanackan, men det är långt ifrån rekord i genussammanhang. Mer om det senare.

Veckan historiskt?
Fruntimmer låter ålderstiget. Och det gäller veckan mellan 18 och 24 juli för detta. Det kommer sig av att alla dagar utom en är det kvinnor som har namnsdag. Faktum är – att veckan börjar med att Fredrik har namnsdag 18 juli, sedan tillägnas följande sex namnsdagar uteslutande kvinnor: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Att Fredrik fick komma med i gänget var för att det behövdes en extra dag för att göra veckan fulltalig. Sju som vi vet.

Fruntimmersveckan började både i Sverige och Finland ta form under medeltiden, då man firade fyra kvinnliga helgon: Sankta Margareta av Antiochia (20 juli), sankta Praxedis (21 juli), sankta Maria Magdalena (22 juli) och sankta Christina av Bolsena (24 juli). År 1698 tillkom Sara 19 juli (efter Abrahams hustru), och 1755 togs Praxedes bort 21 juli, till förmån för Johanna, som tidigare haft namnsdag 15 december.


Det första skriftliga belägget för fruntimmersveckan är från 1870. Själva benämningen ”fruentimret” finns belagd sedan 1560, då i betydelsen frustugan, kvinnogemaket. Det kom sedan att användas om alla kvinnor boendes i frustugan och hovfruntimret var lika med alla damer i den kungliga uppvaktningen. I slutet av 1700-talet kallades även enskilda förnäma kvinnor för fruntimmer. Så fint var det då?

När Sverige efter Finska kriget förlorade Finland till Ryssland 1809, började namnsdagskalendrarna utvecklas olika. År 1827 togs sankt Apollinaris av Ravenna bort från 23 juli och ersattes med Emma i den svenska namnsdagslängden, för att hedra det svenska kronprinsparet Oscar (I):s och Josefinas andra barn, som föddes detta år och som skulle heta Emma om det blev en flicka, enligt kronprinsessan.

fruntimmusiicDet blev dock en pojke, Prins Gustaf, men Emma infördes ändå på det datumet och det blev sex kvinnonamnsdagar i rad. Enligt Svenska Akademiens ordbok dök ordet ”fruntimmersveckan” först upp 1870 i F. Tholanders tillägg till Anders Fredrik Dalins Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), vilket tyder på att det då var ett accepterat begrepp.

I Finland plockades Apollinaris bort från 23 juli först 1868, men ersattes där med det mer ryska flicknamnet Olga. Sedan skedde ytterligare en ändring 1929 i den finska namnsdagslängden, då Fredrik ersattes med flicknamnet ”Riika” (kortform av Fredrika) den 18 juli, vilket 1950 ändrades till den vanligare stavningen ”Riikka”.

Fruntimmersveckan, tidigare även benämnd flickveckan.
Så den manliga motsvarigheten? Namnforskarna brukar kalla den gubbtian och det är den mellan Lucia och Eva, tio dagar – inte ett kvinnonamn så långt ögat når. fisande

Bondepraktikan?
Enligt den gamla bondepraktikan är denna vecka lite extra regnig, även med svenska sommarmått mätt. Och regnig är den, eftersom den infaller under den nederbördsrikaste delen av året.

Men det är inte sommarens regnigaste vecka: enligt SMHI:s statistik är den sista veckan i juni och den första i augusti värre. Ja, semesterfirare har koll! 🙂

Enligt Finlands meteorologiska instituts statistik infaller helt regnfria fruntimmersveckor i medeltal en gång på tio år, och lika många regniga fruntimmersveckor, då det regnar under alla sex eller sju dagarna. I medeltal regnar det under tre eller fyra av fruntimmersveckans dagar. Exempel på år där fruntimmersveckan varit helt regnfri i Sverige är 1901, 1947, 1955 och 1959.

Nu vet ni om detta fenomen! Dags byta namn? 🙂

Källor:
dn.se
sv.wikipedia.org
aretrunt.se
aftonbladet.se
unt.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,