Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden.


Lämna en kommentar

Vad betyder – bättre med en fågel i handen än tio i skogen…

enfagel

Nog har jag funderat på ordspråket och vad det betyder. Märkligt nog vet man faktiskt ej vad det kommer utav, men någon sa nog någon gång detta lätt kryptiska och det följde med. Men vad som finns ska jag återge.

Jag läste en man som ansåg att, ”vad menas med det? Bättre en fågel i handen än tio i skogen.`Vem vill ha en fågel i handen? Fåglar är äckliga och som man inte vill ha i handen. Lite magstarkt väl?”

Vi vet det betyder att det kan vara bättre att ha lite grann som man verkligen är säker på att man har, än mycket som man bara hoppas på att få.
Vi märker att det är äldre, vem räknar i fåglar? Skog? 🙂

feding-by-Hand

Bibeln?
”Bättre ett ärligt nej än ett falskt ja”( jämför Ordspråksboken 27:6: ”Vännens örfil är ärligt menad, fiendens kyssar vill bedra”). Liknande.

Det finns även en fontän med detta namn. Bättre en fågel i handen
Fontän i Lidköping av Walter Bengtsson.

Den föreställer en av Bengtsson fantasifulla figurer i en öppen hand. Runt skulpturen sprudlar vatten sommartid. Konstnären utförde en mängd offentliga skulpturer och var verksam som skulptör, målare och grafiker. Walter Bengtsson 1927-1998.

fontana

Bättre en fågel i handen, 1970
– Älvgatan, Lidköping.

På engelska?
A bird in the hand is better than ten in the forest.

faglarhedlblogg

Andra uttryck om fåglar:

Fri som en fågel
Äta som en fågel.
Även en blind höna kan finna ett korn.
Södergök är dödergök, västergörk är bästergök, östergök är tröstergök, norrgök är sorggök.

Det är tur att vi har gravitation, för annars skulle fåglar som dog stanna kvar i skyn och förvirra alla jägare.

Källor:
runeberg.org
larare.at
tyda.se
vastsverige.com
livet.se

Annonser


Lämna en kommentar

Din knickedick, ord som göteborgare förstår, men andra…?

knickedick1

Ordet knickedick först är lätt förklara, men ej resten 🙂 Skämtsamt, slang, som i kuf, en märklig person. I Göteborg, som jag tror det kommer ifrån, sade man på 1950-60-talet ordet som slang, men det lät mer som – ”kneckedeck”, men vår dialekt.

Ord är bra veta vad de betyder, men trevligt veta hur de kom till. Man använde det lite som ”en velepelle”. En slarvig typ. Men tydligt då, knickedick är en småjönsig person, pellejöns (som kommer från cirkusens clowner).

Synonymer kan även vara: dummer, en tokstolle, fånig, småkorkad eller klantig person. En person med ovanan att dra vitsar ständigt och jämt räknas också in. Ursprung skrivs inte om förutom götebosskt…

Lätt nedsättande benämning för någon som kanske inte är helt kompetent på det han eller hon gör. Eller i skrift:
– Hörde du om Pelles köksrenovering? Fuktskador direkt, vilken jäkla knickedick!

Annat för ordet?

knickedick

Knickedick 2 med underrubriken: Sluskar och rosenblad – grimascher om en stad, hade premiär i oktober 1966 på Lilla teatern, Stockholm. Regi och komposition: Lia Schubert. Texter: Cornelis Vreeswijk. Musik: Cornelis Vreeswijk/ Georg Riedel och Cornelis med flera på scen, som Ann-Louise Hanson.

Det fanns en valack, en varmblodig travhäst med namnet Knickedick, född 1967.

Det finns även som alias, föreningar som i ex. Arrangörsföreningen Knickedick i Norrköping.

Känner du någon knickedick, skriv 🙂

knickedick22

Minns – meningen: en annorlunda person, en lite knepig person, konstig person, fast på ett positivt sätt, lite skämtaktigt! Dummer, flane (götebosskt), konstig typ, idiot. Den där knickedicken. Både gött och dumt. Slang.

Källor:
slangopedia.se
sv.wiktionary.org
travsport.se
nostalgorama.blogspot.com
zenzationella2.rssing.com


Var det var bättre förr, jämfört med nostalgi…?

bilar

Fick en fråga en gång om att – var det bättre förr – och dess ursprung, vilket jag ej funnit. Uttryck av ”det vardagliga slaget” verkar svårt finna ett ursprung till. Nostalgi blir dock lite som att vi minns det som var bättre förr? En light analys 🙂

Vi vet: nostalgi kommer av grekiskans nostos, hemkomst, hemresa och algos, smärta, lidande, som betyder – längtan efter ett ofta idealiserat förflutet. Det goda som varit? ”It was better before.”

Begreppet myntades ursprungligen år 1678 av den 19-årige schweiziske läkarstudenten Johannes Hofer som en medicinsk diagnostisk term för sjuklig hemlängtan. Det vet man! Det beskrev då den ångest som schweiziska legosoldater kände när de levde utomlands under långa perioder. På engelska heter det – nostalgia.

nostaölgii

Motsatsen till nostalgi blir – ”inte känna lust för något som varit.” Och vissa krigsveteraner från det Amerikanska inbördeskriget (1861–1865) som förmodligen led av vad vi idag skulle kalla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) fick diagnosen att de led av nostalgi.

”På 1600- och 1700-talen ansågs nostalgi vara en allvarlig och ibland dödlig sjukdom. På den tiden var det unga soldater – som låg i krig långt hemifrån – som led av nostalgi.

Var det bättre förr?
”Fick tankar om att när man förr gick till tandläkaren. Det gjorde förskräckligt ont att laga hål. Bedövningsmedel var inte påtänkt. I en bemärkelse är allting bättre nu än det var förr. Människor är friskare och lever längre, livet är bekvämare, vi behöver inte anstränga oss så mycket, vi är rikare, maten är mer varierad och godare och så vidare. I alla de avseenden som relativt enkelt kan mätas och redovisas i en tabell tror jag att det är bättre nu än förr.” (x)

Michael B. Tretow – Det var bättre förr (HQ)
https://www.youtube.com/watch?v=1N3Gze0EOLE

När man läser folks tycken – så tycker många att sammanhållningen var bättre förr, man hade öppna dörrar hemma, men negativt var att mycket av det tekniska i många sammanhang ej nått en sund nivå – och fattigdom anser många skapade gemenskap. Kanske i viss mån?

Idag är nostalgi även ett begrepp inom mode och form, som ofta sammanfaller med ordet retro. Nostalgia_Classi

År 2016 kunde man läsa att enligt en amerikansk studie ansåg bara sex procent att världen blir bättre. De allra flesta av oss tror att den håller på att falla samman.

Men det finns också optimister och någon gång då och då dyker det upp någon som hävdar att det inte var bättre förr. / Klurigt dilemma. Bra och dåligt, då och nu?

Kan det vara såhär?
”Nostalgi är, som någon uttryckte saken, ”historia befriat från alla skuldkänslor”. Vilket är vad som gör känslan så njutbar. Vi kan stryka rasismen, sexismen, tristessen, provinsialismen, fegheten och korruptionen och bara minnas det vi i dag känner att vi saknar. Bra tänkt... 🙂

Källor:
detgodasamhallet.com (x)
youtube.com
norran.se
sv.wikipedia.org
aftonbladet.se
thefreedictionary.com


Allt om – uttryck, idiom, anekdot, ordstäv, truism eller aforism – vad är vad…?

ordspr

Vi läser och skriver, ofta möter vi ord som är svåra skilja åt som i grupper. Vad är skillnaden på ett ordspråk, uttryck, idiom och ex. anekdot. Lär dig skillnaderna, några lär vi minnas. 🙂

Ordspråk?
Ett ordspråk (äldre lat. namn adagium) är en form av kortfattad och folklig sentensdiktning, en språklig enhet, som du använder i oförändrad form. De kan inte böjas, möbleras om – du använder dem som de är helt enkelt. Ordspråk, i ordets äldre betydelse, är alltid högtidliga, allvarliga, filosofiska, etc, medan många nyare former av ordspråk har tillkommit. Bättre en fågel i handen än tio i skogen. Finns det hjärterum finns det stjärterum. Cave canem – ”Akta dig för hunden”, var en ofta förekommande inskrift vid ingången till fornromerska hus.

Talesätt?
Talesätten – är ordspråkens motsvarighet, med den skillnaden att du oftast formar om dem så att de blir smidigare och lättare att oförmärkt smyga in mitt i en mening. Du kan böja dem, stoppa in personnamn, ändra tidsform, utelämna delar av dem eller helt enkelt göra vad du vill med dem. Politiker är som krokodiler, stora i käften men saknar öron. (Ett modernt ordspråk av okänt ursprung som inte kräver någon närmare förklaring.) Engelskt? As right as rain. Vad betyder det? Perfekt!

Idiom?
Ett idiom – är en språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Att något är idiomatiskt innebär att det är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. En dialekt där betydelsen inte framgår av de enskilda ordens betydelser, t.ex. ”byta fot”, ‘plötsligt ändra åsikt’. Både hängslen och livrem. Bära hundhuvudet. I mörkaste Småland.

ord

Ordstäv?
Ordstäv (eller Wellerismer, som de också kallas), böjs inte. De består av ett inledande citat, och sedan en kommentar som ofta ställer situationen på sin spets, eller vänder den på ett humoristiskt sätt. Ett ex. ”Ombyte förnöjer, sa gubben när han kysste frugan”. Namnet ”wellerismer” är uppkallat efter Samuel Weller i Charles Dickens roman ”Pickwick­klubben”. Han älskade att strö ordstäv omkring sig. Wellerismernas främsta vapen är humorn, de är alltid skämtsamma, satiriska, tvetydiga och tankeväckande. De saknar den högdragna profil, som de vanliga ordspråken har. Mycket väsen för lite ull, sa käringen som klippte grisen.

Citat, aforism?
Citat och aforismer är en annan sorts – ordspråk. Dessa är bevingade ord som har uttalats av någon känd, ofta gällande livet och dess vedermödor. De återspeglar ofta den inre kamp som utspelas i smyg inom varenda en av oss. Enligt Magnus von Platen, som drivit en omfattande aforismforskning, skrev drottning Kristina under sina sista år i Rom inte mindre än 1300 aforismer. Hon lär inte ha haft så mycket tid över till annat, kan man tänka. En aforism är ett kort och kärnfullt uttryckt förhållningssätt. ”En aforism är en roman på en rad” – Leonid S. Suchorukov. / Ett annat ord för aforismer är maximer.

Bevingade ord?
Bevingade ord – jämför ovan – är i tal och skrift allmänt använda uttryck och talesätt, som kan föras tillbaka till en bestämd skrift eller bestämd person. Uttrycket förekommer ofta hos Homeros, men vann vidare spridning i modern tid sedan Georg Büchmann (död 1884) 1864 utgivit verket Geflügelte Worte.

Parodi?
Parodier är människans hämnd på alla andra former av ordspråk. Här förvränger man innehållet så att det blir retfullt, komiskt, lekfullt – eller allt på en gång.

Ordlek?
Ordlekar är en annan, ganska lättförståelig men diffus grupp som påminner om parodierna. De är menade att misstolkas vid första anblicken, och därigenom inte ett dugg roliga. Vad som är roligt med den får du faktiskt lista ut själv.

ordsprak

Truism?
Truismer är en benämning på ordspråk som är sanna och simpla, t.ex. ”Hellre rik och frisk än sjuk och fattig”, ”Ju enklare, ju simplare” och ”Det är fler vardagar än söndagar i veckan”. Dessa måste tolkas symboliskt för att få någon mening, t.ex. det sista som att man ska arbeta mer än vad man ska vila sig, d.v.s. veckodagarna är arbetsdagar och söndagen anspelar på bibelns vilodag.

Liknelser?
Liknelser – eller analogi inom den vidare kategorin bildspråk är en retorisk liknelse mellan två begrepp där jämförelseledet utgörs av något av orden ”som” eller ”liksom”. Darra som ett asplöv. Hög som ett berg.

Metafor?
Metaforen är ett bildligt uttryckssätt där ett begrepp tillfälligt byts ut mot ett begrepp som liknar det ursprungliga begreppet. Likheten är beroende av sammanhanget och metaforer fungerar därför endast då lyssnaren har tillgång till sammanhanget. Även förolämpningar såsom mansgris, skata, skräcködla, luspudel, stolpskott, snedseglare med flera är exempel på metaforer.

Allegori?
Allegori är ett konsekvent genomfört utbyte av ett egentligt budskap mot en metafor. En allegori är en berättelse eller bildframställning vars olika detaljer har en dold innebörd, som dock kan tolkas relativt entydigt. Typiska exempel på allegorier är fabler och de liknelser som förekommer i Bibeln. I modern tid har allegorier ofta använts för att skriva politisk satir.

Anekdot?
Anekdot – gr. an, nekande, ekdotos, utgiven, är en kortare, ofta humoristisk, redogörelse av en händelse, vanligen med någon form av slutpoäng. Det är en kort och uddig berättelse om en mer eller mindre märkvärdig tilldragelse eller om ett karaktärsdrag, ett träffande yttrande, en egenhet hos en person eller just själva tinget kopplat till berättelsen.

Nu vet du mer. Avslutar med några – svenska idiomatiska uttryck.
Född i farstun – En obegåvad, tafatt eller ointelligent person. Ofta som förtydligande om någon person som i en första anblick verkar småkorkad men som tvärtom är mycket begåvad; ”Han/hon är inte född i farstun precis” det vill säga mycket begåvad.

mjolk

Född med silversked i munnen. – Att få allt serverat för sig. Rika föräldrar som ordnar allt.
Följa någon hack i häl – Följa efter någon tätt i hälarna. Egentligen sammanställning av två liktydiga ord som ”väder och vind”. ”Hack” är tyska för ordet häl.

För allt smör i Småland – inte till något pris som helst, på inga villkor.
För allt vad tygen håller – I full fart, med all kraft. Tygen avser seldonen för en häst. Från tyskans; Was das Zeug hält. Känt i skrift sen 1675 i ett brev av ryttmästaren M.G. Willemsen.

För egen maskin – Utan någon annans hjälp.
För fulla muggar – Med väldig fart.

Obs det är svårt, men lär dig några av dem så är du på säker mark.  Lev väl ❤

Källor:
sv.wikipedia.org
livet.se
minnenasjournal.nu
ef.se


Streck i räkningen kan drabba oss alla, vad betyder det och …?

streck

Uttryck förstår man inte alltid vad de kommer ifrån, vad de betyder? Ett halvknepigt är kanske – streck i räkningen.

Streck i räkningen är ett så kallat idiom, ett uttryck vars innebörd inte framgår av ordens betydelse. Finns en mängd utav och ordet streck, sträck används mycket.

Betydelsen?
Att göra ett streck i räkningen handlar om att man genom att stryka över något gör det ogiltigt, ett oväntat hinder. ”Vädret var ett streck i räkningen för våra helgplaner.” ”En variant är att man – omintetgör helt enkelt någons planer.” Vanliga konstruktioner: göra ett, sätta ett, något är ett streck i räkningen.

streckprotok

Historik?
Det finns belägg för att uttrycket använts redan under 1700-talet. Ett av de tidigaste citaten är från 1810 och handlar om när vi bytte kungahus från Vasa-ätten till Bernadotte-ätten: ”Kronprinsens (det vill säga Karl Augusts) död var ett förskräckligt streck i alla ädelsinnades räkningar”.

Tyskan?
Uttrycket finns även i det tyska språket – Einen Strich durch die Rechnung machen.

Nu vet du betydelsen och bakgrunden.

Källor:
expressen.se
sv.wiktionary.org
mediesprak.fi
synonymer.woxikon.se


Varför går ränderna aldrig ur…? Ens i regn…?

randig

Uttrycket har vi alla hört och även zebrorna har nog funderat över detta. Men – detta med att ränderna ej går ur – är ett ordspråk som ungefär betyder att gamla vanor och beteenden är svåra att ändra.

Zebrans ränder innebär så fritt – att det alltid finns något kvar av en persons ursprung, tidigare liv eller verksamhet. Liknande är att – ränderna sitter i eller vissa ränder går aldrig ur.

Ett spanskt ordspråk på samma tema lyder ”hur mycket korpen än tvättar sig blir den aldrig vit”. Samma ämne förekommer i sagan om Zebran som ville vara en häst.

Zebra

Citatet: Zebran är ett randigt djur ränderna går aldrig ur har av många felaktigt tillskrivits Falstaff Fakir vilket är felaktigt. I Pelle Holms bok Bevingade ord kan man läsa följande:
Zebran är ett randigt djur ränderna går aldrig ur – skrev Ernst Meyer i sin: // A-B-C-bok dem klokom till förnöjelse och dem enfaldigom till lärdom//

Ramsan ingår i sin tur i det litterära arvet där Gunnar Wersén i Kalle Klätts ABC (1946) byggt vidare och har formen:

”Zebran är ett randigt djur,
ränderna går aldrig ur”
för dom är utav en sort,
som ej ens kan tvättas bort.

Thore Skogman – Ränderna Går Aldrig Ur
https://www.youtube.com/watch?v=ILd4bA5DYws

Randigt som klädsel och hos djur?
Randigt hos insekter och ormar är ju varselfärger som representerar fara. Getingens gul- och svartrandiga kropp är ingen tillfällighet. Anledningen till varför zebran har sina ränder har dock länge diskuterats. Flyta in på savannen bland buskage?

rander

Randiga kläder är för oss är vanliga och moderna. Svart-och vitrandiga tröjor liksom blåvit-randiga är till och från moderna. Men randigt har inte alltid varit på modet. Genom tiderna har randigt ofta varit ytterst problematiskt för bäraren. Randiga plagg har sedan länge burits av slavar, tjänstefolk och straffångar. Sämst rykte hade mönstret på medeltiden då det förknippades med utfrysta och fördömda individer.

I ett flertal sydeuropeiska städer tvingades prostituerade och narrar bära randiga plagg för att inte förväxlas med vanliga hederliga medborgare. Dessutom brukade djävulen skildras med hjälp av attribut som behornat huvud och en randig, fläckig hud. Mönstret har länge levt kvar som en arketyp eller kod för att skildra lägre stående eller tvivelaktiga figurer.

Idag har vi släppt de tankarna och använder mest det vi vill  🙂

Källor:
sqata.se
de.wiktionary.org
djur.cob.lu.se
youtube.com