Denna grupp kan man ta fel på och andra, men innu, tidigare känd som Naskapi-Montagnais-indianerna, är ett algonkisktalande folk vars hemland (Nitassinan) är den östra delen av Quebec-Labrador-halvön. Innuindianerna var traditionellt fiender med inuiterna.
Betydelse och försörjning?
Ordet ”Innu” betyder ”människa”, och Innu-språket kallas ”Innu-aimun”. Det finns mellan 15 000 och 20 000 innuindianer (2003). Deras jägar- och samlarsamhällen, uppbyggda kring deras byar av djurskinnstält, har funnits i området i flera tusen år. Traditionellt har de försörjt sig på renjakt, och för innu är renen av stor kulturell betydelse.
De talar två språk som kallas montagnais och naskapi. Deras språk, innu-aimun, talas över hela Nitassinan, vårt vackra land, med vissa dialektala skillnader.
Religion?
Deras traditionella religion bygger på samklang mellan människa och natur.
Nutid?
I dag har innufolket det svårt, så svårt att de har försökt anmäla den kanadensiska staten för kulturmord. Alkoholism, narkotikamissbruk och våld i hemmet är utbrett och självmord har i vissa innusamhällen nästan blivit en epidemi. Mellan 1990 och 1997 begicks i genomsnitt 178 självmord per 100 000 invånare i Davis Inlet, Labrador – tolv gånger genomsnittet i Kanada.
Vem äger landet?
Innu har aldrig officiellt avträtt sitt land till Kanada. Sedan 1950-talet har Kanadas regering och den katolska kyrkan försökt ”civilisera” innufolket och förmå dem att överge sitt nomadiska liv och bosätta sig i permanenta läger.
Survival International menar att den kanadensiska politiken strider mot internationella lagar och hindrar innufolket från att leva enligt sina traditioner. Man drar till och med paralleller med hur Folkrepubliken Kina behandlar folket i Tibet.
Kultur?
Sedan 1980-talet har Innu-aimun haft betydande exponering i populärkulturen i Kanada och Frankrike på grund av framgångarna för rockmusikbandet Kashtin och senare solokarriärer för dess grundare Claude McKenzie och Florent Vollant.
Populära hitlåtar med Innu-språkiga texter har inkluderat ”Ish-kuess ”(”Girl”), ”E Uassiuian” (”My Childhood”), ”Tipatshimun” (”Berättelse”) och i synnerhet ”Akua tuta” (”Ta hand om dig själv”),. Texterna till Akua Tuta finns på över 50 webbplatser, vilket gör detta till ett av de mest tillgängliga textstyckena som är skrivna på något nordamerikanskt språk.
Florent Vollant har också framfört flera välkända julsånger till Innu i sitt album Nipaiamianan från 1999.
Källor:
sv.wikipedia.org
heritage.nf.ca
gov.nl.ca.
en.m.wikipedia.org
Blogginlägget nedskrivet 22/3-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.