Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, Klockan 09 – Måndag, onsdag, fredag och lördag! 2560 st inlägg. OBS! COVID-19 DISTANS!


Lämna en kommentar

Ännu finns massor av småmynt ute i världen, en guarani värd mindre än ett öre….?

utlguarani

Pengar som i mynt och sedlar används världens runt. Som yngre lärde man sig att på semesterresor utomlands så var värdet ofta lågt på landets småmynt. Hur ser det ut idag, en lista men baserad på ett urval som bara är som jämförelse, det finns alltför många mynt, men detta är nutid. Minns våra ettöringar och tvåöringar 🙂

En amerikansk dollar är lika med – 8,56 (8,54) svensk krona, avläst 11/4-21. En US penny (öre) är en valutaenhet som motsvarar en hundradel av en amerikansk dollar. Det har varit den lägsta fysiska enheten i amerikansk valuta sedan halva centen avskaffades 1857.


Beräknat skulle den då vara värd drygt 8 öre. USA s encentmynt (symbol: ¢), ofta kallat penny, är en valutaenhet som motsvarar en hundradel av en amerikansk dollar. Den första amerikanska centen producerades 1787, och centen har utfärdats främst som ett koppar- eller kopparpläterat mynt under hela dess historia. Jämför, lika cent/penny.

Krångligare – en penny är värd 1 cent. En nickel är värd 5 cents. En dime – är värd 10 cents. En quarter är värd 25 cents. Varför göra saker enkla? 🙂


Ta bort valutor?
Demonetisering är att avskaffa en valutaenhet sin status som lagligt betalningsmedel. Det inträffar när det sker en förändring av den nationella valutan: Den nuvarande formen eller formerna av pengar dras ur cirkulationen och går i pension, ofta för att ersättas med nya sedlar eller mynt. Ibland ersätter ett land helt den gamla valutan med ny valuta. Motsatsen till demonetisering är remonetisering, där en betalningsform återställs som lagligt betalningsmedel.


Räkna själv på mynt med lågt värde:

utlBangladeshs paisa.

Det är inte förvånande att listan inte kryper av ekonomiska kraftpaket. En enda amerikanskt penny (värd cirka 8 öre) skulle man kunna köpa 79 av Bangladeshs minsta mynt, paisa, bilden över. Samma penny kan ge dig 132 nordkoreanska chon eller 325 tanzaniska femcentmynt -även om de är sällan använda och mer svårfunna.


”I Tanzania är det osannolikt att det fem-centmyntet finns i omlopp eftersom det bokstavligen inte kan köpas någonting av det”, berättade Emanuel Boaz från Tanzanias centralbank till BBC. ”Det minsta du förmodligen hittar på gatorna är 20 cent och du kan köpa en massa spenat på den lokala marknaden för detta.” Titeln på det minsta värdefulla myntet i världen går till Uzbekistans encentmynt, tiyin, varav 1 999 behövs för att motsvara en enda amerikansk penny, konstaterar BBC.

På den listan är också Madagaskars två-iraimbilanja-mynt, värt bara 1/5 av en amerikansk penny. Enligt FN är Madagaskar ett av endast två länder i världen med ett icke-decimalbaserat valutasystem; två-iraimbilanja-myntet är värt två femtedelar av öns grundvaluta, ariary.


Man kan undra varför sådana nästan värdelösa mynt förblir i omlopp, men svaret kommer naturligtvis tillbaka till pengar. The Economist rapporterar att Kanada förväntas spendera 7,3 miljoner C $ bara 2013 för att samla in gamla pennies. Ett sådant åtagande är för dyrt och mödosamt för länder som Tanzania, som föredrar att ”vänta på att mynt naturligt faller ur omlopp”, rapporterade BBC. Förresten, om du undrar om det mest värdefulla enskilda myntet i regelbunden cirkulation är det det japanska myntet på 500 yen, som för närvarande är värt cirka 5,43 dollar, enligt Japan Today.

Min egen lista på speciella mynt och låga värden, börjar med lite högre som jämförelse.


Perus Nuevo sol är den valuta som används i Peru i Sydamerika. Valutakoden är PEN. 1 nuevo sol = 100 centimos.
2,35 kr värd, så 1 centimos bör vara värd cirka 0,023 kr.
Brasiliansk real är värd 1,54 kr, mer än vår krona.

Marockansk dirham  0,95 kr.
Sydafrikansk rand 0,59 kr.
Mexicansk peso 0,42 kr.
Tjeckisk koruna 0, 39 kr.

utlThailänsk baht1

Thailänsk baht 0,27 kr. Bilden ovan.
Uruguayansk peso är den valuta som används i Uruguay i Sydamerika. Valutakoden är UYU. 1 Peso = 100 centésimos. 0,194 kr. En centesimos cirka 0,019 kr.
Indisk rupie 0,11 kr.

Argentinsk peso är den valuta som används i Argentina. 0,09 kr Valutakoden är ARS. 1 peso = 100 centavos.
Japansk yen 0,08 kr

Nu smått:
Ungersk forint 0,03 kr.
Sydkoreansk won 0,01 kr.

Chilensk peso används i Chile i Sydamerika. 0,012 kr. Valutakoden är CLP. 1 Peso = 100 centavos. Valutan infördes 1817 men ersattes 1960 av Escudo för att återinföras 1975.

Colombiansk peso är den valuta som används i Colombia i Sydamerika. Valutakoden är COP. 1 Peso = 100 centavos. Valutan infördes 1837 och under åren genomgått en rad devalveringar. 1 Colombiansk peso är lika med 0,0024 svensk krona. 1/5 öre 🙂

Lägsta funna av mig utöver ovan:
Guarani är den valuta som används i Paraguay i Sydamerika. Valutakoden är PYG. 1 guarani = 100 céntimos. Valutan infördes 1944 och har sitt namn efter en inhemsk indianstam. Den ersatte den tidigare peson och har under åren genomgått en rad devalveringar. 0,0013 kr. Bilden överst.

Man kan finna en massa mynt, mycket länder har småvalutor, men ett axplock för att se vilken skillnad som föreligger. 🙂

Källor:
valuta.se
en.m.wikipedia.org
huffpost.com
sv.wikipedia.org
geographylists.com
sv.valutafx.com
valutaomvandlare.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 17/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Lämna en kommentar

Hur tolkar du att 42 är svaret på livets och universums gåta enligt – Liftarens guide till galaxen?

42ring

Alla älskar olösta mysterier. Filosofiska tankar har skapats av en författare vid namn Adams, som var en humorist som ofta skrev med kravet att bli klar innan deadline. Vilket han älskade. Detta resonemang om talet 42 har skapat frågor som man kan se som spännande eller le åt. Han har i en bok nämnt talet som väldigt speciellt. Läs!

Svaret är 42, men hur lyder frågan? Ja, enligt författaren Douglas Adams får vi ett svar utan fråga. Vad som började som en radiopjäs 1978-1980 blev en del av sci-fi- och nördkulturen i form av fem böcker (samt en postumt utgiven sjätte spinoff), spel, tv-serier och en film – och kulten kring siffran 42 lever vidare.

42douglasadams

Vem var mannen Adams?
Douglas Noel Adams, född i mars 1952 i Cambridge, Cambridgeshire, död i maj 2001 i Montecito, Kalifornien, var en brittisk författare, manusförfattare, essäist, humorist som i satiriker och dramatiker. Adams är främst känd för det humoristiska science-fiction verket ovan, även de två böckerna om den holistiske privatdetektiven Dirk Gently.


Boken?
Liftarens guide till galaxen (engelska: The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy) är en historia som återberättats i minst sju olika medier. Den började som en radiopjäs 1978 och handlingen kretsar kring jordbon Arthur Dents äventyr i universum och senare även i multiversum. Mot slutet av boken avslöjar superdatorn Deep Thought att svaret på den ”stora frågan” om ”Liv, universum och allt” är ”fyrtiotvå”.

Det visar sig senare att planeten jorden enbart är ett experiment för att hitta ”den yttersta frågan om livet, universum och allting”. Svaret är 42, men frågan kan inte existera i samma universum som svaret. Om man inte förstår svaret på en fråga, behöver det inte vara svaret det är fel på, det kan lika gärna vara frågan som är felställd, konstaterar berättaren i boken. Det händer allt mer osannolika saker i fortsättningen på berättelsen, som kan vara lite snårig på sina ställen då det pågår en del parallellhandlingar. Böckernas ”berättarröst” kommer in och förklarar olika skeenden som mer eller mindre (oftast mindre) för handlingen framåt.


Om talet 42 och dess hemligheter?
Svårt för den vetgiriga?
”Fyrtiotvå är ett katalanskt nummer. Dessa siffror är extremt sällsynta, mycket mer än primtal: endast 14 av de förra är lägre än en miljard. Katalanska nummer nämndes först, under ett annat namn, av den schweiziska matematikern Leonhard Euler, som ville veta hur många olika sätt en n-sidig konvex polygon kunde skäras i trianglar genom att ansluta hörn med linjesegment. Början av sekvensen ( A000108 i OEIS) är 1, 1, 2, 5, 14, 42, 132 …. Det n: e elementet i sekvensen ges med formeln c ( n ) = (2 n )! / ( n ! ( n + 1)!). Och precis som de två föregående sekvenserna är siffrans densitet noll vid oändligheten.

Katalanska nummer är uppkallade efter den fransk-belgiska matematikern Eugène Charles Catalan (1814–1894), som upptäckte att c (n) är antalet sätt att ordna n par parenteser enligt de vanliga reglerna för att skriva dem: en parentes stängs aldrig innan den har öppnats, och man kan bara stänga den när alla parenteser som sedan öppnades är själva stängda.” Puh. Det finns en mängd liknande beräkningar.


Om talet i olika sammanhang?
42 (fyrtiotvå) är det näst lägsta talet som har tre olika primfaktorer, och därmed är ett sfeniskt tal.
I bibeln får det första av odjuren i uppenbarelseboken en mun som fick hålla på i 42 månader (Upp. 13:5).
Om solens strålar bryts ‘4’2 grader i vattnet bildas en regnbåge.
Ett maratonlopp är drygt 42 km långt.
42 är FBI-agent Fox Mulders lägenhetsnummer i TV-serien Arkiv X.
42 är numret på den första roboten som besöker Will Smith i filmen ”I, Robot”.

42kub

42 är ett av talen i den återkommande talserien 4, 8, 15, 16, 23 och 42 i tv-serien Lost.
42 är namnet på ett avsnitt ur säsong tre av den brittiska Science-Fiction tv-serien ”Doctor Who”. I avsnittet har the Doctor (tio, som spelas av David Tennant) och hans kompanjon Martha Jones 42 minuter på sig att rädda rymdskeppet de befinner sig i ifrån att krascha in i en sol.

En läsare, av flera, av boken tycker:
”Jag tolkar det som att svaret är oviktigt. Det är frågorna i sig som låter oss utvecklas.”

Eftersom en ”humorist” ligger bakom de ursprungliga tankarna kan man anta han ville skapa en reaktion av läsarna. I sig kan man hitta liknande saker om andra tal. 27-klubben kallas ex kända artister inom musiken som dött vid exakt 27 års ålder. Men studerar man det mer noga lär det vara lika många som varit 28 år…

Vill du plugga mer svårt och försöka lösa livets gåta? Här:
https://www.scientificamerican.com/article/for-math-fans-a-hitchhikers-guide-to-the-number-42/

Men lite mysterium är det, kanske skulle en Sherlock Holmes eller Kalla Blomkvist kunnat löst det?

Källor:
sv.wikipedia.org
forummag.fi
se.toluna.com
scientificamerican.com
realclearscience.com
fof.se
it-ord.idg.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – använd helst munskydd med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 9/5-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Är vår – FRB 121102: en radioblixt – från en avlägsen civilisation?

En ny serie radioblixtar som upprepas i ett mönster har upptäckts av astronomer rapporterar CNN. De korta pulserna av radiovågor återkommer var 157:e dag. Oj, aningen spännande för oss som tror på liv därute? Eller sunt förnuft säger vad?

Ja, tidigare har individuella blixtar bara synts en gång eller repeterats sporadiskt. Men tidigare i år hittade forskarna ett mönster av radioblixtar som återkom var 16, 35 dag som de kallar FRB 180916.J0158+65. Nu har de alltså hittat ytterligare ett mönster som kallas FRB 121102. 🙂

I mönstret så skickas radioblixtarna under 90 dagar och sedan följer 67 ”tysta” dagar. Det innebär att radiovågorna har en cykel på 157 dagar-161 dagar. Är det mystiskt? Detta var en genombrottsupptäckt i yttre rymdnyheter.


Denna blixt?

FRB 121102 är den första radioblixt som kunnat spåras tillbaka till sin källa som låg i en dvärggalax tre miljarder ljusår bort 2017. Studien publicerades på Monthly Notices of the Royal Astronomical Societyacademicoup.com
Oklart är var radioblixtarna kommer från, ett svart hål eller gigantisk stjärnas omloppsbana. Tusentals radioblixtar kommer från rymden varje dag – men dessa är intressanta…


Vi skärskådar fakta:
Astronomerna avslöjade att de hade fångat en rymdsignal som inte liknade något som forskare någonsin hade sett tidigare – och de vet fortfarande inte vad som orsakar det. FRB 121102 är den enda som har brutit ut mer än en gång, man upptäckte 15 pulser av radioenergi från ett objekt.

Lokaliseringen och karakteriseringen 2012 av FRB 121102, en av de tre upprepade källorna, har förbättrat förståelsen för källklassen. FRB 121102 identifieras med en galax på ett avstånd av cirka tre miljarder ljusår och är inbäddad i en extrem miljö.

Energi?
Vad som förstås är att de kan släppa loss enorma mängder energi – ibland lika kraftiga som hundratals miljoner solar – vilket är hur signalen kan nå vår galax trots att den är så långt borta.

Vanligtvis visas FRB bara en gång. Men signalen som studerades i juni känd som FRB 121102 fungerar annorlunda.

Energin är tillräcklig för att driva mänskligheten (vid den nuvarande fantastiska brännhastigheten) i tio biljoner år. Äldre än du och jag! Kom ihåg att mängden av den energi som påverkar Green Bank Telescope, som används av Berkeley-forskarna, var mycket mindre, än vad som krävs för att en myra skulle röra på ett ben.

Vidare?
Sedan Rajwades avslöjande har hans team fortsatt att övervaka aktiviteten i FRB 121102, som har återuppstått på deras radar som ett urverk.

Vissa forskare tror att FRB helt enkelt kan vara resultatet av en utstrålande neutronstjärna som kallas magnetar, men Rajwade hävdar att den specifika cykeln i FRB 121102 bevisar att FRB mycket väl kan komma från något annat – kanske utomjordingar.

Det ante mig!

”Att upptäcka en periodicitet ger en viktig begränsning för dess ursprung och aktivitetscyklerna kan argumentera mot en föregående neutronstjärna”, enligt Rajwade.

Det finns fortfarande mycket att upptäcka om FRB 121102.


Radioblixtar:
Man vet inte hur alla radioblixtar uppkommer men flera möjliga mekanismer har föreslagits, bland annat kolliderande neutronstjärnor eller omständigheter nära ett supermassivt svart hål som håller på att sluka gas i sin omgivning. Sannolikt finns det flera typer av radioblixtar som uppkommer på olika sätt, men en källa till radioblixtar är alltså magnetare, unga neutronstjärnor med extremt starkt magnetfält, såsom FRB 200428 som observerades 28 april 2020 från en källa i vår egen galax.

Dessa kan få utbrott som skickar ut gammastrålning, elektroner och positroner. De laddade partiklarna samlas i moln runt magnetaren. Vid nya utbrott kan det uppstå chockvågor i molnets yttre kant på ett sådant sätt att radioblixtar produceras. Jag vet att informationen är svår att förstå, men fascinerande.

Upptäckt?
Det är ett faktum att det, baserat på de flera dussin FRB som hittills upptäckts, uppskattas att tiotusen sådana sprängningar inträffar i hela kosmos varje dag. Den otroligt utbredda karaktären hos detta fenomen antyder starkt att naturen, inte intelligens, är orsaken till dessa kosmiska blixtar.

Kort om UFO från 2020:
”Detta år delade Pentagon med sig av tre uppmärksammade filmklipp som visar oidentifierade flygande föremål som befann sig ovanför amerikanska militärbaser 2004. Det bör emellertid påpekas att det inte finns några som helst bevis på att utomjordingar är inblandade, det kan lika gärna handla om avancerade drönare eller liknande.” Men vi läsare vet, eller hur? 🙂

Källor:
allthatsinteresting.com
sv.wikipedia.org
en.m.wikipedia.org
seti.org
omni.se
idg.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 17/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).