Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden.


Lämna en kommentar

Handikapp – om nya namn och vad är vad – samt eldsjälen Erik Ljungberg…

sylten

Vi vill väl, men lätt trampa i klaveret då många handikapp inte är sjukdomsrelaterat och orden om vad det betyder – vet vi den? Funktionsnedsättning är en term.

Socialstyrelsens definition av funktionsnedsättning är:
En funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur.

Och funktionshinder?
Socialstyrelsens definition av funktionshinder. Ett funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Ex. på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer.

Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. Termen handikapp har utgått helt – från Socialstyrelsens termbank och det avråds från att använda termen som synonym för funktionshinder.

stool

I övrigt, läser på: Utvecklingsstörning, förståndshandikapp eller begåvningshandikapp är när en människas kognition inte utvecklas normalt. Man har inte samma förutsättningar som andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. De medicinska uttrycken för utvecklingsstörning är mental retardation eller psykisk utvecklingsstörning. Utvecklingsstörning är en svårare form av inlärningssvårigheter. Det är de kognitiva funktionerna som påverkas, inte de känslomässiga faktorerna, kreativiteten eller den kroppsliga utvecklingen.

addadhd-art

Vi var många då med myror i baken, några i skolan kunde aldrig var stilla?
Nu vet man mer som ex. ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som utmärks av bristande uppmärksamhet och hyper- eller hypoaktivitet. Det finns tre varianter av ADHD: en som innebär att man har koncentrationssvårigheter och tenderar att vara inobservant på sin omgivning, en som innebär att man är hyperaktiv och impulsiv, och en som innebär att man har båda de tidigare nämnda sorternas svårigheter.

Namnet ADHD kommer ifrån DSM-IV, den diagnostiska manual som vanligtvis används för psykiska sjukdomar, och kallas i den svenska översättningen för ”Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet”. En diagnos liknande ADHD utan hyperaktivitet är Attention-Deficit Disorder (ADD).


Fann en eldsjäl som jag måste berätta om, en fighter var han. Erik Olov Ljungberg, född 1973 i Kungälv, död 2012 i Göteborg, som var en svensk aktivist, redaktör för FullDelaktighet. Gallerist, programmerare och egenföretagare. Han uppmärksammades bland annat för sitt engagemang för tillgänglig kollektivtrafik genom sin hemsida Västtragik. Sedan 13 års ålder var han rullstolsburen på grund av en muskelsjukdom.

erikl

Han började tidigt fundera över varför han inte skulle kunna delta fullt ut i samhället som alla andra – nyttja kollektivtrafiken, besöka biografen, gå ut på krogen. Han vände upp och ned på gamla synsätt och drog sig inte för att sticka ut hakan och vara obekväm.

2005 blev han tilldelad priset Stilpriset, Hjärter Ess med motiveringen:
”Erik Ljungbergs civilkurage gav honom Stilpriset, Hjärter Ess 2005. Han protesterar mot och synliggör diskriminering på ett roligt och intelligent sätt. För en organisation som Stil med handikappolitiska rötter är det viktigt att vassheten finns kvar, att man vågar sticka ut hakan. Det gör Erik Ljungberg och därför blev han den självklare vinnaren av Stilpriset, Hjärter Ess 2005.”

Som programmerare utvecklade han en rad verktyg, bland annat Aiai, som är ett administrativt verktyg på internet för personlig assistans. Han gick hastigt bort och var mitt uppe i aktiviteter. ‘

Det finns efter honom en stiftelse. ”Stiftelsens ändamål ska vara att i Erik Ljungbergs anda främja full delaktighet, icke diskriminering och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning.”

Källor:
Socialstyrelsens Termbank
autism.se
sv.wikipedia.org
erikljungbergsstiftelse.se
fulldelaktighet.nu
di.se

Annonser


Läkaren från USA, Walter Freeman, var lobotomins pionjär Del 3-3

freeman2

Avslutningen, en stark, där du får läsa av en som utsattes. En berättelse av en utsatt år efter operationerna: Howard Dully – som skrev boken ”My Lobotomy”, han fick gå igenom en lobotomi, 12 år gammal bara. I boken berättar han och belyser den man som utsatt honom för en av de mest brutala kirurgiska ingreppen i medicinsk historia. När Howard träffade mannen som skulle förändra hans liv för alltid, var han inte säker på vad man ska skulle göra med honom.

dollyopefter

Han var 11 år på den tiden och hade inte förstått vuxenvärlden som omgav honom, de beslut som fattats utan hans vetskap eller den djupgående inverkan som dr Walter Freeman skulle få. Istället, med ett barns ögon, märkte han de små fysiska egenheter hos denne – de runda glasögon, en speciell kostym, det väl trimmade pipskägget. Det fick honom att se lite ut som en beatnik”. Och pojken visste inte vad som väntade honom.

Howard var en tillbakadragen pojke som gillade ridning, sin cykel och han spelade schack. Han bråkade ibland med sin bror, lydde sina föräldrar – men stal godis från köksskåpen, busig. Han hade det struligt hemma och fadern tog kontakt med vården för att få hjälp, själv skyllde han på styvmodern som den som påverkat honom.

Så Howard kom till ett privat sjukhus i sin hemstad San Jose, Kalifornien. 16 december 1960 rullades han in i en operationssal och fick en serie elektriska stötar för att bli lugn. Det minns han, men resten är diffust. Howard vaknade nästa dag, hans ögon var svullna, skadade och han hade hög feber. Han minns en svår smärta i huvudet och obehag av sin särk från sjukhuset, som gapade öppen på baksidan. Han hade ingen aning om vad som hade hänt. Han skriver att han var som en zombie, han hade ingen aning då vad som skett.

Men han hade alltså utsatts för ett av de mest brutala kirurgiska ingreppen i medicinsk historia. En lobotomi och ingen, inte hans föräldrar, inte det medicinska samfundet eller statliga myndigheter, hade ingripit för att stoppa det.

Howard växte upp i en atmosfär av känslomässiga övergrepp och delvis vanvårdad. Han fick regelbunden misshandel och tvingades äta mat på egen hand. Freeman diagnostiserade honom som – schizofren.

leucotomes

Howard var hans yngste patient någonsin, och otroligt nog överlevde han. Idag finns bilder från den tiden eftersom Freeman spelade in så mycket. På en svartvit bild kan man se pojken ligga medvetslös, munnen hängande öppen. Spetsen på en 12 cm lång ishackare/ leucotome har tryckts djupt in i hans ögonhåla. Dr Freemans räkning för ett ingrepp var på 200 dollar.

Lobotomy

Citat från Howard i nutid (lever 2018, 69 år gammal).
”Jag skulle beskriva det som en känsla av förlust, som du har förlorat en hel del av ditt liv.” När han talar, dricker han ur en mugg med mjölk i snabbkaffet. ”Jag gillar hasselnötsmak på grädden i mitt kaffe – det gör livet värt att leva”, säger han, flinande igenom en enorm valrossmustasch. ”Min pappa sa att han bara träffat Freeman gång. Du möter en man en gång och du tänker låta honom köra spikar i din sons huvud?” frågar han, misstroget.

I många år efter lobotomin åkte han in och ut från mentalsjukhus, fängelser och tillfälliga boenden. Han var hemlös, drogberoende och alkoholist, en småskurk, med liten kunskap om hur man skulle leva normalt. ”Det är en situation som du ska bara gå igenom en gång i ditt liv och det är när du dör. Det kändes som ett skaft körts in i min hjärna och mitt huvud gick itu.”

Derek Hutchinson

En annan man, Derek Hutchinson, ovan, levde mars 2017 – genomgick en lobotomi 1974 – utan sitt samtycke, i händerna på kirurgen Arthur E Wall i närheten av Leeds. Till skillnad från Howard var Hutchinson vaken hela ingreppet, vilket en psykiater hade insisterat skulle bromsa hans aggressiva tendenser.

I Sverige gjordes lobotomierna med mer traditionella metoder. Från starten kring 1944 och till 1966 finns 4 050 lobotomier registrerade från de svenska sjukhusen.

Hutchininson:
”Jag vill förklara vad psykiatrin gjorde på en människa. Det dödade viljan att leva, viljan att le, det tog bort hur det är att vara en människa. Ord kan inte beskriva vad jag har förlorat i psykiatrins händer. Den verkliga galenskapen finns i psykiatrikern och hans metoder. Allt jag ville ha var frid, men de förstörde mitt liv. Vilka människor är de?”


Idag i vården sker på olika områden också övertramp, som gärna döljs. Fråga och kräv svar. Änglar finns inom alla områden, men det sker ännu ovärdig behandling, mest kring gamla och dementa. Och vilken politiker satsar på psykisk sjukdom, ett system man skrotade? Oavsett. Besök din anhöriga, se dig omkring…

birds

Källor:
mcmanweb.com
en.wikipedia.org
alltomvetenskap.se
collegeofphysicians.org
genealogypuzzlebox.com
encyclopedia.gwu.edu
guardian.co.uk
cchr.or

 


Läkaren från USA, Walter Freeman, var lobotomins pionjär Del 2-3

Egas Moniz

Freemans facit, om hans påverkan med denna behandling som gav – ett nobelpris till hans mentor Moniz, bilden ovan. Freeman höll register över 3 439 lobotomier han utfört under sin långa karriär. Han hade märkligt nog inte någon kirurgisk utbildning.

Freeman och Watts hävdade att 52 procent av deras första 623 operationer gav ”goda” resultat, men de kunde inte säga vad som utgjorde en förbättring. Totalt har lobotomier används på 40 000 till 50 000 amerikaner mellan 1936 och slutet av 1950-talet. Efter många års lobotomerande så växte dock kritiken, och obduktioner visade att många patienter avlidit av omfattande hjärnskador. Själv nämnde han också att ”en del fick lära sig gå på toaletten själva igen” efter ingreppet.

Walter Freeman nominerade sin mentor António Egas Moniz för Nobelpriset och 1949 fick Moniz priset i fysiologi och medicin. 1950 skildes kollegerna Freeman och Watts. Watts vägrade att vara med på den nya metoden, han tyckte en utbildad neurokirurg skulle utföra en sådan operation, men Freeman klarade sig själv. Han opererade på sitt eget kontor och ibland opererade han med vänster hand som omväxling.

Det påstås att han gjorde 25 lobotomier på en och samma dag, och en av hans assistenter lär ha klarat av 75 stycken. Han själv tog till andra metoder mot slutet som insulinchocker och ECT. Han hade också en privat praktik och var chef för laboratorier vid St Elizabeths sjukhus. Under åren skrev han även några böcker i ämnet.

Freeman var gift med Marjorie Lorne Franklin från 1924 (född 30 augusti 1892, död 21 april 1970). De hade sex barn: Marjorie Lorne Canter, Walter Jackson, Franklin, Paul, William Williams Keen (d.1946), och Robert Fitz Randolph (d.1969).

freeman2

Man har sökt i hans förflutna, läkarsläkt med vissa krav, hans fru var alkoholist och ett barn som han fick se dramatiskt dö på en campingsemester. Sonen hade böjt sig ned på toppen av ett vattenfall för att fylla upp sin flaska vatten när han förlorade fotfästet och föll över kanten, 11 år gammal. Detta påverkade Walter, men inget han ville tala om.

Freeman avled själv den 31 maj 1972, av komplikationer till följd av en operation för cancer vid 76 års ålder, fyra barn lämnade han efter sig. Fyra gick lite i hans spår, en av dem, Franklin, blev säkerhetsvakt dock och försvarar faderns verk samt berättar att han var ”en god fader till barnen”. Del tre, den sista om berättelser av ett par utsatta.

Källor:
mcmanweb.com
en.wikipedia.org
alltomvetenskap.se
collegeofphysicians.org
genealogypuzzlebox.com
encyclopedia.gwu.edu
guardian.co.uk


1 kommentar

Läkaren från USA, Walter Freeman, var lobotomins pionjär Del 1-3

jackn. 

Ur Gökboet, enormt bra.

Lobotimering var en riktigt otäck metod som infördes i psykvården.  Hur någon kommit på idén, jag kan tro att man från början naivt trott att det skulle dämpa ångest och psykisk sjukdom. Jag minns den utmärkta filmen Gökboet och – tyvärr är en del av handlingen lika aktuell idag, i vissa stycken. Alla delarna kommer i följd, idag, imorgon och övermorgon.

Längre ned kan du läsa om de som varit utsatta för ingreppet, hur de kände och – en del tror de blev zombies, men läs och lär. Åter till Walter, en lite uddig person, runda glasögon, speciell kostym, det väl trimmade pipskägget. Det fick honom att se lite ut som en beatnik…

freeman2

Walter Jackson Freeman II föddes 14 november 1895 och avled – 31 maj 1972. Han var en amerikansk läkare som specialiserade sig på lobotomi. Han var en medlem av American Psychiatric Association. Han växte upp som en privilegierad son i Philadelphia, Pennsylvania. Det medicinska intresset fanns i släkten, hans farfar var väl känd som kirurg i inbördeskriget. Hans far var också en mycket framgångsrik läkare, Walter Jackson Freeman och – mor Corinne Keen.

Själv studerade han vid Yale College, gick sedan vidare för att studera neurologi och även studier i psykiatri, bl.a. i Europa. Han var en läkare som trodde att han hittat en väg ut ur den bedrövelse som de sinnessjuka levde i. Med en enkel hjärnoperation ville han lindra patienternas lidande. Freemans metod spred sig snabbt, och även i Sverige lobotomerades tusentals patienter innan operationerna stoppades.

Man märkte ex. hos schimpanser att de blev ”dämpade” när deras frontalloberna skadades i hjärnan. Den portugisiska neurologen Egas Moniz experimenterade på människor och genom detta fick Walter och hans kollega James Watts blodad tand att öva på hjärnor från sjukhuset bårhus.

Hur ingreppet gick till är otäckt. Patienten sövdes snabbt med en rejäl elchock. Efter några kraftiga konvulsioner blev patienten tillfälligt medvetslös och Walter gjorde så att han lyfte patientens ögonlock och stack in ett instrument, som påminde om en ishacka, (leucotome) genom en tårkanal.

Han tog ställning bakom patientens huvud, sköt ”hackan” ca 5 cm till frontalloben av patientens hjärna, och flyttade den vassa spetsen fram och tillbaka. Sedan upprepade han processen med det andra ögat uttaget. Hela ingreppet gick på några minuter, max tio – och patienten återhämtade sig snabbt, med ett par ordentliga blåtiror runt ögonen som enda synlig följd – om operationen gick bra. Så när många soldater med krigstrauman och depressioner kom hem från Europas slagfält behövde man hitta metoder.

freemanlobomobilen

Vem var då första patienten av duon?
1936 var de redo för sin första patient, en fru Hammatt, 63 år, som led av kraftig depression och sömnlöshet. Tekniken att nå frontalloberna genom ögonhålorna var fortfarande långt borta i tiden. Istället borrade de sex hål i toppen av hennes skalle. Enligt Walter kunde hon ex efter ingreppet ”gå på teater och verkligen njuta av livet”. Oavsett levde hon i ytterligare fem år. Metoden skulle populariseras och efter utveckling av sin ishacka-metod började Walter Freeman resa över hela landet. Han besökte mentalsjukhus i sin personliga van, som han kallade ”lobotomobilen”, bilden ovan. Han turnerade runt landet och berättade – spred användningen genom att utbilda och träna personal att utföra operationen. Så sjukt?

Rosemary Kennedy

Den mest kända av Freeman-Watts misslyckande var John F Kennedys syster, Rosemary Kennedy, bilden ovan, som behövde heltidsvård i 64 år. Hon betraktades som antingen efterbliven eller psykiskt instabil, med humörsvängningar och våldsamma utbrott. Rykten handlade om att hon var obstinat, bråkig och höll igång med pojkar så hennes far ville få henne lugnare. Under alla år befann hon sig på olika hem, fick besök av släkt och dog av naturliga orsaker den 7 januari 2005, 86 år gammal. Del 2 innehåller mer fakta som bl.a. vem Freeman var…

Källor:
mcmanweb.com
en.wikipedia.org
alltomvetenskap.se
collegeofphysicians.org
genealogypuzzlebox.com
encyclopedia.gwu.edu
guardian.co.uk


Hans Lippershey uppfann teleskopet av en slump, med ett par barn…?

hans-lippershey

Kika ut i rymden, men gör det med ett redskap? Hur tidigt var man? En man som var skådespelare, Hans Lippershey, Johann Lippershey, även Lipperhey, född ca 1570-1619, var en nederländsk linstillverkare. Han kikade mycket omkring sig. Men var han uppfinnaren? Han anses vara teleskopets uppfinnare. Den 2 oktober 1608 fick han patent på det som idag kallas ett refraktorteleskop. Okej då, längre fram inser ni problematiken.

Hans Lippershey föddes i den tyska staden Wesel, nu i västra Tyskland, ca år 1570 och det finns osäkerhet kring det exakta födelseåret. Han flyttade till den välmående staden Medelburg i provinsen Zeeland i Nederländerna år 1594, samma år han blev gift. Vem hon var? Han visste, men inte vi 🙂

Han var en skådespelare till yrket och satte även upp sin egen butik i Zeeland och blev medborgare där 1602. Lippershey blev en mästare på sin konst och var känd för att vara en expert – en ”linslus”.

Han konstruerade ett teleskop och fick patent, enligt sägnen lekte (hans?) två barn med ett par glasögonlinser i hans glasögonverkstad och satte ihop två stycken, tittade mot ett avlägset kyrktorn och upptäckte att motivet blev förstorat. Det ska vara grunden till Lippersheys utveckling av teleskopet. 🙂

Lippersheys ursprungliga instrument bestod av antingen två konvexa linser med en inverterad bild eller ett konvext objektiv och en konkav okularlins, så att den skulle ha en upprätt bild. Det här ”nederländska perspektivglaset” (namnet ”teleskop ” skulle inte bli myntat förrän tre år senare av Giovanni Demisiani) – hade en tre gånger (eller 3X) förstoring.

lipp1

Uppfinningen var ursprungligen tänkt att användas för militära ändamål i syfte att se fienden tidigt på slagfältet. Det kom dock framförallt att användas för att observera stjärnhimlen och planeterna. Hans Lippershey erbjöd sin uppfinning till den holländska militären, som försökte hålla den hemlig, men den spred sig snart ända till Italien, där den toskanske vetenskapsmannen Galileo Galilei fanns. Han fick höra talas om uppfinningen i maj 1609 och tillverkade snabbt en egen, förbättrad version av teleskopet och vände det mot stjärnorna. Hoppla!


Även om Lippersheys uppfinning var det första praktiskt användbara teleskopet är det osäkert om han var ensam uppfinnare till det. Faktum är att den nederländska patentmyndigheten avslog Lippersheys begäran om ett 30-årigt patent med motiveringen att uppfinningen var känd sedan tidigare. Hade han sett modell av ett tidigare, av någon som mixat hemma och fått till ett.

Som ett alternativ till patentet begärde Lippershey en årlig pension och i utbyte erbjöd han sig inte att sälja sin uppfinning till utländska kungar. Den nederländska regeringen avvisade Lippersheys patent med motiveringen att det var lätt att kopiera och därför inte kunde hållas hemligt. Men de uppmanade honom att producera flera binokulära teleskop för dem, för vilken tjänst de belönade honom väl med summan av 900 floriner. Teleskopet som utvecklats av Lippershey kan förstora föremål – tre gånger, mycket då.

lippershey

Och namnet kom från den grekiska kemisten Giovanni Demisiani. Tekniken var känd sedan flera hundra år tillbaka, men det var först när linstillverkningen förbättrades som den blev praktiskt användbar.

Andra versioner av historien är att Lippershey stal idén från sin assistent eller från en tredje part helt och hållet. Det är inte känt vilken version av händelser som är den faktiska sanningen. Men Hans???

Vad vi vet?
Lippersheys patentansökan är den första dokumenterade dokumentationen av uppfinningen av ett sådant instrument. Vi vet att han är död.
Hans Lippershey dog i Middleburg, Nederländerna år 1619 vid 49 (50?) års ålder.

Kul sak!
Lippershey har gett namn till månkrater. Det finns en liten krater på månen som är uppkallad efter honom. Kratern, som har en diameter på 6 kilometer finns i den sydöstra delen av Mare Nubium på latitud 25.9S och longitud 10.3V. Stort!

Källor:
britannica.com
sv.wikipedia.org
alltomvetenskap.se
en.wikipedia.org
geni.com
famousinventors.org
wikitree.com
myheritage.se
lensonleeuwenhoek.net

 

 


Paraply är bra mot regn, dess historik och tips vid åska…

para1

Flera årstider kan man behöva paraply, hösten kanske mest, men även sommar? Ett
bärbart och utfällbart regnskydd.

Historiken?
Vanligt sedan mitten av 1700-talet, av franska parapluie, bildat efter parasol, ’parasoll’, med sol utbytt mot pluie, ’regn’. Även kallad paraflax eller regnskärm, som är en anordning som ska skydda från regn och består av en hopfällbar skärm med handtag. En liknande anordning som främst är tänkt att ge svalkande skugga mot solen kallas parasoll. Vid regnväder kan ett paraply vara både ett alternativ och komplement till regnkläder. Särskilt vid utomhusaktiviteter kan regnkläder vara att föredra.

umbr1

Paraplyer (liksom parasoller) var i bruk redan hos forntidens assyrier, egyptier och kineser, men då förbehållna endast åt furstar och andra högt uppsatta personer. Det förmodligen tidigaste beviset för parasollets existens kan ses på ett monument från dåvarande Mesopotamien, daterat till 2 400 före Kristus. Därifrån spred sig bruket av parasollet såväl österut, till Indien, Kina etc, som västerut till medelhavsområdet. Parasollet var på den tiden ett tecken på status. Det var ofta stort och hölls av bärare över faraoner, adelsfolk och andra viktiga personer.

I Kina klädde man det på 400-500-talet med oljat papper för att göra det vattenavstötande. År 1340 rapporterade ett påvligt sändebud om hur indierna använde sig av ett tältliknande tak, fastsatt vid en käpp och uppfällbart som skydd mot sol och regn. I Europa började paraplyer komma till användning på 1500-talet.

Efterhand följde uppfinningen silkesvägarna västerut till England och Frankrike där de började dyka upp under 1600-talet men knappast användes i större utsträckning förrän på 1700-talet, och då främst av kvinnor. Män höll sig fortfarande mest till slängkappor för att hålla regnet borta. Men runt 1700-talets andra hälft fattade man plötsligt storheten med paraplyet och populariteten spred sig snabbt.

baby-umbrella

En tidig beskrivning av det paraplyet finns i Daniel Defoes Robinson Crusoe (1719), där han gör sitt eget paraply av djurhud som skydd mot regn och sol. Detta gjorde att de tidiga paraplyerna länge kallades för ”Robinson”, både i Frankrike och i England. Redan i slutet av 1700-talet började paraplyet se ut ungefär som det gör nu – ihopfällbart med en ställning i stål. De tidigare modellerna var gjorda i trä, men dessa visade sig väldigt svåra att fälla ihop när det hade regnat.

Det moderna paraplyet, i form av oljat canvastyg på ett stålskelett, skapades 1852 av Samuel Fox – huvudsakligen för att göra sig av med ett överskottslager av stöttor till damkorsetter, sägs det. Det engelska umbrella härstammar från latinets ”umbra”, som betyder skugga. Dagar med blåst kan man ofta se trasiga paraplyer ligga utmed gator, billiga tål ej alltid den kraften…

Paraplyet har dessutom använts som vapen. En av världen största på området, Swaine Adeney Brigg, har tidigare haft modeller med både svärd och pistoler i. Dessa tillverkas naturligtvis inte längre. En exilbulgar; den avhoppade författaren Georgi Markov blev mördad med ett paraply. En spion från den bulgariska underrättelsetjänsten stack spetsen på ett specialtillverkat paraply som injicerade honom med det dödliga giftet ricin. Ett liknade vapen kan även ses i James Bondfilmen ”From Russia with Love”.

En tidningsnotis då – från Luleå. ”Fredag den 13:e – då slog blixten ner och rev sönder mannens paraply.” Själv klarade han sig oskadd från åskdramat på Luleå golfklubb. Det kan ha varit en mindre laddning som gick in paraplyet och följde paraplyets blöta yttre för att sedan gå ner i marken. Det kan ha varit paraplyet som räddade honom.

Känt paraply är Ankpelle (Jefferson) – Dr Snuggles talande paraply som även används som hoppstylta. Doktor Snuggles vet alla är en nederländsk-tysk-brittisk animerad TV-serie för barn.

female-umbrella

Några tips vid åska:
På ett öppet fält där du inte kan nå skydd: sök efter en svacka, ställ dig på knä och böj dig framåt med händerna mot knäna. Lägg dig inte på marken – då ökar risken på grund av stegspänningseffekten. Ställ dig inte under träd – uppsök hus eller bil. Ta bort metallföremål i anslutning till kroppen. De kan orsaka brännskador. Bada och simma inte. Blixten kan slå ner i vattnet. Väldigt många idrottare utsätts ofta för en del risker, det har hänt dödsfall. Så var försiktiga…

Källor:
alltomvetenskap.se
sv.wiktionary.org
sv.wikpedia.org
nsd.se
manolo.se
smhi.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,