Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, NU klockan 09 dagligen. 2530 st inlägg. OBS! COVID-19, DISTANS, MUNSKYDD PÅ.


2 kommentarer

Ordet bauta kan man undra över, och – bautasten, men mer…?

bautastenobelix

Ord har vi hört, men ibland funderar man på, vad kommer det ifrån? Betydelse?
Ordet bauta?

Bautasten, fornnordisk minnessten över död person, kommer från isländskans bautarsteinn. I svenskan är bautasten känt sedan 1664. Förleden bauta- i betydelsen mycket stor, är känd sedan 1985. Man tror man tolkat det av de stora stenarna och därav bauta om allt extra stort. Bauta – mycket stor.

bautasten

En rest sten, stenar som de gamla nordborna reste till minne af döda hvilka de ville hedra; ett långsmalt stenblock som man ställt upp i en grop packad med småsten. De förekommer i Skandinavien oftast på gravfält från järnåldern och ibland tillsammans med runstenar eller bildstenar. Skillnaden är att en rest sten saknar ristningar, en minnessten utan inskrift.

Det vi hört i seriens värld?
Ordet bautas historia anses också påverkat av seriefiguren Asterix. Hans väldiga och mycket starka vän Obelix brukar ju gå runt bärande på en enorm bautasten, bilden överst. På originalspråket heter den ’menhir’ som är den franska motsvarigheten till bautasten. (Från bretonska ’men’ som betyder sten och ’hir’ lång.)

Susanne Haugen, som har skrivit doktorsavhandlingen ”Från bautasten till bautastor” (Umeå univ. 2007), är inne på samma spår. Hon menar att bilderna på stora bautastenar har gjort att ordet tolkats som just ”stor sten”.

Förleden bauta- finns för övrigt numera i Svenska Akademiens ordlista och beskrivs där som ”vardagligt för mycket stor”.

Flera bauta som exempel?
Bauta, Kuba , en stad och kommun.

bautamasken

Bautamask, en mask som traditionellt bärs på Karnevalen i Venedig.

Källor:
dn.se
en.wikipedia.org
g3.spraakdata.gu.se
forskning.se
sv.wikipedia.org


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 18/3-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Nya uttryck granska, idiom, goddag yxskaft, less på och föll mig på läppen…

Goddag yxskaft1

Ja, uttryck finns alltid något bakom att berätta om, ibland vandrar saker genom folkmun och ursprung osäkert. Men här då? Ja, låt oss se. 🙂

Goddag yxskaft känns som lite från förr i tiden, och det är ett språkligt uttryck som används om ett svar man får av någon som kan karaktäriseras som lite dumt, onödigt – på så vis att det inte svarar på frågan.


Bakgrunden? Etymologi?
Uttrycket kommer från en historia eller saga på 1800-talet, där en döv gubbe som tillverkar ett yxskaft ser en främling komma gående, och funderar över vad denne kan tänkas vilja. Gubben antar att främlingen ska fråga om vad han tillverkar, och att han sedan vill veta vägen till stan och då tänker han säga att det är åt vänster. Främlingen börjar med att säga ”goddag” men får svaret ”yxskaft”.

Finns i bok?
Berättelsen ingår i Sörgården, en läsebok för svenska småskolan, skriven i början av 1900-talet av Anna Maria Roos, vilket kan tänkas vara en förklaring till att uttrycket är så allmänt känt. Det avslutande replikskiftet är mindre känt: ”Ni är allt lite vriden ni, far!” som besvaras ”Åt vänster”.

Norskt? Finskt?
Uttrycket finns också i norskan, där man säger ”God dag, mann, økseskaft”, i danskan: ”Goddag mand, økseskaft” och i finskan: ”Hyvää päivää, kirvesvartta”. Bakgrunden och betydelsen är ungefär densamma. Berättelsen som uttrycket kommer från är en folksaga insamlade från 1840-talet och framåt. I sagan fortsätter det tokiga samtalet med nya frågor och nya totalt irrelevanta svar.


Goddag yxskaft blues
https://www.youtube.com/watch?v=r9z5sSsrrYs

Nästa är:
Fick det på läppen eller falla någon på läppen.
Idiomatiskt, transitivt – behaga, något som gillas starkt. Ex: Yttrandefriheten måste vara okränkbar, även om journalisterna har åsikter som inte faller utrikesministern på läppen.

goddaglapp

Etymologi:
Verbet falla används i flera uttryck för att markerar att något blev föremål för varseblivning eller reflexion eller känsla. Falla under ögon, i ögonen, i sinnet, i tanken, i minnet, i smaken eller falla på läppen.

Less?
Man tänker ordet som ledsen, eller less som i humörbetonat. Uttråkad; trött, arg (på något). Le på någon.
Synonymer: utled, utledsen.

goddagless

Fraser: (konkreta) vara/bli/känna sig less på ngn/ngt; vara less på att göra ngt. Ondsint, stygg.
Besläktade ord: Lessna. Mer? Urless

Källor:
sv.wiktionary.org
skanska.sajtverkstan.net
sv.wikipedia.org
hpguiden.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 6/3-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Gola, golare, ord som låter som en variant av tjalla – vad kommer det utav…?

golare

Ja, de flesta har hört ordet, orden – och vet betydelsen. Men lite bakom då jag fått en fråga. Det är slang även om det är vedertaget idag av ”vanligt folk” att använda det. Men – förortsslang skvallra, tjalla.

Betyder vad?
Polisen är den myndighet som ökar mest när det gäller allmänhetens förtroende. Men i vissa områden sprids istället en rädsla och ett förakt mot polisen. Här tiger man när polisen ställer frågor. Här löser man brott och konflikter själva. Här har golare inga polare. Så är ett uttryck.

Gola?
Skvallra till någon eller anmäla/tjalla till polisen, ange någon; i synnerhet om man därmed bryter ett förtroende. Ofta förekommande ord i småkriminella sällskap i förorterna, men hörs även på andra håll. Tjalla den äldre varianten, en mer allvarlig variant av skvallra.

golare1

Och då:
Golare säger man till eller åt en person som tjallar.
”jag cuttar dig om du golar” cut – skär). ”hon golade till fröken, så jag fick kvarsittning”

Besläktade ord: golare, golfitta, golbög.

Kuriosa?
Två kvinnor i Sverige heter Gola i förnamn. Ordet ”gola” betyder ”naken kvinna” på (syd)slaviska språk.

golaregang

Goltupp?
En brottsling som tjallar på andra för polisen. Det är med största sannolikhet från tuppen ordet gola härstammar.
Uttrycket är kanske främst ett uttryck som används av knarkare, men är vida känt även utanför kriminella kretsar.
Han tjallade till polisen. Ett ord som självklart ej finns närmare historik bakom.

Tjalla?
Etymologi: Av romani tjalla (”förråda”), jämför xalo (”icke-rom, bedragare”), besläktat med bl.a. sanskrits (chalin, ”bedragare”).

En säker beskrivning av gola:
Gola betyder på Knoparmoj att gråta. Knoparmoj var ett ”hemligt språk” som talades av Stockholms sotare på sent 1800-tal/ tidigt 1900-tal. Om slangordets moderna meningen härstammar därifrån är okänt.

Jag konstaterar att detta ord skapar ”rädslor för vittnen” etc av risk för vedergällning även på sina familjer. Otäckt.

Källor:
sv.wiktionary.org
slangopedia.se
svenskanamn.se
sv.glosbe.com
sverigesradio.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 2/3-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Vet man hur Gustav II Adolf dog, i dimman, vem var ”skyldig”…?

gust death-of-king-gustav-ii-adolf

Jag har ett datum i huvudet, 1632, slaget vid Lützen – men vad som egentligen skedde i dimman minns jag ej, därför en återblick och med mer nära fakta. ”Lejonet från Norden” – ”Protestanternas räddare” – ”Den Nye Augustus” – ”Det sista världsrikets härskare” och ”Goterkonungen Berik – Erövraren” var några av de snygga titlar Gustav begåvades med.

Han föddes 9 december 1594, var Sveriges kung 1611–1632. Han anses vara en av världshistoriens främsta fältherrar, då han förnyade krigskonsten. Han tyckte om faran, trivdes i fält och var duktig – bl.a. var han en utmärkt artillerist: När den svenska armén under sin marsch mot München 1632 slog sig över Lech stegade kungen krutstänkssvärtad och uppenbart road runt bland pjäserna och avfyrade ett sextiotal skott själv.


Mer om Gustav:
Språkkunskaper var vid den här tiden sedda som mycket viktiga, och prinsen hade två modersmål, tyska från moderns sida och naturligtvis svenska. Gustav Adolf lärde sig också först att skriva på tyska. Så småningom lärde han sig även att tala holländska, franska, italienska och latin flytande. Han förstod även spanska, engelska och den skotska dialekten, en del kunskaper hade han även i polska, ryska och grekiska. Gustav Adolf undervisades även i ämnen som retorik (talekonst) och naturligtvis i krigskonsterna.

Tyskan tycks även ha varit den kungliga familjens ”hemspråk”. Gustav II Adolf skrev på tyska till sin mor, som var tysk prinsessa. Men framför allt var tyska det religiösa språket. I det politiska livet var tyskan självklar. Många av de nyintroducerade adelsmännen var tyskar. Men språken blandades friskt. I adelsståndets riksdags-förhandlingar talade ledamöterna det språk som kändes naturligt för dem.


Slaget?
Jag ska försöka återge slagets olika skeden. Tillbaka till Lützen.
”Tidigt på morgonen red Gustaf Adolf ut att öfverse slagordningen. Han var klädd i elghudskyller med grå öfverrock; när man uppmanade honom att på en sådan dag nyttja harnesk, svarade han: »Gud är mitt harnesk.»
Omkring klockan 9 ställde den svenska armén upp sig inför slaget.

Morgondimman som legat tät då de svenska trupperna hade ryckt fram hade bara förtätats under förmiddagen, men omkring klockan 11 började dimman lätta, så att striden kunde börja, och båda sidor öppnade eld med sitt artilleri. Kungen red förbi lederna, ropande: »i dag, gossar, skola vi göra slut på alla våra besvär»; och två gånger snafvade därvid hans häst. När konungen gaf order till anfall, hopknäppte han händerna och utropade: »Jesu, Jesu, hjälp mig i dag strida till ditt heliga namns ära!»

Och vad hände?
En sägen säger att en ”kejserlig musketör träffat honom med med silfverkula; visst är att konungens vänstra arm blef krossad och att han sökte dölja sitt sår, men snart, mattad af blodförlust, bad hertigen af Lauenburg, som red vid hans sida, att obemärkt föra honom ur striden. Dock i stridens tummel framstörtade motståndare fram och i spetsen för dem Moritz von Falkenberg, som igenkände konungen och sköt honom genom lifvet, under utrop: »dig har jag länge sökt!»

Gustav II Adolf

Och strax därpå föll Falkenberg själf för en kula. Och då har konungen vacklat i sadeln och bedt hertigen rädda sitt eget lif; och hertigen har fattat honom om lifvet för att stöda honom, men i samma ögonblick har hela svärmen af fiender rasat öfver dem och skilt dem åt.

Ett pistolskott har afsvedt hertigens hår, konungens häst har blifvit skjuten i halsen och stegrat sig, och Gustaf Adolf har sjunkit ur sadeln, släpats ett stycke i stigbyglarna och därpå blifvit liggande. Den unge pagen Leubelfingen från Nürnberg har bjudit honom sin häst, men icke förmått uppresa den fallne.

Några kejserlige ryttare ha kommit till stället och frågat hvem den sårade var, och då Leubelfingen ej velat svara, har den ene ränt honom värjan genom lifvet, den andre skjutit konungen genom hufvudet; hvarefter andra på dem aflossat än flera skott och båda blifvit liggande under högar af lik; men Leubelfingen lefde ännu några dagar därefter att för eftervärlden berätta den store Gustaf Adolfs sorgligt oförgätliga hjältedöd.”

Skadan detaljerat?
Gustaf fickmottaga ett skott som träffade armen och han fick släppa värjan. Nytt skott och då slog kulan in under det högra skulderbladet, trängde in i lungan och ledde till svåra blödningar. Ännu ett skott. En kula träffade Streiff i manken. Hästen stegrade sig. Kungen gled ur sadeln på den vrenskande hästen, fastnade med ena fotens sporre i den vänstra stigbygeln, släpade ett kort stycke efter den oroliga hästen men blev till slut liggande på rygg. Han levde fortfarande.

Tre kejserliga ryttare dök nu upp. De satt av. En av dem körde en pansarstickare i kungens bröst. En annan genomborrade hans vänstra arm med sin värja. De tre ryttarna försvann därefter bort.

En stund senare uppenbarade sig Ottavio Piccolomini på platsen, ditlockad av ryktena att den svenske kungen blivit dödad. Men Gustav Adolf levde då fortfarande. Piccolomini såg den blodiga gestalten som ännu andades. Några ryttare plundrade kungen. En av dem gav Piccolomini hans kyller, en krigare från Götz regemente tog kungens ring, halskedja och klocka. Sedan gav de den liggande mannen med den stora magen och bockskägget ännu några stick. Ett sista skott. Det femte. Någon satte sin pistol mot mannens högra tinning och tryckte av. Gustav Adolf var död.” Groteskt.


Samlat?
En tuff kamp, den 6 november 1632, platsen inte långt från den tidigare segerplatsen i slaget vid Breitenfeld. Kort, slaget startade vid 11-tiden på f.m. då dimman lättat. Den som först – sköt kungen var den kejserliga officeren Moritz von Falkenberg som träffade honom. Slaget vann svenskarna även om kungens död innebar en stor politisk försvagning för Sverige.

gustvstreiff

Hästen:
Streiff var Gustav II Adolfs stridshäst, som han red i slaget. Streiff, som var en oldenburgare, avled 1633 i Wolgast och finns idag att beskåda i uppstoppat skick på Livrustkammaren i Stockholm och den ingår i Livrustkammarens logotyp. Det är den bäst bevarade och äldsta uppstoppade hästen som idag finns på ett museum, dock lite mindre då dess första träkropp var aningen liten när man stoppade upp hästen. Streiff som alltså överlevde skadan i slaget, kanske ett halvår till…

Begravning:
Gustav II Adolf begravdes den 22 juni 1634 i Riddarholmskyrkan i Stockholm, där han året innan han gick ut i det tyska kriget själv hade utsett sin grav.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, håll avstånd, var fortfarande – rädd om alla dina medmänniskor. Smittan finns!

Källor:
runeberg.org
peterenglund.com
home.swipnet.se/~w-15699
spraktidningen.se
sv.wikipedia.org
bibblansvarar.se
en.wikipedia.org

Blogginlägget nedskrivet 8/7-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).