Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Språk, mest i världen, framtiden och – i Sverige…?

sprak2

Språk är intressant, det finns flera som talas av många, sedan några med enstaka bara. I skolan var förutom svenskan – engelska det första vi fick chans lära oss. Sedan kom valet – franska, tyska (jag valde franska då – alla valde tyska) 🙂  Men som rubriken, hur många talar språken, i världen och Sverige. Så. Kuriosa?

Vilket språk talas av flest människor i världen? Obs som modersmål.
Många av världens språk talas bara av några tusentals människor, medan andra språk talas av miljoner världen över. 80 procent av de ”stora” språken talas av 80 procent av världens befolkning, medan 3600 små språk bara talas av 0,2 procent av alla människor. Svenska kommer på plats 91 med 8,7 miljoner talare.

Topp 10. Modersmål.
1. Kinesiska (mandarin)
Som modersmål: 955 miljoner människor Talas av: 1,2 miljarder människor. Talas främst i Kina, Singapore, Taiwan och Malaysia.
2. Spanska
Som modersmål: 400 miljoner människor Talas av: 466 miljoner människor Talas främst i Spanien, Mexiko, Mellan- och Sydamerika
3. Engelska
Som modersmål: 360 miljoner människor Talas av: Minst 765 miljoner människor Talas främst i USA, Kanada, Australien och Storbritannien

4. Hindi
Som modersmål: 310 miljoner människor Talas av: 380 miljoner människor Talas främst i Indien
5. Arabiska
Som modersmål: 295 miljoner människor Talas av: 450 miljoner människor Talas främst i Mellanöstern
6. Portugisiska
Som modersmål: 215 miljoner människor Talas av 217 miljoner människor Talas främst i Brasilien och Portugal.

sprak1

7. Bengali
Som modersmål: 205 miljoner människor Talas av 250 miljoner människor Talas främst i Bangladesh och Indien.
8. Ryska
Som modersmål: 155 miljoner människor Talas av 270 miljoner människor Talas främst i Ryssland, Ukraina och delar av Asien
9. Japanska
Som modersmål: 122 miljoner människor Talas av 125 miljoner människor Talas främst i Japan.
10. Panjabi
Som modersmål: 102 miljoner människor Talas främst i Pakistan och Indien (Punjabiregionen)
Någon nämner här franskan med 109 miljoner, men jag väljer en placering under topp 10.

Mest talade språken i Sverige (2012).

1. Svenska ca 8 miljoner
2. Finska 200 000
3. Arabiska 155 000
4. BKS (bosniska, kroatiska, serbiska och montenegrinska) 130 000
5. Kurdiska 84 000

Ex är danska och norska (samma som engelska) på runt 10-11 plats med dryga 55 000 människor.

Nutid?
En förändring är att arabiska håller på att ta över finskans ställning som nummer två i landet. Förklaringen är inte bara invandringen från arabisktalande länder. Bland personer som har finska som modersmål är medelåldern hög och fruktsamheten låg. Från vissa arabisktalande länder är situationen den motsatta. Andra språk som ökat kraftigt mellan 2006 och 2012 är persiska, polska och somaliska. varldens-spra

Vilka språk är svårast att lära sig?
Här finns naturligtvis olika synsätt, men detta är troligt.
1: Kinesiska
Kinesiska är ett särskilt svårt språk speciellt dess skriftform. Kinesiska tecken ger inga ledtrådar om uttal och tonsystemet kan ge helt ny innebörd av orden.
2: Grekiska
Ett språk som är särskilt svårt på grund av dess komplicerade regler för accentuering. Ändå accentuering är mycket viktigt, eftersom det orsakar många böjningar än kan ändra innebörden av ordet.
3. Arabiska
Ett alfabet med 28 bokstäver, läsning från höger till vänster, få vokaler, det arabiska språket är väldigt svårt att förstå. Det har en komplex sammansättning av ord som börjar från grunden. De gutturala bokstäverna kommer bli de första hindren för engelska och franska inlärare.

Vilket språk kommer vara framtidens världsspråk?
Sett från nuet och framåt så verkar det handla om den idag dominerande engelskan och den snabbt växande spanskan.

Språkforskare menar att hälften av alla språk kommer att dö ut inom 100 år.

Källor:
illvet.se/kultur
sv.wikipedia.org
ne.se
spraktidningen.se
världensstörsta.se/sprak
urskola.se
glotclub.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Annonser


Lämna en kommentar

Varför heter det kovändning och om ordets uppkomst…?

kon

Många av oss har gjort en kovändning, vanligt i TV att man kan se talare plötsligt ändrar en uppfattning, är det en sådan? Ja, det är en liknelse som innebär en tvär växling i åsikt eller handling, som är lite tvärt emot vad man tidigare sagt eller uttryckt. Lite negativt laddat, lite vårdslöst som – typ att man fegar ut i sista stund.

Man anser liknelsen kan hänvisas till den tvära eller osmidiga vändning en ko kan åstadkomma och vill i fritt översatt peka på plötsliga kursändringar, som indikerar ostadighet och bristande konsekvens. Alla som har försökt flytta på kor vet att en ko kan vända och byta riktning helt plötsligt.

Båtterm?
Att kovända i seglingssammanhang innebär att byta bog på läns med ett slag istället för en gipp. Alltså snurrar man runt med båten 360 grader, vilket anses vara än säkrare metod än att gippa, framförallt vid hårt väder.

Historiskt?
Tänk dig 1800-tal och bondesamhälle. 80 procent drygt av alla svenskar var verksamma inom jordbruket och kon hade en minst sagt viktig roll. För den fattige kunde kossan vara skillnaden mellan liv och död. Den betraktades ofta som en familjemedlem och all tid som ägnats åt att ta hand om kor har gett avtryck i svenska språket. Därför handlar mycket om kor, kofot, kohandel m.m.

cowhuman

Finare ord?
Peripeti (grekiska peripeteia) – ‘plötslig förändring’, av peripetes ‘som plötsligt förändrar eller vänder sig’), term införd av Aristoteles. Bra ord lägga på minnet!

Vad heter det på engelska?
Lite kluvet, närmast är about-face – ex.” turn so as to face the opposite direction”, ”vända ansiktet åt andra hållet”. Nämns gör även – U-turn, men som är liknande fast mer som i betydelsen U-sväng.

Kor, ett djur nära människan. Har du koskräck? Många tycker kor ofta ändrar karaktär som – en kovändning 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
gp.se
corren.se
ne.se
sv.bab.la
tyda.se
dictionary.cambridge.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Vad står ordet nyter för, bekant med – nykter…?

Vackarklocka-glad

De flesta av oss vet naturligtvis vad orden betyder, men betyder de något mer och hur uppstod orden. Nyter låter aningen äldre, så jag ska kika på det. Några bekanta hörde jag undra över orden. Så, ordet nyter betyder enkelt, förnöjsam, nöjd och glad.

Ordet nyter är alltså inte alls detsamma som nykter, även om man teoretiskt sett kan vara nyter även om man har fått sig ett par glas. Nyter är till sitt ursprung besläktat med nyttja och njuta och hade i fornsvenskan betydelsen ’användbar, nyttig’ men också ’duktig, hurtig’. I den förra betydelsen har det i nusvenskan ersatts av nyttig.

Sett till – betydelsen ’duktig, hurtig’ så är man också ofta också glad och nöjd. Det stämmer att nyter relativt sällan används annat än i uttrycket pigg och nyter. Men det förekommer nog, t.ex. i uttryck som en nyter ung man, han hade en nyter uppsyn.


Grammatik:
Nyter, nyttig, duglig; som enkelt ord anträffat bl.a. substantiverat i uttrycket – meniga nytte, allmänt väl, det allmänna bästa. Adjektiv som nytra. Nytrare.

Happy business people laughing against white background

Mer varianter på ordet: förnöjd; glättig; gladlynt; ofta särskilt med tanke på de yttre tecken (minspel) som antyda någons glädje: glad och vänlig (i sitt uppträdande), fryntlig.

Man kan finna det år 1900: Samlade bygdehistorier av Thure Sällberg. Men det anses komma från fornsvenskan, i fornspråken även använt som nyttig, användbar besläktat med njuta. Ses en del omkring 1500-talet.


carrey

Det finns mer finstilt skåda som inte är värt notera. Vi noterar att nykter är annorlunda och ej släkt. Nykter kommer från lågtyskans nüchtern ”hörande till morgonen, tidig”, troligt från latinets nocturnus, nattlig, härtill nykterist, nykterism.

Källor:
sv.wiktionary.org
ne.se
saob.se
runeberg.org
kotus.fi/sv

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Victor Hugos ordspråk, ”Att skiljas är att dö en smula”, är mäktigt…?

victor-hugo

Ordspråk är ofta fascinerande. Jag fann ett jag ville finna mer bakom, vem uttryckte det, vem tänkte tanken, kanske först? Historiskt är det ofta svårt.

Jag valde ett som en bekant yttrade följande om:
”Det är det vackraste ordspråk jag vet trots att det alltigenom handlar om sorg.”

Det lyder, ”Att skiljas är att dö en smula”.
Man kan känna in känslan, när man skiljs är det ofta starkt och ibland, som tragik, nära sorg beroende på vad som föreligger. Ursprungligen är detta ett franskt ordspråk, översatt – ”Partir, c’est mourir un peu… mais mourir, c’est partir beaucoup.”

Ursprung?
I mitt sökande fick jag fram tre olika ”svar”. Jag väljer detta först, även om det då handlar om första delen, “partir,c’est mourir un peu…”
Översatt fritt, ”Att skiljas är att dö en del…”
Andra delen som ej ingår från början – ”mais mourir, c’est partir beaucoup”, ”men att dö är att lämna mycket.” Plötsligt blir det väldigt starkt!
”Att skiljas är att dö lite, men att dö är att lämna mycket.”

Vem var mannen bakom detta som jag anser korrekt.
Victor Hugo, Victor Marie Hugo, 1802 i Besançon – 1885 i Paris, var en fransk författare, dramatiker och diktare, samt ledamot av franska akademien. Han är bland annat berömd för romanerna Ringaren i Notre Dame och Samhällets olycksbarn. Du minns?
Kuriosa. Victor Hugo har en krater uppkallad efter sig på Merkurius, Hugokratern. Och – asteroiden 2106 Hugo är uppkallad efter honom.

alphonse-allais

Det finns ett svar till, då är det från en text av Alphonse Allais vars uttryck är passerat i det gemensamma språket. Det innehåller en sekvens: ”Skiljas är att dö lite” med i mening, som ”att dö är att lämna mycket.” Han anser jag använt sig av det ursprungliga.

Vem var Alphonse?
Alphonse Allais (1854-1905 ) var en fransk satirist, humorist, författare. Född i Honfleur, död i Paris. Han skrev ironiska berättelser och kåserier som präglades av svart humor.

Ett sista förslag är att det ska ha synts i någon skrift från 1693, men det finns inga källor kring detta.

Vad är ett ordspråk?
Ett ordspråk (äldre lat. namn adagium) är en form av kortfattad och folklig sentensdiktning som infogas i talet i oförändrad grammatisk form oberoende av det sammanhang där det används.

Bilden överst är på Victor Hugo, den nedre på Alphonse Allais.

Källor:
aftonbladet.se
sv.wikipedia.org
en.wikiquote.org
linternaute.com
fr.wiktionary.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Vilket namn har kristendomens Gud, förutom titeln, Gud, Skaparen?

jvhv

Som ofta inom religion är det svårt söka fakta, då vi alla har olika syn och tro, så rätt eller fel finns ej enligt metoden – bevisa. Svaret är också skiftande på frågan och titel-namn, går lite ihop. Men det finns tankebanor och texter ur ex. Bibeln som ger oss ledtrådar. Men vi alla människor har ett namn. Borde då inte Gud också ha ett namn? I vänskapsrelationer mellan människor är det självklart att man använder varandras namn. Är det annorlunda när det handlar om vänskap med Gud? Så framställde en tänkare det.

Först – det vanligaste namnet på Gud i bibeln är JHVH, ett hebreiskt ord som kommer från verbet ‘att vara’ och står för någon eller något som ‘är aktivt närvarande’. Namnet JHWH (YHWH) är andra stavningar, som kan översättas på olika sätt, som alla (såvitt vi vet) är lika korrekta. Men grunden i Guds namn är alltså ”den som är”, ”den som förblir”, ”den som består”, ”den evigt varande” osv – och även ”den som skapar”. Man skulle kanske bäst kunna översätta det med ”Den evigt existerande skaparen” eller något liknande.

Moses har ett samtal med Gud och där frågar den hebreiske ledaren honom:
”När jag kommer till Israels barn och säger till dem: Era fäders Gud har sänt mig till er, och de frågar mig: Vad är hans namn? Vad ska jag då svara dem?”
Och Gud svarar:
”Säg till israeliterna: ‘Herren (hebreiska JHVH) … har sänt mig till er. Detta skall vara mitt namn och så skall man kalla mig från släkte till släkte'” (2 Mos 3:15)

Det vanligaste ordet för ”Gud” i bibeln är annars Elohim, som används första gången redan i Första Moseboks första kapitels första vers: ”I begynnelsen skapade Elohim [sv Gud] himmel och jord”). El nämns också, men det beror ofta på vilket språk man skrivit på.

Gud som namn: Inom många monoteistiska religioner, det vill säga religioner där man bara tror på en gud – däribland kristendomen (huvudsakligen för att hänvisa till föreställningen om treenigheten) – används ordet ”Gud” som namn på den ende gud man tror på. I denna betydelse skrivs ordet med stor bokstav.

I Bibeln säger Gud: ”Jag är Jehova. Detta är mitt namn.” (Jesaja 42:8) Det är sant att han också har många titlar, till exempel ”Gud den Allsmäktige”, ”suveräne Herre” och ”Skapare”, men han ärar sina tjänare genom att låta dem använda hans egennamn när de riktar sig till honom. (1 Moseboken 17:1; Apostlagärningarna 4:24; 1 Petrus 4:19).

michelangelo-buonarroti

I många bibelöversättningar finns Guds egennamn i 2 Moseboken 6:3. Där står det: ”Förr visade jag mig för Abraham, Isak och Jakob som Gud den Allsmäktige, men under mitt namn Jehova gjorde jag mig inte känd för dem.”

Jehova är den form av Guds namn som använts på svenska i flera hundra år. En del forskare föredrar stavningen Jahve, men Jehova är den namnform som är mest känd. De första delarna av Bibeln skrevs på hebreiska, ett språk som man läser från höger till vänster.

”Gud”, ”Herren” eller ”Adonaj”. Namnet översätts i Bibel 2000 med ”Herren” och man kan därför inte längre avgöra när ordet Jahve används eller när bara ordet ”Herre” används, till skillnad från Svenska Folkbibeln, 1917 års översättning och 1982 års bibel där Jahve översattes ”HERREN”.

Annan information – kuriosa:
Jesus föddes enligt evangelisterna i Betlehem och enligt tradition var tiden för detta år noll. Senare forskning har visat på att årtalet varit 6 f.Kr och Nasaret har utpekats som den egentliga födelseorten. Enligt Bibeln var modern Maria och fadern den kristna Guden. Jesus själv har därmed betraktats som en halvgud.

Mitt svar sammanfattat blir, namnet JHVH på hebreiska, (Jahve, Jehova) översatt med namnet – ”Herren”. De tre vanligaste namnen på Gud i Gamla Testamentet är El, Elohim och YHWH (Yahweh), men översatt är det mer som namn/ titeln Gud. Ena bilden av Michelangelo Buonarroti, en takmålning från.1508-1512 i Sixtinska kapellet. Den andra JHVH på hebreiska, fyra bokstäver. Det kallas tentragrammaton (grekiska och betyder just – fyra bokstäver).

Källor:
jw.org
sv.wikipedia.org
alltombibeln.se
katolik.nu
christianmolk.se
en.wikipedia.org
blogg.svenskakyrkan.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Ord – spejare, stigfinnare, spårare, spanare…?

Det här är ord som till delar hör ihop och – därför lite historik. Tillbaka till USA, med oron på den gamla tiden då det i huvudsak var fransmän och engelsmän som krigade med varandra, och man var ofta ute i okänd terräng så vad gjorde man? Man tog hjälp av indianerna som spejare och stigfinnare. De arbetade också som en sorts gerillakrigare åt de bägge lägren.

Orden hör man mycket på vad de betyder. Spejare, spanare är lika varandra, spårare söker efter spår och en stigfinnare fann – nya vägar, stigar. Numer kan man använda ordet i en mängd sammanhang.

Politiskt, som i: ”Vi är både stigfinnare och ett politiskt parti i traditionell mening. Vi är både före vår tid och mitt i den. Det är en stor utmaning…” Man vill ha nya spår för sin politik, ny riktning.

Synonymer till stigfinnare även, vägvisare, pionjär; orienterare. Engelska: Pathfinder. ”Person som finner sin väg i vildmark; orienterare.” Det finns en bok med namnet Stig Stigfinnare av Bengt-Olof Lindgren, kuriosa.

Indianerna?
Dessa var av naturen fenomenala se och läsa av naturen, söka spår och vägar. Indianspejare var etniskt rekryterade spaningssoldater som tjänstgjorde i de europeiska arméerna i Nordamerika och i USA:s armé. Det var 1866 som den amerikanska armén fick befogenhet att värva indianer som soldater. Dessa skulle användas som spanare, fick inte användas utanför territorierna och indianområdet och skulle maximalt få uppgå till 1 000 man.

De skulle få samma lön och förmåner som vita kavallerister. Värvningstiden var 3-6 månader. När kriget mot indianerna var över minskades styrkan 1891 till 150 man. 1917 blev värvningstiden sju år, densamma som för andra soldater. De sista indianspejarna var apacher.

Själv minns jag Kalle Blomkvist som var deckare, men spanade en massa. Tillsammans med sina vänner Eva-Lotta och Anders kämpade han vänskapligt mot Sixten, Jonte och Benka om en märkligt formad sten kallad Stormumriken, men fick också under sommarloven tillfälle att lösa några kriminalproblem.  🙂

Källor:
synonymer.se
adlibris.com
kristianstadsbladet.se
sv.bab.la/lexikon
sv.wikipedia.org
varldenshistoria.se
ungafakta.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,