Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, klockan 10 dagligen. 2425 st inlägg. OBS! COVID-19, HÅLL DISTANS!


Lämna en kommentar

Vilka fåglar var först och hur levde de, dessa urtidsfåglar…?

Pelagornis chilensis

Numer vet man ganska säkert att dessa bamsingar utvecklades ur dinosaurierna. De två arterna har så mycket gemensamt att de flesta forskare är övertygade om det. De fjädrar som fåglarna täcks av är helt enkelt mjuka och förlängda fjäll. Det fanns några fågelarter som levde redan under dinosauriernas tidsålder, men de blev inte särskilt stora och levde mestadels på fisk och insekter. Då dinosaurierna dött ut blev de istället den största och farligaste livsformen på vår planet.

De liknade på många sätt de snabba, köttätande dinosaurierna som sprang på två ben. Deras storlek hindrade dem dock från att kunna flyga. Just flygförmågan visade sig vara viktigare än en avskräckande storlek, och snart jagade de flesta fåglar i luften istället. Man vill inte tänka sig en fågel springande efter sig med näbb, stor som ett hus? 🙂 På några isolerade öar där det inte fanns några stora köttätande däggdjur levde jättefåglarna kvar länge. Många av dem blev sedan utrotade av människan. Den största fågeln utan flygförmåga som nu finns kvar är den afrikanska strutsen, med sina vackra benmuskler.


Startade med att flyga?
Hur gick det till när fåglarna började flyga? Den evolutionära utvecklingen från en reptil, som går på fyra ben, till en fågel som behärskar luftrummet, förefaller mycket drastisk. Men utvecklingen skedde stegvis under lång tid. En del dinosaurier utvecklade fjädrar, men inte till att flyga med.

Sedan utvecklades frambenen, kanske också bakbenen, till vingar med flygdugliga fjädrar. Därefter började fåglarnas förfader segelflyga. Till slut omvandlades rörelseapparaten och fjäderdräkten så att aktiv flygning med två vingar blev möjlig. Fåglarna är ensamma bland ryggradsdjuren om att kunna röra sig såväl på marken som i luften och i vattnet, låt vara att alla fåglar inte behärskar simkonsten.

Pelagornis11

Mest berömd då?
Urfågeln hette Archaeopteryx, det mest berömda fossila djuret någonsin. Men man ser flera ursprungliga drag som skiljer den från dagens fåglar: den fjäderklädda svansen. Ett annat drag är – näbbens tänder. Archaeopteryx levde för cirka 150 miljoner år sedan under juraperioden.

Världens största flygande fågel som levt?
Ja, man har hittat ett fossil efter vad som kan ha varit världens största flygande fågel, man har identifierat detta. Den ska ha kunnat glidflyga kilometer efter kilometer utan att flaxa. Otroligt! Inget direkt drivmedel?

Detta exemplar, Pelagornis sandersi, levde för 25 – 28 miljoner år sedan. Detta var – efter dinosauriernas och före människornas tid på jorden. Den hade en vingbredd på 6 – 7,4 meter och var dubbelt så stor som största nu levande flygfågel, kungsalbatrossen, med sina 3,5 meter mellan vingspetsarna.

Paleontologen Dan Ksepka och hans forskarlag vill nu hitta svaret på varför fågelarten dog ut, och hur den kunde flyga trots sin storlek. Hur som lär P. sandersi ha varit en mästare på att glidflyga över öppet hav, långt utan ett enda vingtag. Seglande på vindar i timtal med några svep över vattenytan för att fånga fisk med den jättelika näbben. Lite som folk som man minns förr metade i bäcken på landet.

Var hittades denna?
Fossilet påträffades 1983 vid byggandet av en flygplatsterminal nära Charleston i South Carolina, och var synnerligen välbevarat. Skallen var helt intakt och näbben hade kvar sina tandliknande bentaggar i både över- och underkäke. ”Tänderna” tyder på att arten är en släkting till den utdöda fågelfamiljen pelagornithid.


Mer fynd i Chile!

Pelagornis chilensis2

Fossilet av en sju miljoner år gammal fågel har hittats i Chile, ovan – lite yngre än den förra, dock är båda döda. Den har den största vingbredden man med säkerhet har uppmätt hos en urtidsfågel. Obs här gäller det mätt – och fågeln som var bevarad till 70 procent, hittades i sandstensavlagringar i norra Chile.

Arten har fått namnet Pelagornis chilensis och tillhör en utdöd grupp av fåglar, som kallas bentandade fåglar (Pelagornithidae). De dök upp för cirka 60 miljoner år sedan, så längre bakåt i tiden – de levde över hela världen och dog ut för några miljoner år sedan. Flera arter av de bentandade fåglarna utvecklades till giganter med en vingbredd på över fyra meter och tillhörde de största flygande fåglarna någonsin. Otroliga storlekar. Skulle du finna en levande i din trädgård kan du ”riskera” bli rik 🙂

Källor:
ungfakta.se
svt.se
illvet.se
djur.cob.lu.se


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar extremt vid årsskiftet till 2021, håll avstånd!.

Blogginlägget nedskrivet 25/12-20


Lämna en kommentar

Emil Kraepelin, läkare, forskare inom psykiatrin med stort inflytande…

Emil Kraepelin3

En av dessa forskare som blev omskriven inom psykiatrin, så vem var du Emil Kraepelin?
Han föddes 15 februari 1856 i Neustrelitz, Mecklenburg-Strelitz död 7 oktober 1926 i München, var en tysk läkare. Han blev medicine doktor 1878, professor i psykiatri 1886 i Dorpat, 1890 i Heidelberg och 1903 i München. Han var en av sin tids ledande forskare på sinnessjukdomarnas område och utövade dels genom sina skrifter, dels genom sin omfattande lärarverksamhet stort inflytande.

Han är framförallt känd för sin klassifikation av sinnessjukdomarna, vilka han uppdelade i huvudgrupperna manisk-depressiv psykos (numera benämnt bipolärt syndrom) och dementia praecox, ett av honom myntat begrepp för vad som sedermera fick namnet schizofreni (av Eugen Bleuler 1908).

Familj?
Kraepelin, var son till en tjänsteman, Emils bror introducerade honom första gången till biologi – Karl, 10 år äldre. Karl var var en tysk naturforskare som specialiserat sig på studier av skorpioner, tusenfotingar och spindlar. Mellan 1903 och 1904 reste de tillsammans på en fem-månaders resa. De besökte Ceylon, Indien, Singapore och Java, och år 1908 gjorde de en två månader lång resa till Förenta staterna. Föräldrar: Emilie Kraepelin, Karl Kraepelin.

Emil Kraepelin

Studier?
Han började sina medicinska studier vid 18 år, i Leipzig och Würzburg,Tyskland. I Leipzig studerade han neuropatologi och experimentell psykologi. Han uttryckte sin syn mot – den barbariska behandlingen som var förhärskande i de psykiatriska hospitalen på den tiden, och gick på korståg mot alkohol, dödsstraff och fängslandet snarare än behandling av sinnessjuka.


Han förkastade psykoanalytiska teorier som medfödd eller tidig sexualitet som orsak till psykisk sjukdom, och förkastade filosofiska spekulationer som ovetenskaplig. Han fokuserade på att samla in kliniska data, och var särskilt intresserad av neuropatologi (t.ex. sjuk vävnad).

Han förde fram idén om klassificering av sjukdomen psykiska störningar. Kraepelin trodde ursprunget för psykiatrisk sjukdom var en – biologisk och ett genetisk fel. Han beskrev schizofreni, manisk-depression och demens, som nu heter Alzheimers sjukdom efter hans kollega och upptäckare, Dr Alois Alzheimer. Hans teorier dominerade psykiatrin i början av det tjugonde århundradet.


Kraepelin avgick från undervisningen vid en ålder av 66, tillbringade sina resterande år på institut. Bland hans arbeten märks Psychiatrie (två band, 1883; åttonde upplagan 1909), Einführung in die psychiatrische Klinik (andra upplagan 1905) och Psychologische Arbeiten (sedan 1895 utgivna samlingar av undersökningar från Kraepelins klinik).

untitled

Den slutliga upplagan av hans Textbook of Psychiatry publicerades 1927, kort efter hans död. Den omfattade fyra volymer och var tio gånger större än den första upplagan av 1883. 1908 blev Kraepelin ledamot av svenska Vetenskapsakademien och Fysiografiska sällskapet i Lund.

Han var en av sin tids mest inflytelserika, som utvecklade ett klassificeringssystem för psykisk sjukdom som påverkade efterföljande klassificeringar. Kraepelin gjorde skillnader mellan schizofreni och manisk-depressiv psykos som fortfarande är giltiga idag.

Källor:
sv.wikipedia.org
en.wikipedia.org
kraepelin.org
sciencemuseum.org.uk
britannica.com
androom.home.xs4all.nl


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar.

Blogginlägget nedskrivet 20/12-20


Lämna en kommentar

Den vackra grönländska papegojan kan ha trettio fiskar i näbben…

Lunnefågeln2

Namnet är av äldre datum på denna fågel, här får du veta varför. En både vacker och annorlunda, en att veta mer om är Lunnefågeln (Fratercula arctica) – som är en fågel som tillhör familjen alkor. Den häckar i Nordsjön, norra delen av Atlanten och Norra ishavet samt vid Europas, norra Asiens och Nordamerikas kuster. Den är en flyttfågel. Havsfågeln med det gulliga clownansiktet är en syn som gläder många fågelskådare. Västmannaöarna är kända för sitt stora sjöfågelbestånd och ingen annanstans på Island är lunnefågeln så talrik. De käns igen då de har fina, färgglada näbbar, och ett snällt utseende.


Snabbfakta:
Lunnefåglarna lägger bara ett ägg, som kläcks efter ca 40 dagar, de lever på fisk och är ca 30 cm långa, väger mellan 350-450 gram. Duktig i näbben – de kan hålla fast upp till 30 fiskar samtidigt i den. Lätet är ett dovt, grymtande ”arr-uh” eller liknande och brukar höras från boplatsen.

Utsidan:
Den är svartfärgad på ovansidan, vit på undersidan med ett brett svart band om halsen. Vingarna är svarta på ovansidan och grå på undersidan. Huvudets sidor och strupen är ljust askgrå och den har en mörkt blågrå triangelformad fläck över ögat som tillsammans med ett längre streck bakom ögat ger den en uppsyn som en ledset sminkad clown.

Den har en mycket stor papegojliknande näbb med konvexa näbbfåror som sträcker sig bakåt och den är blå, gul och röd. I mungipan har den en rund gul fläck. Benen är orangea. Den vuxna fågeln är om vintern mörkt gråtonad i ansiktet och näbben är mörkare och mindre.

Lunnefågeln22

Antal fåglar?
Lunnefågeln är svårräknad och man uppskattar därför världspopulationen till mellan 3,8 och 8,2 miljoner häckande par varav 113 000 häckar kring Nordsjön. De lägger ägg i hålor under marken som de själva gräver ut. Hanen och honan turas sedan om att proppa i fågelungen fisk ett par gånger per dag.

Efter 1½ månad lämnar föräldrarna boet, och då får ungen klara sig själv ett tag. Som tur är rör det sig bara om ungefär en vecka. Under tiden växer vingarna till sig, och en dag ger den sig ut i världen på egen hand.


I Sverige?
Idag förekommer inte lunnefågeln som häckande fågel i Sverige. Dock har den häckat i Bohuslän och den beskrevs första gången som häckfågel i Sverige den 14 juli 1837, men man har visat genom benfynd att den häckat under lång tid i Sverige.

I modern tid fanns de enda kolonierna på Soteskären och på Stora Knappen bland Väderöarna i Bohuslän, där man tror att ett hundratal par kan ha häckat. Dessa kolonier försvann på grund av jakt och äggplockning trots att lunnefågeln var fridlyst i Göteborgs och Bohus län redan från 1913. Även minken gick hårt åt dessa båda kolonier och de sista paret häckade 1970. Senare återplanterings-försök har misslyckats.

Lunnefåglar är skickliga simmare och dykare. De flyger oftast mycket lågt och snabbt över vågorna med surrande rörelser av de korta vingarna. Lunnefåglar kan bli gamla och man har hittat individer i Skottland som är äldre än 30 år.

Lunnefågelns vetenskapliga släktnamnet Fratercula betyder ”den lille brodern”. Det har föreslagits att namnet anspelar på dess likhet med en munk men det är osäkert vad som ansågs vara munklikt. Engelsmannen Bill Gotch anser att det refererar till lunnefågelns beteende att lyfta en fot över den andra, som om den tänkte be en bön.

Lunnefågeln


Brisson som döpte släktet 1760 ger själv ingen förklaring. Han använder namnet parallellt med det franska namnet Macareux, och en möjlighet är att Fratercula anspelar på Macareus, bror och älskare till Canace i Ovidius heroider.

Lunnefågel kallas ibland bara för Lunne och i äldre dagar kallades den Grönländsk papegoja. På norska och danska heter arten lunde, på isländska och färöiska lundi och på finska lunni. Det finns det många hypoteser om ordets ursprung. Elof Hellquist hävdar i sitt verk Svensk etymologisk ordbok, att namnet är släkt med det ny-isländska ordet lundir, vilket betyder ”vita strimmor i ansiktet”. Nu vet ni allt viktigt…

Källor:
sverigesradio.se
sv.wikipedia.org
vulkanresor.se
natgeo.se


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar.

Blogginlägget nedskrivet 21/12-20


Lämna en kommentar

Veckonytt om julen och dess traditioner, följ allt kring tomten m.m. Del 4 av 4.

julkort

Jul, jul, julmånaden och det sista med lite fakta och kuligt läsa om. Pepparkakor ska man äta om man ska vara snäll (eller bli). Redan 1800 f.Kr åt man det i Mesopotamien och de möglade ej så de romerska krigarna fick med dem ut i fält. Nunnorna i Vadstena åt pepparkakor på 1400-talet då det ansågs bra för matsmältningen.

Julafton?
Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda’n, den dag då man doppar i grytan. Detta är en typisk svensk term. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt.

reindeer

Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan.

tomw

Om att Tomten finns?
Jag har sett och hört berättelser om ”vittnen”, som sett tomten. En från Sydamerika. 2008. ”Mystisk tomte sprider skräck och rör sig genom att hoppa åt sidan.”

I en liten by i Argentina berättar flera invånare att de har sett en mystisk tomteliknande figur i toppig hatt. Den tomteliknande varelsen har enligt uppgifter satt byn i skräck. Ett grabbgäng lyckades fånga ”tomten” på film då de satt och pratade om en fisketur och samtidigt dokumenterade detta med hjälp av en mobiltelefon. Se bilden ovan!

Plötsligt hörde de något och ut från det höga gräset kom den så kallade tomten. En av pojkarna blev tydligen så vettskrämd att han fick uppsöka läkare och han har sedan händelsen inte vågat gå ut. Se bilder med detaljerna.

SVENSK VÄ’TTE?
Och jag ska jag förtälja historien om en anhörig till mig som sett Tomten, i Sverige – inte vintertid dock, så vi kan kalla den skogstomten. Det handlar om två unga damer runt 11,12 år i början på 1930-talet, platsen var belägen i landskapet Dalsland, en liten ort. Den ena har berättat att de bodde i ett litet hus på landet, med skogen tätt intill, därutöver endast ängar. Fattigt, många barn i detta lilla hus med liten yta.

Man gick till skolan, genom skogen och en väg tog det nästan en timma. Men – en dag efter skolan, det var lite skymning så gick de runt lite i skogen och hörde ljud nedanför ett berg. De klättrade upp på bergskanten och kikade ned. Där fanns ett flertal ”figurer” som var runt en meter små – män, kvinnor och barn. De hade som ett tillfälligt läger och eldar lyste upp och värmde, denna sena sommardag, mot höst.

santa

De hörde hur de samtalade och var ilskna! Osämja är vanligt bland tomtar – och dessa ansåg de vara skogstomtar eller vättar. Efter en stund smög de sig iväg, barnen var lite rädda såklart. Dagen efter skulle de gå tillbaka, de ville ha ”bevis” så de inte inbillat sig saker. Men det var tomt och – de hade flyttat vidare. De fann emellertid rester av brasor och eld, samt som efter läger – samt någon tygbit. De var då helt säkra på att detta var små vättar de sett.

Jag hörde historien flera gånger genom åren och alltid detsamma. Eftersom de hade som en lada och något djur ställde de alltid ut gröt under jul till Tomten. Dagen efter var skålen tom! Ja, det kan ha varit Tomten, men denna såg de ej…

Så lite kunskap om andra tomtar – man kan möta de från Island.

jolasveinar_alla

De gamla folkberättelserna därifrån har också tomtar, som Askasleikir, Bjugnakraekir, Faldafeykir, Gattathefur, Pottasleikir, Skyrjarmur, Stekkjarstaur, Stufur och Thvorusleikir. Andra namn av tomtenissarna som kan hittas är Bjalmans barnid, Bitahaengir, Frodusleikir, Raudur, Redda, Sledda, Steingrimur, Syrjusleikir, Tifill och Tutur. Bilden ovan.

Förhistorisk tomte?
Många undrar när de första tomtarna började dyka upp. Man har funnit – den förhistoriska minimänniskan Homo floresiensis på ön Flores. Den är en meter hög och skäggig, precis som våra svenska tomtar som smyger runt husknutarna till jul. Upptäckten av det småväxta människosläktet i Indonesien leder tankarna till julens sagoväsen.

Homo floresiensis

Kanske handlar det inte bara om fossil. Enligt hövdingen i byn Boawae finns det fortfarande små varelser av folkslaget i djungeln. Så sent som för något år sedan sägs några bybor ha fångat en meterhög kvinna – som dock lyckats smita.

Här har vi alltså tomten, livs levande på andra sidan jordklotet. Med förmåga att bygga färdmedel för långväga resor. (Homo floresiensis måste ha kommit till ön per båt). De fanns kvar åtminstone så sent som för bara 12 000 år sedan. Arten är en dvärgform, mycket mindre än alla andra arter i släktet Homo. På bild ovan den troliga Tomten. 🙂

Julklapparna?
Julklappar började delas ut på 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån – vilket är ursprunget till ordet ”julklapp”. På 1700-talet började man rimma till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom.

Det hörde i äldre tid till god ton att ge julgåvor till både under- och överordnade i familjerna. Bönderna gav julklappar i form av mat, öl, brännvin och julljus till tjänstefolk, indelta soldater och sockenprästen. Länge fick hembiträdet i borgerliga familjer ett klänningstyg till jul.


Vid 1700-talets mitt började man också i högre samhällsklasser ge julklappar i form av ”illgåvor”. Så småningom smälte julgåvosederna samman till vår nutida. Givmildheten under julen har alltså många brokiga trådar bakåt i tiden. Vad vi egentligen gör är att vi följer en gammal tradition. I de fattiga familjerna var det så förr att man försökte få något att äta med julanknytning och klappar var sällsynt länge, ofta övertog man syskons kläder m.m. eller kunde få begagnade leksaker. Idag är det massor av pengar som används för inköp till julen.

Varför firar vi – jul?
Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.

jessufods

Julskyltning?
Ordet skyltning, att visa på vad som fanns att köpa i affären i vår mening började att förekomma i vårt land vid mitten av 1800-talet. Då kunde man göra tillräckligt stora glasskivor och ljus. Men det är först när vi fick gaslampor som de stora skyltfönstren fick sitt verkliga genombrott, nu är det möjligt att se in bland de utställda sakerna även på kvällarna. Dock kommer det verkliga genombrottet för affärernas julskyltning att ske på 1890-talet i samband med elektricitetens spridning.

gloggar

Tips julglögg från 1870
1 liter
Ingredienser
ingefära, en bit
1 tsk vaniljsocker
1 tsk kardemummakärnor, krossade
20 st kryddnejlikor
5 st kanel, i bitar
1 dl vodka
1 st pomeransskal
enkelt rödvin, en hel flaska
sötmandel och russin
3 dl strösocker, ca

Tillagning: 15 minuter + tid att dra

1 Börja med att krossa kardemumman i en mortel och bryt sönder kanelen.
2 Lägg i kryddorna i en glasburk (helst med lock), häll över spriten.
3 Låt burken stå över natten så att kryddsmaken dras ut ordentligt.
4 Sila ifrån kryddorna.
5 Skålla och hacka mandeln.
6 Häll vinet och spriten i en kastrull.
7 Blanda i socker, vaniljsocker, mandel och russin.
8 Låt glöggen bli het, men aldrig koka.

OBS! Man kan blanda vin, kryddextrakt, socker och vaniljsocker medan drycken är kall och förvara blandningen i högst två veckor. Mandel och russin läggs då i först när glöggen värms för att drickas.


FILM OCH TV
Tomten – en vintersaga

tomtenhilda

https://www.youtube.com/watch?v=3BVzYcuVg-c
Och – TV2 kl 10.40

TV?
Här är tv-programmen du inte får missa julafton 2020!
Lars Lerin blir årets julvärd i SVT på julafton.

Julafton:
Kalle Anka och hans vänner 2020
Julaftonens verkliga klassiker.
SVT1 den 24 december klockan 15.

tomteverkstad

Kan du vissla Johanna
Berra är sju år och adopterar en morfar (Per Oscarsson). Sedan 1994.
SVT1 kl 16.10.

Julspel från Göteborg
Programmet visas på SVT1 klockan 18.15.

Karl-Bertil Jonssons julafton 2020
Per Åhlin och Tage Danielssons svenska julklassiker.
SVT1 – klockan 19.05.

karlbertil

Sune vs Sune
SVT 1 – kl 20.05

Svensson, Svensson.
Programmet visas på SVT1 klockan 21.35.

Detta är del 4 – 20/12, och det sista. Hoppas ni alla får en fin ❤ julhelg.

lightz

Tänd ett ljus och låt det brinna
låt aldrig hoppet försvinna
det är mörkt nu
men det blir ljusare igen.

Håll avstånd ❤

finhelg1

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se
land.se
aftonbladet.se
svt.se
youtube.com


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar.

Blogginlägget nedskrivet 20/12-20