Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden. Minst ett inlägg varje dag. klockan 10. Nu 1948 st inlägg.


Lämna en kommentar

Har du stött på en stinkande kortvinge – och varför namnet…?

Ocypus olens

Inte så väldigt vanlig i Sverige, men finns, speciellt söderut. Kortvingarna är vår största skalbaggsfamilj och det finns över 1 000 arter av kortvingar i Sverige. De varierar i storlek, men jag fastnade för en speciell. Stinkande kortvinge (Ocypus olens) är en skalbaggsart som först beskrevs av Otto Friedrich Müller 1764. Arten ingår i släktet Ocypus i familjen kortvingar och är reproducerande i Sverige.

Finns som sagt i…?
Arten är relativt ovanlig i vårt land, men är lättast att hitta i södra Sverige under perioden april-september då det är torrmark. I dessa områden brukar den gömma sig under stenar, där även dess föda finns i sniglar och maskar. De stora kortvingarterna är ganska vanliga i skog och på gräsmark, men man kan också finna dem i trädgårdar, och ibland går de vilse och kommer inomhus på sin jakt efter bytet, som består även av mindre insekter.

Ocypus olens2

Utbredning?
Arten finns förutom i Sverige i stora delar av övriga Europa.

Utseende och beteende?
Stinkande kortvingen är en svartfärgad insekt med sex ben samt två antenner. Den kan bli uppemot tre cm lång och går att känna igen på sin bakre del som reser sig ifall den är hotad. Dessutom har den två gaddar som kan bita hårt, något som vi människor kan känna av men som inte är farligt. Och om man råkar klämma en stor kortvinge kan den bita ifrån sig med sina kraftiga käkar, men den kan inte bita hål och är alltså från människans synpunkt helt ofarlig.

Man brukar kalla den för en skorpion-liknande art, ibland tvestjärt – just på grund av dess rörelser och beteende som påminner om en skorpion. Arten har små täckvingar som den kan flyga med, men gör det mycket sällan. Den föredrar att hålla sig på marken.

Ocypus olens3

Latinska namnet?
Det latinska artnamnet olens, betyder lukt, avser de två vita stinkande körtlarna på buken. Denna skalbagge har associerats med djävulen sedan medeltiden. Därför dess vanliga namn, som har använts åtminstone sedan 1840. Andra namn inkluderar Devil’s footman, Devil’s coachman och Devil’s rod. Det är ibland också känt som cocktail-skalbaggen. Så svenska namnet är en naturlig följd – namnet Stinkande kortvinge kommer från att arten i vissa fall kan ge av sig en vit, illaluktande vätska om den känner sig rädd. Som ovan 🙂

Vanligaste namnet på engelska?
Devil’s coach horse beetle

Källor:
sv.wikipedia.org
pestium.se
fragaenbiolog.blogg.lu.se
jordbruksverket.se
en.wikipedia.org

Blogginlägg nedskrivet 28/9-19.

Annonser


Lämna en kommentar

Santorini för en turist som gillar stränder, spännande historia och skönhet…

santori1

Santorini är en ögrupp, res dit om du uppskattar sol, historia och vandringar i naturen. Ja, mycket välja på. På Santorini består stränderna till största del av rött och svart vulkaniskt grus. På södra delen ligger världens rödaste strand. Klipporna här har bildats genom vulkaniska aktiviteter och skapat den galet röda färgen. Flera jordskred och ras har gjort att det blivit allt farligare att besöka den. Myndigheterna har redan planer på att stänga av den för alla besökare. Hoppla!

Namnet kommer av?
Santorini har fått sitt namn efter S:t Irene som är huvudöns beskyddare. Namnet från 1200-talet under det latinska kejsardömet. Santorini kallades tidigare för Thera, liksom huvudön än i dag gör, med det nygrekiska uttalet ”Thira”. Det finns också en kyrka på ön som har helgonets namn. I antikens tider kallades Santorini för Strogili, vilket betyder “rundad”.

Dåtid?
Tidigare var Santorini en enda stor vulkanö, men efter ett våldsamt utbrott på 1600-talet f.Kr. återfinns bara dess yttre ring (caldera), som gett ögruppen dess cirkelrunda utseende.

Faktakollen?
Santorini är en grekisk ögrupp i Egeiska havet, som utgör den södra delen av ögruppen och prefekturen Kykladerna, cirka 110 km norr om Kreta. Öarnas, befolkning uppgick till ungefär 13 600 personer år 2001. Santorini är ett av Greklands främsta turistmål. Firá är dess huvudstad med cirka 1 600 invånare. En charmerande stad med vitkalkade hus och smala gränder.

Ögruppen?
Den består av ön Thera, som är formad som en halvmåne vars konvexa sida är vänd mot öster, och som tillsammans med ön Therasia, som är skild från Thera genom ett 2 km brett sund vid Theras nordvästliga hamn, och klippön Asprosini eller Aspra bildar en regelbunden cirkel, som omsluter en oval lagun, 11 km lång och 60 km i omkrets, med ett medeldjup på 300 m. Mitt i detta finns ytterligare två små vulkanöar, Palaia Kameni och Nea Kameni.

santorimap

Öarna består av lava, tuff och pimpsten, och runt lagunen ligger cirka 300 meter höga klippor. In mot lagunen stupar ögruppens stränder brant, medan yttersidorna sluttar flackt ner mot havet. Endast i den sydöstliga delen av Thera träder den kristalliniska berggrunden fram och bildar det 580 meter höga Hagios Ilias. I södra Thera finns ett fruktbart slättlandskap där det bland annat odlas vin. Santorini saknar trädvegetation och rinnande vatten.

Geologisk historia?
Den första vulkaniska verksamheten i området förekom troligen under tertiär på bottnen av det dåvarande havet. Ön splittrades i tre delar efter det stora vulkanutbrottet på 1600-talet f.Kr., då vulkanens krater fylldes med vatten. Aska från utbrottet har hittats i borrkärnor i grönlandsisen över 3 000 år senare. Senare har det i kraterbäckenets inre skett ett flertal utbrott, som har bildat nya småöar. År 726 blev ön Palaia Kaimeni betydligt förstorad, och 1457 sjönk en del av den åter i havet.

1570 uppstod en ny ö, Mikra Kaimeni, och 1707–1711 reste sig mellan de båda tidigare öarna Nea Kaimeni, som åter från januari 1866 till oktober 1870 var föremål för upprepade eruptioner. Under dessa utbrott reste sig på öns sydöstra sida den så kallade Georgs vulkan, och mot sydväst skapade de framvällande lavamassorna ön Afroessa, som efterhand smälte samman med Nea Kaimeni.

1925 skedde ett nytt utbrott, som nästan fyllde igen sundet mellan Mikra och Nea Kaimeni, och ännu ett nytt utbrott 1928 fick slutligen de båda öarna att smälta ihop. 1939 och 1950 kom nya utbrott, som dock inte resulterade i några större förändringar.

Santorini2

Nutid?
2012 finns tydliga tecken som tyder på att vulkanen åter har vaknat. Satellitbilder visar att jordytan har rört på sig och höjts med 8 – 14 cm, vilket betyder att magma-kammaren under vulkanen expanderat.

Myt eller verklighet?
Författare och forskare har spekulerat i att Santorini skulle vara platsen för den sjunkna ön Atlantis, som den grekiske filosofen Platon skriver om cirka 360 f.Kr. En stor del av beskrivningen av Atlantis passar in på den minoiska kulturen och vulkanutbrottet på Santorini på 1600-talet f.Kr

Hur lever man på ön?
De viktigaste näringarna på Santorini är jordbruk och turism. Man odlar ett dessertvin (vino santo), som länge varit öns huvudprodukt. Vinet exporteras till Europa, och framför allt till Ryssland. Öns jord, så kallad ”santorinjord” eller pozzolan, som används för att tillverka cement, är en annan viktig exportvara.

Utgrävningar?
Från 1896 företog tysken Hiller von Gärtringen utgrävningar av Santorinis forntida huvudstad. Man grävde då ut en teater, ett tempel, två gymnasier och en rad privathus, och hittade talrika inskrifter och intressanta lämningar av det gamla Thera. Man fann då att vulkanutbrottet, som kan liknas vid det på Krakatau 1883, antagligen är förklaringen till det plötsliga sammanbrottet av den minoiska civilisationen som också kan observeras på grannön Kreta.

Var ska man bo vid besök?
De populäraste platserna att bo på när man besöker – är Fira och Oia. I Santorini är vädret bra överallt i – april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november och december. Bilder visar en del av dess skönhet…

Källor:
sv.wikipedia.org
santorinigrekland.se
expressen.se
reseguiden.se
nar-och-vart.se

Blogginlägget nedskrivet i juli 2019.


Ajantagrottorna i Indien, då en vördad plats för munkar och pilgrimer…

Ajantagrottorna3

Resmål i Indien? Dessa antika klippta grottor är en av landets främsta historiska sevärdheter.
Ajantagrottorna är grottor nära byn Ajanta (Adsjanta, Ajujnthi) i den indiska delstaten Maharashtra, tidigare furstendömet Hyderabad, norr om städerna Aurangabad och grottorna i Ellora, vid södra foten av det bergspass, som för till forna provinsen Khandesh, i Indien.

I norra delen av detta pass, i riktning mot Khandesh, leder en djup hålväg in i det inre av bergen till en stor grupp grottempel, i konstnärligt hänseende de mest fulländade och omsorgsfullast utförda av alla liknande byggnadsverk i landet.

I den hårda klippmassan är med otrolig möda uthuggna inte mindre än 24 klosterceller och 5 tempel, vilkas väggar är täckta dels med inskrifter, dels med högreliefer och freskbilder i lysande färger.

Ajantagrottorna

Motiven är hämtade från buddhismen, och tiden för byggnadsverkens tillkomst anses ligga mellan 200 f.Kr. och 600 e.Kr. Grottorna byggdes i två faser, den första fasen började runt 2000-talet f. Kr., Medan den andra fasen byggdes omkring 400–650 e.Kr., enligt äldre berättelser, under en kort period 460-480 e.Kr. Grottorna blev 1983 uppsatta på Unescos världsarvslista.

Upptäcktes hur?
Den 28 april 1819 upptäckte en brittisk officer som hette John Smith, från 28:e kavalleriet, medan han jagade tigrar, ingången till grotta nr 10 när en lokal herdepojke ledde honom till platsen och dörren. Grottorna var redan välkända av lokalbefolkningen. Kapten Smith gick till en by i närheten och bad byborna komma till platsen med yxor, spjut, facklor och trummor för att skära ned den trassliga djungelväxten som gjorde det svårt att komma in i grottan. Han vandaliserade sedan väggen genom att skrapa sitt namn och datum över målningen av en bodhisattva.

Eftersom han stod på en ca 150 cm stor hög med spillror som samlats in under åren, så är inskriptionen långt högre hos en vuxen idag. Ett papper om grottorna av William Erskine lästes till Bombay Literary Society 1822. Inom några decennier blev grottorna kända för sin ”exotiska” miljö, imponerande arkitektur och framför allt sina exceptionella och unika målningar.

Ajanta Caves, Maharashtra, India in 4K Ultra HD
https://www.youtube.com/watch?v=kgu6vcNLEC0

Ajantagrottorna2

Enligt Walter Spink – en av de mest respekterade konsthistorikerna på Ajanta, var dessa grottor år 475 e.Kr. en mycket vördad plats för indierna, med massor av ”resenärer, pilgrimer, munkar och köpmän”. Platsen ändrades enormt till sin nuvarande form på bara 20 år, mellan tidigt 460 e.Kr. till tidigt 480 e.Kr. av regionala arkitekter och hantverkare. Denna prestation, säger Spink, gör Ajanta, ”till en av de mest anmärkningsvärda kreativa prestationerna i människans historia”.

Se videon ovan och få grepp ”om storheten”.

Källor:
sv.wikipedia.org
indien.nu
en.wikipedia.org
youtube.com
tripsavvy.com

Blogginlägget nedskrivet 10/8-19.


2 kommentarer

Vilka djur som sover mest listade från ett – tio, gissa …?

Svinmakak Svinmakak

Alla djur är starkt beroende av sömn vilket innebär att de sover under en stor del av sina liv. Vi människor behöver cirka sju timmar per dygn, ungefär lika mycket som kaniner. Men hur är det i djurvärlden? Jag har gjort en lista och de i topp är helt givna, men sedan har jag räknat om och fått fram fem till – för att komplettera alla tio. Det kan finnas onämnda djur som kan platsa, det är som vi, lite individuellt. Men mest trött är ettan 🙂

1.
Koalabjörnar.
Koalabjörnar är de utmärkande sjusovarna och förtjänar därför förstaplatsen på denna lista. Koalabjörnen kommer ursprungligen från Australien och kan sova upp till 22 timmar om dygnet. (18-22 tim).

Varför?
Anledningen är den dåliga maten den äter. Koalan äter bara eukalyptusblad som innehåller väldigt lite näring. Den äter inte vilka blad som helst heller, den är väldigt kräsen. Ibland kan den söka igenom 9 kilo blad för att till slut hitta ett halvt kilo som den tycker duger att äta. Än så länge vet inte forskarna vad det är som gör att den gillar vissa bland mer än andra. De spenderar merparten av dagen i ett träd och kommer bara ned när temperaturerna sjunker. På sommaren söker de efter högre träd med tillräckligt med blad för att skydda dem, oavsett om de är ätbara eller inte.

koala

När vintern kommer behöver de kortare, mer bladrika träd som skyddar dem mot kylan. Detta eftersom det blir kallare ju högre upp man är. Och de sover ej av nödvändighet, utan av njutning. Det är därför de blir griniga när de väcks.

2.
Fladdermöss.
De sover cirka 20 timmar per dygn. Fladdermöss (Chiroptera) är efter gnagare den artrikaste däggdjursgruppen på jorden, med mer än 1 000 arter, vilka alla kan flyga. De flesta fladdermusarter är aktiva på natten. De bildar större grupper när de sover och hos vissa arter uppgår antalet individer i flocken till 20 miljoner. (Som vampyrer sover?). I viloställning hänger de flesta fladdermöss i bakfötterna med huvudet nedåt. De kan även hänga delvis liggande.

fladderm

Att de hänger kan bero dels på att de har vingar på händerna och bara fötterna lediga att hänga i, och dels på att de snabbt kan komma till flykt då det bara är att släppa taget och glida iväg.

3.
Sengångare.
De är söta – och kapabla att sova 20 timmar om dygnet! Till skillnad från koalan så lever sengångaren i samma träd fram tills att den måste gå ned och göra ifrån sig. Den begraver sin avföring och letar sedan efter ett nytt träd. Detta sker en gång i månaden. (10-20 tim.)

sengångare

Trots sitt namn så är sengångaren ett hårt arbetande djur. Anledningen till att de är långsamma är för att de har väldigt begränsat med energi. Därför sparar de energi till när de verkligen behöver den. Det är därför de är kapabla att attackera likt en katt om de är i fara. Deras sömntimmar rättfärdigas av detta behov att spara energi.

4.
Bältdjur.
Detta konstiga djur, även kallat bälta, kommer från Central- och Sydamerika. Tidigt på morgonen kvicknar den till och ger den sig ut på jakt efter något gott att tugga i sig. Frukosten består oftast av myror, skalbaggar och andra insekter men ibland också av blad och frukt. Dess skal täcker hela kroppen, inklusive ben, svans och öron. Den sover upp till 19 timmar dagligen. Bältdjur bär på mycket vikt Därför blir de trötta (som vi) 🙂 Dess skal kan väga upp till tre gånger mer än resten av kroppen. Inte undra på att de behöver sin skönhetssömn!

4.
Pungråttor.
Delad plats. Detta pungdjur sover upp till – 19 sömntimmar per dygn. Trots sin storlek och smidighet i träden är den långsam och klumpig. Den spenderar därför merparten av sin tid i träd, vaken och sovande. Kanske sover den så mycket på grund av allt klättrande och hoppade från träd till träd. Det måste vara jobbigt?

5.
Lemurer.
Sömnen mellan 16 timmar till 19 timmar per dygn, vilket är vad lemurerna behöver för att förbli aktiva under resten av dygnet. De säger att man för att nyttja dygnet till fullo bör dela upp det i tre 8-timmarspass, men det håller inte lemurerna med om. De föredrar att dela upp dagen i två delar: en dubbel portion sömn och en portion för att äta och göra andra saker.

De kommer ursprungligen från Madagaskar och är kända som en av de minsta primaterna. Det kan vara den tropisk värmen som gör att de sover så mycket. Att leva och hoppa från träd till träd skulle dock göra vem som helst trött oavsett klimatet.

6.
Lejon.
Ett lejon sover och vilar ungefär 16-20 timmar per dag. Anledningen till detta är att lejonet har få svettkörtlar och därmed sparar sin energi till kvällen och natten när det är svalare och därmed lämpligare att jaga och då de i allmänhet kan vara mer aktiva

7.
Ekorrar.
De sover i 16 timmar. Ekorren har en karakteristisk svans, vars syfte tros vara att hjälpa till att hålla balansen när den hoppar mellan grenar och att hålla ekorren varm när den sover. Under antiken antogs att ekorren har sin långa svans för att ge sig själv skugga. Därför kallades djuret på grekiska för skiuros (’skuggsvans’), som även återfinns i släktets vetenskapliga namn.

8.
Katter.
Katten är en sjusovare och sover bortåt 16 timmar, det vill säga två tredjedelar av ett dygn. En nioårig katt har på det viset inte varit vaken i mer än i tre år. När katten sover, alternerar den mellan den ytliga sömnen, som varar i ungefär en halvtimma och drömsömnen, som är kortare och inte varar mer än sex-sju minuter.

9.
Jordekorrar.
Den sover i 15 timmar. Av de 25 kända arterna lever de flesta i Nordamerika och bara en enda art (Tamias sibiricus) i Eurasien. Jordekorrar bygger större gångsystem med gömda ingångar. Tunneln där djuret sover är hos den sibiriska jordekorren mycket ren och andra tunnlar tjänstgör som avfallslager. Kända jordekorrar i populärkulturen är Disneys Piff och Puff, samt figurerna i filmen Alvin och gänget. På engelska kallas jordekorrar chipmunks på grund av sitt läte.

10.
Svinmakaker.
Den lever i Sydasien och sömnen varar i 14 timmar. Svinmakak (Macaca nemestrina) är en sydostasiatisk art i familjen markatt-artade apor som tillhör släktet makaker. Svinmakak är vanligen aktiv på dagen. Den klättrar i växtligheten och kommer ibland ner till marken. Djurets svenska trivialnamn syftar på svansen som påminner om grisens svans. Synsöverst på sidan.

Övrigt?
Många djurarter, som fåglar, vattenlevande däggdjur och reptiler, har så kallad unihemisfärisk sömn. Det betyder att de bara sover med en hjärnhalva i taget och ett öga öppet. På så sätt blir djuret mindre sårbart för rovdjursattacker och vattenlevande djur som t ex delfiner håller sig vakna nog att kunna gå upp till ytan och andas.

Någon funderar kanske på fina pandan? Pandan äter bambu till frukost, lunch och middag. Fjorton timmar om dygnet käkar den bambu (och en och annan blomma). Resten av tiden sover den helst. Så kvar blir cirka 10 timmar (bara). Lite sömn har ex. giraff och elefanter. Du sover statistiskt 6-8 timmar dygnet? Tänkte väl det. 🙂

Källor:
minadjur.com
kpwebben.se
expressen.se
natgeo.se
sova.se
fragaenbiolog.blogg.lu.se
123fakta.com
nrm.se
agria.se
pandaplanet.se

Blogginlägget nedskrivet 20/7-19


Det bor civilisationer i havet och Atlantis var en stor ögrupp…?

Atlantis 1

Ännu en tankefantasi som är verklig eller? Jag har funderat på, kan folk bo i vattnet dvs under ytan och finns där boende? I ämnet ingår såklart försvunna civilisationer. Vi vet att försvunna riken har ofta beskrivits i många sagor och myter. Den kanske mest kända är den om den sjunkna ön eller kontinenten Atlantis.


Atlantislegenden kan spåras tillbaka till Platon, där finns den omnämnd i en av hans dialoger. Det finns också andra legender om sjunkna landmassor som de om Lemurien och Mu, på kartbilden nedan. Man har funnit i undervattensgrottor utanför Marseille grottmålningar från paleolitikum, mellan 21 000 och 29 000 år gamla, och vid utgrävningar under järnvägsstationen fann man neolitiska bosättningar från cirka 6 000 f.Kr. 

Cosquergrottan, undervattensgrotta med målningar från äldre stenåldern (paleolitikum) utanför Cap Moriou nära Marseille i södra Frankrike. Folk har alltså bott under vatten, den havsnivå vi har idag.

Atlantis

2009 läste jag att man funnit ett unikt arkeologiskt fynd i vattnet utanför Haväng, Sverige. Dykare hittade en fiskefångst-plats från stenåldern och arkeologerna tror att det kan finnas fler fynd. Man fann nätsänken och fångstarmar där man ledde in fisken till ryschor (enl. Arne Sjöström, dykare och arkeolog). Stubbar och stammar och mer ändå – har dykarna hittat. Detta var från fältstudier genomförda under havsytan kring hamnen i Simrishamn.


Lite mer intressant om Atlantis så, en ö vars existens inte kunnat bevisas. Enligt Platon ska ön ha varit det mäktigaste riket på jorden på sin tid. Enligt texten är historien om Atlantis ett minne som den grekiske statsmannen Solon fått höra av präster i den egyptiska staden Sais. Det är alltså inte en myt utan en litterär berättelse från början. Den sjönk i havet – eftersom invånarna, genom sin maktlystnad, vredgat gudarna och särskilt Poseidon, som var rikets skyddsgud. Idag anser många att den inte funnits, att Platon hade fel.

Men om. Historiskt har diskuterats var låg den. Mest tror man att det var en kontinent mitt i Atlanten som sjönk. Azorerna är ett alternativ som föreslagits, och de nuvarande öarna skulle då vara bergstopparna av Atlantis, även Kanarieöarna har nämnts och Antarktis. Kontinenten var en gång helt fri från is, men senaste gången det hände var långt innan det fanns människor på jorden sägs det. Under något tillfälle ska också stora mängder vatten ha gjort att kontinenten gått under på grund av vattnet. Tolkningen man tror mest på är företrädd främst av Ignatius Donnelly – men vi vet att bevis saknas (ännu). Varför skulle det vara omöjligt?

Dwarka

En mystisk plats är Dwarka, Indien.
En gång för tusentals år sedan var detta en jättestad. Sedan slog klimatförändringen till. Havsytan steg och staden hamnade 120 meter under Indiska oceanen. I dag räknas Dwarka som en av mänsklighetens äldsta städer och är ett paradis för undervattensarkeologer.

Templet i Titicaca-sjön, Peru.
Ett antikt tempel har hittats i Titicaca-sjön i Peru. Enligt arkeologer är templet mellan 1000 och 1500 år gammalt, alltså före Inkarikets storhetstid. Det har länge funnits legender kring sjön, bland annat att en uråldrig stad sjunkit ner i den. Inkafolket sägs ha sett sjön som födelseplatsen för sin civilisation. Nära sjön låg den dåtida staden Tiwanaku, med ett folk som senare införlivades i Inkariket, och man spekulerar i att det sjunkna templet kan ha byggts av samma folk. Varför det numera ligger på sjöns botten är däremot oklart.

Pavlopetri

Och så. Pavlopetri, Grekland
Ingen vet vad som hände denna spännande undervattensstad, men klart är att den var boplatsen för människor redan för 5000 år sedan. Innan staden sjönk till havets botten för 3000 år sedan, var den en populär handelsstad längs den grekiska kusten, och har troligtvis varit en hamnstad för bronsålderns grunda skepp, vilket flera intressanta fynd vittnar om. En del tror till och med att den mystiska staden kan vara ursprunget till legenden om självaste Atlantis.

Atlantis 2

På kartan syns Lemuren.
Lemurien (ibland benämnd Lemuria) är benämningen på olika slags geografiska teorier och områden härledda till regionen kring Stilla havet respektive Indiska oceanen. Det inbegriper dels en hypotetisk kontinent som antogs ha varit belägen i Indiska oceanen. Teorin återfinns också i framtidsspekulationer om regionen.

Vi vet idag att det finns undervattensgrottor där man kan ta sig igenom och komma upp på land, men ett land för sig, undervattensland 🙂 Mycket som ej är utforskat, så Atlantis dyker nog upp (eller ned) till slut.

Källor:
sv.wikipedia.org
ne.se
sverigesradio.se
expressen.se


Dinosaurier, även kallade Skräcködlor, här får du mer lättsam fakta, intressant…

utgravdinios

Man tror att de första riktiga dinosaurierna dök upp för ungefär 240 miljoner år sedan. De första arkosaurierna, den reptilgrupp som alla dinosaurier hörde till, dök upp i slutet av den geologiska tidsperioden Perm.

Under de 165 miljoner år som följde, utvecklades dessa till en mängd olika sorters djur. Dinosaurier (Dinosauria), även kallade Skräcködlor, är en stor grupp reptiler som tillhör gruppen härskarödlor (Archosauria) och som oftast behandlas som en överordning.

De flesta utvecklingslinjer av dinosaurier dog ut i och med den omfattande massdöd som inträffade för cirka 65,5 miljoner år sedan. Det finns olika sätt att dela in dem på. Det finns köttätare och det finns växtätare. Det finns dinosaurier med hårda svansar eller mjuka svansar. Men oftast delar man in dem efter vilka höftben de hade. Fågellika eller ödlelika. neandertalare

När man först skulle beskriva dinosaurierna trodde man att de såg ut som stora ödlor eller krokodiler.
De fick därför namnet dinosaurier, vilket betyder ”fruktansvärda ödlor”. Nu vet man att de var smidiga djur. Många gick på två ben och var väldigt snabba.

Här kommer exempel på några dinosaurier:

trex

Tyrannosaurus Rex – Jättestor köttätare,på bild, en fjäderklädd kadaverätare (12 meter). Det här var en av de största rovdinosaurierna som blev även fem meter hög och kunde väga upp till nio ton. Forskarna blir alltmer övertygade om att Tyrannosaurus rex mest liknade en förvuxen höna – och levde på döda djur. Cirka 27 km/h var T. rex toppfart. Brittiska undersökningar visar att benen i foten skulle brista om djuret sprang fortare.

Diplodocus – Långhalsad växtätare (27 meter). De är ett släkte dinosaurier som levde i Nordamerika under senare delen av jura, för 150 miljoner år sedan.

Stegosaurie – Växtätare med plattor på ryggen (6-9 meter). Dess hjärna är inte större än en valnöt.
De stora benplattorna på rygg och stjärt var ett effektivt försvar mot rovdinosaurier.

Spinosaurus – Det här är den allra största rovdinosaurien som hittats. Den fanns i Nordafrika och blev upp till 17 meter lång. Det tre meter långa, krokodil-lika huvudet, är större än någon annan dinosauries huvud. Nya rön visar att den troligen är den enda dinosaurien som levde nästan helt i vatten. I motsats till de andra stora rovdinosaurierna åt Spinosaurus främst stora fiskar. Den fångade också flygödlor och mindre dinosaurier i närheten av vatten.

Triceratops

Triceratops – Växtätare (9 meter). Släkte med stora, behornade dinosaurier funna i Nordamerika, där den tros ha levt vid slutet av Kritaperioden för 67 – 65 milj. år sedan. På bild.

Fortplantning?
Dinosaurier dansade sig till sex. Inte ens de glupska rovdinosaurierna var för fina för upphetsande förspel. Paleontologer har studerat förstenade skrapmärken i västra Colorado och deras studie visar att de tvåbenta rovdinosaurierna, theropoderna, ägnade sig åt en parningsdans som skakade världen före själva fortplantningsakten. Dinosaurierna lade ägg. Fynd visar att många dinosaurier byggde bon (i många fall till och med kolonier) för äggläggning.

Utdöendet?
Man har länge tvistat om vad som fick så många organismer att dö ut för 66 miljoner år sedan. Utdöendet tycks i varje fall för de dinosaurier som inte var närmast släkt med dagens fåglar ha varit närmast ögonblickligt i ett geologiskt tidsperspektiv. De mest omhuldade hypoteserna har varit den kollision med en asteroid som det finns avtryck efter vid Mexikanska golfens kust, och de väldiga vulkanutbrott som ägde rum i Deccan-området i nuvarande Indien.

Möjligen kan nu de forskare som företräder dessa två hypoteser komma att enas om en gemensam teori. Även om vulkanutbrotten tycks ha börjat något innan kollisionen ägde rum, så kan de chockvågor som fortplantade sig genom jordklotet ha ökat på eruptionen i så hög grad att dess verkningar kan ha i hög grad bidragit till den ”katastrof” som förmodligen möjliggjort vår mänskliga existens.

Dracoraptor hannigan

Fynd på senare år?
En 200 miljoner år gammal dinosaurie hittades i Wales 2014. Nu har dinosaurien fått sitt namn: Dracoraptor hangann. Dinosauriefyndet är Storbritanniens äldsta från Jura-perioden och även ett utav världen äldsta från den tiden. Under Jura hade Wales ett varmare och fuktigare klimat. När Dracoraptor hanigani levde åt den troligtvis kött och hade en lång svans för att balansera sin 2 meter långa och 70 centimeter höga kropp. Fyndet publicerades i PLOS One. Visas på bild ovan.

Bilden är över utgrävningar av fynd.

Källor:
ungafakta.se
sv.wikipedia.org
nrm.se
ne.se
illvet.se
fof.se