Ja, ingen av oss är en mal ej ens bokmal. Men sålunda. Vad menas med bokmal? Det vet du? 🙂 Det är boklössen som har givit upphov till ord som bokmal och läslus, som används om människor som, bildligt talat, liksom boklössen slukar böcker.
Ett substantiv. Ett (bildligt) epitet som ges en hängiven läsare av böcker.
Synonymer: bokvurm (arkaiskt), boklus, bokslukare, bokälskare, läshäst, läslus. Man kan även jämföra med orden – läshunger, läslust, bokslukande. Ät dock ej upp dem.
Sammanfattar: Äldre namn på insekten boklus. Ursprunget till formspråket ”bokmask” har troligen sitt ursprung som en något nedsättande term för en person som studerat eller läst mer än vad som var vanligt. Buggar som silverfiskar, boklöss och linoleumbaggar kallades bokmaskar eftersom de bodde i böcker; alltså formspråket.
Why are people called bookworms? Varför kallas folk för bokmaskar Engelska: Bookworms.
Förr? Särskilt förr kunde en boklus även kallas bokmal. Boklöss är 1,5–2 millimeter långa insekter med små, oanvändbara stumpar till vingar. De påträffas ofta mellan papper i boksamlingar och arkiv. De äter främst mögel men kan också livnära sig på lim i papper och bokryggar. Kan det gälla ljudböcker med? 🙂
Kan det stämma att det fanns läger i Sverige? Jo då, det fanns en del, ett var detta. Tjörnarp är en tätort i Tjörnarps distrikt (Tjörnarps socken) i Höörs kommun i Skåne län, belägen vid Södra stambanan mellan Tjörnarpssjön och riksväg 23.
Här fanns ett av de läger där svenska myndigheter i anslutning till andra världskriget lät tvångsinternera civila utlänningar, för personer som flytt i samband med Tysklands kapitulation.
Lägret? Tjörnarp (även kallat Gunnarpshemmet) var ett litet läger, mellan Sösdala och Höör – det öppnades i april 1945 och där placerades bara kvinnor. Internerna kom från många olika håll och tycks ha haft gemensamt bara det att de misstänktes ha haft samröre med den tyska ockupationsmakten i sitt hemland (Norge, Ryssland, Holland, Frankrike, Polen, Tjeckoslovakien).
De kunde också beskyllas mer allmänt för ”lösaktighet” eller ”arbetsovilja”. En del tycks ha kommit från andra läger i Europa och varit svårt traumatiserade. Lägret stängdes den 27 juni 1946.
Platsen var alltså en herrgårdsvilla och där hölls ett 60-tal utländska kvinnor fångna efter Tysklands kapitulation. Många av kvinnorna hade tidigare suttit i tyska koncentrationsläger och fick aldrig veta varför de hölls inspärrade. Ganska otrevligt, den som bestämde var vår statsminister Tage Erlander…
Som mest var det 1 500 – 2000 personer i lägren och som nämnts stängdes det först i juni 1946, alltså mer än ett år efter krigsslutet. Taggtråden såldes till en lokal bonde.
Hur man kan utse de bästa är svårt men som kuriosa är det trevligt se på statistik, rankingar, resultat och experters utlåtande, sammanställa det och – plötsligt har man en lista på de bästa svenska damerna.
Börjar med en tidig vid namn Märtha Adlerstråhle, korrekt Anna Märtha Vilhelmina Adlerstråhle, född von Oelreich 16 juni 1868 i Torpa församling, Västmanlands län, död 4 januari 1956 i Stockholm, var en svensk tennisspelare aktiv under 1800-talets sista år och några år in på 1900-talet. Obs Hon vann bronsmedalj i singel i Olympiska sommarspelen 1908 i London. Medaljen blev den första olympiska medaljen tagen av en svensk kvinna. bästa”. Fotot över.
Vid genomgången börjar jag bakifrån, plats 10 och slutar med den ”bästa”.
10.
Mimmi Wikstedt Född: 1954 i Stockholm Bästa ranking: 52 (avser årets slut 1981)
10. Nina Bohm Född: 1958 i Stockholm Bästa ranking: 52 (avser årets slut 1981)
9. Helena Anliot Född: 1956 i Svärdsjö Bästa ranking: 48 (avser årets slut 1977)
Är en svensk högerhänt före detta professionell tennisspelare. Sammanlagt vann hon sexton SM-tecken, varav tre i singel. Hon rankades som bäst kring nummer 30 på WTA-rankingen. Hon slutade med tävlingsspel 1980, vid 23 års ålder. Dejtade Björn Borg under en tid på 1970-talet och vän med Ted Gärdestad som tillägnade henne låten ”Helena”. Hon är bosatt i Nambucca Heads i Australien och arbetar som konstnär och personlig assistent.
8. Carina Karlsson Född: 1963 Bästa ranking: 42 (1985)
7. Catrin Jexell Född: 1963 Bästa ranking: 62 (avser årets slut 1983) Titlar: 1
6. Cecilia Dahlman Född: 1968 i Lund Bästa ranking: 63 (23 juli 1990) Titlar: 2
5. Ingrid Bentzer Född: 1943 i Malmö Bästa ranking: 64 (avser årets slut 1976) Titlar: 5
4. Johanna Larsson Född den 17 augusti 1988
Johanna vann två singlar och 14 dubbeltitlar på WTA Tour, samt 13 singlar och 17 dubbeltitlar på ITF Women’s Circuit. Hennes höga WTA-ranking i karriären är nr 45 i singel, uppnådd i september 2016, och nr 20 i dubbel, satt den 30 oktober 2017.
3. Åsa Svensson Född: 1975 i Surahammar Bästa ranking: 28 (9 oktober 2000) Titlar: 2
Åsa har en fantastisk karriär att vara stolt över. Hon har vunnit många prestigefyllda titlar, dock ingen Grand Slam-titel. 1996 var hon rankad som den 26:e bästa tennisspelaren i världen. Närmare bestämt den 1 april 1996, och gav åskådarna många utmärkta och spännande tennismatcher att njuta av.
2. Sofia Arvidsson Född: 1984 i Halmstad Bästa ranking: 29 (1 maj 2006) Titlar: 2
Sofia har som bäst varit rankad som den 29:e bästa tennisspelaren i världen i maj 2006, och har vunnit massvis med fina priser inom sporten. Faktum är att hon är en av få på den här listan som fortfarande är aktiv (dock padel, inte tennis). Hon har tyvärr inga Grand Slam-titlar, men kompenserar för detta med ett flertal andra prestigefyllda titlar.
1. Catarina Lindqvist Född: 1963 i Kristinehamn Bästa ranking: 10 (15 april 1985) Titlar: 6
Ingen svensk tennisspelare inom damkategorin har någonsin haft en lika hög placering, vilket är anledningen till plats ett. Under sin karriär tog hon hem många titlar, men tog sig även till semifinal i ett flertal Grand Slam-turneringar.
Zenzationella Människor Et Facto 