Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden.


Lämna en kommentar

Allt om Kung Byxlös och den otäcka pesten som tog dennes liv…Del 2-2.

margareta_fri

Fortsättningen om Kung Byxlös, i kvinnokläder. Så, hur var då den omskrivna Margareta Valdemarsdotter? Hon var ex. mycket frikostig med sina gåvor till biskopar, kyrkor och kloster. Särskilt gynnade hon Birgittinorden: hon var mycket verksam för Birgittas kanonisering 1391 och lät 1403 inskriva sig i Vadstenanunnornas brödraskap, där hennes fostersyster, Ingegärd, länge varit abbedissa.

Det finns inte något skäl att tvivla på Margaretas uppriktiga fromhet, och de senare legendariska beskyllningarna mot henne för osedlig vandel är säkerligen förtal. Att hon 1402 lät bränna den tyske bedragare på bål, som sa sig vara hennes avlidne son, överensstämde fullständigt med tidens tänkesätt och bruk.

I sitt uppträdande var Margareta vänlig och intagande, medan däremot hennes handlingssätt ofta var myndigt och strängt. Hon var alltid sansad och genomtänkt, aldrig överilad i sina handlingar. Smidigt förstod hon falla undan för opposition och anpassa sig efter förhållandena, men fortsatte att verka för sina egna planer på längre sikt. Hennes överlägsna klokhet beundrades till och med av hennes motståndare, men betecknades både i svenska och tyska krönikor som slughet.


I Uppsala domkyrkas skattkammare förvaras som främsta dyrbarhet en gyllenduksklänning, som troligtvis tillhörde Margareta och från Roskildes domkyrka 1659 fördes till Sverige av drottning Hedvig Eleonora. Klänningens vävnad är utförd med guldtråd och djupviolett purpurfärgat silke. Det diskret framträdande mönstret visar palmetter av granatäpplen och rosor. Sådana dräkter från slutet av 1300-talet finns avbildade men inte bevarade i original.

Om kvinnonamnet Margareta eller Margaretha. Det är ett gammalt namn med grekiskt eller latinskt ursprung som använts i Sverige i varje fall sedan 1000-talet då kung Inge den äldres dotter fick namnet Margareta. Flera drottningar och prinsessor i Sverige har haft namnet. Namnet är bildat från ett persiskt ord som betyder ”pärla”. Margareta finns också i flera kortformer.

Margareta Valdemarsdotter1

När pesten härjade som värst, dog runt hälften av Europas befolkning. Bland dessa kan nämnas: Kettil Karlsson (Vasa), pestdöd 11 augusti 1465 och Bengt Birgersson (Folkungaätten) pestdöd 25 maj 1291. Pesten uppstod genom en bakterie som normalt finns hos gnagare, men kan under vissa omständigheter även spridas till människan via människoloppan och då, vanligtvis råttor.

I gränsområdet mellan Östergötland och Småland, vid Västra Lägern, slingrar sig en grusväg upp genom beteshagen. Parkerar du vid vägkröken mitt i backen, går till höger och tittar noga, ser du resterna av det som en gång var en liten gård. Bonden har från sitt högt belägna gårdstun kunnat se ut över södersluttningen där hans små stenbemängda åkrar låg som en bred trappa. Nu markeras de små tegarna av terrasskanter, husen som förhöjningar i markytan. En ridstig sträckte sig genom inmarken till nästa lilla gård norröver. I dag syns ridstigen som en knappt skönjbar hålväg. Gården hette Hemvidakulla, eftersom den nämns i Vadstena klosters jordeböcker.

Kung Byxlös2

En gång hade där bott två brukare, men gården övergavs första gången efter digerdöden i slutet av 1300-talet. I mitten av 1400-talet bodde en landbo där, som betalade låg ränta. Snart var gårdstunet helt övergivet och marken brukades som äng. Åkrarna odlades aldrig mer. Ett resmål i Sommarsverige?


Hennes död sålunda.
I herrens år 1412, befann sig Margareta i staden Flensburg, när hon till sist själv drabbades av pesten och avled. Efter Margaretas död blev det snart stridigheter i Sverige mellan dem som ville bevara unionen och dem som ville ”befria” Sverige. Striderna upphörde först i och med att Gustav Vasa 1523 blev kung över ett självständigt Sverige. Senare historieskrivning, främst under 1800-talet, har därför lyft fram Gustav Eriksson Vasa som en av vårt lands största frihetshjältar.

Källor:
medeltiden.kalmarlansmuseum.se
sv.wikipedia.org
popularhistoria.se
so-rummet.se

Annonser


Lämna en kommentar

Allt om – uttryck, idiom, aknekdot, ordstäv, truism eller aforism – vad är vad…?

ordspr

Vi läser och skriver, ofta möter vi ord som är svåra skilja åt som i grupper. Vad är skillnaden på ett ordspråk, uttryck, idiom och ex. anekdot. Lär dig skillnaderna, några lär vi minnas. 🙂

Ordspråk?
Ett ordspråk (äldre lat. namn adagium) är en form av kortfattad och folklig sentensdiktning, en språklig enhet, som du använder i oförändrad form. De kan inte böjas, möbleras om – du använder dem som de är helt enkelt. Ordspråk, i ordets äldre betydelse, är alltid högtidliga, allvarliga, filosofiska, etc, medan många nyare former av ordspråk har tillkommit. Bättre en fågel i handen än tio i skogen. Finns det hjärterum finns det stjärterum. Cave canem – ”Akta dig för hunden”, var en ofta förekommande inskrift vid ingången till fornromerska hus.

Talesätt?
Talesätten – är ordspråkens motsvarighet, med den skillnaden att du oftast formar om dem så att de blir smidigare och lättare att oförmärkt smyga in mitt i en mening. Du kan böja dem, stoppa in personnamn, ändra tidsform, utelämna delar av dem eller helt enkelt göra vad du vill med dem. Politiker är som krokodiler, stora i käften men saknar öron. (Ett modernt ordspråk av okänt ursprung som inte kräver någon närmare förklaring.) Engelskt? As right as rain. Vad betyder det? Perfekt!

Idiom?
Ett idiom – är en språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Att något är idiomatiskt innebär att det är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. En dialekt där betydelsen inte framgår av de enskilda ordens betydelser, t.ex. ”byta fot”, ‘plötsligt ändra åsikt’. Både hängslen och livrem. Bära hundhuvudet. I mörkaste Småland.

ord

Ordstäv?
Ordstäv (eller Wellerismer, som de också kallas), böjs inte. De består av ett inledande citat, och sedan en kommentar som ofta ställer situationen på sin spets, eller vänder den på ett humoristiskt sätt. Ett ex. ”Ombyte förnöjer, sa gubben när han kysste frugan”. Namnet ”wellerismer” är uppkallat efter Samuel Weller i Charles Dickens roman ”Pickwick­klubben”. Han älskade att strö ordstäv omkring sig. Wellerismernas främsta vapen är humorn, de är alltid skämtsamma, satiriska, tvetydiga och tankeväckande. De saknar den högdragna profil, som de vanliga ordspråken har. Mycket väsen för lite ull, sa käringen som klippte grisen.

Citat, aforism?
Citat och aforismer är en annan sorts – ordspråk. Dessa är bevingade ord som har uttalats av någon känd, ofta gällande livet och dess vedermödor. De återspeglar ofta den inre kamp som utspelas i smyg inom varenda en av oss. Enligt Magnus von Platen, som drivit en omfattande aforismforskning, skrev drottning Kristina under sina sista år i Rom inte mindre än 1300 aforismer. Hon lär inte ha haft så mycket tid över till annat, kan man tänka. En aforism är ett kort och kärnfullt uttryckt förhållningssätt. ”En aforism är en roman på en rad” – Leonid S. Suchorukov. / Ett annat ord för aforismer är maximer.

Bevingade ord?
Bevingade ord – jämför ovan – är i tal och skrift allmänt använda uttryck och talesätt, som kan föras tillbaka till en bestämd skrift eller bestämd person. Uttrycket förekommer ofta hos Homeros, men vann vidare spridning i modern tid sedan Georg Büchmann (död 1884) 1864 utgivit verket Geflügelte Worte.

Parodi?
Parodier är människans hämnd på alla andra former av ordspråk. Här förvränger man innehållet så att det blir retfullt, komiskt, lekfullt – eller allt på en gång.

Ordlek?
Ordlekar är en annan, ganska lättförståelig men diffus grupp som påminner om parodierna. De är menade att misstolkas vid första anblicken, och därigenom inte ett dugg roliga. Vad som är roligt med den får du faktiskt lista ut själv.

ordsprak

Truism?
Truismer är en benämning på ordspråk som är sanna och simpla, t.ex. ”Hellre rik och frisk än sjuk och fattig”, ”Ju enklare, ju simplare” och ”Det är fler vardagar än söndagar i veckan”. Dessa måste tolkas symboliskt för att få någon mening, t.ex. det sista som att man ska arbeta mer än vad man ska vila sig, d.v.s. veckodagarna är arbetsdagar och söndagen anspelar på bibelns vilodag.

Liknelser?
Liknelser – eller analogi inom den vidare kategorin bildspråk är en retorisk liknelse mellan två begrepp där jämförelseledet utgörs av något av orden ”som” eller ”liksom”. Darra som ett asplöv. Hög som ett berg.

Metafor?
Metaforen är ett bildligt uttryckssätt där ett begrepp tillfälligt byts ut mot ett begrepp som liknar det ursprungliga begreppet. Likheten är beroende av sammanhanget och metaforer fungerar därför endast då lyssnaren har tillgång till sammanhanget. Även förolämpningar såsom mansgris, skata, skräcködla, luspudel, stolpskott, snedseglare med flera är exempel på metaforer.

Allegori?
Allegori är ett konsekvent genomfört utbyte av ett egentligt budskap mot en metafor. En allegori är en berättelse eller bildframställning vars olika detaljer har en dold innebörd, som dock kan tolkas relativt entydigt. Typiska exempel på allegorier är fabler och de liknelser som förekommer i Bibeln. I modern tid har allegorier ofta använts för att skriva politisk satir.

Anekdot?
Anekdot – gr. an, nekande, ekdotos, utgiven, är en kortare, ofta humoristisk, redogörelse av en händelse, vanligen med någon form av slutpoäng. Det är en kort och uddig berättelse om en mer eller mindre märkvärdig tilldragelse eller om ett karaktärsdrag, ett träffande yttrande, en egenhet hos en person eller just själva tinget kopplat till berättelsen.

Nu vet du mer. Avslutar med några – svenska idiomatiska uttryck.
Född i farstun – En obegåvad, tafatt eller ointelligent person. Ofta som förtydligande om någon person som i en första anblick verkar småkorkad men som tvärtom är mycket begåvad; ”Han/hon är inte född i farstun precis” det vill säga mycket begåvad.

mjolk

Född med silversked i munnen. – Att få allt serverat för sig. Rika föräldrar som ordnar allt.
Följa någon hack i häl – Följa efter någon tätt i hälarna. Egentligen sammanställning av två liktydiga ord som ”väder och vind”. ”Hack” är tyska för ordet häl.

För allt smör i Småland – inte till något pris som helst, på inga villkor.
För allt vad tygen håller – I full fart, med all kraft. Tygen avser seldonen för en häst. Från tyskans; Was das Zeug hält. Känt i skrift sen 1675 i ett brev av ryttmästaren M.G. Willemsen.

För egen maskin – Utan någon annans hjälp.
För fulla muggar – Med väldig fart.

Obs det är svårt, men lär dig några av dem så är du på säker mark.  Lev väl ❤

Källor:
sv.wikipedia.org
livet.se
minnenasjournal.nu
ef.se


Lämna en kommentar

Allt om Kung Byxlös och den otäcka pesten som tog dennes liv…Del 1-2

Kung Byxlös2

Historiskt, men med inslag av både fakta, kuriosa och – resmål!
Vi börjar med – Margareta Valdemarsdotter, född våren 1353 på Söborg på norra Själland, död den 28 oktober 1412, endast 59 år, som var regerande drottning av Danmark och Norge 1387-1412 och av Sverige 1389–1412. Hon var dotter till Valdemar Atterdag och Helvig av Slesvig och när hon var endast sex år gammal blev hon bortförlovad med Håkan, 19 år. Snart nog får ni veta – varför hon blev Kung Byxlös…

Han var son till den svenske kungen Magnus Eriksson. De gifte sig, alltså med den svensk-norske kungen Håkan Magnusson. Vigseln ägde rum den 9 april 1363 på Köpenhamns slott. I Danmark kallas hon sedan 1972 för Margrete I. Margareta fortsatte att bo hos sina föräldrar och fostras till drottning av den heliga Birgittas dotter Märta.


Margaretas barn med Håkan: Olof II, som var Margaretas enda egna barn. Olof, som i maj 1376 valdes till kung i Danmark, kung av Norge från 1380 och adoptivbarn: Erik av Pommern, namnbyte från Bogislav, hennes systerdotterson, tronföljare och efterträdare och – Katarina, den förres syster.

Redan tidigt visade hon djup insikt som rådgivare till sin mycket äldre make. I maj 1380 dog kung Håkan. Den blott tioårige Olof ärvde då kungamakten i Norge varmed Margareta ensam fick styra riket i Olofs namn. Hon gjorde detta med sådan skicklighet och kraft, att hon sedan Olof avlidit utan hänsyn till mecklenburgarnas arvsrätt utsågs till regent. Margareta valdes 1388 till Danmarks och i februari även Norges ”fru och husbonde och fullmäktige förmyndare”, tills hon och folken enades om att utse en ny regent.

Kung Byxlös 3

Hon hade dessförinnan fått hansestäderna att 1385 återlämna de slott i Skåne, som de innehaft alltsedan 1370. Hon hade också lyckats erhålla trohetsed 1386 av den holsteinske greven Gerhard som hertig av Schleswig, varmed hon tryggade sig mot fientligheter i ryggen under sina framtida strävanden gentemot Sverige.

Ok, fakta som blir lite stelbent, men lägg till egna bilder, det är ju 1300-tal. Därför blir fortsättningen lite mer kuriosabetonad. En sägen säger att kung Albrekt försökte håna Margareta genom att bl. a. kalla henne ”konung byxlös”, och ”munkedejan” samt skicka henne en slipsten till att vässa sina nålar på, men i själva verket känner man till endast mycket lite om enskildheterna i striden och kan inte avgöra, om svenskar eller danskar utgjorde huvuddelen av hennes här.

Hon härjade runt i Schleswig som 1410 ledde till krig, och medan drottningen var i Flensburg för förhandlingar avled hon på sitt skepp i stadens hamn den 28 oktober 1412, innan hon ännu nått sitt sista stora mål. Hon begravdes först i Sorö. Men 1413 fördes hennes kropp till Roskilde domkyrka, där en praktfull begravning ägde rum och 1423 ett storartat gravmonument restes: en liggande alabasterstaty pryder hennes kista.

Läs om hur hon var, om pesten, om en sevärdhet för historiskt intresserade i del två… Om ett par dagar…

Källor:
medeltiden.kalmarlansmuseum.se
sv.wikipedia.org
popularhistoria.se
so-rummet.se

 


Lämna en kommentar

Brunnsparken i Göteborgs city, historien bakom och nutid…

bparken18maj1

Många som besökt ”min” stad, hm, har varit där, nära Femmans affärscentrum, gångväg från Centralstationen. Idag en plats med mycket folk i rörelse, man passerar buss och spårvagnar. Här finns så man kan fika, köpa att tugga på. Men hur har det varit?

År 1822 fanns det en anlagd park på denna holme i Stora Hamnkanalen, och 1834 uppförde innehavaren av apoteket Kronan, Hans Jacob Cavallin, ett brunnshus av sten på denna plats, som därefter fick sitt nuvarande namn.

År 1858 upphörde verksamheten, men då man fick en flygel av brunnshuset att göra tjänst som varmbadhus, fram till 1879 då samtliga byggnader revs. Bakom varmbadhuset öppnades den 23 juli 1867, ”En liten shop, hvilken lär blifva en ganska angenäm och besökt tillflyktsplats under de dagar, då sommarens sol molnfri utgjuter sina gyllene strålar öfver en smägtande fotgängare. I denna shop kommer nämligen kolsyrade vatten, lemonader och andra förfriskande drycker att tillhandahållas allmänheten till priser, hvilka afsevärdt understiga de hittills vanliga”.

Byggnaden hade tillverkats på Bark & Warburgs snickerifabrik och målats av L. Rubenson ”…med den smak, som alltid utmärker dennes arbeten”. Den förste ägaren till ”denna både angenäma och gagneliga inrättning” hette J. G. Leufvenmark.

Tidigare?
Ursprungligen var det som är Brunnsparken idag en holme i Stora Hamnkanalen med namnet Järnvågsplatsen (1753) efter den järnvåg som funnits där sedan 1624. Arbetet med denna järnvåg påbörjades 1683 och slutfördes 1690. Järnvågen flyttades 1785 till Järntorget, och i storbranden 1813 brann den sista resten av järnvågen ned i Brunnsparken. År 1861 fylldes den del av Stora Hamnkanalen igen, söder om ”holmen”, som nu bildar Södra Hamngatan.

1752 blev Niclas Jacobssons sockerbruk (ett ”Såkkerraffinaderiwärk”) vid Södra Hamngatan färdigt, där arkitekten Carl Hårleman hade gjort ritningarna. Sockerbruket ägdes senare av Pontus Fürstenberg. Det skadades genom brand den 2 mars 1792, men fanns kvar ända fram till 1841, då verksamheten upphörde. Delar av dess grunder finns fortfarande kvar under Hotel Palace.

johannaimas1

I den västra delen av Brunnsparken finns en fontän med statyn Såningskvinnan. Konstverket invigdes på Johanna-dagen den 21 juli 1883, och kallas därefter populärt även Johanna. Ofta med en mås på huvudet. Statyn skapades av Per Hasselberg och göts i brons av Gruet Jeunes i Paris. Originalet i gips återfinns på Göteborgs konstmuseum. På platsen för statyn låg fram till 1820 administrationsbyggnaden för stadens järnväg.

Nämnda park?
Platsen omnämns i bland annat julsången ”Jul”, inspelad av bland andra Snowstorm och Thorleifs, i sången är det någon som gråter här i juletider. Brunnsparken nämns också i låten Alla vägar bär till götet. I rockgruppen Motvinds låt Göteborg (1977) omnämns ”fyllona i Brunnsparken”. Kai Martin och Stick! har besjungit ”Johanna i Brunnsparken”.

Lejon?
År 1638 fick bron fyra krönta lejonfigurer vid brofästena. De fem alnar höga lejonen, de skulle påminna om lejonet i Göteborgs stadsvapen. Bron kom då att få namnet Lejonbryggan eller Lejonbron. Lejonfigurerna blev så slitna att de togs ner 1673. I början av 1700-talet ersattes hela bron med en ny träbro och bildhuggare Nils Läsberg fick då i uppdrag att skapa fyra nya lejon.

Träbron revs 1733 och ersattes av en stenbro med tre brovalv som stod klar 1735. Bron försågs med nya lejon, utförda i gotlandssten. 1785-88 sattes dessa upp på piedestaler. Denna bro kom också att kallas Hästbryggan i folkmun, på grund av den försäljning av hästar och kreatur som förekom här.

Östra Hamngatans sträckning gick 1861 ut över Brunnsparken, då kanaldelen lades igen, och år 1864 revs Lejonbron och en ny bro i järn byggdes. Lejontrappan, flankerad av två liggande lejon i brons, uppfördes då mot Hamnkanalen i väster. De båda lejonen är gjorda av skulptör Camilla Bergman och invigdes i november 1991.

bparken

Idag?
Brunnsparken är en av Sveriges mest trafikerade kollektivtrafikknutpunkter med omkring 120 spårvagns- och 130 bussavgångar i timmen i rusningstrafik, det vill säga 4 avgångar i minuten, på 10 hållplatser.

Nutida förändring?
I juni 2018 kan vi läsa om vad som ska påbörjas i januari nästa år, 2019.
”Det stora är att vi försöker göra Brunnsparken tryggare och mer tillgänglig. Förhoppningsvis gör vi platsen också vackrare. Vi vill ha ett grönt smycke i centrala Göteborg”, säger Johan Blomqvist, projektledare på park- och naturförvaltningen. Dagens Brunnsparken upplevs av många som otrygg. En stor del i den nya omformningen har därför fokuserats på just trygghet. //

Om du besöker?
Den är belägen mellan Nordstan och Arkaden och mellan två av Göteborgs äldsta gator, Norra Hamngatan och Södra Hamngatan (egentligen avgränsar Stora Hamnkanalen i norr). Med sin centrala placering ”Inom Vallgraven” och mitt bland flera köpcentrum är platsen en populär mötesplats. Bra utgå ifrån med Avenyn en bit uppåt stan…

Källor:
sv.wikipedia.org
vartgoteborg.se
goteborgdirekt.se
wikiwand.com


Lämna en kommentar

Läkaren från USA, Walter Freeman, var lobotomins pionjär Del 3-3

freeman2

Avslutningen, en stark, där du får läsa av en som utsattes. En berättelse av en utsatt år efter operationerna: Howard Dully – som skrev boken ”My Lobotomy”, han fick gå igenom en lobotomi, 12 år gammal bara. I boken berättar han och belyser den man som utsatt honom för en av de mest brutala kirurgiska ingreppen i medicinsk historia. När Howard träffade mannen som skulle förändra hans liv för alltid, var han inte säker på vad man ska skulle göra med honom.

dollyopefter

Han var 11 år på den tiden och hade inte förstått vuxenvärlden som omgav honom, de beslut som fattats utan hans vetskap eller den djupgående inverkan som dr Walter Freeman skulle få. Istället, med ett barns ögon, märkte han de små fysiska egenheter hos denne – de runda glasögon, en speciell kostym, det väl trimmade pipskägget. Det fick honom att se lite ut som en beatnik”. Och pojken visste inte vad som väntade honom.

Howard var en tillbakadragen pojke som gillade ridning, sin cykel och han spelade schack. Han bråkade ibland med sin bror, lydde sina föräldrar – men stal godis från köksskåpen, busig. Han hade det struligt hemma och fadern tog kontakt med vården för att få hjälp, själv skyllde han på styvmodern som den som påverkat honom.

Så Howard kom till ett privat sjukhus i sin hemstad San Jose, Kalifornien. 16 december 1960 rullades han in i en operationssal och fick en serie elektriska stötar för att bli lugn. Det minns han, men resten är diffust. Howard vaknade nästa dag, hans ögon var svullna, skadade och han hade hög feber. Han minns en svår smärta i huvudet och obehag av sin särk från sjukhuset, som gapade öppen på baksidan. Han hade ingen aning om vad som hade hänt. Han skriver att han var som en zombie, han hade ingen aning då vad som skett.

Men han hade alltså utsatts för ett av de mest brutala kirurgiska ingreppen i medicinsk historia. En lobotomi och ingen, inte hans föräldrar, inte det medicinska samfundet eller statliga myndigheter, hade ingripit för att stoppa det.

Howard växte upp i en atmosfär av känslomässiga övergrepp och delvis vanvårdad. Han fick regelbunden misshandel och tvingades äta mat på egen hand. Freeman diagnostiserade honom som – schizofren.

leucotomes

Howard var hans yngste patient någonsin, och otroligt nog överlevde han. Idag finns bilder från den tiden eftersom Freeman spelade in så mycket. På en svartvit bild kan man se pojken ligga medvetslös, munnen hängande öppen. Spetsen på en 12 cm lång ishackare/ leucotome har tryckts djupt in i hans ögonhåla. Dr Freemans räkning för ett ingrepp var på 200 dollar.

Lobotomy

Citat från Howard i nutid (lever 2018, 69 år gammal).
”Jag skulle beskriva det som en känsla av förlust, som du har förlorat en hel del av ditt liv.” När han talar, dricker han ur en mugg med mjölk i snabbkaffet. ”Jag gillar hasselnötsmak på grädden i mitt kaffe – det gör livet värt att leva”, säger han, flinande igenom en enorm valrossmustasch. ”Min pappa sa att han bara träffat Freeman gång. Du möter en man en gång och du tänker låta honom köra spikar i din sons huvud?” frågar han, misstroget.

I många år efter lobotomin åkte han in och ut från mentalsjukhus, fängelser och tillfälliga boenden. Han var hemlös, drogberoende och alkoholist, en småskurk, med liten kunskap om hur man skulle leva normalt. ”Det är en situation som du ska bara gå igenom en gång i ditt liv och det är när du dör. Det kändes som ett skaft körts in i min hjärna och mitt huvud gick itu.”

Derek Hutchinson

En annan man, Derek Hutchinson, ovan, levde mars 2017 – genomgick en lobotomi 1974 – utan sitt samtycke, i händerna på kirurgen Arthur E Wall i närheten av Leeds. Till skillnad från Howard var Hutchinson vaken hela ingreppet, vilket en psykiater hade insisterat skulle bromsa hans aggressiva tendenser.

I Sverige gjordes lobotomierna med mer traditionella metoder. Från starten kring 1944 och till 1966 finns 4 050 lobotomier registrerade från de svenska sjukhusen.

Hutchininson:
”Jag vill förklara vad psykiatrin gjorde på en människa. Det dödade viljan att leva, viljan att le, det tog bort hur det är att vara en människa. Ord kan inte beskriva vad jag har förlorat i psykiatrins händer. Den verkliga galenskapen finns i psykiatrikern och hans metoder. Allt jag ville ha var frid, men de förstörde mitt liv. Vilka människor är de?”


Idag i vården sker på olika områden också övertramp, som gärna döljs. Fråga och kräv svar. Änglar finns inom alla områden, men det sker ännu ovärdig behandling, mest kring gamla och dementa. Och vilken politiker satsar på psykisk sjukdom, ett system man skrotade? Oavsett. Besök din anhöriga, se dig omkring…

birds

Källor:
mcmanweb.com
en.wikipedia.org
alltomvetenskap.se
collegeofphysicians.org
genealogypuzzlebox.com
encyclopedia.gwu.edu
guardian.co.uk
cchr.or

 


Lämna en kommentar

Vår svenskaste tradition, den sunda varma korven…?

Stefan-Löfven-valfilm-2018

Nå, kanske inte den svenskaste, men visst är det något vi alla har minnen av. Varm körv, i Göteborg asså. Men hur är historien bakom? Det började för över hundra år sedan med en enkel korv i papper. Ganska snart blev bröd och senap givna tillbehör. Ketchupen slog igenom först på 60-talet. Innan dess, vid krigsslutet, hade svenska försvaret börjat experimentera med potatismos av pulver.

Men det var svårt att undvika klistrig konsistens och det dröjde till 60-talet innan pulvermoset slog igenom. Mos var svårare att få till och det är andra världskriget och svenska försvarets försök att få till ett bra konstgjort mos som vi kan tacka för att moset blev ett alternativ till brödet.

Bostongurka på moset?
Den kom till när företaget Felix sökte ett sätt att ta tillvara ändbitarna när man skivade gurka till andra inläggningar. Namnet kläcktes i en intern tävling på Felix.
Pucko till?
Drycken som intas tillsammans med korven är givetvis Pucko som började tillverkas i Järlåsa i Uppland 1954.

korvgamm


Korvkiosk?
En korvkiosk, även känd som korvmoj, är en mindre lokal där olika varianter av korv säljs. En korvkiosk kan vara en stående kiosk, men också en vagn som dras efter bil. Ej att förväxla med gatukök.

Korvkiosken har sina rötter i ”korvgubbens” låda på magen. Den ”varma korvgubben” med låda på magen försvann av hälso- och hygienskäl i slutet på 1950-talet. Det skulle finnas toalett och rinnande vatten tillgängligt och lösningen var att bygga små kiosker som uppfyllde hygienkraven.

Det finns dock fortfarande ambulerande korvgubbar som står på helger framför varuhus, vid idrottsanläggningar, i köpcentra, vid badstränder och andra ställen där mycket folk rör sig. Även de måste ha tillgång till toalett och rinnande vatten men det räcker att det finns i närheten.

Vad säljs?
Hel/halv special (halv special är en korv med bröd och potatismos, hel är med två korvar), vanligt i väst 🙂 Köttbullar med mos och lingon. Grillad med bröd. Bratwurst. Luffare (ett korvbröd fyllt med potatismos, ketchup och senap, men ingen korv).

Var finns den bästa korvkiosken i Göteborg? Den bästa korven med den mest karaktärsfulla kioskbyggnaden, läste jag en tidning frågade.
Idag gäller olika saker, då man bytt ut korven. Förr var, som jag minns, de bästa med äkta varor på Avenyn (högst upp mot Poseidon) och Heden. Görgött.

Hel och halv special – från Hisingen?
Visste du att gatuköksfenomenet Hel och Halv special föddes vid Vågmästareplatsen på Hisingen? Två lokala fotbollsprofiler, Conny och ”Päsa” blev i början av 40-talet sugna på korv med bröd, fast med lite mos ovanpå. Snart återkom de till korvluckan och ville beställa ”en sån där special” igen, och en korvklassiker var född.

korvmoj

Lithells korvar?
Oskar Lithell startade sin första fabriks- och affärslokal i Kumla 1907 och börjar producera korv. Tjugofem år senare lanserades den första varmkorven, som skulle bli starten på ett av Sveriges äldsta och mest folkkära varumärken någonsin. När korven och varumärket skulle få sitt namn utlyste Oskar Lithell en tävling bland sin personal.

Det vinnande bidraget gick ut på att en korv med så god och kunglig smak borde ha ett kungligt namn. Det blev namnet Sibylla efter den svenska prinsessan som senare samma år gifte sig med Gustav Adolf.

Sibylla?
Sibylla var ett av de första fastfood varumärkena i Sverige under dåvarande segmentet ”bekväm-mat” (idag snabbmat). Under lågkonjunktionen på 30-talet började Oskar Lithell servera korv från små vagnar för att öka försäljningen. Dessa är grunden till hur våra moderna gatukök ser ut idag.

Korvgubben med låda på magen är nästan lika gammal som korvförsäljningen. Hygienen och varmkorv är också ett problem som är lika gammalt som korvförsäljningen i sig. En som i sin ungdom extraknäckte som korvförsäljare fick följande enkla regel att hålla sig till:
Gamla korvar får inte slängas utan ska säljas till fulla sjömän, sent på kvällen.
På senare år har den förändrade matkulturen vi fått genom alla nya svenskar också påverkat korvkioskens utbud. I dag finns chorizo och kabanoss-korvar i de flesta korvkiosker, liksom hamburgare och ibland kebab.

korvmojmariaplan

Omskriven i dagarna (september 2018) är en kiosk, Stefan Löfvéns reklamgubbars orsak inför valet? Det är den gamla Mariaplans korvkiosk. Jag hade en vän vars fru jobbade där. I Socialdemokraternas valfilm köper Löfven en kokt korv ur en korvkiosk och mycket p.g.a. namnet – har den inspirerats av den klassiska korvkiosken i Majorna. Kiosken i filmen är uppbyggd och inspelad i Stockholm men har samma särskrivna skylt, ”Korv Kiosk”, som den i Majorna ovanför. De har visat i media att de är sura på att de ej frågat…?


Läsa?
Boken ”Korv, mos och människor” finns i handeln och utges av Wahlström & Widstrand.
I boken av Leif Eriksson berättas om korvkioskens utveckling, från korvmadammerna på Stockholmsutställningen 1897, via gubbar med låda på magen, till gatukök och storindustri.

Vad minns du tidigast av dina korvinköp?
Många åt på väg hem från något. Jag minns fotboll på Ullevi, en korv med bröd och senap i halvtid satt fint. Korven – som lär hänga med ett tag till….

Källor:
sv.wikipedia.org
expressen.se
gp.se
svd.se
sibyllashopinshop.com
goteborg.com