Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Lindgrens Ronja Rövardotter på film, Hanna Zetterberg, vart tog du vägen…?

Vi minns nog alla Ronja, den pojkaktiga flickan som älskade skogen och våren, senare även Birk. Vad hände sedan Hanna? Hanna Zetterberg var 11 år när hon spelade Ronja, och blev Ronja med alla Sveriges barn när hon 1984 spelade titelrollen i Tage Danielssons filmatisering av Astrid Lindgrens film. Det kom att bli Zetterbergs enda filmroll och efter studier satsade hon istället på en politisk karriär. Hon har mycket valt tystnaden, detta var ju då.

Stolt flicka i skogen? Läste tankar, ”Du är Ronja! Du springer i skogen och ropar in våren och sånt! Men hon verkar ha glömt att hon är dotter till en rövare!” Hon tillhör en av de Astrid Lindgrens stjärnor som inte vill prata om filmen längre.

Hon är – Hanna Rebecca Zetterberg, född i februari 1973 i Stockholm, är en svensk politiker och författare. Bor numer i Stockholm. Hon var senare aktiv som politiker för Vänsterpartiet (riksdagsledamot 1994–98). Minns att hon tyckte deras lön var för hög och skänkte en del av lönen till ”något bra”. De senaste åren har Hanna arbetat mest med forskningskommunikation, dels som kommunikationsansvarig på Institutet för Framtidsstudier. Idag arbetar hon som kommunikationskonsult och föreläsare med opinionsbildning som specialitet.

Vid 21 års ålder invaldes hon i riksdagen för Vänsterpartiet, mest aktiv i miljö- och jordbruksfrågor, men även i jämställdhetsfrågor. Därefter återgick hon till sina universitetsstudier. År 2002 gav hon sig åter in i politiken som fritidspolitiker. År 2005 avgick hon ur Vänsterpartiets partistyrelse.

Hon har arbetat på Vetenskapsrådet som informatör för Internationella polaråret 2007-09 och därefter som kommunikationsansvarig på Institutet för Framtidsstudier.

ronja3

År 2008 debuterade hon som författare med barnboken Nejlika och lilla lilla syster. 2009 kom Nejlika och gosankan ut och även en tredje finns, Nejlika har en potta.

Hemsida: http://www.hannazetterberg.se

”Jag kan hjälpa dig att hitta strategier för att dina budskap ska nå fram till media, politiker, partier och allmänheten. Du får råd om…”

Hanna Zetterberg är sondotter till riksdagsmannen och prästen Åke Zetterberg samt brorsdotter till Eva Zetterberg. Hon var gift med Filip Struwe, journalist på SVT, nu Livechef SVT Nyheter Online, gifta mellan 2001 och 2011 Tillsammans har de två barn, döttrar.

Ronja är alltså inte Hanna (mera) 🙂

Källor:
expressen.se
sv.wikipedia.org
imdb.com
ratsit.se
sfi.se
dagensmedia.se
nt.se
twitter.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Platserna vi mött i Astrid Lindgrens böcker, var ligger de…? Del 2-2

Saltkråkans pojkar 🙂

Efter att ha ”studerat” en del av platserna för Lindgrens figurer så ska vi ta oss an bl.a. Pippi. Vi börjar med en ”varm plats”.

Var ligger – Kurrekurreduttön?
Efraim Långstrump är en litterär figur skapad av Astrid Lindgren. Han är sjökapten på fartyget Hoppetossa och kung på den fiktiva Kurrekurreduttön i Söderhavet, samt far till Pippi Långstrump. I de nyare Pippi-böckerna är titeln som förr var kung av ett folk, nu utbytt mot ”härskare av kurrekurredutterna”.

Den svenske sjömannen Carl Emil Pettersson (som jag skrivit om i ett särskilt inlägg), som under en period av sitt liv bodde på Tabaröarna, antas ha varit förebild till Pippis far. Efraim Långstrump har i filmerna om Pippi gestaltats av Benkt-Åke Benktsson och Beppe Wolgers. Så vår fiktiva ort heter – Tabaröarna (tidigare Gardneröarna eller Visscheröarna) och är en ögrupp i Bismarckarkipelagen i västra Stilla havet och tillhör Papua Nya Guinea. Bild på Carl Emil med sin familj.

cpmedfamilj

Vidare till en mer känd plats, Saltkråkan.
Saltkråkan är en liten fiktiv ö, längst ut i havsbandet i Stockholms skärgård, skapad av Astrid för tv-serien Vi på Saltkråkan och efterföljande långfilmer. Filmerna spelades huvudsakligen in på ön Norröra (men även på grannön Söderöra i Stockholms norra skärgård). En stor del av scenerna spelades också in på Eckerö, Käringsund, på Åland.

Trots att det inte fanns färg-TV i Sverige 1963 när TV-serien Vi på Saltkråkan spelades in, filmades den i färg. Barn som skådespelare tyckte Louise Edlind Friberg, där ”Malin”-skådespelare, att hon fick bara 2500 kronor för en hel sommars jobb, alltså tolv avsnitt.

2013 uttryckte hon: ”Det var väldigt roligt att spela in både tv-serien och filmerna, en fantastisk tid. Jag vill absolut inte verka bitter. Men om sanningen ska fram blev vi barn lite lurade på lönen.” (enligt Friberg och Aftenposten). Bilder på pojkarna i serien, i nutid, Johan och Niklas. Högst upp 🙂

Se lite om – Saltkråkan provfilmning
https://www.youtube.com/watch?v=7_wInknBh4A

Jag avslutar med ett hus med annorlunda utseende. Villa Villekulla.
Villa Villekulla kallas den villa som förekommer i böckerna om Pippi Långstrump samt filmatiseringar av böckerna. I Villa Villekulla bor Pippi Långstrump, där hon sover med fötterna på huvudkudden, bakar pepparkakor på golvet och finner skatter på vinden. I huset bor även apan Herr Nilsson och hästen Lilla gubben.

Karaktäristiskt för huset är att det är färgstarkt och lutar. I trädgården finns ett ihåligt träd, ur vilket man kan plocka sockerdricka. I grannhuset bor Pippis vänner Tommy och Annika som brukar besöka Villa Villekulla nästan dagligen.

Huset som användes i filmatiseringarna ligger vid Kneippbyn på Gotland och byggdes 1902. Fram till 1970-talet stod huset i en trädgård vid Gotlands regemente (P 18) söder om Visby och var P 18:s gamla förvaltarbostad. Senare flyttades den till Kneippbyn, bara några kilometer söder om Visby

Filmträdgården vid P 18 finns kvar än i dag. Följande info fann jag men osäker källhänvisning. Men, ”från Toftavägen sett ligger trädgården bakom den så kallade Oscarstenen vid skogsbrynet mot P18. Den stora syrenhäcken talar sitt tydliga språk och innanför ”grinden” står än i dag flera äppelträd. Det kända sockerdricksträdets öde är dock okänt. Den lada som figurerade i några av filmerna är riven sedan länge. Mitt i trädgården står en tall som visar var det gula huset med grönt tak en gång hade sin plats.”

Astrid Lindgren, värd ett Nobelpris i litteratur? Hon som sålde så enormt mycket böcker till länder världen över. Vad jag tycker säger jag ej 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
vimmerby.com
gp.se
katthult.se
dn.se
lajkat.se
aftonbladet.se
youtube.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Platserna vi mött i Astrid Lindgrens böcker, var ligger de…? Del 1-2

bullerbyn-mell

Astrid Lindgren var folkkär, är ännu tack vare sina böcker med en särskild berättelseförmåga och lusta mycket populär. Vi möter många starka personligheter bakom huvudfigurerna. Som hon själv var, en intressant människa dessutom. Men jag ska gå igenom hennes platser i böckerna, även de fantastiska filmerna och – deras fiktiva namn. Eftersom det är flera delar jag det i två inlägg.

Jag börjar med Junibacken. Det är alltså en fiktiv plats och hem för Astrid Lindgrens barnboksfigur Madicken. Tjejen, flickan som var full av upptäckarlusta. En del av scenerna i filmerna om Madicken spelades in under sent 1970-tal på gården Järsta gård (som fick föreställa Junibacken) några kilometer utanför Vattholma, i byn Brogård cirka 20 kilometer norr om Uppsala.

Stadsscenerna togs i Söderköping. Scenerna med järnvägen är inspelade vid Uppsala-Lenna Järnväg. Och – filmen beskriver: Rikemansflickan Margareta ”Madicken” Engström som bor på gården Junibacken i en liten stad i Mellansverige tillsammans med sin mamma Kajsa, tidningsredaktör pappa Jonas, lillasyster Lisabet och tjänsteflickan Alva. Året är 1916 och således mitt i första världskriget. Mycket äventyr 🙂

Så plats nummer två, Bullerbyn.
Bullerbyn är platsen där Astrid Lindgrens böcker om barnen i Bullerbyn utspelar sig. Bullerbyn har tre gårdar: Norrgården, Sörgården och Mellangården. I Bullerbyn finns varken folkskola eller telefon, något som istället finns i den närliggande byn Storbyn.
De tre små gårdarna i – Sevedstorp var förebilden i Astrids böcker om Bullerbyn. Här växte Astrid Lindgrens egen far, Samuel August upp.

Mellangården var till salu, läste jag år 2017, huset där Lisa, Lasse och Bosse bodde i filmatiseringen av ”Alla vi barn i Bullerbyn” . Minns, byn Sevedstorp i Vimmerby kommun. Och – det finns även ett bostadsområde i Vimmerby som heter Bullerbyn.

Det finns också ett annat fenomen kring byn. Bullerbysyndromet (tyska: Bullerbü-Syndrom) som är den idealisering av Sverige som kan förekomma i tyskspråkiga länder. Det bygger på en stereotypisk Sverigebild med positiva och idealistiska associationer, som trähus, klara insjöar, gröna skogar, älgar, blonda hår, glada människor och midsommarsol. Begreppet kommer av Barnen i Bullerbyn, som beskriver Sverige i natur och samhälle som idylliskt.

Nu är det ju nostalgiskt trevligt och fina vyer, men naturligtvis är det ju en bild av en del – i allt.

Slutar med en favorit av flera, Emil och hans Katthult.

lindgremilkatthult

Möt den riktige Emil i Lönneberga – Nyhetsmorgon (TV4)
https://www.youtube.com/watch?v=Cxi0p_wKi_E

Gibberyds gård, som vid något tillfälle använts som omskrivning för Katthult, är den nedre gården i byn Gibberyd där Emil i Lönneberga-filmerna spelades in på 1970-talet.
I byn Gibberyd finns fyra olika gårdar samt ett torp som brann ner 2009.

Gården ligger cirka 3 km nordväst om Rumskulla kyrka i Rumskulla socken. Sedan 1980 har ortsnamnet Katthult beskrivit gården på olika kartor och är sedan tidigt 2000-tal officiell adress för gården. Emils ”snickerboa” på gården brann en natt i slutet av augusti 2005. En ny identisk snickarbod byggdes upp och blev klar våren 2006. På 1998 års upplaga av terrängkartan anges namnet Katthult (Blad 6F NO).

Katthult är en av fyra gårdar i byn. Samma familj har varit ägare till gården sedan 1800-talet. Det var en vanlig bondgård fram till 1970 då ett film-team dök upp och frågade om de fick spela in filmerna om Emil i Lönneberga på gården.

Besöka? Hemsidan: http://www.katthult.se

Del 2 inom kort.

Källor.
sv.wikipedia.org
vimmerby.com
gp.se
katthult.se
dn.se
lajkat.se
youtube.com
aftonbladet.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Vilket var det sista krig Sverige ”var med om”, och hur gick det…?

Fälttåget mot Norge

Många känner till det, men mer detaljerat? Norge tänker många och visst är det rätt. Det var faktiskt norrmännen, och det var ett 19 dagar långt krig mellan månaderna juli-augusti 1814. Detta blev Sveriges sista ”krig”, även om man kanske inte kan kalla det för ett krig eftersom inte så mycket stridigheter förekom. Orsaken till kriget var att Sverige ville, med så lite våld som möjligt, få norrmännen att acceptera unionen med Sverige som hade beslutats sex månader tidigare i freden i Kiel (januari 1814).

Norrmännen ville emellertid inte gå med på att deras öde skulle avgöras av Sveriges kung, utan fordrade att själva få bestämma över sitt land. De norska fick möta en övermäktig fiende på 45 000 man och blev tvungna att skriva under en fred och ett tvingande av att bilda personalunion med Sverige. Norrmännen ville egentligen tillhöra Danmark.

Kortfakta: Fälttåget mot Norge, typ av krig räknas som – mellanstatligt – mellan Sverige och Norge. Fred genom – Konventionen i Moss. Sverige tvingar Norge i union.

Tidigare, i början?
Den svenska kungen Karl XIII förkastade tanken på ett självständigt Norge och drog den 26 juli samma år ut på ett fälttåg mot Norge. De mest troliga är tanken bakom, han hade ont om tid. Ett fullskaligt krig skulle dra ut på tiden, vintern var snart inne. Den svenska armén var inte rustad för och hade inte lagt upp förråd för vinterkrig i Norge m.m.

Den svenska armén var numerärt överlägsen, bättre utrustad och utbildad samt leddes av en av Napoleons före detta främsta generaler, den nyutnämnde svenske kronprinsen Jean Baptiste Bernadotte – som nu kämpade för koalitionen mot Napoleon. Huvudstyrkan anföll från havet och ockuperade öarna Hvaler innan de intog staden Fredrikstad och belägrade Fredrikstens fästning utanför Halden.

Samtidigt gick en mindre styrka in i Norge från Värmland men efter att ha förlorat slagen i Lier och Matrand tvingades den retirera till Sverige. Sammandrabbningen vid Matrand var den blodigaste under hela kriget. Svenskarna ryckte därefter fram mot den norska huvudstaden Kristiania men vid Langnes skans hade norrmännen en försvarslinje som stod emot svenskarnas attacker. Svenskarna försökte gå runt norrmännens försvarslinje och sista striden ägde rum vid Kjølbergs bro 14 augusti 1814 där svenskarna segrade. Denna sista drabbning skriver jag om en annan gång, vilken svensk var den sista som omkom i krig?

Det var den sista krigsdagen i den svenska krigshistorien. Då norrmännen insåg att svenskarna hade fri väg till huvudstaden ingick de vapenvila och började förhandla.

Om detta var sista kriget, innan detta krig?
Sjätte koalitionskriget var ett av de koalitionskrig under Napoleonkrigen vilka utkämpades mellan 1803 till 1815. Efter Napoleons fälttåg i Ryssland, som slutade i ett katastrofalt nederlag för den franska armén, bildade Storbritannien, Ryssland, Sverige, Preussen och Österrike 1813 en koalition och inledde ett befrielsekrig mot Napoleon.

mossekrig

Kriget avslutades för Sveriges del med Freden i Kiel 1814, där Danmark avträdde Norge till Sverige, men istället erhöll Svenska Pommern, och Parisfreden (1814) där Frankrike erkände Norges förening med Sverige och där Sverige avträdde Guadeloupe till Frankrike mot en lösensumma på 24 miljoner franc.

En del räknar in nutid också där Sverige medverkar. Fast mer i en annan kategori. Detta handlar om – Afghanistankriget (2001–). Svenska insatsen i Afghanistan är Sveriges bidrag till de internationella militära insatsstyrkorna ISAF och Resolute Support Mission i det nu (2017) pågående Afghanistankriget. Insatsen har pågått sedan år 2002, totalt fem svenska soldater har stupat under insatsen.

Andra insatser i krig?
Svenska trupper har även deltagit i konflikter där Sverige inte har varit krigförande part. Framför allt har detta skett i insatser organiserade av Förenta Nationerna.

Bland annat i Kongokrisen i början av 1960-talet samt flygspaning med JAS-plan mot som understöd för bombningar i Libyen med under upproret. Kadaffi under den arabiska våren. Insatserna har haft bred acceptans i riksdagen och ansetts harmonisera med Sveriges alliansfria position under det kalla kriget. Krig kan ändå aldrig löna sig på något vis, en s.k. maktfaktor. Vem som drabbas värst vet alla…

Källor:
sv.wikipedia.org
historiesajten.se
aftonbladet.se
svd.se
spa.merinfo.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


2 kommentarer

Allt om – Bror Hjorth, konstnär och skulptör, med spelmansbakgrund…

brorhjort

Bror räknas som en av de stora modernisterna i svensk konst. Hans konst är en hyllning till kärleken, musiken och livet. Faktabiten: Bror Leonard Hjorth, född 22 april 1894 i Kronsäter, Ambricka rote, vid Marma, Älvkarleby socken, död 21 maj 1968 i Uppsala, var en svensk skulptör och målare. Har du sett Näckens polska, utanför Uppsala centralstation, i brons!

Andra är, som alla vet, Mor och barn, Innergården på gamla Kanslihuset i Stockholm, från 1956, ett par altartavlor och reliefer på Heliga korsets kapell på Skogskyrkogårdens krematorium i Stockholm, i Borås med. Har du sett alla? Bra semestertips om du åker tåg till Uppsala 🙂

Vem var Bror?
Bror var son till skogvaktaren Emil Gottfrid Johansson och Charlotta Johansdotter och växte upp bland bönder i Stora Dalboda, Viksta socken. Familjen bestod av far, mor och storebror. En målarmästare på orten blir hans förste lärare. Han hade en tidig kontakt med spelmän i trakten, farfadern och dennes bror var ansedda bondespelmän, och musiken betydde mycket för hans konst. Hans skolböcker var dekorerade med teckningar.

Han gick på lite målarskolor, men gjorde uppehåll då han blev sjuk. Borta fyra år i tuberkulos, en lungblödning tillstötte och annat som: ”Mina trumhinnor sprack, jag fick susningar i mina öron, jag blev nästan döv i början, hörde knappt när folk talade till mig, långt mindre förstod jag vad de sade”.

Han blir nästintill döv (fick bära hörapparat), men trots det börjar han spela fiol och hans livslånga intresse för folkmusik väcks. Hoppar vidare till 1919 – då han var extraelev på Konstakademien i Köpenhamn under ett och ett halvt år och därefter studerade han för Antoine Bourdelle i Paris i fyra år. Där träffar han Gideon Börje och Eric Hallström. Han bosatte sig efter studietiden i Uppsala och uppförde där ett ateljéhus i Kåbo, vilket numera är museet Bror Hjorths Hus. Ännu ett tips besöka, samma Uppsala 🙂

varkvellflustret

Under några år i början av 1930-talet drev Bror Hjorth tillsammans med Nils Möllerberg en skulpturskola i Stockholm. Bror tillhörde konstnärsgruppen Färg och Form. Kärleksskulpturerna på 1930-talet blev mycket omdebatterade och missförstådda. Han var även lärare i teckning vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1949–59 och fick Sergelpriset 1955.

Vad målade han?
Figurtavlor, ofta grovt skurna i trä i ett fåtal klara och bjärta färger. Han målade även en del landskap och ateljéinteriör. Bland hans verk ex. ”Begravningen”, målning, 1925, ”Den lidande Jesus”, målning och glöm ej, ”Flicka med fruktkorg”, skulptur i brons, 1951, utanför entrén till Huddinge kommunalhus. Och nej, jag vet ej om fruktkorgen var tom 🙂

Han finns med på bl.a. Nationalmuseum och Moderna museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Waldemarsudde, Nasjonalgalleriet, Oslo och Statens Museum for Kunst i Köpenhamn. Resetips? 🙂

Bror Hjorths Hus – färgstarkt konstnärsmuseum:
Länk hemsida: http://www.brorhjorthshus.se/index.html

Hans egna familjeliv?
1927, efter en misslyckad kärleksaffär med en studiekamrat, skildrad i Ängeln och det levande liket (1923), gifter han sig med danskan Tove Louise Friis (född 1998). Så 1930 inför sin son Oles förestående födelse flyttar paret hem från Italien (där de bott en tid) och bosätter sig först i Hjorths föräldrahem. Efter några månader skaffar familjen en bostad i Stockholm.

1943 flyttar familjen Hjorth in i sitt nybyggda hus på Norbyvägen i Uppsala. Huset bekostas av Bror själv, som dittills har varit beroende av ekonomiskt stöd från sin far. 1952 slutar äktenskapet med Tove Friis, med skilsmässa. Efter fyra år, 1956, gifter Bror sig med en av sina modeller, Margareta Adde, född 1921. Undervisar i två år vid en konstskola i Uppsala. Efter hans död gifte hon om sig med den finske professorn Reijo Heinonen.

Bror ligger begravd på kyrkogården vid Björklinge kyrka i Uppsala kommun.

Bild på ett av hans mest betydelsefulla verk, Vårkväll på Flustret. ”Året är 1942 och platsen för skådespelet är den mytomspunna restaurangen Flustret vid Fyrisån i Uppsala.”

Nutid?
I juni i år, 2017, kunde man läsa: ”De tre är misstänkta för att under en natt i februari ha varit delaktiga i en stöld mot Bror Hjorths hus i Uppsala. Vid inbrottet stals tre tavlor. Tavlornas värde är omkring 4 miljoner kronor och de heter: Margareta (klädd), Margareta (naken) och Dansande flickor.” (x) Osäkert hur det gått, men tavlorna var eftertraktade.

Källor:
sv.wikipedia.org
auktionsverket.se
brorhjorthshus.se
svt.se (x)
ww2.lakartidningen.se
sok.riksarkivet.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,