Vad är yin och yang, aum och om, balansen i livet viktigt…?

Visst är det fascinerande med ”lite okänt”, lite ålderdomlig visdom. Numer vet vi vikten av balansen – för att känna harmoni. Helheten. När det är balans mellan yin och yang uppstår harmoni i vår kropp, vår själ, vårt liv och i hela universum. På samma sätt uppstår obalans om den ena kraften dominerar. Universum är dynamiskt och den ena kraften avlöser hela tiden den andra i ett konstant flöde. Ibland dominerar yin och ibland yang. Yin existerar inte utan yang, och tvärtom

Filosofi:
Det sägs i gammal taoistisk filosofi att yin och yang uppkom från en skuggande och en solig sida av ett berg. De här två sidorna var så olika, men ändå ett och samma berg. Yin, det svarta fältet, med vita punkten, står för kvinnlig energi, mjukt, passiv, långsamt och kallt och kopplas ihop med månen, vattnet, jorden och natten.

Yang, med det vita fältet och den svarta punkten, och andra sidan, står för manligt, kraftfullt, snabbt och varmt och identifieras med solen, elden, himlen, dagen. Yin och Yang bär kompletterande krafter och är inte motstående. Inom taoismen är allt i livet yin och yang och ett samspel mellan dessa energier skapar balans och harmoni.

Det är en kinesisk symbol, krafterna är varandras motsatser men kan inte existera utan varandra, det vill säga båda är lika viktiga. Ytorna är som två vågor som flyter ut i varandra, där den ena slutar tar den andra vid och detta omlopp är oändligt. Där det vita blir större blir det svarta mindre och tvärtom. Enligt yin och yangs filosofi finns ingenting som är fel och ingenting som är rätt, allting handlar i stället om balans, omvandling och beroende trots olikheter. Man anser också att allting kan kategoriseras genom detta fantastiska system.

Pricken?
Ja, varför är det då en liten prick i varje stor yta av svart och vitt? Jo, för att inom yang finns en liten del av yin och inom yin finns en del av yang. Det intressantaste med detta kanske är att tänka att inom varje kvinna finns en del manliga drag och vice versa. Smart tanke. Ex. Om du har ett rum där du inte får in mycket ljus och dessutom har målat/tapetserat i en mörk färg och är kallt är det för mycket Yin. Där kan du då känna dig begränsad och inåtvänd.

Är det däremot ett rum där du får in massor av ljus, mycket vitt och varmt är det för mycket Yang och du kan tappa energi.

Ett annat tecken – Aum:
Det kanske mest kända hinduiska tecknet i västvärlden är Aum eller om. Aum är den heligaste av alla stavelser inom hinduismen och Vedaböckerna (Upanishaderna) och symboliserar den hinduiska världssjälen eller universum. Universum som viskar sina visheten till oss alla om vi bara lyssnar.

Historik?
Sanskritljudet ”Om” eller ”Aum” kommer från Indien men återfinns i flera religioner, så som hinduismen, buddismen och jainismen. Ofta förekommer Om-tecknet i början och slutet av heliga, vediska texter. ”Om” är det mest heliga ordet och förekommer ofta i meditation, yoga och andlig utveckling.

Enligt den vediska filosofin behöver vi bli ett med helheten och frigöra oss från cyklarna födseln, döden och återfödelsen. När vi finner den sanna kunskapen blir vi ett med kunskapen och det är också då vi kan förstå den yttersta sanningen, att allt är ett, precis som ”Om” betyder.

Aum (Om också Udgitha, även pranava mantra), den heligaste av alla stavelser inom hinduismen. Aum symboliserar den hinduiska världssjälen och hela universum. Enligt en uppfattning uppkom hela kosmos av den resonans som följde på att ”aum” uttalades.

A står för skapande. U står för bevarande. M står för destruering eller upplösning. Symbolen representerar även det gudomliga. Detta sägs representera treenigheten av gud i hindu dharma (Brahma, Vishnu och Shiva).

Vi vet från media – att det är viktigt med harmoni och finna rofylldhet. Sätten är flera. Märkligt att mycket lugna ting, yoga etc kommer från länder där det i storstäder ”vibrerar” av liv, ex Indien – andra delar av Asien. Sökandet räknas därför tidigt där kanske?

Källor:
kinesiskthoroskop.theinformationguru.com
sv.wikipedia.org
meditationsguiden.com
fengshui.ifokus.se
pernillawahlgren.se

Blogginlägget nedskrivet 13/1-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

Hur lång är en stund? Strax eller sedan? Finns svar?

Frågor söker svar, finns inga finns ofta något närliggande som med flera alternativ kan skapa en bild av vad svaret kan vara eller bli. 🙂 Tidsbegreppen vi ofta använder är väldigt diffusa. Finns det några beräkningar? Strax? Snart? En stund? Ett tag? Det sista kan komma från ett årtag, och den tiden det tar? Osäkert dock. Tid är så relativt. Är en stund kortare än ett tag men längre än ett ögonblick?

Tid?
Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser. Hela vår tillvaro kretsar kring tid. Tiden styr vår vardag, vårt sociala umgänge och vårt arbete.

Vi använder rumsliga metaforer för tidsåtgång – vi kan ”arbeta hela natten” när vi ”närmar oss påsk” och ibland ”ligger vi efter i schemat”. Amondawafolket, å andra sidan, saknar språkliga begrepp som kopplar ihop tid och plats. Den lilla språkgruppen med ungefär 150 talare kom i kontakt med omvärlden i slutet av 1980-talet, och den är en hittills enda i världen där forskarna funnit en  tidsuppfattning utan kopplingen tid-rum. Som naturfolk lever de i nutid.

Att strax betyder en relativt kort tidsrymd kan vi nog vara överens om, men går det att tidsbestämma? Nej, ingen säker källa påvisar skillnaderna utan mer till vår egen bedömning.

Strax, snart, stund och ögonblick? Man kan tycka att dessa ord betyder att det får gå lite mer tid än när något ska ske genast eller nu. Men ingen faktisk beräkning. En stund är 5 minuter?

Försök bestämma tider?
På nätet har någon försökt sig på att tidsbestämma begreppen och – påstår att ett ögonblick är tre minuter, strax tolv minuter, snart 24 minuter och en stund 48 minuter. Det behöver inte nödvändigtvis vara fel, men med tanke på folks otålighet så borde det handla om sekunder istället. //

Någon anser att strax är 1-10 minuter medan snart är 10 minuter och upptill en halvtimme. Annan skribent. // Mer: ”Strax” handlar om någon till några minuter medan ”snart” har betydligt större tidsspann… När det gäller ”snart” så beror det även mycket på sammanhanget också hur lång tid det handlar om. // Själv har jag en gång hört att nuet varar i tre sekunder, sedan blir det dåtid.

Någon skriver – att ett ögonblick är lika med 0,3 sekunder. Den slutsatsen beror på att det är genomsnittstiden för Google att besvara en sökning.

---

Det är de mer moderna tidsbegreppen som förbryllar och irriterar mest. Jag tänker på ”Jag ska bara …” (Alfons Åberg) som onekligen handlar om en väldigt oprecis tidsrymd som egentligen kan vara närmast oändlig.

Och vad betyder ”jag gör det sen”? Eller rättare sagt när infaller sen. Om en timme, ett år, i nästa liv.

Om en stund?
”En relativt kort tidsperiod, oftast längre än ett ”ögonblick” men kortare än ett ”tag”. Som i, ”Det här tar ännu en stund.” Etymologi: Av fornsvenska stund f, av fornnordiska stund f, av urgermanska *stundo (”stund, timme”), av urindoeuropeiskt ursprung. (x)

Sammanfattar detta som alla kan ha olika syn på, men värt begrunda. Jag tycker vi ”slarvar” med språket och istället för att tala om tydligt väljer vi ett begrepp som ger oss valmöjligheter. Vi ses om en stund kan ge oss tid mellan 15 minuter och ja kanske 45 min? Samhället är dock uppbyggt efter tiden, viktigt att allt går ihop. Jobb, möten, tider följer oss. Vad är din arbetstid? Jag börjar tidigt, har rast strax och slutar sedan. Ordning och reda?

---

Avslutar med en bra tolkning jag läste. ”Ord och betydelser är av naturen vaga och flexibla. När slutar träd att vara träd och går över till att bli buskar? Varför säger vi att vin är vitt när det inte är vitt? Och varför har vi över huvud taget ord som stor och liten när det beror helt på vad man jämför med? Jo, därför att språket är ett ungefärligt och symboliskt uttrycksmedel, inte ett slags exakt avbild av verkligheten.”

Källor:
sverigesradio.se
sprak.ifokus.se
pt.se
sv.wiktionary.org (x)
familjeliv.se
m.m.

Byron Katie, läs om författaren, om hur hon funnit vägar ut i livet…

Kunskapen om sig själv, författaren Byron Kathleen Mitchell (född Reid) är värd läsa och tänka. Good or bad? Hon är mer känd som Byron Katie, född i början av december 1942, är en amerikansk talare och författare som lär ut en metod för egen utredning känd som ”The Work av Byron Katie” eller helt enkelt ”arbetet.”

Byron (”Katie” som hon ofta kallas) blev allvarligt deprimerad i början av trettio års åldern. Hon var en affärskvinna och mamma som bodde i en liten stad i öknen i södra Kalifornien, uppväxt i Barstow.

Under tio års tid försvårades hennes depression, och under de sista två åren kunde Katie sällan ta sig utanför sovrummet. Hon följde med nedåt, som dragen ned med en spiral, med paranoia, raseri, självförakt, och ständiga tankar på självmord, enligt henne själv.

Efter två äktenskap, tre barn och en lång period av oförklarliga vredesutbrott, tilltagande förtvivlan och djup depression vaknade hon upp till verkligheten en morgon i februari 1986. Hon kallade det ”vakna upp till verkligheten.” I ett ögonblick av upplysning ur djupet ur sin förtvivlan.

Enligt journalisten Allison Adato, började folk snart efter söka upp Katie och fråga hur de kunde hitta den frihet som de såg i henne. Personer från hennes stad och så småningom kom folk från alla håll för att träffa henne och några ville även – leva med henne. Katie har inte någon speciell religion eller tradition. Hon är gift med författaren och översättaren Stephen Mitchell, som medverkade vid hennes första bok, Loving What Is och hennes tredje bok, A Thousand Names for Joy.

Katie kallar sin metod för egen utredning ”The Work”. Hon beskriver det som ett uttryck, i ord, ett ordlöst förhör som vaknade i henne. Katie fick uppmaning att berätta om detta, talare, på offentligt håll i Kalifornien, sedan i hela USA, och så småningom i Europa och över hela världen. Hon har lärt metoden till människor på ex. fängelser, sjukhus, kyrkor, företag, bostäder med anhöriga med våld i hemmet, universitet och skolor.

”Vi lider frivilligt”, säger Katie i boken ”Älska livet som det är”. ”För att slippa plågas måste vi undersöka vad det är för tankar som ligger bakom reaktionen, och det kan var och en göra på egen hand med papper och penna.” Sedan 1993 har Katie varit på resande fot praktiskt taget hela tiden. The Work inrättar sig inte under någon religion, sekt eller terapiform. Vill du veta mer och få tips sök efter hennes böcker.

Några av hennes citat – uttryck, på engelska.
No one can hurt me—that’s my job.
If I had a prayer, it would be this: “God spare me from the desire for love, approval, and appreciation. Amen.”
If I think you’re my problem, I’m insane.
When I am perfectly clear, what is is what I want.
Arguing with reality is like trying to teach a cat to bark—hopeless.
How do I know that I don’t need what I want? I don’t have it.

Källor:
levandekraft.se
en.wikipedia.org
thework.com
en.wikiquote.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om The Work, Byron Katie, författare, usa. livet, fakta, psykologi, depression, citat, filosofi, kvinnor, sjukdom,