Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Blogglivet – mitt med fakta?

1 augusti hände något som gör att man ska säkra för människor på nätet, saker ska godkännas etc. Har märkt nu efter knappa tre år här att något konstigt hänt?

svordom

Besök på bloggen räknas lite konstigt, sidvisningar dvs en per sida och timma. Jag har per dag legat runt 900-1100 st – med vissa skillnader. Men nu bara halva antalet – och jag vet ej varför. Blogga tar tid, undersöka, kolla källor, bilder som man fixar osv PÅ knappa tre år ca 700 000 visningar.

Om nu detta kvarstår så får jag se om det är värt fortsätta med. Bloggportaler, wordpress.com – något har hänt. Ännu består hoppet 🙂 Tipsa andra om bloggen, tack 😉

Annonser


Lämna en kommentar

I romanen ”Utvandrarna” reser man till Amerika med briggen Charlotta, vad är rätt…?

briggcharlotta

Utvandrarna går i repris på TV och jag blev nyfiken på de fartyg de färdades över till Amerika med. Inte helt lätt, men fann en del kring detta resande. Fartyget kallas brigg, segelfartyg och vid namn – Charlotta.

Men detta skepp i Vilhelm Mobergs bok är troligen ett fiktivt skepp, det gick några, men ej med detta namn och avgången något år tidigare. Under 1853-54 anlände minst fyra fartyg till New York med emigranter från Karlshamn (Blekinge) med omnejd, nämligen Amalia Maria den 22 oktober 1853, Cambria den 14 september 1854, Magda den 30 september 1854 och Blomh den 9 oktober 1854.

orlando_1870_1909 Orlando

Dessutom anlände Sewall från Göteborg till Boston den 3 oktober 1854 med ytterligare ett tjugotal passagerare från Sölvesborgs trakten. Det vet man.

I Karlshamns Allahanda som startades 1848 kunde man läsa att i augusti 1853 hade fartyget Amalia Maria avrest med med 196 passagerare ombord. Passagerare som kom mest från Blekinge och Skåne.

utvandrarnaombord

Amalia Maria var alltså det första fartyget som gick direkt från Karlshamn till New York. Båten ägdes av ett Stockholmsrederi och herr Lagerbladh var ombud i Karlshamn. Dessutom gjorde hon tre resor Karlshamn-Amerika till under 1854. Liknelser med romanens båt och livet ombord kan man utgå stämmer ganska bra med de som gjorde resan.


I romanen kan man läsa:
”Inför resan är Kristina vettskrämd. Hon är rädd för vattnet, för havet har hon aldrig sett. Karl Oskar ser bara möjligheterna. Briggen Charlotta avseglar från Karlshamn den 14 april 1850 med New York som destinationsort. Det blir en hemsk resa. I de trånga utrymmena på mellandäck där passagerarna tvingas leva.”

utvandrarhamn


Det sägs vara en kylig aprilmorgon som det samlas sexton personer från Ljuders socken i Småland för att påbörja sitt livs resa till Amerika. Det var män, kvinnor och barn som var trötta på livet hemma i Småland att de inte såg någon annan utväg bort än att sälja sina hemman och försöka ta sig till ”den nya världen” – Amerika.

Tiderna var tuffa och det rådde missväxt.

Resans pris?
Biljettpriset för en Amerika biljett var 1908 – 126 kr för en 3:e klass biljett och för en 2:a klass biljett fick man betala 206 kr – vilket får jämföras med medelinkomsten för en arbetare som då var ca 100 kr. Det tillkom också en invandringsskatt på 15 kr. Senare krävdes intyg som visade att man hade pengar för att överleva den första vistelsen.

Utvandrarna är en roman från 1949 av Vilhelm Moberg. Utvandrarna är den första delen i Utvandrarserien – en tetralogi som också innehåller Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige, vilka sänds efter…

William-Boyd-actor-at-wheel-of-ship-Indiana

Bilderna. Överst ett fartyg som gjorts som kopia av Charlotta. En bild på Orlando i färg som gick från 1870-1909. En färgbild över hur hamnen kan ha sett ut när skepp anlände. Och en bild på William Boyd från hjulångaren Indiana, samt familjen från TV-serien.

Källor:
litgeo.com
sv.wikipedia.org
gunvorpersson1.wordpress.com
books.google.se
mimersbrunn.se


Lämna en kommentar

Sveriges fattighus, ålderdomshem, hemtjänst, läs historien… Del 2-2

skovdeaighus

Fortsättningen på ålderdomshem, hur blev det?
Något riktigt ”hem” fick det dock inte bli, bara mer hemlika. För ålderdomshemmet fick inte vara något eftersträvansvärt, inte vara för trevligt – då det skulle uppmuntra människor att slarva med sin försörjning. Därtill skulle råda strikt ordning på ålderdomshemmen och de intagna fick inte lämna ”hemmet” utan tillstånd. För övrigt berövades man både rösträtt och befintlig egendom om man togs in på ålderdomshem.

Framåt i tiden, perioder där man sökte lösningar. I slutet av 1920-talet började ex. Stockholms församlingar med stöd från staden att bygga hyreshus med små lägenheter riktade speciellt till gamla. I mitten av 1930-talet fick cirka 75 procent av alla äldre någon form av pension. 1939 års börjar staten stimulera byggande av så kallade pensionärshem genom statsbidrag.

Under 1940-talet började äldre som kunde försörja sig själva, men som hade otillfredsställda vårdbehov, att frivilligt söka sig till ålderdomshemmen. Där kunde de till en självkostnadsavgift få plats som helinackorderingar. Mot slutet av mellankrigstiden utgjorde helinackorderingarna 17 procent av de boende på ålderdomshemmen. Per Albin Hansson (s) menade att klassbegreppet var alldeles för inskränkt. I stället borde socialdemokratin riktade sig mot bredare folklager – man skulle eftersträva folkhemmet där alla fick plats.

Ansgarskyrka

1945 lades förslag om folkpension fram – man skulle få alla pensionärer att klara sin försörjning utan att behöva anlita fattigvården. Ivar Lo-Johansson och senare Gunnar Sträng var för att de äldre skulle kunna få hjälp i hemmen och sluta slitas upp från sina rötter. Under 1950-talet började allt fler kommuner bedriva hemsamarit-verksamhet för äldre, alltså utan statsstöd. 1957 fanns hemtjänst i 666 av landets 1036 kommuner och i början av 1960-talet saknade enbart 26 kommuner hemtjänst för äldre. 1964 beslutas att snabba insatser krävs för att bygga ut sjukhemmen, inventera och förbättra bostäderna för äldre och mer hemtjänst. Nå hur gick det?


1987 menar man i princip att alla, oavsett vårdbehov, bör leva i sina hem. Samtidigt ökar man ambitionerna: äldreomsorgen ska nu också tillfredsställa de äldres sociala välbefinnande, rätt till vård och omsorg vid behov, samt att vården och omsorgen ska fördelas jämlikt. Dock, i slutet av 1980-talet var drygt 73 000 äldre personer socialt isolerade.

Idag har det blivit ovanligare än tidigare att äldre personer får plats på ett äldreboende (vanligen kallat särskilt boende). Istället blir det vanligt med någon form av hemtjänst. Andra alternativ till den egna bostaden är vad som ibland kallas för seniorboende eller trygghetsboende, till vilka inget biståndsbeslut krävs. Äldreboende kan vara av olika typer och även demensboende.

Rätten till god omsorg är det som basuneras ut idag och därför kan det kännas tryggt att veta att alla har lagstadgad rätt till den omsorg och vård som behövs. Rättighet?
Stödet ser olika ut beroende på vilka behov man har och det kan vara – allt från hemtjänst till omsorg dygnet runt. HUR den sköts på olika håll, i stad och på landsbygd varierar och svaret blir individuellt.

hemtja--nst-personer

Hemtjänsten är behovsprövad (biståndsbedömd). Det innebär att du måste ansöka om hjälp och att en handläggare från kommunen (biståndshandläggare) kommer att utreda och bedöma ditt behov av hjälp (bistånd) samt besluta vilket stöd du får. Vilket kan variera beroende på vilken enskild tjänsteman du får.

Idag diskuteras mycket äldrevården, de svagas röst hörs ju mindre. Valet 2018 kan handla om vården vs flyktingar. Hemtjänsten som jag under år haft insyn i, anser jag kan vara både bra och dålig – allt blir som lotteri. Äldreboende varierar likaså, läkare ses alltför sällan och kan väldigt lite om patienter mer än en snabbkontroll i journaler. Språkliga barriärer finns också. Hur de sämst ställda i ett samhälle har det visar dess ”landets storhet”? 😦

Källor:
abc.se
1177.se
sv.wikipedia.org
seniorval.se


Lämna en kommentar

Mer om människans ursprung, en Rudolf-människa, en Denisovan…

Denisova

Enligt en del teorier uppstod universum genom den ”stora smällen” för mellan 10 och 25 miljarder år sedan. Teorier som kan stämma. Man beräknar att jorden är 4,6 miljarder år gammal. Det dröjde länge innan liv uppstod. Med nutida teknik kan man få ut mycket av de fynd man upptäcker. Denna kallas då – Rudolfmänniskan (Homo rudolfensis) och är benresterna från fynd KNM ER 1470, varför den ibland också kallades 1470-människan. Relationen mellan Homo rudolfensis och den samtida Homo habilis är oklar och omstridd.

Redan på 1970-talet hittade man en skalle från vad vissa paleontologer gav namnet homo rudolfensis och de menade då att fanns ytterligare en art av människosläktet. Inte förrän det nya fyndet dök upp verkar det som om man kan acceptera att det faktiskt fanns ytterligare en art.

Det första fyndet hittades av Richard Leakey, son till Louis och Mary Leakey, man fann 1967 i en stor samling fossil öster om floden Rudolf i norra Kenya. Över 40 Australopitheciner och många stenverktyg hittades på denna plats, i Koobi Fora vid Turkanasjön i Kenya. Vad som gör detta fynd så intressant är att det återfanns under ett 1 meter tjockt lager av vulkanisk aska.

Sjön hette tidigare Lake Rudolf, vilket har gett Rudolfmänniskan dess namn. Man beräknar åldern på fynden till mellan 1,8 och 2,5 miljoner år. Nya fynd upptäckta 2007 och 2009 presenterades i 8 augusti 2012 i en grupp ledd av Leakey. Fynden är från ett ansikte och två käkben med tänder och stärker hypotesen om Rudolf-människan som en separat underart. Det är ändå inte klart att så är fallet, eller om fynden bör klassificeras som homo habilis.

De nya fynden i norra Kenya sägs visa på att en av våra tidigaste släktingar levde sida vid sida med en annan människoart. Fynden, där man analyserat skallrester från norra Kenya, betyder att vi sannolikt måste rita om vårt stamträd.

H. rudolfensis

Storleken på den nya, gamla människan?
H. rudolfensis blev ca 155 cm lång och hade en hjärnvolym på mellan 600 och 800 kubikcentimeter. De starkt byggda människorna utvecklade ett starkt bett, för att kunna anpassa sig till miljön som ofta förändrades. Ett starkt bett var en förutsättning för att under torka kunna byta till hårdare födotyper. H. rudolfensis antas redan då ha utvecklat verktygskulturer. Med skarpkantade stenar kunde de då skära upp kadaver och kroppar och därmed erövra helt nya näringskällor. En del forskare tror att H. rudolfensis lämnade Afrika och spred sig vidare. Karta över Kenya, inringat för fynd – H. rudolfensis.

Ansiktet verkade vara av en ung, en teammedlem. Experten Fred Spoor, beskrev ansiktet som ”oerhört platt”, med en rak linje från ögonhålan till framtand. De käkben som verkade matcha var också kortare och mer rektangulära än kända H. habilis prover. Den första människan av sorten Homo var just Homo habilis. Att Afrika har haft en central position för människans ursprung är svårt förneka, och det kan vara Rudolf-människan som skulle kunnat uppehållit sig i södra Europa och sedan återinvandrat till Afrika som i viss mån skulle kunna bryta mönstret!

2010 kunde man med DNA-teknik visa att en liten skelettdel från ett fynd i Sibirien visa att ytterligare en människoart funnits på jorden så sent som omkring 40 000 år sedan. Eftersom även neandertalarna och rester av Homo erectus fanns kvar då levde alltså fem människoarter sida vid sida vid denna tid! Andra rön från 2012. För ca 50 000 år sedan fanns människor i Europa och Asien: i öster fanns Denisova-människorna, mörkhyade, brunögda och med svart hår, som så småningom dog ut. Bild Denisovar överst.

För några år sedan upptäckte en forskargrupp att den lilla flickan från Denisova tillhörde en tidigare helt okänd sorts människa. Ryska arkeologer hade hittat en liten benbit av ett lillfinger och två kindtänder i en grotta i södra Sibirien. Men det var dna-analyserna som visade att det var en flicka och att hon varken tillhörde neandertalarna eller oss moderna människor. Hon var något helt annat. Det enda fynd som säkert har gjorts är de ovan från en grotta i Altaibergen.

Minst en gång har en Denisovamänniska och en modern människa fått barn tillsammans. Sannolikt i Sydostasien. Dna-spåren antyder att det var en manlig Denisova och en kvinna från vår sort. Ättlingar till detta barn lever fortfarande på Papua Nya Guinea. Där består nutida människors dna till omkring 6 procent av Denisova-dna.

Homo rudolfensis

Slutligen av detta spännande är vad förkortningarna betyder. Homo habilis – kallad Den händiga människan. Homo sapiens – kallad Den kloka människan. Benämningen på oss, moderna människor. Neanderthalare och Cro-Magnon tillhör även de Homo sapiens.

Källor:
sv.wikipedia.org
Vetenskapsradion
(Sveriges Nyheter)
ne.se
getsemane.se
larshammaren.se
dn.se


Lämna en kommentar

Sveriges fattighus, ålderdomshem, hemtjänst, läs historien… Del 1-2

Backstuga_Torss_sn._1904

1904 Fattigstuga

Ivar Lo-Johanssons devis var ”hemvård i stället för vårdhem”. Vården, omskriven, jag tänkte koncentrera mig på att söka mest kring äldrevård, hur man hjälpte de gamla då och – en del nu. Under 1300-talet kan man tala om att de första tecknen till en svensk äldrepolitik började märkas av. Från landets ledning utgick påbud om att ålderdomens problem skulle lösas privat, av släkt och familj. För dem som inte hade jordegendomar eller i övrigt föll utanför de privata lösningarna hade också embryon till en åldringsvård utanför familjen lagts: öppen fattig/ åldringsomsorg i socknen genom fattigtiondet och institutionaliserad åldringsvård på hospitalen, dit de vanföra, smittosamt sjuka och tokiga kunde skickas.

Först i de nationella landslagarna i mitten av 1300-talet stadgas att familjen och släkten måste försörja sina anförvanter. Vi hade således från nationens ledning fått ett påbud att vård av de äldre inte skulle belasta samhället; det var familjens ansvar.

fattigstugan


Bland bönderna utvecklas från 1400-talet och framåt metoderna att trygga sin ålderdom. I stället för att rotera mellan olika släktingar börjar fler att överlämna gården till en arvinge redan under sin egen livstid mot att de äldre garanteras försörjning och bostad på egendomen – det så kallade undantaget. Under 1600-talet blir det allt vanligare att övertagandet regleras i ett kontrakt – så att de äldre garanterat skall få sin utkomst även om osämja skulle uppstå med de som tagit över gården, oftast den äldste sonen. AnsgarskyrkaI 1734 års lag blir undantaget juridiskt och med detta kunde föräldrarna dra sig undan många år innan deras arbetsförmåga avtagit. De kunde leva på undantag i gott och väl 15 – 25 år. Vi kan säga att de äldre genom sina egendomar kunde köpa sig en tryggad ålderdom. Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet klingar undantagen ut i Sverige. I stället sålde föräldrarna gården och betalade sedan sitt uppehälle med förräntningen på kapitalet.

I 1763 års lag blir det strängare krav, ”även af ålderdoms skröplighet” skall nu tillföras fattighusen medan hospitalen förebehålls dårar samt människor med smittsamma eller obotliga sjukdomar. Med 1847 års fattigvårdslag skedde för första gången så att det blev en utpräglad skyldighet för socknen att bedriva fattigvård.

Kommunerna började bygga fler fattigstugor efter 1847 års lag, men det var ej några trevliga inrättningar. ”De var ofta mycket små, och bestod vanligen av ett eller ett par rum, där ett tiotal gamlingar av båda könen bodde tillsammans. Möblemanget kunde utgöras av väggfasta sovbänkar. En stor öppen spis fungerade som ljus- och värmekälla. I en del fall rörde det sig om hus av större format, och då kallades det fattighus. Såväl fattigstugorna som fattighusen var mer att betrakta som en form av kollektivt boende för gamla och orkeslösa än som egentliga vårdinrättningar”.

Ålderdomshemmet) Backalund, 1892-1928

Först 1913 antogs en pensionsförsäkring av riksdagen, en på många sätt framsynt försäkring. Den skulle omfatta hela folket, inte minst viktigt, den omfattade också kvinnorna. Nu skulle den påverka så ”att gamla skulle få en värdigare ersättning än den som fattigvården gav”. Ålderdomshemmen skulle således reserveras för fattiga åldringar. De var med andra ord i första hand en lösning för gamla som inte kunnat spara pengar och som inte hade privata nätverk att landa i. De var försörjningsinrättningar där man så att säga fick boende och någon form av omvårdnad på köpet.

Del två fortsättningen om ålderdomshemmen och – fram till nutiden.

Källor:
abc.se
1177.se
sv.wikipedia.org
seniorval.se


Världens farligaste städer, även om våldet i Sverige och var…?

Caracas11

Man kan anta vilka städer som kommer bland de främsta, fattiga länder och där många lever av brott. Man kan lista dem och jag har jämfört mellan källor, men de är i stort sett lika.

Listan över världens 10 farligaste städer.
1. Caracas, Venezuela – 120 mord per 100.000 invånare.

Caracas

Caracas är huvudstaden i Venezuela, (två översta bilderna) och är belägen i norra delen av landet i en dalgång mellan två bergskedjor, tio kilometer från Karibiska havet. Staden har cirka 2 miljoner invånare, med totalt 4,7 miljoner invånare i hela storstadsområdet.

2011 gick Caracas om Bagdad när det gäller mordstatistik, enligt Vice News. Venezuela publicerar själv inga siffror på antalet mord och det har rapporterats om att polisen uppmanat anhöriga att inte rapportera morden till media. Våldet är mest koncentrerat till Caracas fattigare områden. Trots sina oljefyndigheter har Venezuela stora ekonomiska problem. En mycket liten del av morden i landet utreds och leder till fällande domar.

2. San Pedro Sula, Honduras – 111 mord per 100.000 invånare.

san-pedro-sula

San Pedro Sula är en stad i Honduras. Den var huvudstad i många år under 1800-talet, innan man 1880 slutligen bestämde sig för Tegucigalpa. Den är näst folkrikaste stad, och räknas allmänt som Honduras viktigaste industristad. San Pedro toppade statistiken fyra år i rad men har nu lyckats få ner siffrorna något. Liksom Ciudad Juarez i Mexiko som också låg i topp under flera år är San Pedro ett nav för handeln med droger till USA. Enligt Los Angeles Times grundades gängen som är aktiva i staden i Los Angeles och verksamheten flyttade till Honduras efter att medlemmarna deporterats på 1990-talet.

Det finns en stor mängd illegala vapen i staden och 83 procent av morden utfördes med skjutvapen 2013 – staden började då kallas ”Världens mordhuvudstad” med en mordstatistik på 187 per 100 000 invånare. Honduras dåliga ekonomi i kombination med gängens allianser med mexikanska drogkarteller som fraktar kokain genom landet är faktorer som bidragit till ökningen av mord.

3. San Salvador, El Salvador – 109 mord per 100.000 invånare.

San Salvador

San Salvador är huvudstaden i El Salvador, och är belägen i den centrala delen av landet. Gängkriminaliteten fick ett uppsving efter inbördeskriget som härjade i landet under slutet av 1980-talet. Flera mäktiga rivaliserande gäng är aktiva i San Salvador, delvis samma som i San Pedro Sula i Honduras.

Stadens styre har på senare år lyckats få ner antalet mord efter ett den rasat i höjden i början av 2000-talet men det sker fortfarande runt tio gånger så många jämfört med till exempel storstäderna New York och London.

Fortsättningen mer på rad.
4. Acapulco, Mexiko – 105 mord per 100.000 invånare
5. Maturín, Venezuela – 86 mord.
6. Distrito Central, Honduras – 85,09.
7. Cuidad Victoria, Mexico – 84,67.
8. Maturin, Venezuela – 84,21.
9. Cuidad Guayana, Venezuela – 82,84.
10. Valencia, Venezuela – 72,02.

På rad, bland de som kommer därefter, ej i exakt ordning dock. Natal, Brasilien. Kapstaden, Sydafrika. Detroit, Michigan, USA. Rio de Janeiro, Brasilien. Cali, Colombia. Mexiko. Guatemala City, Guatemala. Och man utesluter städer i krigszoner.


Jämfört med Sverige så har Stockholm, 0,8 mord per 100.000 invånare. Ser vi till vårt land ser listan ut såhär. Av de 20 områden i Sverige med flesta anmälda våldsbrott är sju i Stockholm, tre i Göteborg, tre i Malmö och övriga sju utspridda över hela Sverige. På första plats kommer stadsdelen Norrmalm i Stockholm, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Statistik över Sverige skiljer. Här räknar vi våld (ej mord).

Antalet anmälda våldsbrott/100 000 invånare:

1. Stockholm, Norrmalm stadsdel – 3687 st.
2. Göteborg, Centrum stadsdel – 2998
3. Stockholm, Rinkeby-Kista stadsdel – 2422
4. Stockholm, Skärholmen stadsdel – 2303
5. Ljusnarsberg kommun – 2215

sergelst

Bilden över Sergels torg, som hör till Norrmalm, därav mycket anmälda brott. Nu kan man utan överraskning se var det sker mest brott som i våld. De ytterområden etc många tänker på är placerade kring dessa, det är lite hur man ställer upp statistiken, här anmälda våldsbrott. Tystnadskulturen råder ju på olika håll.

Källor:
svd.se
vagabond.se
skyscanner.se
obsid.se
sv.wikipedia.org
nyheter24.se