Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 2925 inlägg. Carpe diem.


Lämna en kommentar

Svält och köld gjorde att år 536 e.Kr. var det värsta året i historien…?

värstaår

Medialt dök nyheten upp för en tid sedan, att historiker räknat och sett över vad som skett genom tiderna – när var det värsta tiden? När skedde olyckor, sjukdomar, utbrott och annat som störde Moder Jord?

Händelser och året?
Digerdöden härjade i Europa 1349 och hade ihjäl hälften av dess befolkning, men trots detta hävdar historikern Michael McCormick från Harvard University – att år 536 var det värsta året i mänsklighetens historia. Uppteckningar från det året beskriver hur flera kontinenter hamnade i konstant mörker till följd av något slags svart dimma, vilket hade förödande effekt på grödor och livsmedelsförsörjningen världen över. Denna klimatkatastrof skulle visa sig få oräkneliga konsekvenser.

Mer?
År 536 skedde ett jättelikt vulkanutbrott någonstans på norra halvklotet. Vulkanen kastade stora mängder svavelpartiklar högt upp i jordens atmosfär, där de reflekterade bort solens värmestrålning under flera års tid. Det finns faktiskt ögonvittnesskildringar av händelsen bevarade – skrifter på latin och grekiska som talar om att solen förmörkas och inte lyser som vanligt förrän efter flera år.

Ett bistrare klimat kan utlösa en kedja av händelser. Om skördar minskar och det blir missväxt kan man till exempel bli tvungen att äta av utsädet eller nödslakta kreatur. Färre djur minskar tillgången på gödsel, vilket avspeglas i kväveisotoperna i sädeskorn som arkeologerna hittar.

”Författarna skriver att den lyser så dåligt att den inte kastar skugga ens på dagen, och i främre Orienten och norra Italien är det praktiskt taget vinter mitt i sommaren”, enligt Bo Gräslund, professor emeritus i arkeologi vid Uppsala universitet.

värstaårEyjafjallajokull

Våra vikingar?
Vikingarna fruktade fimbulvintern, som skulle orsaka hungersnöd och varslade om världens undergång. Dessa berättelser är inte bara fria fantasier, menar forskarna. Fimbulvintern har sina rötter i händelser år 536 efter Kristus. Men oj – Fimbulvintern varslade om en iskall mardröm av svält och krig innan världen gick under i Ragnarök, står det i verket Den prosaiska Eddan.

Utgrävningar?
Det finns indicier från undersökningar av borrkärnor från glaciärer på Grönland, arkeologiska utgrävningar, träds årsringar med mera att något drastiskt inträffade med klimatet år 536, den så kallade Klimatavvikelsen 535–536. Det antas vara ett av två stora vulkanutbrott som sänkte medeltemperaturen under ca 15 års tid på jorden. Det andra utbrottet skedde år 540. Det finns teorier att denna klimatavvikelse kan ha givit upphov till folkliga sägner om till exempel Fimbulvintern i just poetiska Eddan.

I Vikingarnas folktro skulle jordens undergång föregås av en stor köld som jag beskrivit – Fimbulvintern. Nu visar ny forskning att myten kanske bottnar i verkliga händelser flera hundra år före vikingatiden – en klimatkatastrof som dödade halva befolkningen i det område som idag kallas Sverige.


Liten istid sålunda?
Europa och Asien kastades in i en köldperiod som kom att vara i hundra år. I Norden inträffade i mitten av 500-talet ett markant kulturskifte med ödeläggelse av gårdar, nytt gravskick med storhögar och en ny samhällselit. Det har arkeologer förklarat med inflytande från kontinenten utifrån de omvälvningar som inträffade under folkvandringstiden, cirka 400 till 550 e Kr, då bland annat Västrom föll år 476 efter härjningar av olika folkgrupper.

värstaårTorvmosse-Hemavan

Studier av årsringar från träd som växte på den tiden visar att somrarna blev flera grader kallare än normalt över stora delar av norra halvklotet. Experter inom en rad olika områden arbetar nu tillsammans för att fastställa orsaken till den mystiska dimman och vilken roll den kan ha spelat i de avgörande världshändelser som ägde rum vid den tiden. Fimbulvintern sades vara en vinter som varade i tre år utan någon sommar, och förebådade alltså Ragnarök, världens undergång.

536 (DXXXVI) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Källor:
msn.com
sv.wikipedia.org
varldenshistoria.se
svt.se
forskning.se

Blogginlägget nedskrivet 07/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Rekord i fågelvärlden – i vatten och ålder, tyngd och annat intressant…

fagSvart kakadua

Jag har betat av en massa rekord och jag tycker naturen och dess fåglar lockar. Någon fågel dyker upp lite som igen, men då utökat – och den passar in i rekordlistan. Du kanske ej läst heller så? 🙂 Valen är rekord som omfattar dokumenterade företeelser bland fåglar.


Början är fåglar och vatten – rekord:

Djupdykning:
Kungspingvinen (Aptenodytes patagonicus) som kan dyka till – 300 meters djup och vara under vatten i 8 minuter. Kungspingviner finns på flera Antarktis- och subantarktiska öar. Ekologer hävdar att det finns mellan en miljon och två miljoner häckande par över hela världen, och detta antal ökar. Under 1800- och 1900-talet skördades kungspingviner för spö, olja, ägg och fjädrar tills ett kommersiellt jaktförbud infördes 1969. På bilden.

fagkungsåpngvin

Snabbaste simmare under vatten:
Åsnepingvin (Pygoscelis papua) som kan nå hastigheter runt 27 km/h. Den är en upp till 80 centimeter hög pingvinart som lever i Antarktis och på subantarktiska öar. Hanarna väger som mest omkring 8 kg.

Antal av arten?
Mest finns av – blodnäbbsvävare (Quelea quelea) en beräknad adult population på hela 1,5 miljarder individer. Det är en afrikansk tätting som tillhör familjen vävare. Den betraktas som världens vanligaste fågel. Blodnäbbsvävaren är en liten (12 cm) och kortstjärtad vävare med en distinkt vaxröd näbb (gul hos hona i häckningsdräkt). På foto under.

fagblodnäbbsvävare

Största ugglan:
Berguven är 59–73 cm lång, dess vingspann är 138-170 cm och den väger 2-4 kilo. Den benämns ofta som världens största och tyngsta uggla men – obs den ungefärligen jämnstora ostasiatiska arten Blakistons fiskuv (Ketupa blakistoni) är i genomsnitt något större och lappugglan kan vara längre och kategoriseras därför ibland som den största. Så en eller tre.

Största duvfågel någonsin:
Dront – Raphus cucullatus. Den cirka 1 meter höga duvfågeln upptäcktes på Mauritius i slutet av 1400-talet. Den kunde inte flyga och var fullständigt orädd för människor. Den försvann för alltid omkring 1680.

dronten

Största duvfågel i nutid?
De största arterna är kronduvorna i släktet Goura, vilka förekommer på Nya Guinea och som nästan är stora som kalkoner, med en vikt på 2-4 kilogram.

Tyngsta fågel någonsin:
Jätteelefantfågel. Elefantfåglar (Aepyornithidae) är en familj utdöda flygoförmögna jättefåglar som tidigare förekom på Madagaskar. De mätte över tre meter och vägde ibland mer än ett halvt ton. Ingen våg som räckte där? Trots att vikten ifrågasatts var den ändå klart tyngre än den likaledes utdöda sydöjättemoan-

Längsta papegojan, största flygande papegojan?
Hyacintara – som kan bli upp till en meter (40 cm utan svansen) lång och väger mellan 1.2-1.7 kg. Den vackraste och största papegojan i världen, anser många. Förutom sin storlek är hyacintaran känd för sin livslängd. Sköts den ordentligt så kan den bli upp till 50-60 år och i den naturliga miljön upp till 70 år. Detta är en extremt dyr papegoja om den ska inköpas. På bilden.

faghyacintara

Största fågel någonsin:
Jättemoa – Dinornithiformes. 12 arter vinglösa moafåglar levde på Nya Zeeland. De minsta var 1 meter höga medan de största var 3,5 meter och vägde drygt 200 kg. Inga moafåglar levde kvar när européerna kom till Nya Zeeland 1642.

Argentavis magnificens borde vara rekord, men det gäller flera år sedan. Men – den cirka 70 kg tunga rovfågeln mätte ungefär 7 meter mellan vingspetsarna. Den levde i Argentina för cirka 6 miljoner år sedan.


Tyngsta papegojan:
Kakapo, vilket betyder ”natt-papegoja” på maori, har liksom många andra fågelarter, historiskt varit viktig för maorierna, Nya Zeelands ursprungsbefolkning, och förekommer i många traditionella legender och folktro.

Kakapo

Kakapon är också den tyngsta av papegojorna. Kakapon är gräsätare och har en tydlig könsdimorfism i kroppsstorlek samt låg basalomsättning. Den är också möjligen en av världens mest långlivade fåglar, möjligen uppåt 100 år. Hannar blir upp till 60 centimeter stora och väger mellan 2 och 4 kg som vuxna. Jag har ett specifikt inlägg om denna lite unika goja, att söka på här.


Svart kakadua på bilden överst.

Källor:
big-animals.com
nrm.se
sv.wikipedia.org
wikiwand.com
varldenshaftigaste.se
swe.pets-health.com
sk-arsenal.ru
ungafakta.se
delphipages.live


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som trots vaccin kräver allas noggrannhet. Obs använd helst munskydd – bland folk och med kollektivtrafiken.
Blogginlägget nedskrivet 22/5-21


Digerhuvud, har Sveriges största raukområde, ligger på Fårö…

Digerhuvud är ett flera kilometer långt naturreservat och det består av flera 100 raukar varav en del står en bit ut i havet. Det ligger på Fårö i Gotlands kommun med Sveriges största raukområde. Naturreservatet är skyddat sedan 1930 som naturminnesmärke.

Digerhuvud sträcker sig från Lauterhorn och Släthällar i söder längs en 3,5 kilometer lång sträcka upp till Helgumannens fiskeläge i norr och täcker 113 hektar.


Vad är raukar och var finns de?
En rauk är resterna av ett rev som bildades när Sverige låg under vatten och var ett tropiskt hav, för runt 430 miljoner år sedan. Reven byggdes upp av svampdjur, koraller mm.


Gotland I Fårö I Digerhuvud I 4K
https://www.youtube.com/watch?v=IwOnvM3f_O4

Raukfältet består av flera hundra raukar, där de högsta når en höjd av åtta meter. Raukarna står på en klintkant belägen under vattenytan, och strax utanför vattenlinjen når havet ett djup på 50-60 meter. Raukarna är resterna av en högre klintkant, som idag ligger mjukt avrundad av vittring innanför raukområdet. Gotlands högsta rauk är Jungfrun vid Lickershamn. Den når en höjd av cirka 22 meter över havet.

Gotlands raukar är viktiga minnesmärken över jordens historia. De består av material som byggdes upp när vår del av världen låg nära ekvatorn. Utformningen är av mycket senare datum. Raukar bildas fortfarande.
Carl von Linné är den förste vetenskapsman som i skrift beskriver raukar, eller stenjättar som han kallar dem. En notis bevarad från den 1 juli 1741.

En besökare noterar:
”Området är stort och ni kan stanna bilen på flera ställen för att gå ner raukarna. Att de är så höga gör att inte alla turister är i vägen för varandra när man ska ta bilder, utan de gömmer sig naturligt bakom andra raukar så att säga. Det är mycket att klättra runt på och har ni barn så kommer de att älska att spendera tid här. Så se till att ha mycket tid och gärna fika med er.” (x)

Växtlighet?
Vegetationen är gles i det karga kalkstensfältet. Här förekommer dock tulkört, fårsvingel och stinknäva, samt den sällsynta kalknarven.

Källor:
sv.wikipedia.org
fof.se
gotland.com
sverigesradio.se
tripadvisor.se (x)
youtube.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 17/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).