Klimat och miljö talas om konstant då det blivit mer av akuta problem. Sommaren 2022 har inneburit rekordvärme och svår torka som orsakat förödelse över hela världen. En del upptäckter ska jag berätta om och det är på grund av torka i några floder under senaste tiden som man upptäckt en del fascinerande och – historiskt.
Fynd: ITALIEN, floden Po (latin Padus) är en 652 kilometer lång flod som rinner österut genom norra Italien och mynnar i Adriatiska havet vid Ferrara nära Venedig. Man har funnit en 455 kg bomb från 2:a världskriget. Bro byggd av kejsar Nero från 50 e. Kr.
TYSKLAND: Hungerstenar. En hungersten är en typ av hydrologiskt landmärke som är vanligt i Centraleuropa. Hungerstenar fungerar som minnesmärken för hungersnöd och varningar och restes i Tyskland och i etniska tyska bosättningar i hela Europa under 1400- till 1800-talen. Foto överst.
SPANIEN: 100 st 7000 år gamla s.k. ”Spanska Stonehenge”-stenar i Valdecanas. En kyrka från 1000-talet som fortfarande står under vatten.
En by i Galicien. Foto ovan på Xei. För att komma dit kan du följa stigen som börjar från medeltida bron över Traba och än idag kan du se resterna av deras hus och traditionella kvarnar.
KINA: 3 st minst 600 år gamla Buddha-statyer. SERBIEN: Ett 20-tal fartyg från Nazitysklands Svartahavsflotta, bl.a. kring staden Prahovo. På foto.
IRAK: Stad från Mittaniriket 1550-1350 f.Kr.
Bronsålderstad i Mosul. En hel bronsåldersstad har avslöjats i reservoaren Mosul. Staden, känd som den arkeologiska platsen Kemune, upptäcktes ursprungligen under en period med låga vattennivåer 2013 och låg helt exponerad 2022 på grund av en period av extrem torka. Irak är ett av de mest utsatta länderna i världen för torka. På foto ovan.
Båt från 2:a världskriget. B-29 bombplan från 1948.
Nära Las Vegas: Mänskliga kvarlevor från 1970-80 talet.
Människan är en komplicerad varelse – och om apor tänker jag på Tarzan som hade en apa och kunde klättra i träden. Men fakta om oss – människan, Ho’mo sa’piens, är en art i däggdjursfamiljen hominider. Till skillnad från andra arter har den moderna människan inte något typexemplar som man kan referera till, eftersom Carl von Linné när han 1758 beskrev och namngav vår art inte skapade något sådant. Jämfört med tidigare människoarter c c (se människans utveckling) är Homo sapiens anatomiskt sett lättare byggd.
Faktabiten: Människor (Homo) är ett släkte primater inom familjen människoapor med en nu levande art, människan eller den moderna människan (Homo sapiens). Det äldsta fossilet av släktet Homo är en 2,8 miljoner år gammal underkäke som presenterades i forskningspublikationer 2015.
Platsen var i ett öppet landskap med gräs, buskar och lite skog, i närheten av en sjö med flodhästar, krokodiler och fisk. Fyndet gjordes i samma del av Etiopien som det 3,2 miljoner år gamla fyndet Lucy upptäcktes, vilket ger stöd för hypotesen att släktet Homo kan ha utvecklats från arten Australopithecus afarensis i släktet Australopithecus, som Lucy tillhörde. Släktet Homo hade större hjärna och är längre än Australopithecus. Vi förstår alla.
Alla nu levande människor tillhör underarten Homo sapiens sapiens. Ytterligare en förmodad underart av människan är känd, den utdöda Homo sapiens idaltu. Till släktet Homo räknas även de utdöda arterna neandertalmänniskan, Homo floresiensis och Homo erectus. Idag finns bara en människoart vilket är ovanligt i människans historia. Som du och jag då?
Släktingen jag nämnt? Ja, vi är däggdjur. Precis som hundar, hästar, möss, o.s.v. så diar våra barn från sin mammas bröst (ordet ”dägg” betyder dia). Det betyder att vi är släkt med schimpansen, orangutangen och gorillan.
Det är svårt att säga när människan blev en ”människa”. Vid en viss punkt i utvecklingen växer vår hjärna till en storlek som gör att vi får ett sorts språk och börjar använda enklare verktyg. Det är här som man brukar säga att de första av släktet ”homo” – människan – dyker upp.
Nu har däggdjuren varit den härskande livsformen på jorden i 65 miljoner år. Det finns flera arter som kommit och gått, utvecklats och dött ut. Konstigt nog är det de tidiga, primitiva däggdjuren som lyckats överleva nästan oförändrade in i vår tid. Ett exempel på dessa är det australiensiska näbbdjuret, som lägger ägg.
De vetenskapsmän som forskar kring utdöda djur kallas paleontologer. Genom att undersöka spår efter djuren, fossil, kan de utläsa flera olika spännande fakta. Vanligast är fossil – benrester av djur. Hittar man tillräckligt stora delar av skelettet kan man få fram en bild av djuret som stämmer ganska bra. En annan sorts viktig fossil är förstenade fotspår. Dessa visar hur ett utdött djur rörde sig när det levde.
Människofossil är mycket speciella. Det kan till exempel handla om en urtida grav, eller bilder som våra förfäder lämnat efter sig på en grottvägg. Sådana fynd berättar förstås helt andra saker än ben och fotspår. En välbevarad grav kan berätta om den dödes liv och till och med om dennes världsuppfattning. Så kom människan till, på gott och ont.
Medialt dök nyheten upp för en tid sedan, att historiker räknat och sett över vad som skett genom tiderna – när var det värsta tiden? När skedde olyckor, sjukdomar, utbrott och annat som störde Moder Jord?
Händelser och året? Digerdöden härjade i Europa 1349 och hade ihjäl hälften av dess befolkning, men trots detta hävdar historikern Michael McCormick från Harvard University – att år 536 var det värsta året i mänsklighetens historia. Uppteckningar från det året beskriver hur flera kontinenter hamnade i konstant mörker till följd av något slags svart dimma, vilket hade förödande effekt på grödor och livsmedelsförsörjningen världen över. Denna klimatkatastrof skulle visa sig få oräkneliga konsekvenser.
Mer? År 536 skedde ett jättelikt vulkanutbrott någonstans på norra halvklotet. Vulkanen kastade stora mängder svavelpartiklar högt upp i jordens atmosfär, där de reflekterade bort solens värmestrålning under flera års tid. Det finns faktiskt ögonvittnesskildringar av händelsen bevarade – skrifter på latin och grekiska som talar om att solen förmörkas och inte lyser som vanligt förrän efter flera år.
Ett bistrare klimat kan utlösa en kedja av händelser. Om skördar minskar och det blir missväxt kan man till exempel bli tvungen att äta av utsädet eller nödslakta kreatur. Färre djur minskar tillgången på gödsel, vilket avspeglas i kväveisotoperna i sädeskorn som arkeologerna hittar.
”Författarna skriver att den lyser så dåligt att den inte kastar skugga ens på dagen, och i främre Orienten och norra Italien är det praktiskt taget vinter mitt i sommaren”, enligt Bo Gräslund, professor emeritus i arkeologi vid Uppsala universitet.
Våra vikingar? Vikingarna fruktade fimbulvintern, som skulle orsaka hungersnöd och varslade om världens undergång. Dessa berättelser är inte bara fria fantasier, menar forskarna. Fimbulvintern har sina rötter i händelser år 536 efter Kristus. Men oj – Fimbulvintern varslade om en iskall mardröm av svält och krig innan världen gick under i Ragnarök, står det i verket Den prosaiska Eddan.
Utgrävningar? Det finns indicier från undersökningar av borrkärnor från glaciärer på Grönland, arkeologiska utgrävningar, träds årsringar med mera att något drastiskt inträffade med klimatet år 536, den så kallade Klimatavvikelsen 535–536. Det antas vara ett av två stora vulkanutbrott som sänkte medeltemperaturen under ca 15 års tid på jorden. Det andra utbrottet skedde år 540. Det finns teorier att denna klimatavvikelse kan ha givit upphov till folkliga sägner om till exempel Fimbulvintern i just poetiska Eddan.
I Vikingarnas folktro skulle jordens undergång föregås av en stor köld som jag beskrivit – Fimbulvintern. Nu visar ny forskning att myten kanske bottnar i verkliga händelser flera hundra år före vikingatiden – en klimatkatastrof som dödade halva befolkningen i det område som idag kallas Sverige.
Liten istid sålunda? Europa och Asien kastades in i en köldperiod som kom att vara i hundra år. I Norden inträffade i mitten av 500-talet ett markant kulturskifte med ödeläggelse av gårdar, nytt gravskick med storhögar och en ny samhällselit. Det har arkeologer förklarat med inflytande från kontinenten utifrån de omvälvningar som inträffade under folkvandringstiden, cirka 400 till 550 e Kr, då bland annat Västrom föll år 476 efter härjningar av olika folkgrupper.
Studier av årsringar från träd som växte på den tiden visar att somrarna blev flera grader kallare än normalt över stora delar av norra halvklotet. Experter inom en rad olika områden arbetar nu tillsammans för att fastställa orsaken till den mystiska dimman och vilken roll den kan ha spelat i de avgörande världshändelser som ägde rum vid den tiden. Fimbulvintern sades vara en vinter som varade i tre år utan någon sommar, och förebådade alltså Ragnarök, världens undergång.
536 (DXXXVI) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Zenzationella Människor Et Facto 