Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden.


Lämna en kommentar

Älvsbyn i Norrbotten, hade en kall vinter 2019…?

alvsbyn1

21 januari i år. Älvsbyn på TV, vädret -35,4 grader minus. Vad ligger det kan vi gissa, men vilka är de som lär frysa? Okej, de bor i Älvsbyns kommun i landskapet Norrbotten. Centralort är Älvsbyn som också är kommunens största tätort.

Kommunen gränsar till Piteå kommun i söder, Arvidsjaurs kommun i väster, Jokkmokks kommun i nordväst, Bodens kommun i norr samt Luleå kommun i öster. 2015 fanns 8183 invånare, alla kunde frysa 🙂 Nu hittar du dit 🙂

4976 invånare i själva Älvsbyn. Känd härifrån var sierskan Saida Andersson.
Gillar du arkeologi? Här finns i alla falla två platser med fornlämningar/stensättningar.

Älvsbyn1

Manjärv?
I Manjärv finns en arkeologstig med stenåldersgravar, hyddbottnar, stenåldersboplatser, fångstgropar med mera. Under 3000 år höll jägare och fångstfolk till i detta område. I området finns ett tjugotal platser med spår av bosättningar, samt två gravar med rödockra.

Bagerimuseet
Här berättas det om bygdens bagerinäring, Polarbröds historia och det gamla bakhantverk som är bevarat sedan förra sekelskiftet. I byggnaden har tre generationer Bagar-Nilssons verkat och Tioöreskakan, föregångaren till dagens Polarkaka, utvecklades här redan på 1920-talet.


Invandring som delar sig geografiskt?
31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund 877, eller 10,70 % av befolkningen (hela befolkningen: 8 193 den 31 december 2016). Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.


Älvsbyn består av en vacker natur och ett utmärkt centrum fullt av många affärer. Här finns det mängder av utflyktsmål, ett rikt kulturliv och ett aktivt föreningsliv. Fiska går bra. Mycket föreningar och sport.

Älvsbyn2

Fällforsen
Ungefär 20 kilometer nordväst om Älvsbyn bildar Piteälven ett mycket vackert fall, Fällforsen. Fallhöjden i forsen är 11 meter.

Älvsby kyrka och kyrkstugor.
Kyrkan är uppförd åren 1808-1813. I anslutning till kyrkan ligger ett 40-tal kyrkstugor. Där finns också ett monument över bygdens store son, astronomen Knut Lundmark.

Storforsens naturreservat
Europas högsta obundna fors ligger vid väg 374, 40 kilometer väster om Älvsbyn. Fallsträckan är fem kilometer och fallhöjden 82 meter. De sista två kilometerna faller älven 60 meter. Förutom forsen kan man se Döda fallet, jättegrytor, raviner och sällsynta växter.

Varför ej testa ett besök, på semesterresan? 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
alvsbyn.se
svt.se
alvsbynews.se

Annonser


Lämna en kommentar

Ljusnarsberg, en kommun som sakta dör ut, kvar är mest singlar…

ljungsbwerg

Öde orter blir det när folk flyttar ifrån och de yngre ej får nya jobb. Här bor var fjärde man ensam – Ljusnarsberg leder singelligan. Fokus på Ljusnarsberg. Kommunen ligger längs med Arbogaåns övre vattensystem. Terrängen är typiskt kuperad bergslagsterräng, och kommunens högsta punkt är Älvhöjden i nordväst med en höjd av 431 m ö.h. Invånare runt 4 800 invånare.

Ett tiotal stenåldersboplatser är kända i kommunen. 2008 tyckte ett kommunalråd om denna ort:” Hur kan du beskriva Ljusnarsberg? –Som en liten och traditionell kommun med bergslagskultur och otroligt vacker natur.”

Redan små glesbygdskommuner blir allt mindre och får alltmer åldrade invånare. Sveriges befolkning fortsätter att koncentreras till storstadsområden, högskoleorter och attraktiva kustkommuner. Överst på denna dödslista står bl.a. Ljusnarsberg (2013).

Hoppet om att öka invånarantalet genom inflyttning lever i många krympande kommuner. Men hittills har alla kampanjer inte gett något vidare resultat. Det är helt enkelt svårt att få vuxna svenskar att bryta upp. Kommunens område motsvarar Ljusnarsbergs socken där vid kommunreformen 1862 Ljusnarsbergs landskommun bildades.

Ljusnarsberg är en av de typiska, krympande bruksorterna. På 50 år har befolkningen halverats och år 2070 kan kommunen ha utplånats. Men kommunchefen då Bo Wallströmer tror på en vändning.

Ljusnarsbergs kommun är en kommun i Örebro län i landskapet Västmanland. Centralort är Kopparberg, till invånarantalet Örebro läns minsta kommun.

Känd historia?
Ortnamnet (1641 Liusnars kopparberg) betyder ‘(koppar) bergslaget vid sjön Ljusnaren’. Sjönamnet är i sin tur bildat till fornsvenskans. *licsn ‘lysande’, ‘ljusning’ e.d. Detta syftade sannolikt på vattnets färg. Innan platsen började kallas Ljusnarsberg, kallades det för Lindesås finnmark.

Den nuvarande orten har sitt ursprung i verksamheten som följde av den kopparfyndighet som Mårten Finne från Löa fann där år 1624. På initiativ av arrendatorn av Nora och Linde bergslager, Louis De Geer d.ä. uppfördes första kopparhyttan samma årtionde. Under de närmaste åren anlades flera hyttor av finnar, Finnhyttan, av De Geer själv, och personer från Stora Kopparberget, dock inte av Mårten Finne som strax efter sin upptäckt blev blind. Bergsverket kallades 1638 Finnmarks kopparbruk i ett regeringsbrev, och då hade tillverkningen redan kommit igång.

ljusnarsbergskyrka

Kyrkan?
En egen kyrka byggdes 1635 och försågs med torn 1661. 1640 fick orten en egen tingsplats, och samma år fick det ett eget sigill, Ljusnarsbergs kopparbergs signet. Socknen tillhörde de som tidigt hade finsktalande präster och bildade ett eget härad – Ljusnarsbergs härad 1855 namnändrat till Nya Kopparbergs bergslag. Länge kom bergsbruket att vara den främsta inkomstkällan. Minnet av Mårten Finnes gruvfyndigheter lever kvar i ett årligt sportevenemang – MårtenFinneloppet.

Under 1960- och 70-talen började gruvorna läggas ned en efter en. I centrala Kopparberg nedlades den sista gruvan 1975. Den sista järnmalmsgruvan i kommunen lades ned 1978.

Sevärdheter?
Ovan nämnda – Ljusnarsbergs kyrka och Hörkens träkyrka (byggd 1925). Ljusnarsbergs kyrka utsågs i februari 2006 till Sveriges vackraste kyrka av tidningen Året Runt.

Tingshuset i Kopparberg uppfördes 1641 ursprungligen som gruvstuga för gruvfogden, men ombyggdes 1758 till tingshus. Efter en utbyggnad och renovering 1893 kom det att användas som tingshus. Inredningen från den tiden är välbevarad-

Bland lämningar efter bergshanteringen märks bland annat Östra Borns hytta, öster om Ställdalen. Här har både järn, koppar och bly smälts under olika perioder. Hyttan nedlades 1870 men och den bevarade hyttruinen är en sevärdhet. Hembygdsmuseet har byggt upp en ”gruvpark” med hjulhus, vändbrott, hästvandringspivå och rostgropar.

I Skäret ligger ett gammalt sågverk där sedan 2004 operafestivalen Opera på Skäret äger rum.

ljusnarsberg

Orten gick läsa om – 2017: Dokumentären om flyktingmottagandet i Ljusnarsberg
”Vi har ju bott här så länge och sett utvecklingen, säger en boende och filmare. Affären som fick slå igen, verket som lades ner, gruvor som stängts. Hur missnöjet växer och klyftorna ökar.
”Törs inte säga det högt”

Beslutet att göra slag i saken och verkligen skildra Ljusnarsberg råkade ske mellan 2015 och 2016, samtidigt som kommunen tog emot flest flyktingar i hela landet. Problem flera kan uppleva, 1 200 flyktingar i en kommun med 5 000 invånare blev något som enligt filmaren inte bara innebar en ekonomisk ansträngning. / Efter detta har jag läst att asylboendena är mer tomma än tidigare.

Nu har ni en okänd ort besöka till sommaren. Örebro är nära…

Källor:
dagenssamhalle.se
sv.wikipedia.org
expressen.se
svt.se
svenska.yle.fihemhyra.se


Achaltekeern, en hotad hästras från Turkmenistan…

aktal

Akhal-Tekern har kallats de vackraste hästarna i världen, och även om de kanske låter som om de kommer från en sagobok, är de verkliga. Achaltekeer eller akhal-teké är en hästras från regionen Achal i Turkmenistan med stor kraft och uthållighet, en god galopphäst som även passar för distansritt, dressyr och banhoppning. Kloka, envisa, orädda, en-mans-häst, vinner du dennes förtroende, är den ‘din’. Knyter sig mycket till sin ‘herre’, och är öppet svartsjuk, sa en ägare. Akhal-Teke hästar kallas ofta ”gyllene hästar” eller ”hästar från himlen” och det är inte svårt att se varför.

Hästrasen upptäcktes 3000-2000 f.Kr och är en direkt ättling till den turkmenska hästen som levde under antiken. Achaltekeern kan vara världens äldsta hästras och deras förfäder var troligtvis de första hästarna som domesticerades. Achaltekeern är en fullblodshäst och har en mankhöjd på omkring 150 centimeter. Rasen kan ha alla färger utom skäck och tigrerad, men vanligast är en gulbrun färg och pälsen har alltid en metallisk glans. Rasen är idag rätt ovanlig med cirka 3 500 exemplar i världen, varav de flesta finns i Turkmenistan och Ryssland.

Akhal Teke
https://www.youtube.com/watch?v=0u8pzg5i_hw

Achaltekeern, som är lite av hästvärldens mysterium, är en av de fyra typer som anses ligga till grund för alla dagens hästar. Den representerar den tunnhudade och värmetåliga ökenhästen med fin hårrem och det kan finnas ett samband mellan achaltekeern och en gren av arabiska galopphästar som kallas ”Munaghi”.

Enligt ryska sägner, som dock inte går att bekräfta, så är achaltekeerna en ren och egen ras som är lika gammal som det arabiska fullblodet. Denna hästtyp anses vara förfader till alla dagens orientaliska fullblodshästar och innefattar då achaltekeern, det arabiska fullblodet, den nordafrikanska Berberhästen och den numera utdöda turkmenska hästen.

Fornlämningar av turkmenska hästar, liknande Achaltekeerna hittades i frysta gravar i Pazyryk i närheten av floden Ob i nuvarande Sibirien. Gravarna grävdes ut mellan 1929 och 1949 och innehöll kvarlevorna från 14 hästar. Hästarna hade begravts med utrustning på och vatten från floderna i närheten hade läckt ner i gravarna och sedan fryst, vilket gjorde att både hästarna och deras utrustning var i perfekt skick. Fornmlämningarna har daterats till cirka 500-200-talet f.Kr.

Achaltekeerns ursprung är dock det största av mysterierna runt denna ras. Redan runt år 1000 f.Kr var huvudstaden Asjchabad berömd för sina kapplöpningshästar och de turkmenska hästarna avlades även i oaserna i Karakum-öknen. Asjchabad är fortfarande centrum för avel av denna hästras. Under den här tiden var achaltekeern mycket känd som galopphästar och även som kavallerihästar.

Akhal-Tek

Rasen fick sitt namn från stammen, samt Achal som betydde ”renrasig”. Man avlade hästarna mycket selektivt och förde stamtavlor via en muntlig tradition. Mellan 1700- och 1900-talet exporterades en stor mängd av dessa hästar till Ryssland och även England och Tyskland.

Efter att Turkmenistan blev självständigt år 1991 definierade man aveln av dessa hästar som en nationell konstform och aveln av hästarna blev något som engagerade de turkmenska myndigheterna. Man försökte även att förbättra Achaltekeerna med importerade engelska fullblod för att göra hästarna större och göra exteriören mer tilltalande för de europeiska och amerikanska köparna. Men resultatet blev att hästarna inte klarade av klimatet och 1941 stängdes stamboken för gott för andra raser.


Sedan 1973 krävs även att hästarna DNA-testas. För att förbättra rasen fick man nu istället satsa på renrasiga hingstar. 5 hingstar valdes ut för att starta olika hingstlinjer där ättlingarna skulle ha olika egenskaper, men under mitten av 50-talet blev rasen nästan utrotningshotad på grund av en masslakt av hästar i området, då man var tvungen att nå det mål inom köttproduktionen som hade satts upp. De sovjetiska myndigheterna krävde att hästarna skulle slaktas, även om de turkmenska stammarna vägrade att äta dem. Vid ett tillfälle fanns bara 1 250 hästar kvar och man stängde gränserna för export av achaltekeerna från Sovjet.

Idag finns det 17 olika hingstlinjer i stamboken och det finns cirka 3 500 Achaltekeer registrerade. Rasen föds fortfarande upp i oaserna i Karakumöknen och i södra Ryssland. Achaltekeern har bidragit till många andra raser, men har inte själv påverkats utifrån och har behållit sitt utseende sedan 900-talet. Folket i Turkmenistan använder akhal-tekén till kapplöpningar och förbereder hästarna inför tävlingarna med stor omsorg. I alla år har hästarna fodrats med alfalfa, kulor av fårfett, havre och stekta degkakor och den sveps in i filtar för att skyddas mot hetta och kyla.

I Sverige finns det cirka 16 registrerade Achaltekeerhästar. De turkmenska myndigheterna ger ofta hästar som diplomatiska gåvor och man håller även auktioner där man säljer achaltekeerhästar till förmån för att få pengar till att förbättra avelsprogrammen för hästar.

akhal-teke

Svenska Achaltekeerföreningen
http://www.achaltekeer.se

Färger?
Achal-tekeerna är kända för att kunna ha mer ovanligt färger. Den har idag ett särpräglat utseende och rör sig med vägvinnande och smidiga rörelser. I dag är akhal-tekén en galopphäst, en distanshäst och en tävlingshäst i hoppning och dressyr. Guldvinnaren i dressyr under olympiska spelen 1960 i Rom, var en akhal-tekehingst vid namn Absent.

En av de mest framträdande egenskaperna hos Achaltekeerna är den metalliska glansen i pälsen, som är mjuk, ganska tunn och silkeslen. Den vanligaste färgen är gulbrun, även kallad bork, men även svart, brun, fux, isabell, skimmel och mer ovanliga färger som Cremello och perlino förekommer. Dock är inte brutna färger som tigrerad eller skäck tillåtet. Hästarna är oftast kraftigt apelkastade. Den gyllene tonen som oftast finns hos hästarna anses ha fungerat som ett kamouflage i öknen.

Egenskaper?
Achaltekeer-hästarna är kända för att vara tuffa och tåliga och mycket ihärdiga. De kan springa långa sträckor under dåliga förhållanden. Det mest kända uthållighetsrekordet sattes under ritten på 415 mil mellan Ashkhabad och Moskva på 84 dagar med ett minimum av vatten och foder. 96 mil av vägen gick nämligen genom ökentrakter. Denna distansritt genomfördes 1935. En otroligt spännande häst och vacker.

Källor:
sv.wikipedia.org
bukefalos.se
achaltekeer.se
youtube.com
simplemost.com
ihearthorses.com


Romerska siffror, lär dig allt och – hur uppstod de…?

Colosseum-Entrance

Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror. Ytterligare tecken brukades i ett utökat system, som romarna införde under 200-talet f.Kr., men också för att beteckna större tal samt bråk. Romarna inkluderade aldrig noll i sitt talsystem och kunde aldrig hantera noll i sin aritmetik. Innan man började skriva ner tal så använde man sig av primitiva talsystem. De var oftast uppbyggda av symboler som representerade ett antal.

Ibland räknade man med ”avprickningar” i form av streck på en träbit, ibland kunde man låta andra föremål representera olika antal, t.ex. stenar. Dessa symboler och föremål ersattes senare av olika bokstäver som i sin tur ersattes av olika siffror.

De äldsta bevisen på att man använt talsystemen för matematiska beräkningar finns på 5000 år gamla babyloniska lertavlor som man funnit vid utgrävningar i Mellersta Östern. Det talsystem vi använder oss av idag (det arabiska) kommer ursprungligen från Indien där det uppstod på 600-talet, vilket araberna senare utvecklade till det talsystem som idag används över hela världen och som nådde Europa på 1100-talet.

De romerska siffrorna står ju inte endast efter kunganamn, som Erik XIV eller Karl XII, utan de finns ju ibland även på gravstenar, i gamla böcker, urtavlor och på hus för att visa vilket år de byggdes med mera. Och en ”ramsa” ska du få för de större talen som väl är lurigast?

talsr

Först gäller de vanliga och tänk på – högst tre lika i rad**, högst en mindre framför en större: Exempel.

III = 3
IV = 4**
VIII = 8
IX = 9
XIII = 13
XIV = 14
XVIII = 18
XIX = 19

Vanliga:
I = 1
V = 5
X = 10

Stora tal?
Ramsa? I alfabetisk ordning MEN byt ut L och C-
Så, L, C, D, M. 50-100-500-1000.

L = 50
C = 100
D = 500
M = 1000

Mix av nutid?
MM = 2000
MMXVIII = 2018

Tänka på:
Man kan ej skriva – 99 som IC, utan måste skrivas som XCIX. På samma vis kan inte 999 skrivas som IM och 1999 kan inte vara MIM. Just de höga talen.

Länk på alla romerska tal upp till 100:
https://romerskasiffror.nu/1-100

Tankeexempel:
Slaget vid Lützen inträffade MDCXXXII
Karl XI (den elfte) dog år MDCXCVII

urrom

Det romerska talsystemet, som tvärtemot vad namnet antyder egentligen är mycket äldre än den romerska civilisation själv, är ett av vår världs äldsta ännu levande arv från det förgångna.

Svenskan?
Arabiska siffror är de talsymboler som används mest internationellt och i bland annat svenskan (0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9). De arabiska siffrorna har sitt ursprung i Indien där de tillkom ca 400 f Kr. Från det arabiska väldet spreds så siffrorna på medeltiden till Europa, där de så småningom fick sitt nuvarande utseende och varifrån de slutligen spreds över stora delar av världen.

Källor:
faktabanken.nu
sv.wikipedia.org
romerskasiffror.nu
illvet.se
mattehist.blogspot.com
mimersbrunn.se


Femton, intressanta, märkliga, överraskande, mänskliga fakta du ej visste om…?

minskor

Jag älskar fakta, söka, veta, lära, fundera? En del fakta blir mer som kuriosa, en del har man även nytta av. Som en del här. Impa på någon vän. 🙂 Adjektivet överraskande är presensparticip av överraska; som överraskar.

På rad:
1. Vi har alla en gång varit rumphål.
När celler delar sig och blir till människor är det anus som skapas först. Därefter kommer munnen. Människan tillhör därför ordningen deuterostomia, som grovt översatt betyder ’annanmun’ – ett mer adekvat namn än – ’anus först’.

2. Näshålen.
En människa producerar cirka tre deciliter snor per dag. På ett år motsvarar det hela hundra liter!

3. Ditt medvetande fångar bara en bråkdel.
Varje sekund registrerar hjärnan data som motsvarar elva miljoner bits. Men bara 60 av dem tas upp i vårt medvetande. Resten bearbetas utan att vi är medvetna om dem.

4. Du är gjord av stjärnstoft.
När stjärnorna exploderade i supernovor spreds ämnena och det är från dessa stjärnexplosioner som alla tyngre ämnen på jorden kommer. Och således även de ämnen som du består av.

5. Vi.
Alla människor har kvalster boendes i sina ögonfransar. De lever av talget vår hud producerar och är ofarliga. Varje människa har ett unikt tungavtryck. Precis som fingeravtrycken.

homosap

6. Människan heter.
Det vetenskapliga namnet Homo sapiens betyder egentligen ”vis man”, där latinets homo betyder ”man” och sapiens ”vis”. I pluralis blir namnet Homines sapientes.

7. Gonorré är den starkaste organismen.
I förhållande till sin egen vikt är den bakterie som orsakar gonorré, gonokokbakterien, den starkaste av alla organismer. Bakterien kan dra 100 000 gånger sin egen kroppsvikt. Det motsvarar ungefär att en hen som väger 80 kilo skulle dra Eiffeltornet bakom sig.

8. Slicka på såret.
Vårt saliv innehåller ett extremt kraftfullt smärtstillande ämne. Ämnet, som heter opiorphin, är sex gånger starkare än morfin. Det finns bara i små doser i vårt saliv, men det kan ha en lindrande effekt om du slickar på ditt sår nästa gång du skär dig.

apa

9. Vi med bananer.
Människan som art delar cirka 50 procent av sitt DNA med bananer.

10. Ben hos en nyfödd.
En nyfödd bebis har ungefär 300 ben i sitt skelett. Det är hela 94 stycken fler än en fullvuxen människa!

eyess

11. Dricksvatten.
Sannolikheten att vattnet du dricker innehåller en molekyl av vatten som tidigare har gått igenom en dinosaurie är nästan 100 %.

12.Duscha och vanor.
Cirka 70% av männen duschar dagligen, jämfört med kvinnor, där bara 57% tar en daglig dusch. Enligt en studie urinerar nästan hälften av allihopa i duschen – hela
42%!

13. Mäns skor.
Högklackade skor gjordes från början för män. Det var slaktare som använde dem för att undvika att kliva i blod.

14. Egyptierna och mammutarna levde samtidigt…
…men de mötte inte varandra på grund av det stora avståndet. För cirka 3 600 år sedan dog de sista mammutarna efter att ha fört en isolerad tillvaro på Wrangelön i ishavet. Cirka 1 000 år innan de dog ut reste egyptierna de mäktiga pyramiderna i Giza.

15. Jordens längsta fall slutar snabbt.
Om vi i här i Sverige borrade ett hål rakt genom jorden skulle vi hamna någonstans runt Nya Zeeland. Om vi hoppade ner i hålet skulle det ta cirka 42 minuter att nå till den andra änden, om vi utgår ifrån att jordens massa är jämnt fördelad. Men i verkligheten tar resan närmare 38 minuter.

Källor:
illvet.se
sv.wikipedia.org
kurera.se
veckorevyn.com
10fakta.se
sv.wiktionary.org


Shetlandsöarna, allt om denna fascinerande ögrupp om 100 öar… Del 2-2

LerwickShetland

Fortsättningen om Shetlandsöarna, denna skotska ögrupp och kommun belägen på gränsen mellan Nordsjön och Atlanten. Fakta om historia och platsen – fortsätter och startar mer med naturen.

Shetlandsöarnas landskap påverkas starkt av betande får och träd är mycket ovanliga. Ögruppens flora arktiska och alpina växter, vildblommor, bladmossor och lavar. Ungefär hälften av Shetlandsöarnas landyta täcks av torv. På några platser är den mer än en meter tjock. Dessa områden är vanligen våtmarker som har endast mycket lite näringsämnen vilket gör att få växtarter har förutsättningar för att växa där. Bland dessa ingår växter i ullsläktet, myrlilja, jungfrulin och blodrot.

Fågelliv?
Stormfågel är Shetlandsöarnas vanligaste fågel. Här finns en av de största fågelkolonierna på Nordatlanten och med över en miljon fåglar. Bland dessa fågelarter ingår havssula, sillgrissla, lunnefågel, stormfågel, stormsvalor, tofsvipa och gärdsmyg. Många arktiska fåglar övervintrar på Shetlandsöarna, bland andra sångsvan och svartnäbbad islom. Andra vanliga fåglar är måsfåglar, ejder och skarvar, men dessa bestånd är små jämfört med stormfågelns.

Däggdjur?
Alla landdäggdjuren här har introducerats av människan. Det antas att utter, skogsmöss och husmus kom till öarna i början av koloniseringen från Norge. Alla övriga landdäggdjur utom brunråtta har införts under de senaste århundradena. Valar är en vanlig syn längs kusten, med vanlig tumlare som den vanligaste arten.

Större valar observeras ofta vid ytterkanten av kontinentalsockeln och kan komma in mot land på sommaren, särskilt vid Sumburgh Head. De vanligaste arterna av stora valar är balaenoptera och knölval, som följer stim av makrill och sill. Delfiner av typen vitsiding, vitnos och Rissos delfin syns ofta längs den östra kusten. Också späckhuggare har fasta tillhåll och knubbsäl är en av de tre sjödäggdjur som föder ungar här.

film_shetland

Shetland på TV?
Shetland är en brittisk kriminalserie från 2013 baserad på en serie böcker av Ann Cleeves med Douglas Henshall i rollen som poliskommissarie Jimmy Perez. Serien hade svensk premiär på SVT1 i januari 2015. Den spelas in i Skottland, både på fastlandet och på Shetlandsöarna. Den fjärde säsongen började spelas in i mars 2017. Bra serie, enligt mig, miljön och kriminalitet i det ”mindre formatet”.

Besöka?
Den som vill få en känsla av kliva in i den populära serien gör bäst i att börja i den lilla huvudstaden på östkusten. Här finns stenhuset vid vattnet där kommissarien Perez bor. Några minuter bort ligger huvudgatan Commercial Street, restaurangen Monty’s Bistro, den lokala baren The Lounge och Lerwicks polisstation – samtliga välkända platser från kriminaldramat.

Hur våldsamt är det då egentligen på Storbritanniens nordligaste öar (2015)?
Lokalbefolkningen skrattar när frågan kommer på tal. Det senaste grova våldsbrottet de minns är att någon blev slagen i huvudet för ett par år sedan. Chefredaktören Adam Civico har under sina snart tre år på tidningen inte varit med om att de bevakat något mordfall på öarna, som har omkring 22 000 invånare.


skottland-orkney-rin

Som svensk vill du resa hit, tänk på!
Det går inga direktflyg från Sverige, resan kräver ett byte i Skottland.

Flyg t.ex. från Göteborg till Edinburgh eller från och med april från Stockholm till Edinburgh. Propellerplanen måste i bland på grund av starka vindar lyfta och landa i sidled.
Bästa tiden: Huvudsäsongen är från maj till september, då är ön också grönare.

Restid: Cirka 3 timmar och 40 minuters flygtid. Tiden är en timma senare än här.
Språk: Engelska. Skotsk dialekt kan vara svår och den shetländska dialekten är ännu knepigare. Valuta: Brittiska pund, GBP. Och vid besök, hyr helst en bil! 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
netflix.com
skk.se
tv.nu
expressen.se