Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! 2670 inlägg.


Rekord i fågelvärlden – i vatten och ålder, tyngd och annat intressant…

fagSvart kakadua

Jag har betat av en massa rekord och jag tycker naturen och dess fåglar lockar. Någon fågel dyker upp lite som igen, men då utökat – och den passar in i rekordlistan. Du kanske ej läst heller så? 🙂 Valen är rekord som omfattar dokumenterade företeelser bland fåglar.


Början är fåglar och vatten – rekord:

Djupdykning:
Kungspingvinen (Aptenodytes patagonicus) som kan dyka till – 300 meters djup och vara under vatten i 8 minuter. Kungspingviner finns på flera Antarktis- och subantarktiska öar. Ekologer hävdar att det finns mellan en miljon och två miljoner häckande par över hela världen, och detta antal ökar. Under 1800- och 1900-talet skördades kungspingviner för spö, olja, ägg och fjädrar tills ett kommersiellt jaktförbud infördes 1969. På bilden.

fagkungsåpngvin

Snabbaste simmare under vatten:
Åsnepingvin (Pygoscelis papua) som kan nå hastigheter runt 27 km/h. Den är en upp till 80 centimeter hög pingvinart som lever i Antarktis och på subantarktiska öar. Hanarna väger som mest omkring 8 kg.

Antal av arten?
Mest finns av – blodnäbbsvävare (Quelea quelea) en beräknad adult population på hela 1,5 miljarder individer. Det är en afrikansk tätting som tillhör familjen vävare. Den betraktas som världens vanligaste fågel. Blodnäbbsvävaren är en liten (12 cm) och kortstjärtad vävare med en distinkt vaxröd näbb (gul hos hona i häckningsdräkt). På foto under.

fagblodnäbbsvävare

Största ugglan:
Berguven är 59–73 cm lång, dess vingspann är 138-170 cm och den väger 2-4 kilo. Den benämns ofta som världens största och tyngsta uggla men – obs den ungefärligen jämnstora ostasiatiska arten Blakistons fiskuv (Ketupa blakistoni) är i genomsnitt något större och lappugglan kan vara längre och kategoriseras därför ibland som den största. Så en eller tre.

Största duvfågel någonsin:
Dront – Raphus cucullatus. Den cirka 1 meter höga duvfågeln upptäcktes på Mauritius i slutet av 1400-talet. Den kunde inte flyga och var fullständigt orädd för människor. Den försvann för alltid omkring 1680.

dronten

Största duvfågel i nutid?
De största arterna är kronduvorna i släktet Goura, vilka förekommer på Nya Guinea och som nästan är stora som kalkoner, med en vikt på 2-4 kilogram.

Tyngsta fågel någonsin:
Jätteelefantfågel. Elefantfåglar (Aepyornithidae) är en familj utdöda flygoförmögna jättefåglar som tidigare förekom på Madagaskar. De mätte över tre meter och vägde ibland mer än ett halvt ton. Ingen våg som räckte där? Trots att vikten ifrågasatts var den ändå klart tyngre än den likaledes utdöda sydöjättemoan-

Längsta papegojan, största flygande papegojan?
Hyacintara – som kan bli upp till en meter (40 cm utan svansen) lång och väger mellan 1.2-1.7 kg. Den vackraste och största papegojan i världen, anser många. Förutom sin storlek är hyacintaran känd för sin livslängd. Sköts den ordentligt så kan den bli upp till 50-60 år och i den naturliga miljön upp till 70 år. Detta är en extremt dyr papegoja om den ska inköpas. På bilden.

faghyacintara

Största fågel någonsin:
Jättemoa – Dinornithiformes. 12 arter vinglösa moafåglar levde på Nya Zeeland. De minsta var 1 meter höga medan de största var 3,5 meter och vägde drygt 200 kg. Inga moafåglar levde kvar när européerna kom till Nya Zeeland 1642.

Argentavis magnificens borde vara rekord, men det gäller flera år sedan. Men – den cirka 70 kg tunga rovfågeln mätte ungefär 7 meter mellan vingspetsarna. Den levde i Argentina för cirka 6 miljoner år sedan.


Tyngsta papegojan:
Kakapo, vilket betyder ”natt-papegoja” på maori, har liksom många andra fågelarter, historiskt varit viktig för maorierna, Nya Zeelands ursprungsbefolkning, och förekommer i många traditionella legender och folktro.

Kakapo

Kakapon är också den tyngsta av papegojorna. Kakapon är gräsätare och har en tydlig könsdimorfism i kroppsstorlek samt låg basalomsättning. Den är också möjligen en av världens mest långlivade fåglar, möjligen uppåt 100 år. Hannar blir upp till 60 centimeter stora och väger mellan 2 och 4 kg som vuxna. Jag har ett specifikt inlägg om denna lite unika goja, att söka på här.


Svart kakadua på bilden överst.

Källor:
big-animals.com
nrm.se
sv.wikipedia.org
wikiwand.com
varldenshaftigaste.se
swe.pets-health.com
sk-arsenal.ru
ungafakta.se
delphipages.live


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som trots vaccin kräver allas noggrannhet. Obs använd helst munskydd – bland folk och med kollektivtrafiken.
Blogginlägget nedskrivet 22/5-21


Digerhuvud, har Sveriges största raukområde, ligger på Fårö…

Digerhuvud är ett flera kilometer långt naturreservat och det består av flera 100 raukar varav en del står en bit ut i havet. Det ligger på Fårö i Gotlands kommun med Sveriges största raukområde. Naturreservatet är skyddat sedan 1930 som naturminnesmärke.

Digerhuvud sträcker sig från Lauterhorn och Släthällar i söder längs en 3,5 kilometer lång sträcka upp till Helgumannens fiskeläge i norr och täcker 113 hektar.


Vad är raukar och var finns de?
En rauk är resterna av ett rev som bildades när Sverige låg under vatten och var ett tropiskt hav, för runt 430 miljoner år sedan. Reven byggdes upp av svampdjur, koraller mm.


Gotland I Fårö I Digerhuvud I 4K
https://www.youtube.com/watch?v=IwOnvM3f_O4

Raukfältet består av flera hundra raukar, där de högsta når en höjd av åtta meter. Raukarna står på en klintkant belägen under vattenytan, och strax utanför vattenlinjen når havet ett djup på 50-60 meter. Raukarna är resterna av en högre klintkant, som idag ligger mjukt avrundad av vittring innanför raukområdet. Gotlands högsta rauk är Jungfrun vid Lickershamn. Den når en höjd av cirka 22 meter över havet.

Gotlands raukar är viktiga minnesmärken över jordens historia. De består av material som byggdes upp när vår del av världen låg nära ekvatorn. Utformningen är av mycket senare datum. Raukar bildas fortfarande.
Carl von Linné är den förste vetenskapsman som i skrift beskriver raukar, eller stenjättar som han kallar dem. En notis bevarad från den 1 juli 1741.

En besökare noterar:
”Området är stort och ni kan stanna bilen på flera ställen för att gå ner raukarna. Att de är så höga gör att inte alla turister är i vägen för varandra när man ska ta bilder, utan de gömmer sig naturligt bakom andra raukar så att säga. Det är mycket att klättra runt på och har ni barn så kommer de att älska att spendera tid här. Så se till att ha mycket tid och gärna fika med er.” (x)

Växtlighet?
Vegetationen är gles i det karga kalkstensfältet. Här förekommer dock tulkört, fårsvingel och stinknäva, samt den sällsynta kalknarven.

Källor:
sv.wikipedia.org
fof.se
gotland.com
sverigesradio.se
tripadvisor.se (x)
youtube.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 17/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Vapen användes av indianer, på lite annat vis än som folk gör nu, som de naturfolk de var…?

När började det här med indianer, som ska kallas Native Americans, de var ju först på plats. Man vet att de människor som först ”invandrade” till Amerika kom från Asien, men inte riktigt när. Några forskare tror att det var för ungefär 15 000 år sedan, andra menar att det lika gärna kan ha varit för 30 000 år sedan. Under den senaste istiden var Berings sund mellan Asien och Nordamerika inget sund och därför kunde djur och människor ta sig från Sibirien till Alaska över ett stort landområde. Bra plats vandra över och sedan ner vidare söderut.


Prärien?
Prärieindianer är ett begrepp varmed i dagligt tal vanligen avses de indiannationer som bebodde den nordamerikanska prärien under 1800-talet. Mer sällan innefattas de som bodde där tidigare, det vill säga före hästens ankomst till området, eller de som bor där nu i de indianreservat som skapades under 1800- och 1900-talen.


Vapen, för olika ändamål?
Indianer använde en gång vapen för jakt och krig, det vet vi. Krigare använde en mängd olika vapen, såsom bågar och pilar, krigsklubbor, spjut, lansar, tomahawks och knivar.


Tomahawker och stridsklubbor?
Tomahawken är antagligen indianernas mest kända vapen. Den beskrivs ofta som en liten yxa med metallblad som användes både till hugg och att kasta med. I själva verket var sådana tomahawker tillverkade i Europa och kom till indianerna genom byteshandel. Ofta var de också kombinerade med en pipa. De indianska tidiga tomahawkerna var mer av en sorts stridsklubba som försetts med ett blad av sten eller en vass bit horn. Namnet ”tomahawk” kommer från ord som används av indianer i Virginia-trakten.

Tomahawk, var från början en mycket enkel klubbliknande yxa som bestod av en sten som vässats och satts fast på ett skaft av trä. På olika sätt hade de satt fast den, t.ex. gjort ett hål som stenen slagits fast i eller bara bundit fast den med senor. Namnet tomahawk tillkom senare. Det var europerna som troligtvis gav tomahawken dess namn från ordet ”tamahak” som betyder ungefär verktyg.

Europerna hade med sig lättare yxor som de använde vid byteshandel med indianerna. Tomahawkerna blev populära och indianerna använde dem till bl.a. jakt och strid men även inom hushållet. När europerna kom över till Amerika så var det helt enkelt de som gav tomahawken det utseende, som likar den yxa som kan ses i västern-filmer. Vältränade krigare kunde med stor precision även kasta sin tomahawk. Med tiden så blev utsmyckningar allt vanligare på dem och även mässing blev allt vanligare att smida tomahawkerna av.

Tomahawken var också en symbol för krig. Något som skapade de bevingade orden ”att begrava stridsyxan” när man slöt fred.


Spjut och lans?

Skillnaden mellan ett spjut och en lans var dess – storlek och dess syfte. Ett indianspjut användes för att slå, eller kasta för att slå ut sina fiender. Spjutets handtag var mycket kortare än en lans, liksom dess vassa huvud eller spets. Lansen var konstruerad för användning till häst och mätt från 2,7 till 4,3 m lång. Lansens knivar var i allmänhet också längre och bredare. Spetsen på lansen är också större än den som finns på spjutet. Storleken tillåter indianer att använda dem när man rider på hästar.

Spjut?
Indianspjuten var mycket långa och användes i strid nästan uteslutande av ryttare. Det var också ett effektivt verktyg vid jakt. Tillverkningen av spjutspetsar följde samma tur som knivarna. De allra tidigaste spjuten hade spetsar av flinta, som efterhand ersattes med koppar. Knivblad av stål omarbetades och blev effektiva spetsar.

När man jagade höll man spjutet under högerarmen, liksom en europeisk riddare, och stötte det i sidan på djuret. Spjuten dekorerades mycket vackert, och ibland kanske lite opraktiskt, Det fanns också speciella ”medicinspjut”, som användes vid magiska ritualer. Tillsammans med skölden var spjutet en viktig detalj vid de olika danser som spelade en viktig roll i indianernas religiösa liv.

Spjut, spears – formades av en lång axel, vanligtvis i trä. Ena änden var antingen skarp i en punkt eller fäst vid en skarp stenspets. Indianer skulle kunna kasta spjuten för att nå långa sträckor eller stöta dem i djur eller fiender.
Spjut som användes för att kasta eller slå en fiende med kunde användas med antingen en eller två händer och tenderade att ha tyngre och kraftigare mönster än de som var avsedda uteslutande för att kasta.

Indianer som kastade spjut kunde ha en atlati, som en del som fick den verka som hävstång. Den sorten var vanlig hos Pueblo och Creek indianer och stammar baserade i de arktiska och subartiska regionerna.
Spjuten dekorerades med omsorg med sniderier eller färger för att skildra speciella symboler och var ofta utsmyckade med fjädrar, hästhår, fransar, pärlor och hade ofta pälsen på ett slaktat djur fästade. Dekorationerna lades ofta till spjut som användes vid ceremonier och andliga danser och ansågs vara statussymboler. Vissa spjut dekorerades med hårbotten som togs från offer som dödades i strider. Osmakligare i nutid?


Knivar:
Knivar var naturligt också ett – viktigt verktyg för indianer. De äldsta av dessa var gjorda av ett trähandtag och ett sten- eller benblad. Bladen var alltid korta. Efter ankomsten av européer var knivarna oftare gjorda av stål eller järn. Knivar kunde användas för att döda djur eller laga mat, och vanliga göromål, men även som redskap vid närstrid.


Pilbågen:
Indianernas huvudsakliga vapen vid jakt och i strid var pilbågen. Bågar tillverkades av olika sorters sega träslag, särskilt en, videgran, men också cederträ, järnek, mulbärsträd och osage orange (bois d´arc). Vissa byggdes av bitar av horn och ben, och hölls ihop med läderremmar. Det fanns fyra olika sorters bågar. Enstyckes-bågen tillverkades av en enda lång bit trä. Den användes särskilt av indianer i östra USA.

Den hopsatta bågen bestod av flera lager trä, horn eller ben, som limmats samman och bundits med läder. Senbågen skars ut i ett stycke skört trä och virades med torkade senor. Den användes framför allt i Alaska.

Bågar och pilar har funnits i minst 8 000 år och erbjuder lång räckvidd. Pilen har en liten, skarp spets fäst på en träaxel med en slits i slutet.


De första verktygen och vapnen var ifrån…?
1932 hittades i Clovis, New Mexico, flera vapenspetsar tillverkade för ungefär 12 000 år sedan. Det var knivblad, spjutspetsar och pilspetsar tillverkade av flintsten. Denna period av tidiga jägarfolk på snabb vandring kallas därför för clovis-perioden. Ungefär samtidigt tar stenåldern sin början i Europa. Historien sedan har jag delvis skrivit om och de flesta av oss vet hur indianerna hela tiden fått ge upp sitt land…

Källor:
ungafakta.se
varldenshistoria.se
sv.wikipedia.org
indianer.ifokus.se
sv.ripleybelieves.com
indianland.blogg.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 10/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).