Klimat och miljö talas om konstant då det blivit mer av akuta problem. Sommaren 2022 har inneburit rekordvärme och svår torka som orsakat förödelse över hela världen. En del upptäckter ska jag berätta om och det är på grund av torka i några floder under senaste tiden som man upptäckt en del fascinerande och – historiskt.
Fynd: ITALIEN, floden Po (latin Padus) är en 652 kilometer lång flod som rinner österut genom norra Italien och mynnar i Adriatiska havet vid Ferrara nära Venedig. Man har funnit en 455 kg bomb från 2:a världskriget. Bro byggd av kejsar Nero från 50 e. Kr.
TYSKLAND: Hungerstenar. En hungersten är en typ av hydrologiskt landmärke som är vanligt i Centraleuropa. Hungerstenar fungerar som minnesmärken för hungersnöd och varningar och restes i Tyskland och i etniska tyska bosättningar i hela Europa under 1400- till 1800-talen. Foto överst.
SPANIEN: 100 st 7000 år gamla s.k. ”Spanska Stonehenge”-stenar i Valdecanas. En kyrka från 1000-talet som fortfarande står under vatten.
En by i Galicien. Foto ovan på Xei. För att komma dit kan du följa stigen som börjar från medeltida bron över Traba och än idag kan du se resterna av deras hus och traditionella kvarnar.
KINA: 3 st minst 600 år gamla Buddha-statyer. SERBIEN: Ett 20-tal fartyg från Nazitysklands Svartahavsflotta, bl.a. kring staden Prahovo. På foto.
IRAK: Stad från Mittaniriket 1550-1350 f.Kr.
Bronsålderstad i Mosul. En hel bronsåldersstad har avslöjats i reservoaren Mosul. Staden, känd som den arkeologiska platsen Kemune, upptäcktes ursprungligen under en period med låga vattennivåer 2013 och låg helt exponerad 2022 på grund av en period av extrem torka. Irak är ett av de mest utsatta länderna i världen för torka. På foto ovan.
Båt från 2:a världskriget. B-29 bombplan från 1948.
Nära Las Vegas: Mänskliga kvarlevor från 1970-80 talet.
Rakt in i fiskvärlden, som barn lärde jag mig att fisk smakar ytterst lite, det är såsen som gör smaken. Jaså? Jag stötte på en fråga och sökte svar om fiskar och de vi äter.
Varför smakar fisken fisk? Det är faktiskt ganska lätt. Visst finns det en generell smakskillnad mellan olika fiskar. Men tekniker och innertemperaturer är avgörande för vilken typ av smak fisken kommer att få, (Gustav Holmgren från Grythyttan som är en av gastronomistudenterna som forskat på hur man tillagar olika fisksorter).
Sill
Hur smakar fisken? Fisk har i sig själv rätt mild smak, så oavsett vilken fisk du ska tillaga, ska du tänka på att tillföra – salt, sött, syrligt och beskt. Ta fram saltkaret. Utöver att ge god smak, hjälper salt till att hålla på fiskens saft. Kapris, fisksås, soltorkade tomater och soja kan smakmässigt ge lite samma sak. Låter mums redan? 🙂
Miljövänligaste fisken att äta? Första svar; sill och lax. Eller viss vildfångad fisk och odlade musslor som är det klart mest miljövänliga sättet att producera mat vid sidan av produktion av vegetabilier. När det gäller miljövänlig fisk handlar det främst om vildfångad mindre pelagisk fisk som – sill, skarpsill, makrill, sardin och ansjovis samt odlad lax. Även stor vildfångad pelagisk fisk som tonfisk är klimat- och miljövänligt.
Lax
Varför smakar laxen beskt? Det du! Precis efter slakten inträder rigor mortis, dödsstyvheten, då fisken är stel som en pinne och omöjlig att äta. När den släpper och fisken börjar mjukna börjar den enzymatiska nedbrytningen och aminosyror frigörs som vi konsumenter gillar smaken av.
Vad är den dyraste fisken att äta? Den tonfisk som blev allra dyrast var en blåfenad tonfisk på över 200 kilo. Den såldes för 16,88 miljoner yen i Tokyo, vilket motsvarar omkring 1,3 miljoner kronor. För tredje året i rad är det vinnande budet på auktionen lägre än tidigare år.
Så dyrast: Stillahavsblåfenad tonfisk. Arten blir upp till 3 meter lång och kan väga 500 kilo. Tonfisken är enligt Internationella naturvårdsunionen IUCN 2010 starkt hotad och det är förbjudet att fiska arten.
Medialt dök nyheten upp för en tid sedan, att historiker räknat och sett över vad som skett genom tiderna – när var det värsta tiden? När skedde olyckor, sjukdomar, utbrott och annat som störde Moder Jord?
Händelser och året? Digerdöden härjade i Europa 1349 och hade ihjäl hälften av dess befolkning, men trots detta hävdar historikern Michael McCormick från Harvard University – att år 536 var det värsta året i mänsklighetens historia. Uppteckningar från det året beskriver hur flera kontinenter hamnade i konstant mörker till följd av något slags svart dimma, vilket hade förödande effekt på grödor och livsmedelsförsörjningen världen över. Denna klimatkatastrof skulle visa sig få oräkneliga konsekvenser.
Mer? År 536 skedde ett jättelikt vulkanutbrott någonstans på norra halvklotet. Vulkanen kastade stora mängder svavelpartiklar högt upp i jordens atmosfär, där de reflekterade bort solens värmestrålning under flera års tid. Det finns faktiskt ögonvittnesskildringar av händelsen bevarade – skrifter på latin och grekiska som talar om att solen förmörkas och inte lyser som vanligt förrän efter flera år.
Ett bistrare klimat kan utlösa en kedja av händelser. Om skördar minskar och det blir missväxt kan man till exempel bli tvungen att äta av utsädet eller nödslakta kreatur. Färre djur minskar tillgången på gödsel, vilket avspeglas i kväveisotoperna i sädeskorn som arkeologerna hittar.
”Författarna skriver att den lyser så dåligt att den inte kastar skugga ens på dagen, och i främre Orienten och norra Italien är det praktiskt taget vinter mitt i sommaren”, enligt Bo Gräslund, professor emeritus i arkeologi vid Uppsala universitet.
Våra vikingar? Vikingarna fruktade fimbulvintern, som skulle orsaka hungersnöd och varslade om världens undergång. Dessa berättelser är inte bara fria fantasier, menar forskarna. Fimbulvintern har sina rötter i händelser år 536 efter Kristus. Men oj – Fimbulvintern varslade om en iskall mardröm av svält och krig innan världen gick under i Ragnarök, står det i verket Den prosaiska Eddan.
Utgrävningar? Det finns indicier från undersökningar av borrkärnor från glaciärer på Grönland, arkeologiska utgrävningar, träds årsringar med mera att något drastiskt inträffade med klimatet år 536, den så kallade Klimatavvikelsen 535–536. Det antas vara ett av två stora vulkanutbrott som sänkte medeltemperaturen under ca 15 års tid på jorden. Det andra utbrottet skedde år 540. Det finns teorier att denna klimatavvikelse kan ha givit upphov till folkliga sägner om till exempel Fimbulvintern i just poetiska Eddan.
I Vikingarnas folktro skulle jordens undergång föregås av en stor köld som jag beskrivit – Fimbulvintern. Nu visar ny forskning att myten kanske bottnar i verkliga händelser flera hundra år före vikingatiden – en klimatkatastrof som dödade halva befolkningen i det område som idag kallas Sverige.
Liten istid sålunda? Europa och Asien kastades in i en köldperiod som kom att vara i hundra år. I Norden inträffade i mitten av 500-talet ett markant kulturskifte med ödeläggelse av gårdar, nytt gravskick med storhögar och en ny samhällselit. Det har arkeologer förklarat med inflytande från kontinenten utifrån de omvälvningar som inträffade under folkvandringstiden, cirka 400 till 550 e Kr, då bland annat Västrom föll år 476 efter härjningar av olika folkgrupper.
Studier av årsringar från träd som växte på den tiden visar att somrarna blev flera grader kallare än normalt över stora delar av norra halvklotet. Experter inom en rad olika områden arbetar nu tillsammans för att fastställa orsaken till den mystiska dimman och vilken roll den kan ha spelat i de avgörande världshändelser som ägde rum vid den tiden. Fimbulvintern sades vara en vinter som varade i tre år utan någon sommar, och förebådade alltså Ragnarök, världens undergång.
536 (DXXXVI) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Zenzationella Människor Et Facto 