Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE MÅNDAG, ONSDAG, FREDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! 2640 inlägg.


1 kommentar

Hur ser Gud på livet efter döden…?

Mycket om Gud och svaren samt dess frågor kommer från Bibeln, platsen för svar. Det handlar om att tyda och de flesta har olika syn, men jag sökte för att finna mer.

Vad händer efter döden först?
Vi vet inte exakt vad som händer efter döden men vi har små ”svar” dels från vad som står i Bibeln och dels från vad som människor som varit nära döden eller kliniskt döda, men vaknat upp.

Överlevande?
Personer som nästan dött eller tekniskt sett har dött men överlevt, berättar ofta om ljus eller en känsla och syn av att vara utanför kroppen. Eller att de varit på ett ljust ställe med personer de känner eller som bara varit vänligt inställda till personen som varit död. Personligen upplevde jag en gång vid en svår misshandel denna ljustunnel och där allt försvann, ljud och smärta. Att tyda det är svårt. Gud som hjälper? De som ej tror på Gud tänker – kroppen reagerar på smärta genom att vissa delar av kroppen hamnar i ”nödläge”.

Tro och död?
De flesta människor i världen tror att själen på ett eller annat sätt fortsätter att leva efter döden. Det finns forskning som har inriktat sig på att undersöka det som ovan nämnts, nära döden-upplevelser. Den forskningen visar att väldigt många människor delar samma upplevelser när de har varit i dödstillstånd och sedan räddats tillbaka till livet i sista ögonblicket. Många av dessa upplevelser pekar i samma riktning – att man fortsätter leva utanför sin kropp när man dör. Men längre än så kan människor inte undersöka

Vad vet vi händer?
Det korta svaret är: vi vet inte. Ingen har kunnat berätta för andra nu levande människor om vad som händer efter döden. Människor som levt i det som brukar beskrivas som ”dödens närhet”, människor som för ett ögonblick svävat mellan liv och död, har beskrivit att de mött ett starkt ljussken. Några har då också upplevt en stark känsla av Guds närhet. Lika iakttagelser.

//
Uppenbarelseboken?
Det finns många bilder i Bibeln för det som väntar den som tror efter döden och då målar man upp en idealbild av det vackraste och finaste man kan tänka sig, som till exempel Uppenbarelsebokens författare skriver: ”Döden skall inte finnas mer och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer” (Uppenbarelseboken 21:4). Och så tecknar han upp bilden av det himmelska Jerusalem med gator av guld.

Paulus skrev…:
Det närmaste som beskriver vad som faktiskt händer är nog det som Paulus skriver i slutet av Första Korinthierbrevet: ”Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. Men när det förgängliga kläs i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet, då blir det så som skriftordet säger: Döden är uppslukad och segern är vunnen. Död, var är din seger? Död, var är din udd?” (15:53-55). Det vi kan säga är att det ”liv som väntar blir väldigt annorlunda än det liv vi lever här i tiden.”

Kristna?
Som kristna tror man att livet inte slutar när vi en gång dör. Det finns ett fortsatt liv i Guds närhet bortom graven. Två texter till från aposteln Paulus brev belyser detta:
”Vi förkunnar, som det står i skriften, vad inget öga sett och inget öra hört och ingen människa anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom” (Första Korinthierbrevet 2:9).

”Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre” (Romarbrevet 8:38-39).

Det finns alltså många sätt att skriva om vad som händer efter döden. Och som kristnas syn får vi leva i vissheten om att det är livet, inte döden som får sista ordet. Den kristna tron ger oss ett hopp om att inte döden är slutet. Det står tydligt i Bibeln, på många ställen, bland annat i 1 Thessalonikerbrevet 4:13:

”… vi vill att ni skall veta hur det går med dem som avlider, så att ni inte behöver sörja som de andra, de som inte har något hopp.”

Vi ska självklart sörja, det gör man när någon lämnar en, men vi ska sörja med hopp. Det hoppet handlar om att, som det står i Jesaja 26:19 ”Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över skuggornas land.”
Vi kommer att uppstå till ett nytt liv. Vi vet inte mycket om detaljerna, men vi vet att det blir ett liv ”till härlighet”. Så här står det i Filipperbrevet 3:20-21:

”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig.”

Det är genom Jesu liv och död som vi får tillgång till Guds härlighet, inte genom något vi själva har gjort.
Vi behöver inte vara rädda.
Men Bibeln lär oss i psalm 23:4, där står det:
”Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och stav gör mig trygg.”

I Bibeln finns också något som kan vara skrämmande, nämligen berättelser om att Gud ska döma oss. Det står bland annat i Johannesevangeliet 5:28-29:
Gud har lovat att vi inte ska uppleva död, sorg och plåga hos honom. Läs i Uppenbarelseboken 21:4:
”… och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.”
(stycket ovan är från Charlotte Frycklund, präst). //

Kristna förr?
De äldsta kristna såg på döden som en skilsmässa mellan själ och kropp. Gnostikerna menade att döden var en befrielse ur kroppens fängelse, men de kyrkliga författarna, som bekämpade gnostikernas åskådningar, trodde att själen lämnar kroppen i döden. Idag tror man att tiden upphör att existera efter döden och att det finns ett evigt, oförstörbart liv, som aldrig kan dö. Jesus kommer för att döma de levande och de döda.

Man tror att man efter döden, om man tagit emot Jesus och dött i tron på Kristus, får inträda i himmelriket (eller paradiset) och där leva i perfekt harmoni med Gud. Genom Jesu död och uppståndelse besegrades döden och människan ska som honom kunna gå samma väg genom döden till ett nytt och evigt liv i himlen. De som levt syndiga liv kommer enligt kristen tro att hamna i helvetet, den brinnande pinoplats där både kropp och själ fördärvas.

Svenska kyrkan:
Enligt den Augsburgska bekännelsen som Svenska Kyrkan antog år 1593, nämns det i kapitel XXVII att Kristus skall återkomma på yttersta dagen för att uppväcka alla döda. De fromma och utvalda skall han giva evigt liv och evärdlig glädje, men de ogudaktiga människorna och djävlarna skall han fördöma till att pinas utan återvändo.

Covid-19:
Till följd av coronapandemin är döden mer närvarande än någonsin för många. En rapport visar att en av tre svenskar tänker på döden så ofta som varje vecka. Lika många säger att de dessutom tänker mer på döden idag än vad de gjorde för ett år sedan. Oktober 2020, då var covid mer aktiv och fler avled än idag.

Trots att många ofta tänker på döden pratar svenskar sällan om ämnet. 50 procent svarade nämligen att de inte tycker att vi talar tillräckligt om döden. Det kan till viss del förklaras av att 55 procent tycker att döden är ett svårt samtalsämne. I åldersgruppen 18 till 30 har 62 procent svårt för att prata om döden, medan samma siffra i åldern 51 till 65 var 49 procent.


Vad tänker svenskar på när de tänker på döden?
Hur länge jag själv kommer att leva 42 %
Om och när vänner/anhöriga ska dö 37 %
Hur det kommer att kännas när vänner/anhöriga dör 35 %
Vad som sker efter döden 26 %
Hur det kommer att kännas för vänner/anhöriga när jag dör 24 %


Avslutar med en egen tanke och det är att samtala om döden när den ej är ”närmast” känns sunt och viktigt kunna byta åsikter. Döden finns för alla. Tanken klarnar när man inser att alla som levde på 1800-talet – är döda… Demokratiskt? Om den genomsnittliga levnadsåldern är 82 år så skulle alla den dagen avlida som de är födda, man kunde ta avsked med andra. Omöjlig tanke, men egentligen är frågan, vill vi veta? Nej tror jag…

Källor:
svenskakyrkan.se
sv.wikipedia.org
droppen.elmbv.se
skr.org
fragaprasten.fi
doktorn.com


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 10/8-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Svart – betydelser, synd – betyder, går de sammankoppla…?

moon1

Vi reagerar på allehanda detaljer i vår omgivning, däribland färger. Olika färger kan påverka vår sinnesstämning och även vårt beteende. Att vitt och svart inte förekommer i någon högre utsträckning i form av färgkoder i vårt vardagsliv har antagligen att göra med praktiska omständigheter. Som att de inte framträder lika tydligt mot sin omgivning.

En rad psykologer har studerat färger och dess betydelse och man vet nästan säkert att färger uppfattas olika och framkallar någon form av reaktion hos de flesta människor. 🔳🔲

Svart färgs betydelse?
Svart associeras med mörker och ondska, sorg och död samt det okända och farliga. Det svarta kan också hänvisa till egenskaper som rör formalitet, styrka och stabilitet, sofistikation och makt.

Den antika temperamentsläran kopplar samman svart med kroppsvätskan svart galla och svart betecknar i detta sammanhang melankoliskt temperament.

Positiva egenskaper:
Ilska, anonymitet, djup, elegant, erotiskt, hög kvalitet, lyxigt, magiskt, majestätiskt, mystisk, ädel, makt, prestige, trygghet, hemlig, allvarlig, sexuell, sofistikerad, tystnad.
Negativa egenskaper: otur, död, deprimerad, ond, grym, isolerad, ensam, sorglig, tragisk.

hasthuvud-svart

Färgen svart är förknippad med en mängd associationer, föreställningar och symboliska betydelser. Här finns stora skillnader mellan olika kulturer, och även mellan subkulturer, och den enskilda personens associationer är dessutom alltid personliga. När det gäller färgers fysiologiska och psykologiska påverkan på människor finns mycket litet vetenskapligt belagt, och populärpressen presenterar ofta faktoider som forskare inom området inte kan bekräfta.

Mycket av färgers symboliska betydelser kan härledas till människors gemensamma och direkta erfarenheter av världen omkring oss, och när det gäller svart så har de självklara associationerna med mörker, natt och tomrum att göra. Ofta leder dessa associationer till att ge färgen och färgordet en negativ innebörd, som i ”svart lista”, ”svart humor” eller ”svart marknad”. ♣🕳

I den västerländska kulturkretsen är svart dödens och sorgens färg, och enligt vissa forskare förknippas svart med negativa saker i många kulturer. Detta är dock inte allmängiltigt, och när det gäller till exempel kläder kan svart förmedla prestige och/eller en stark gruppidentitet. En positiv association, som i alla fall tidigare återfanns i en del av Indien, är synen på svart som det allra vackraste – samtidigt som vitt var bärare av negativa associationer

Ofta förknippat med synd, som är…?
Synd (från fornsaxiska sundea eller sundia med ursprunglig betydelse på fornengelska ‘brott, förseelser, ogärning’ och på germanska ‘skuld’; besläktat med sann, är ett begrepp inom abrahamitiska religioner som används om handlingar eller sinnelag som står i strid med Guds vilja för en individ såsom den beskrivs i olika religiösa normsystem. Det teologiska studiet av synd kallas hamartiologi. Det ord som används oftast i Nya testamentet är grekiska hamartia. Det betyder helt enkelt att ”missa målet”, som när man skjuter iväg en pil och den hamnar vid sidan om måltavlan. ♠♣➡

syndig svart

Gamla testamentets hebreiska text använder ofta ordet chata för att beskriva synd. Det har i stort sett samma betydelse som hamartia. En del menar till exempel att det är synd att dricka alkohol. För andra är det synd att äta kött, eller vissa sorters kött eller alla sorters kött vissa dagar. ☯
Under årens lopp har det utformats många syndakataloger. Olika kyrkor, olika församlingar har haft sin syn på saken. Dans, alkohol, kortspel, bio, rockmusik, sex, svordomar, teater, långt hår, nakenhet, kort hår, korta kjolar, TV, smink etc – allt detta har någon gång klassats som synd. Men katalogerna har förändrats med tiden.

Att synd och svart ses lite lika är den mörka tonen i orden, synda, svart som ofta var olycka. Mycket myter och folktro.


Litteratur:
Svart som synden
Stephen Booths åttonde roman.
2008-11-21

”Den ensligt belägna gården Pity Wood har under många år utnyttjat fattiga invandrare som arbetskraft. Men nu verkar det som om ett par av dem har mött ett betydligt värre öde än så. Några byggjobbare gör en fasansfull upptäckt: i leran ligger en hand från en människa. När polisen gräver vidare hittar man inte bara en utan två människokroppar……………”


Författaren Stefan Einhorn uppdaterade de klassiska katolska dödssynderna som nu har 1500 år på nacken. I boken ”De nya dödssynderna” ger han den moderna listan för oss föräldrar som lever i Sverige idag. 📚📃📰

1. Falskhet
2. Hat
3. Hänsynslöshet
4. Översitteri
5. Trångsynthet
6. Främlingsfientlighet
7. Girighet

Källor:
forum.se
sv.wikipedia.org
foretagande.se
psykologisktvetande.se
alltombibeln.se
familjeliv.se


Jesus korsfästes enligt Bibeln, ett hemskt straff, läs om detta …

korsfgolgata

Jesus från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant. Enligt evangelierna i Nya Testamentet i Bibeln verkade han i omkring tre år innan han dömdes till döden genom korsfästelse, avrättades och därefter uppstod. Jesus är kristendomens centralgestalt och ses där som Guds son.

Han utsattes för korsfästelse, som man kan läsa om i Nya testamentet, samt den generella kunskap man har om romerska avrättningsmetoder från den perioden. Jesus korsfästes klockan 9, alltså omkring klockan tre på eftermiddagen, under den judiska påsken, mitt emellan två brottslingar, enligt traditionen benämnda Dismas och Gestas. Klockan 12 föll ett mörker, som varade ända till Jesu död klockan 15. För att förvissa sig om att Jesus verkligen var död, genomborrade en romersk soldat, som enligt traditionen hette Longinus, honom med en lans, se den heliga lansen.

Det förlopp som föregick korsfästningen pågick under två dagar, och under den perioden utsattes Jesus för fysisk överbelastning flera gånger. Efter gripandet i Getsemane fick han en bindel för ögonen och slogs i ansiktet med knytnävar.

Han piskades, fick en törnekrona på huvudet och tvingades bära tvärbjälken till sitt eget kors. I synnerhet piskrappen, som troligen var mycket brutala, var allvarliga. De har lett till stora, öppna köttsår och orsakat massiv blodförlust.

krona

Marschen uppför backen till Golgata har ytterligare bidragit till den fysiska utmattningen. Själva upphängningen på korset med spikar genom handleder och fötter var knappast dödlig. Å andra sidan gör den ställning som kroppen placeras i vid en korsfästning det svårt att andas. När armar och axlar måste bära kroppens vikt, blir det smärtsamt att andas ut, och resultatet är långsam kvävning.

Bibelskribenterna använder två olika ord för att beskriva redskapet som Jesus avrättades på – staurs och xlon. Många forskare har dragit slutsatsen att de här orden syftar på en bjälke eller en upprättstående påle, gjord av ett enda trästycke.

Forskarna anser att Jesus dog efter mellan tre och sex timmar på korset, och det var ovanligt kort tid. Det var inte ovanligt att hängde på korset i flera dygn, innan de till slut avled.

Jesus-holds-lamb

Vem var brottslingarna Gestas och Dismas?
Gestas, även stavat Gesmas, är det namn som traditionellt har givits åt den ”obotfärdige rövaren” som korsfästes tillsammans med Jesus på Golgata. Enligt Lukasevangeliet 23:39 smädade han Jesus och sade: ”Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss”.

Dismas är det namn som traditionellt har givits åt den ”botfärdige rövaren” som korsfästes tillsammans med Jesus på Golgata. Enligt Lukasevangeliet 23:42 sade han till Jesus: ”Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike”. Jesus svarade då: ”Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset” (23:43).

Läst, 2017:
”I en mängd år har nio filippinska katoliker blivit korsfästa i långfredagsceremonier i tre byar i provinsen Pampanga, några mil norr om huvudstaden Manila. Också figuranter utklädda till romerska soldater deltar. Ruben Enaje hade då spikats upp på ett träkors 31 gånger i rad.”

Trots att Amnesty International betecknar korsfästelse som ”den ultimata formen av omänsklig bestraffning”, tillämpar vissa länder fortfarande metoden för att verkställa dödsdomar – däribland Saudiarabien.

Källor:
illvet.se
sv.wikipedia.org
jw.org
gp.se
dagen.se