Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Bass Reeves – en av de största sherifferna någonsin, som började som svart slav… 1-2

bassreeves

En känd lagman var Bass Reeves. Född i slaveri i 1838, ledde Bass frihet till slut honom till det indianska territoriet, där han behärskade färdigheter som jakt och spåra djur. Reeves tog laglösa av alla slag under en lång karriär, och krediteras med mer än 3000 gripanden. Jag skrev om honom, allt var klart, när allt blev deletat 🙂 Så på det igen och översätta.

Vi börjar från början med denna spännande och annorlunda man. Hans föräldrar var alltså slavar och han föddes däri i 1838 i Crawford County, Arkansas. Bass Reeves skulle bli den första svarta, amerikanska vice-marskalken väster om Mississippi River och en av de största gränshjältarna i vår nations historia. Stort!

Han ägdes av en man som hette William Reeves, en bonde och politiker, så han tog Bass namn, ägaren alltså – som andra slavar på den tiden ofta gjorde. Arbetade bredvid sina föräldrar, han började som vattenpojke tills han var gammal nog för att bli en fälthand. Hjälp på fälten. En lång ung man, på 188 cm – med gott uppförande och humor. George Reeves, ”ägaren” Williams son, gjorde honom senare till sin personliga följeslagare när Bass blev äldre. När inbördeskriget bröt ut, gick George Reeves ut i strid och tog Bass med sig.

Det var under dessa år av inbördeskriget som Bass skilde sig från Reeves, vissa säger att Bass bröt kontakten efter en tvist i ett kortspel. Andra tror att Bass hörde för mycket om ”frigörelsen av slavar” och helt enkelt avvek. Under alla omständigheter flydde han till indianska områden, där han slog sig ihop med Seminoler och Creek-indianer. Under denna tid lärde han sig bli skicklig på skjutvapen, blev mycket snabb och med perfekt träffsäkerhet med pistol.

bassr

Han köpte mark 1863, när han ej behövde fly mer, nära Van Buren, Arkansas, blev han en framgångsrik bonde och ranchägare. Ett år senare gifte han sig med Nellie Jennie från Texas och fick snart en familj. Det blev tio barn (elva?) – fem tjejer och fem pojkar, och familjen var lyckliga på gården. Reeves liv började förändras 1875 när indianska områden blev oroliga, laglösa som tjuvar, mördare och alla som ville gömma sig från lagen, tog tillflykt på det territorium som tidigare inte hade någon federal eller statlig jurisdiktion i Arkansas.

En av områdets politiska ledare var att utse en US Marshal. James F. Fagan, som fick höra att Bass Reeves hade betydande kunskap inom detta område, liksom hans förmåga att prata flera stamspråk och snart rekryterades han som amerikansk vice biträdande sheriff. Lagen hade till uppgift att ”rensa upp” indianska territoriet och domarens order, ”Hämta dem levande – eller döda!” Reeves började åka på turer till Oklahoma på jakt efter brottslingar. Omkring 75 000 kvadratkilometer, Förenta staternas domstol i Fort Smith, var den största i nationen! Bass Reevlongha

På sin ”resa” hade han med sig (från Fort Smith), en vagn, en kock/indiansk spårare. Ofta reste de till Fort Reno, Fort Sill och Anadarko, en rundresa på mer än 130 mil!!! Även om Reeves inte kunde läsa eller skriva, var han effektiv – på att få tillbaka brottslingarna. Han red på en stor vit hingst, och han började få rykte för sitt mod och framgång för att föra hem eller döda många desperados på territoriet.

Reeves brukade alltid ha en stor hatt, var vanligtvis stiligt klädd, med stövlarna polerade. Han var även duktig på att klä ut sig och använde ofta annat namn som alias. Ibland uppträdde han som en cowboy, bonde, vapenskytt eller förrädare själv. Han hade alltid två Colt-pistoler, riktade framåt för att snabbt kunna dra. Han missade sällan…

Fortsättning del 2…

Källor:
mred-famous-guns.blogspot.com
varldenshistoria.se
outdoorhub.com
en.wikipedia.org
legendsofamerica.com

Annonser


Nationella insatsstyrkan, används i lägen som är ”för allvarliga, ovanliga och riskabla” för den vanliga polisen…

ni1

Nationella insatsstyrkan (NI) är en insatsstyrka inom den svenska Polismyndigheten avsedd att hantera svåra och farliga situationer då människors liv är i fara, bland annat terrorism, gisslantagning, kidnappning och ingripa vid uppror. Den bildades 1991 och består idag av ett antal poliser som arbetar heltid inom gruppen.

Medlemmarna i den tjänstgjorde tidigare endast deltid i styrkan, då de hade två veckors träning och sedan två veckors ordinarie polisarbete på en myndighet. Numera arbetar samtliga poliser heltid i styrkan, då de oftast har mycket träning och relativt många uppdrag.
Efter polisens omorganisation 2015 tillhör NI den Nationella operativa avdelningen. De har beredskap dygnet runt hela året.

ni22

Utomlands?
Vid allvarliga händelser utomlands, ex. naturkatastrofer eller krigsutbrott, där svenskar finns bland de drabbade kan de vara del i en nationell stödstyrka tillsammans med exempelvis Särskilda operationsgruppen som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Kraven för att bli antagen?
För att kunna söka krävs att man arbetat som polis i fem år, inklusive polishögskolan, att man inte är straffad eller misstänkt för brott och att man har en god fysik. Dessutom ingår två dagars psykologiska tester för att hitta personal som passar in på profilen ”mogna, stabila människor med en realistisk verklighetsuppfattning”.

Alla i styrkan har en specialutbildning på cirka två år för att klara särskilt svåra situationer. Därutöver utbildas vissa till prickskyttar, dykare, sjukvårdare och förhandlare.

Få kvinnor ansöker till Nationella insatsstyrkan, och hösten 2017 hade fortfarande ingen antagits, men myndigheten har drivit projekt för att öka antalet kvinnliga sökande. ni

Politiskt?
När det gäller nationella insatsstyrkan så är ansatsen att kunna ingripa på två platser samtidigt, att genomföra två av varandra oberoende insatser. Eller för att kunna ha kortare responstid under större delen av dygnet.

Då är bedömningen att ett hundratal poliser är det som behövs (Stefan Hector, ansvarar för insatsverksamheten på polisens Nationella operativa avdelning). Men hur många poliser som ingår i dag i insatsstyrkorna vill han ej uppge. (mars 2016).

Åsikter?
Leif GW Persson tycker att Nationella insatsstyrkan ska skickas till förorter när upplopp bryter ut. Poliserna behöver vara 4-5 gånger fler i antal för att kunna lösa gängkriminaliteten. ”Kommendera in nationella insatsstyrkan eller piketen. Då blir det andra bullar av, säger kriminologiprofessorn”. Kanske en lösning?

Källor:
sv.wikipedia.org
spa.merinfo.se
fokus.dn.se
expressen.se
svd.se
svt.se
ne.se
sverigesradio.se
wikizero.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Först som kvinnlig polismästare blev Karin Värmefjord, så sent som – 1981!

Women police in Stockholm, 1958

En kvinna som äntligen fick denna prestigefyllda post, men så sent? Mycket är okänt om henne, som på bild ex. Men värd ära och minnas. Först en genomgång om polisen.

Kort historik:
Det svenska rättssystemet startade med medeltidens landskapslagar. Den första moderna svenska poliskåren utvecklades i städerna, med start i Stockholm år 1850. 1957 påbörjade 24 kvinnor polisutbildningen.

På slutet av 1960-talet fick inte kvinnor arbeta i polisuniform ute på gatorna. 1971 fick kvinnor återigen arbeta som poliser i yttre tjänst. 1981 utnämndes så – första kvinnliga polismästaren, Karin Värmefjord.

Lite om Karin:
Noga – Karin Irene Värmefjord Brändström föddes i augusti 1944 i Hållnäs, död i januari 1989, fick sin jur.kand. i Stockholm 1971. Hon förordnades som polisintendent vid polismyndigheten i Ludvika 1975-1978 och blev senare polisintendent vid polismyndigheten i Karlskoga 1978-1981. Hon fick sin utnämning som polismästare i Ludvika.

pliskv

Födelseplats.
Hållnäs församling, Tierp kommun. Hållnäs socken i norra Uppland ingick i Olands härad, ingår sedan 1974 i Tierps kommun och motsvarar från 2016 Hållnäs distrikt. Hållnäs socken ligger på halvön Hållnäs och kringliggande öar med Öregrundsgrepen i öster och Lövstabukten i nordväst. Socknen är en flack skogsbygd med inslag av odlingsbygd.

Föräldrar.
Karl EGON Valdemar Värmefjord. Född: 1909. Maria LINNÉA Larsson – född 1911 – gift Värmefjord. De gifte sig 1935.

Karin Värmefjord är gravsatt på Arvika kyrkogård.
På nätet figurerar ett foto som jag ej tror är Karin, en bild här är kvinnliga poliser i Stockholm 1958.


Önskar en god påskhelg!

easter

Källor:
amelia.se
sv.wikipedia.org
bygdeband.se
expressen.se
search.ancestry.se
polismuseet.se
wiki2.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


Resande, romer, tattare, vad är vad, historiskt…?

jularb

Gamla uttrycket tattare, vad kom det utav och varför?
Komplicerat då det gäller historia och olika linjer följa. Resande. Romer. Tattare. Från slutet av 1800-talet började svenska myndigheter diskutera hur man skulle förhålla sig till ”tattarna”. Vad ”tattare” inbegrep blev aldrig riktigt klarlagt. Det var både ett skällsord och en benämning på människor som levde i Sverige men utanför samhället. Vid 1900-talets början hade flera barn till ”tattare” omhändertagits och placerats på barnhem.

Många gånger var ”tattarfamiljer” tvungna att genomgå olika uppfostringsprogram. Vid denna tid ansågs resandefolkets livsstil vara ett asocialt beteende och därför sinnessjukt. Skojare betydde ofta tattare. Usch!

På 1920-talet skärptes kravet på att medborgare skulle deltaga i samhället och klimatet hårdnade. Bland annat tvångssteriliserades flera resande och bland dem som förklarades som sinnessjuka blev en del lobotomerade. På några håll, såsom i Krämarstan utanför Finnerödja, förekom ett slags etnisk rensning på ställen där många resande slagit sig ner, så kallade tattarstäder.

År 1948 skedde närmast rasupplopp i Jönköping mellan självutnämnda ”vitas ledare” och deras anhang som gick på alla som antogs vara tattare (mörkt hår, bruna ögon och så vidare). Hemska tider.


Resande har i Sverige varit utsatta för en negativ framställning från myndigheternas sida. Svagheten i de teorier som velat stämpla resande som en social grupp är att de inte kunnat belysa resandekulturens musikelement och släktsamman-hållningar. Många resande från välkända resandesläkter har gjort ett starkt intryck på bland annat folkmusiken i Sverige, precis som romer i olika europeiska länder. Bland kända resande inom folkmusiken räknas dragspelsvirtuosen Calle Jularbo (bild). Jularbo var äldste son till gårdfarihandlaren Alfred Karlsson (1865–1952) och Selma Meijer (1871–1928).

Jularbo växte upp tillsammans med sina föräldrar och nio syskon i ett torp i Östanbyn i Grytnäs socken. Hans familj tillhörde på både fädernet och mödernet det som numera kallas resandefolket. Redan som litet barn följde han med sitt dragspel sin far på dennes handelsresor, företrädesvis runt om i Västmanland. Även violinisten Lorens Brolin och dragspelande Maranataledaren Målle Lindberg, nu 88 år (bild). En avlägsen släkting är artisten Christina Lindberg.

Resandefolket, eller resande eller romani, är en grupp som i äldre tid och till viss del även idag stod utanför det etablerade samhället i Skandinavien. I många länder finns personer som kallar sig resande, vilka har skiftande bakgrund. I Sverige hade resandefolket en livssituation liknande romernas och flera har bevisligen släktskap med romerna, då de också i stor utsträckning använder dialekter av samma språk, romani eller romanès. Det finns idag 15 000–25 000 resande i Sverige, kanske ända upp till 40 000. Enligt en senare skrivning (2005) i en riksdagsproposition om språket så står det – I Sverige räknas resandefolket till romerna.

Resandefolkets ursprung är omdebatterat. Ny genetisk och genealogisk forskning visar påtagliga inslag både av romsk härstamning och av äldre nordiska släktlinjer bland de flesta nordiska resandesläkter.

molllindb

Resande såsom romer?
Fram till 1900-talets början gjordes ingen åtskillnad mellan romer och resande. Under senare delen av 1900-talet blev de nyanlända romerna benämnda ”zigenare” medan det äldre (resandefolket) blev kallade ”tattare” av gemene man. Den äldre benämningen ”zigenare” om romer kommer ursprungligen från ordet ”tsigan” som i sin tur härrör från den gamla grekiska benämningen på kättare, atsigan. Grekiskans athyinganis betyder ‘de som inte rör’ eftersom romerna på den tiden inte hälsade med handslag utan med händerna ihop.

Enligt en teori är de resande ytterst ättlingar till de romer som anlände till Stockholm den 29 september 1512. Olaus Petri skrev om dem i sin svenska krönika från 1530. Enligt en teorin härstammar resandefolket från människor som av olika anledningar förskjutits från bondesamhället och därför tvingats ge sig ut på vägarna och försörja sig bäst de kunnat.


Resande såsom varande av soldatsläkt.
En annan teori säger att resandesläkter var soldatsläkter. En stor del av resandefolket var inom krigsmakten på 1700-talet. En intressant aspekt angående resandefolkets militära historia är de gemensamma orden för vapen på romani och romanés. När man forskar på resandesläkter kommer man inte sällan till fältjägare eller artillerister.

Vid Hamiltons regemente i Varberg fanns det flera ur resandefolket förlagda. Några resande där bar efternamn som Rolin, Lindgren och Holmström. Efternamnen är ett exempel på resandefolkets släktskap och gemensamma historik med de finska romerna (Kaale). Många finska romer bär alltså svenska namn, som till stor del är samma efternamn som resande har burit genom århundraden.

De personer som benämns med ordet ”tattare” i Polisunderrättelser år 1890 beskrivs som tillhörande en etnisk grupp. En resande vid namn August Erlandsson (misstänkt för ett brott den 11 oktober 1890) hade en fru som beskrevs ha utseendet af att tillhöra det så kallade tattareslägtet.

Resandefolket var ofta förknippade med vissa yrken. Ett typiskt resandeyrke under 1600-talet var häktmakare. Under tidigt 1700-tal var många som försörjde sig som kringresande försäljare (krämare). Man besökte marknader och handlade med småvaror (kram) som exempelvis glas (glasförare) och även hästar. Under 1700-talet tog också många värvning i armén eller blev tvångsrekryterade.

Många resandemän återfinns i äldre tider som värvade artillerister eller båtsmän vid de icke-indelta regementena som ofta var förlagda i garnisonsorter och städer. Därför är en del släktnamn bland resande idag ursprungligen soldatnamn. På 1800-talet ser man ofta resande som valackare, lumpsamlare och kittelflickare. I Danmark kallades de natmandsfolk eftersom de tömde latriner, arbetade som hudavdragare, skorstensfejare och rackare om natten. I Norge kallades de fanter. Själva kallade de sig resande. Ett annat ord för dem var kältringar.


Språk?
Många resande talar ett språk som kallas romani. Nyare studier menar att språket har en svensk grammatik, ett språk talat av resanderomer. Detta språk är i dag mycket hotat och insatser görs av bland annat Språkrådet för att bevara denna variant av romani chib. Språket har varit hemligt för icke-resande, och många resande har glömt språket. Även svenskan har tagit in ord och uttryck från romani, ord som i dag inte många tänker på varifrån de kommer; som tjej, jycke, vischan, pröjsa, kirra.

Utland?
Resandefolkets historia på Irland är mellan 200 och 420 år gammal. Det var då de skildes från resten av befolkningen. I Irland och England kallas de ”irländska travellers” eller Pavees. Efter Sveriges EU-inträde har många Paveesfamiljer säsongsarbetat i Sverige som asfalts- och anläggningsarbetare. Irländska travellers har liknande typ av livsstil som romer, idag ofta i olika säsongsarbeten och traditionellt nomadiserande med sysslor såsom tennsmide och hästhandel.


Resande ska ej förväxlas med nomadfolket tatarer. Tatarer (ibland stavat Tartar) är ett slags turkfolk. ‘Tatarer’ var ursprungligen namnet på en mongolisk stam under Djingis khan. Denna bebodde troligen nordöstra Mongoliet och Manchuriet från 400-talet och omnämns av kinesiska källor som ”Ta-ta”.

Källor:
genealogi.se
synonymer.se
sv.wikipedia.org
sv.metapedia.org
arbetaren.se
loffe.net

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Uno Swed en travets gentleman från Delsbo, som vann det mesta…

unoswedd

Uno Swed var – Färjestads största profil genom tiderna. Mellan åren 1959 och 1969 vann han tio championtitlar på banan. Jag minns gästbesöken på Åby (min hemmabana) och såg honom med flera fina hästar och – segrar. Han hade faktiskt också en gästfilial här under några år på Åby i Mölndal. Den 26 augusti 1927 föddes Uno Swed i Delsbo i Hälsingland, han gick bort 9 september 2012 – i hemmet. Han fick mottaga utmärkelsen ”Travets hedersman” 1990. Hemmabana: Färjestadtravet.

Den första gången i sulkyn blev med kallblodet Greta på Bergsjöns is, som var hos hästhandlaren Edvard Jonsson. Första segern togs i januari 1948 med Skurup och den sista 1987 med Tiburen. Hans karriär började 1947 hos bröderna Nordin och höll på till – 1987, då han vann sitt sista lopp på Färjestad, en bana han var trogen under hela sin karriär som proffstränare. Under 60-talet var han ett av Sveriges största namn och var känd för att kunna balansera hästar som få andra tränare kunde, många av dem som kom till stallet med aktionsproblem gjorde han till stjärnor.

Familjen?
Fadern, som i unga år varit skjutspojke, drev ett urmakeri. Uno skulle gå i sin faders fotspår och bli urmakare men hans liv kom att kretsa kring hästar, från början ridhästar men senare alltså travhästar.Så fick han bud från sin mor om jobb som hästskötare hos bröderna Nordin – och fick jobb, tog hand om två hästar för Sören, två för Gösta och två för Gunnar Nordin.

Under Solvallatiden blev han bra vän med K-G Holgersson och de köpte hästen Klatch tillsammans. De hade även planer på att emigrera till USA, som hästskötare hos stortränaren Delvin Miller, men Koreakriget satte stopp för detta. 1952 kom ett erbjudande från veterinären Lars Gustav Nordensson på Färjestad som ville att Uno Swed skulle börja arbeta i hans stall, Stall Saltvind, som privattränare. Efter att ha funderat på erbjudandet en vecka bestämde han sig för att slå till. För Nordensson fick han träna hästar flera USA-importer ex. Victory’s First, Memento, Millar Hanover. Han jobbade där till 1958. madavenueswed

Bland de hästar som Uno tränade under sin fantastiska karriär förutom de redan nämnda kan nämnas: Earl Bulwark som 1958 blev den första hästen som utsågs till Årets Häst av Svenska Hästsportjournalisters Klubb. King Bunter, en häst som enligt Uno var tjurig och det var bara att vänta och vänta innan det var dags för hans fina speed. Rodney Key, 34 segrar. I första starten på Färjestad blev denna störd i starten av ett gäng i publiken som smackade så att han galopperade.

När han kom ner i trav igen så smackade de så att han galopperade igen och låg ca 100 meter efter, men på bortre långsidan var han nära täten och in på upploppet gick han ifrån på lätta ben. När segern var klar vinkade Uno åt ägaren. Det blev början på en sagolik karriär. Lep Star ville Uno från början inte ha i sin träning men efter balansändringar blev det 45 segrar. Madison Avenue på ena bilden, tog 45 segrar, han vann bland annat lopp i Holland och Tyskland. Nick Scott, 40 segrar, bl.a. Hugo Åbergs Memorial 1976. Mera, Agget, Top Secret, Lill Mavil, Amigo, Bubbi Staten och Fairland.

swed1

Se Uno Swed bli firad i Hall of Fame
https://www.youtube.com/watch?v=Xgyd4WyxMas

En annan av Uno Sweds styrkor har varit att utbilda lärlingar. Bland de många framgångsrika tränare som varit lärlingar hos honom ser vi Birger Widell, Olle Elfstrand, Göran E Johansson, Sven Berggren, Lennart Stjernlöf, Bertil Rogell, Peter Cederin och Christer Johansson.

1966 kom Uno som den dittills yngste in i 1000-klubben, en klubb för de kuskar som vunnit tusen segrar i karriären. Han är även den förste som erhållit Nils Sundins guldnål, en nål som utdelas av Travtränarnas Riksförbund. 1997 tilldelades Uno Swed Pro Patrias guldmedalj av 1:a storleken.

2012 valdes Uno in i Hall Of Fame – Travets storheter. Han medverkade då vid travmuseet i Årjäng och i samband med V75-tävlingarna. Vid sju tillfällen mellan 1960-1969 var Uno Swed den segerrikaste kusken i Sverige.

1961 blev ett mycket bra år, han blev första kusken i Skandinavien som vann mer än 100 segrar, 122 innan året var slut. En av segrarna som den första landsortstränaren som vann Svenskt Travderby, gjorde han med Stepdaughter 1961, då kördes detta över 3200 meter. 16 banchampionat blev det varav 10 på hemmabanan Färjestad. Han blev även yngst till 2 000 segrar i Sverige. 

Se – Elitloppet 1979 – med Madison Avenue (Pershing vann)
Länk:  https://www.youtube.com/watch?v=YetTbXJT91k

Unos 40-åriga karriär kom att omfatta 2284 segrar. En stor travets gentleman.

Källor:
aftonbladet.se
spelbolag.org
travmuseet.com
svd.se
youtube.com
travsport.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Har du sett travtränar-sonen Matteus Lillieborg intervjua på stallbacken i V75…?

matteuslilieborg

Vi är många som följer travsporten bl.a. genom TV och där möter vi ofta denna Matteus med sin personliga utstrålning, långhårig och rapp i käften, men snäll 🙂 Matteus reser runt över hela Sverige och intervjuar tränare, kuskar och hästägare i samband med travloppen. Han är trevlig på så sätt att han skildrar det utifrån hur han känner det, studiofolk kan lätt hamna i rampljuset – och som spelar sig själva, han är där han trivs 🙂

Han är – Matteus Magnus Joey Lillieborg, född i september 1988, äger Matteus Lillieborg Media i Stockholm, ihop med jobbet antages. Han växte upp i Stockholm med en pappa som travtränare, tidigt började han springa i stallarna och det var liksom oundvikligt att den då, lille grabben, skulle komma in i travsporten. Fadern Magnus är travtränare på Solvalla och Matteus tog med sig intresset och ska även ha jobbat i några stall då det begav sig.

Det blev några försök som travkusk, men med stenhårda krav på sig själv lades den karriären tidigt ner. Efter att han gått ut skolan provade han på att vara travjournalist under ett par år, och sedan började ”jakten” på att komma in i Hästsportens Hus, där Kanal 75, som producerar travsändningarna i TV4 och TV12, huserar.

”Trav har varit mitt liv sedan jag var tio år. Jag växte upp i Akalla och gick i skolan där. Jag bodde där tills jag blev 23, sen flyttade jag. Målet har alltid varit att få jobb på Kanal 75 och jag ringde och tjatade på Per Carlsson (chef på Kanal 75). Alltså verkligen tjatade. Då blev jag uppsatt en gång i Kalmar för att göra stallbacksintervjuer till en V5:a som låg efter en V4:a men den blev inställd så då fick jag vänta ytterligare sju månader och fick göra ett ett tv-test med Pär Carlsson (exekutiv producent),” enligt Matteus själv.

Efter det jobbade han med ATG Live i ett år (2012) innan han fick chansen att arbeta ute med sändningarna och sätta mikrofoner på kuskarna.

Om att trivas på jobbet?
”Om någon skulle ringa mig och erbjuda mig 500 000 kronor i månaden på något toppjobb i Los Angeles så skulle jag inte ta det. Jag skulle inte byta bort mitt jobb eller det liv jag lever i dag mot någonting. Jag är väldigt glad och oerhört tacksam att jag har fått det här förtroendet av Kanal 75.”

paretlilieborg

April i år (2017):
Inför V75 på Umåker intervjuade TV 4-reportern Matteus Lillieborg Rommetränaren Jörgen Westholm – då bet hästen Copimade tag i reporterns arm.
”Det var riktigt otäckt. Jag gick förbi och den bara högg tag i mig, han bet mig ovanför överarmen, vid handleden ungefär. Det blev ett litet märke, man har ju varit med om att de kan släppa, men det blir obehagligt när de inte släpper. Det var säkert 3-4 sekunder som han höll, Westholm twittrade senare om situationen: Copimade bet just Matteus, han trodde nog det var en lejonhane”. Ja, hästbiten är han 🙂

Sommaren 2014 blev han inkallad med kort varsel som galoppreporter. 2015 blev han mer flitigt förekommande på galoppbanorna. Och det var då han fick sitt ”genombrott” när han trots upprepade försök inte lyckades uttala efternamnet rätt på välkända galopptränaren Bodil Hallencreutz. Jo jag såg det. Filmen spreds som en löpeld på sociala medier och vips var Lillieborg en kändis även på galoppbanorna.

”Haha, ja, det var mitt genombrott i galoppen. Det var faktiskt det bästa som kunde hända. Plötsligt visste alla vem jag var, alla tyckte det var kul och alla dörrar öppnades” (Matteus).

Kvinnan i hans liv?
Hon från en hästgård på landet, han från en stökig förort. Hon morgonmänniska, han kvällsmänniska. Sambo, förlovade sommaren 2017, Clara Jonasson, en av de mest lovande talangerna i trav-Sverige.

Uppdaterat januari-18/ Paret har ej något förhållande och har gått isär. /

Han 29 år, hon 21 år. Hon är – dotter till proffstränaren Camilla Jonasson. Clara född 1996, lärling hos A-tränare: Hos modern – köra, rida (C1M). Hennes dress? Vit, svart/blå/svart vinkel; vit hjälm. Intjänat själv i år (14/10-17): 1 142 250 kronor och 17 vinster. Vann senast med Venere Lux (It).

Deras tidigare gemensamma plats var på deras hästgård i Slöinge några mil utanför Falkenberg.  ”Jag tycker själv att jag blivit mycket bättre i jobbet sedan jag träffade Clara, det är nog den starkaste utvecklingskurva jag haft. Vi har fölston, fölungar, vi har ettåringar, vi har en avelshingst, vi har tävlingshästar och till och med hunduppfödning.”

Matteus bor i en bostadsrätt på 28 m² i Stockholm, resandet? Bilderna känner ni igen.

Källor:
aftonbladet.se
tv4.se
avestatidning.com
atg.se
trottosport.se
corren.se
expressen.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,