Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Gift vid första ögonkastet i SVT, minns du Elisabeth (och Mats)?

feurst

En programidé som lockat folk se, folk som sökt. Om idén är helt galen eller en kul grej får var och en bedöma. Dessa tu valde deltaga, med kameror i närheten under sin tid i ”rampljuset”. En vän frågade om en av dem så jag sökta lite fakta.

Charm hade Elisabeth, minns att hon rökte och Mats var helt emot detta. Schismer uppstod, trots det försökte de. Flera av oss insåg att de passar ej? 🙂

Och – Mats och Elisabeth från Gift vid första ögonkastet i SVT är inte längre tillsammans. De höll ut längst, när äktenskapstiden som försök var över fortsatte de ihop, men nu är det förbi och de har ingen kontakt.

Kvinnan runt 59 år är – Elizabeth Feurst, född i januari 1958. Hon bor på Lidingö, växte upp i Unnaryd. Gick 1965 – 1974 på Unnaryds skola i Hylte.
Unnaryd är en tätort i Hylte kommun i Hallands län (Småland). Elisabeth Fagerberg hette hon tidigare, har två vuxna barn, son och dotter.

efeurst

På nattygsbordet har hon haft och – läst – ”Samtal pågår” av Tiina Nevala och Henrik Karlsson. Elisabeth är/var – kreatör på Elisabeths Workshop. Hon har studerat svenska för invandrare, sfi samt svenska vid Stockholms universitet. Har bott på Gotland.

I nutid står hon dock som ”samtalscoach och personlig mental tränare. NaturligtVis Hälsocenter”.

Citat Elisabeth:
”Jag tycker att jag och Mats var en bra matchning. Jag gifte mig med Mats vid första ögonkastet. Jag såg en lång man som såg glad ut – check på det!”

Det finns en med samma namn som gett ut ett par hästböcker om ridning. Är dock tveksam då det finns fler med samma namn. 🙂 Avslutning, en trevlig kvinna ♥ som finner en trevlig man? Utan TV:s hjälp 🙂

Källor:
bloggar.aftonbladet.se
hitta.se
hallandsposten.se
bokborsen.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Ensamheten, den svåra, om rädslor och – lösningar…

Fakta är mycket, sålunda även våra liv. Ensamhet lever många med. Hur ter sig vår ensamhet under livets gång? Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men den kan vara påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sortens ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle. Ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter. (z1) sib2

En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

”Vi föds ensamma, vi lever ensamma, vi dör ensamma. Endast genom vår kärlek och vänskap kan vi skapa illusionen att vi för stunden inte är ensamma.”
Orson Welles

Enligt en svensk studie som publicerades hösten 2015 sägs följande. Det är tungt att känna sig ensam och dessutom verkar det kunna skada vår fysiska hälsa, möjligen lika mycket som rökning. Men det går att bryta ensamheten. Andra fakta, från 2013, en annan ensamhet. Var femte patient på landets sjukhus dör ensam. På landets äldreboenden avlider en av tio utan att någon anhörig finns på plats. Tragiskt.  ensamhetman

Några ensamma som avled mer avsides och utan någon nära. Amy Winehouse dog 27 år gammal, av alkoholförgiftning. Ensam, skulle börjat på rehab – igen.

Janis Joplin olycklig, likaså missbruk hos Jim Morrison och Kurt Cobain, ensamma. Ernest Hemingway hade ofta svarta perioder, sköt sig som sin far och farfar. Moltas Eriksson hittades ensam, efter en tid, död hemma. Lena Nyman dog ensam på sjukhus, vännerna saknades. Charmören Georg Rydeberg var ”missförstådd”, ensam och avled allena. En annan som avled långt från TV och scen, tv-mannen Jakob Dahlin.

”Vi kommer inte ifrån vår existentiella ensamhet, som bygger på att våra innersta tankar och känslor inte går att dela. Vi kan heller inte dela alla upplevelser, som till exempel döden. Vi måste gå den allra sista biten själva. Den existentiella ensamheten ger ett stort lidande, men min erfarenhet är att den går att lindra med gemenskap, säger professor Peter Strang. Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss.”

Ensamhet är att vara utan mänskligt sällskap eller känna sig utan stöd. Det finns frivillig och ofrivillig ensamhet som skrivits. Ensamhushållen blir allt fler och deras andel av alla hushåll är nu uppe i 46 procent. I Stockholm är andelen 58 procent. I och med detta toppar vi ”ensamhetsstatistiken” i Europa och världen (2009).

Om man vill slippa ensamheten? Tips?

”Ta kontakt med gamla vänner. Knyt nya kontakter, kanske med grannar. Fråga om ni ska dricka kaffe eller ta en promenad. Husdjur har visat sig ha positiv inverkan. Anmäl dig till någon kurs eller gå med i en förening. Gå gärna ut i friska luften för det är läkande och det är viktigt att röra på sig. Du kan söka hjälp hos kyrkans diakoner för samtal om du känner för det.

Ta små steg i början. Bestäm dig för att börja prata med en granne eller någon i butiken när du handlar. Ge ett positivt intryck! Skräm inte bort nya bekantskaper genom att prata sjukdomar det första du gör. Kontakta gamla vänner och föreslå en träff. Bjud hem några grannar eller arbetskamrater som du tror delar dina intressen.

Gå en kurs hos något studieförbund. Lär dig laga mat, dansa bugg eller gå en datorkurs. Bara fantasin sätter gränser! Anmäl dig till en läsecirkel. Flera bibliotek runtom i landet ordnar grupper som läser och diskuterar litteratur. Gå med i en förening. Det finns massor av sammanslutningar, alltifrån byalag till kyrko- och pensionärsföreningar. Eller starta en själv.

Skaffa hund eller varför inte en kolonilott. Då kommer du ut och träffar nya människor på ett naturligt sätt. Jag tänker på en katt, en fågel, men en hund får dig komma ut. Våga res ensam! Eller åk på en temaresa med inbokade aktiviteter (z2) Ändå är ej ensamhet typiskt ålder eller för singlar. Ensamhet kan man känna ändå. Var femte gift man i medelåldern saknar en nära vän, enligt SCB. Aktiviteter påverkas också av hur vi mår. Först måste man få tillbaka lusten och orken.

ensamhet

Till yngre?
Man ritar på papper, sitt namn ex och skriver de man känner runt om. Sedan ser man över, är det någon jag tycker om, någon som jag kan tänka mig som vän? Då kan man få en överblick över vad man har för val. Rita pilar och tänk, vi kanske delar musiksmak, hobbies?

Samtal är viktigt, allt från föräldrar, släktingar, till de man möter i sammanhang kanske kring sport, hobbies m.m. Alla människor är ensamma, men en del har så mycket folk omkring sig att de aldrig hinner märka det. Ensamhet ska man försöka lösa, det finns olika sätt. Tipsen ovan kan vara en början.

Shiba dog

”För ensamhet är stundom det bästa sällskapet, kort frånvaro gör ett nytt möte underbart.”
John Milton, poet, 1608-1674.

Källor:
metro.se
frihet.se
utforskasinnet.se
psykologiguiden.se (z1)
hemmets.se (z2)
aftonbladet.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,


Snåsamannen, kan heala med händerna, tro det eller ej, men fascineras…?

joralf

Ungefär 50 000 personer uppges ha vallfärdat till Joralf Gjerstad, som är hans namn, för att botas, eller för att känna sig botade, av ”Snåsamannens” handpåläggning och goda råd. Namnet då han är född i Snåsa 🙂

Faktabiten?
Joralf Gjerstad (född i april 1926 i Snåsa) är känd som en psykisk healer med ”varma händer”. Gjerstad är från Snåsa i Nord-Trøndelag, och nämns även som ”Snåsa Man”, eller som ”Snåsa Kallen” (”Snåsakaill’n”). 90 år ung 🙂

Unga åren?
Gjerstad föddes under enkla förhållanden och han fick bara fem års skolgång. Han har sedan dess arbetat på Snasa mejeri och klockare i den norska kyrkan. Gjerstad har skrivit flera lokala historieböcker, samt självbiografier. Han har varit en lokal politiker, inklusive biträdande stadsdirektör för Labor/ Arbetarpartiet.

Är en självutnämnd, kristen healer och beskrivs i media och av sig själv som en ödmjuk, blid och godhjärtad, gammal man och från landet. Även om han praktiskt taget är okänd utanför Norge, har han stor berömmelse och beundran nationellt. Trots Norge är ett av de minst religiösa länderna i världen, så tror många den här mannen har övernaturliga krafter. Även högt uppsatta politiker och andra som borde veta bättre har konsulterat och godkänt honom.

De ”varma händerna” är hans varumärke, hans metoder innehåller priming (”känna in värmen”). Han har inbjudits till en utmaning, med en personlig inbjudan från James Randi, amerikansk skeptiker – och 1 miljon dollar!

snasam

Gjerstad säger att han som barn visste att han hade en förmåga utöver det vanliga. Han sa att det gick klärvoajans bland hans anhöriga och denna förmåga att se, var stark i honom. Dessutom hävdar han att han kan bota människor. Han säger att han länge har försökt att driva bort de förmågor som det ibland var tungt att leva med. Men som 21 års soldat i Tysklands-brigaden, var han förutspådd av en äldre kvinna som han slumpmässigt mött, att han skulle bli känd i hela Norge genom att hjälpa människor.

Sedan dess har han behandlat tusentals människor i över femtio år – och påstås botat många med sina varma händer och diagnostisk klärvoajans. Gjerstad har avböjt att testas av ”forskare eller andra experter.” Trots att man uppskattar att han har behandlat 50 000 personer, så finns det få registrerade uppföljningar på honom. Norska forskare är skeptiska och tycker hans resultat som man vet är som vem man än söker på.

Ett antal kända personer har sökt hjälp från Gjerstad, bland annat skidåkaren Petter Northug och – han sökte hjälp från honom per telefon under Tour de Ski 2009. Det handlade om hastigt uppkomna andningsproblem. Och han har vänt sig till honom igen när han kommit ur form. Hanssen fick samma år kritik eftersom, han som hälsominister uppgav han att Snåsamannen hade botat sin son för kolik 1997.

Joralf Gjerstad har fått kungens förtjänstmedalj i silver. På hösten 2006 skickade NRK en egen producerad dokumentär om honom, ”Känner du värmen?”. Under hösten 2008 publicerade Ingar Sletten Kolloen en biografi om Snåsamannen. Boken blev en bästsäljare på någon vecka.

År 2012 kom en bok som kritiskt granskade hans arbete: Profet Snåsa av Ronnie Johanson. Dennes slutsats är att han inte är psykisk, men att resultaten bara är kroppens självläkande förmåga, en placeboeffekt. Jag har sett lite dokumentärt och – fascineras av mannen. Kunskapen kan man tvista om, som alltid i detta ämne.

I januari 2016 hade Margreth Olins dokumentär ”Man från Snåsa” premiär. Enligt den finansiella tidskriften Capital, förlagen bokhandlare, författare, regissörer, filmbolag och biografer omsatte 120 miljoner relaterade till varumärket Snåsa man. Pengar är en självklarhet uppstår, affärerna är viktigast för de omskrivna.

Tro eller inte är upp till var och en. Vad jag förstått tar han inget betalt, men godtar ”donationer”. Inga kommentarer, förmodligen en äldre, god man. Förmågor?

Gjerstads barndomshem – Gjerstads hus invigdes för allmänheten i juni 2012. Bilder på mannen. Visst är ämnet intressant?

Källor:
no.wikipedia.org
aftonbladet.se
expressen.se
rationalwiki.org
gp.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


Hypokondri, lida av en sjukdom man ej har, en otäck situation…

skoterskahypok

Tänker på att intala sig man är sjuk så man blir sjuk, då är det en sjukdom väl? Så – hypokondri innebär en ogrundad övertygelse om, eller överdriven rädsla för, att själv ha eller utveckla en svår sjukdom. I vardagligt tal används begreppet ofta synonymt med hälsoångest, nosomani och inbillningssjuka. Hypokondri är alltså en ständig rädsla att bli allvarligt sjuk eller tro att du redan är det. För att bekräfta detta letar du efter symptom på kroppen och läser mycket om tillstånd på nätet.

Jag gjorde en nättest som jag lätt avslöjade hur man ska svara. Vill man veta av sin läkare vad man har för diagnos, om man är skeptisk, om man anser att de ej ger sig tid så ser jag det som sunt. Idag med stafettläkare som ej vet vem man är, om man ej får tid sakligt förklara och tider de lovat håller de ej, så ser jag det som friskt dvs man ska vara kritisk. Läsa på nätet kan ge tips och – jag anser det är när man utan anledning mår dåligt av det eller trots ett flertal kontroller ej finner något, ja då kan man kanske kalla det som ett lidande av det och då ser jag det som hypokondri.

Hypokondri skiljer sig från simulering och Münchhausens syndrom, där patienten medvetet förfalskar sjukdomssymptom. Man ska minnas det viktiga. En viktig sak när det gäller symtomtolkning är skillnaden mellan att gå från en specifik sjukdom till ett symtom och att tolka ett diffust symtom som tecken på en viss sjukdom.

Går man från hjärtinfarkt till bröstsmärtor så finns det ett klart samband mellan dessa två: Över 80 % av alla som får infarkt har smärtor. Går man i motsatt riktning är bilden den omvända: Endast 20 % av alla som har bröstsmärtor har hjärtinfarkt. Det rör sig troligare om muskelsmärtor, halsbränna, ångest mm.

hypokondri

Testa om du har hypokondri, har sett mig om, denna verkade bra, sett som lekman. http://www.psykologitest.se/hypokondri.php

”Sannolikheten att du har diagnosen hypokondri är mycket liten” fick jag och det stämmer nog även om man vet hur svaren bör vara. Men man är ju ärlig 🙂

Ordet hypokondri kommer från hypokondrium, från klassisk grekiska hýpochóndrios, ’som ligger under revbensbrosken’. Det var därifrån man först trodde att hypokondrin hade sitt ursprung.

Uppgifter om förekomsten av hypokondri i befolkningen är osäkra då några stora befolkningsstudier ännu inte har genomförts och således varierar uppgifterna mellan mindre än 1 % upp till 7 % beroende på vilka kriterier som används. Uppgifter om förekomsten inom allmänmedicin/primärvård varierar av samma skäl mellan 2–30 %.

Den mest väletablerade behandlingen för hypokondri är kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT för hälsoångest och hypokondri kan förmedlas både som individualterapi, i gruppformat och genom självhjälpslitteratur. Frågan är vem som ska ge hjälp när resurserna nästan är på noll.

De flesta patienter med hypokondri har ett uttalat lidande och inte sällan en påtaglig funktionsnedsättning på grund av sin sjukdomsrädsla. Överdriven uppmärksamhet på fysiska symtom och stark hälsoångest hos föräldrarna kan bidra till utveckling av hypokondri hos barn.

Utöver cancer är patienter med hypokondri oftast rädda för att lida av hjärtsjukdom, allvarlig neurologisk sjukdom (som till exempel multipel skleros) eller en smittsam sjukdom (oftast aids). Vissa är rädda för att utveckla en allvarlig psykisk sjukdom. Hypokondri är en sjukdom och den är jobbig.

Minns du som jag pjäsen, ”Den inbillade sjuke” av Moliere? Han satt bra i fåtöljen sjuk som få, men när han var ensam rörde han sig fritt. Medvetet förfalskat hm. Den visar på en medveten handling – för att få ro. Münchhausens syndrom?

Jag minns en vits, men med ”allvar” i?’
-Vad stod det på hypondrikerns gravsten?
-Vad var det jag sa!!!

Och det är jobbigt vara sjuk oavsett, lidandet ligger en del i ens upplevelse. Så i alla lägen man känner en viss oro, ta kontakt med vården!

Källor:
sv.wikipedia.org
hypokondri.se
psykologitest.se
medibas.se/handboken

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


Finns spöken, vad är det och hur finner man dem…?

spoket

Ett vitt lakan som säger bu minns man som barn, men nu är ämnet mer spritt. Vissa människor säger att de kan se och ta kontakt med spöken. Dessa människor kallas för medier. Mycket är skrock och bevisen ”ovanliga”.

Vad är ett spöke?
Ett spöke är enligt folktro och parapsykologi en avlidens ande, själ eller immateriella skuggbild. Ordet är inlånat från lågtyska (spook), men flera äldre synonymer existerar. Det finns EJ ännu inga vetenskapliga belägg för spökens existens. Men det inga bevis som säger de INTE finns så, då är ett spöke – ett energifält, det fält som omringar oss människor när vi lever.

Hur upplevs de?
Man kan känna en närvaro. Detta är den vanligaste kontakten. Man upplever en känsla av att inte vara ensam eller att någon iakttar en. Det kan även handla om tryck – och temperaturförändringar, oförklarliga rysningar, andningssvårigheter, hörselförändringar eller en allmän obehagskänsla. Gemensamt för dessa fenomen är att man varken ser eller hör något ovanligt. Bara känner det med det som brukar kallas det sjätte sinnet. Det är den här formen av kontakt man måste lära sig att känna igen för att inte missa den, enligt experterna.

Hur delar man in dem?
Man delar normalt in spöken, andar i poltergeist, gast eller gengångare. Enligt den vanligaste myten är spöken människor som dött, och som av någon anledning hemsöker en plats, ex. sin dödsplats, kyrkor, på kyrkogårdar, på galgbackar, där de bodde, eller, om de varit missdådare, på de platser där de övat sina illgärningar. Även slott och herresäten är klassiska spökplatser. I modern tid, en av de populäraste varianterna är underjordiska kulvertar under ex. stora sjukhus.

De flesta spökberättelser utspelar sig under natten, eftersom berättelsen till stor del bygger på mörkerrädsla. I svensk folktro blev ett spöke under dagen osynligt och orörligt, och den som råkade passera en sådan dagståndare kunde bli gastkramad. Det har även förekommit föreställningar om att själens vårdande kunde leva vidare efter att dess skyddsling gått bort, och en sådan herrelös vård är den ursprungliga vålnaden.

Förklaringar?
Hur kan man förklara ljud och andra saker? Gamla hus har ofta lite golvknarr och susande ventilation, dessa ljud försvinner i vardagens stökande, men på natten klassas de som spökerier. Golvknarr beror på att trä är ett material som utvidgas och dras ihop beroende på olika faktorer som temperatur och luftfuktighet.

Intressant är att spöken ofta agerar strax efter tolvslaget. Tolvslaget utbringas ofta av en gammal klocka som drivs av två lod. Det ena för urverket och det andra för slagverket. När klockan slår tolv rör sig slagverkets lod maximalt. Dess långa tunna kedja kan ge upphov till små ljud som inte hörs på dagen men blir spökerier på natten.

Andra konstiga ljud kan orsakas av ugglor som ibland ger ifrån sig skriande ljud och träd som ger ifrån sig underliga ljud när de växer. Visuella spöken kan förklaras med olika väderfenomen, droger och trötthet som med hjälp av människans livliga fantasi gör att man ser spöken. Bara vetskapen om att en plats sägs vara hemsökt kan bidra till att man faktiskt tror sig se spöken. Det kan bero på flera saker som  påverkar elektroniken utan att man märker det.

aghost

Fängslande om bilden ovan!
Året är 1959. Mabel Chinnery hade bara tillbringat dagen på kyrkogården och hade besökt sin mors grav. För att avsluta en filmrulle tog hon en bild på sin man som satt i framsätet på bilen och väntade på henne. Hon framkallade bilderna och när hon tittade på fotografierna gör hon en skrämmande upptäckt. På en av bilderna ser hon sin avlidna mor sittande i baksätet på sin bil. Obs. på en bild…

Märkligt, och statistik visar att 17 procent av svenskarna tror att människor kan gå igen och spöka. Så du kanske är en av dem?  Jag tänker att ”allt är möjligt, tills motsatsen bevisats” 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
paranormal.se
hem.passagen.se/josu3039
paranormalhaze.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


2 kommentarer

Drömmer du på natten och undrar varför? Vad vet man…?

dreami1

Drömmer gör jag ofta och tyvärr vanligt med mardrömmar, de flesta utan att jag ens har en aning om vad, trots analyser jag gjort. Självklart vill jag och andra (?), veta mer om detta. Faktum är att sömnforskare ännu inte helt förstår varför vi sover ens, och drömmar är ett fenomen som är ännu svårare att greppa.”Trots det skenbara sambandet vet vi otroligt lite om de grundläggande förhållanden i hjärnan, som utgör basen för ett samband mellan vårt känsloliv och hur vi sover”

Ju fler gånger du vaknar under natten, desto mer kommer du troligtvis att minnas av dina drömmar. Vissa drömmar kan vara några få sekunder långa, medan andra pågår runt en timme. Visste du förresten att forskning visat att ju högre IQ en människa har ju mer drömmer den? Jag säger inget….. 🙂

En sömncykel består av fem steg som återkommer ett antal gånger under sömnen. Vi drömmer huvudsakligen (men inte enbart) under det femte­ steget, den så kallade drömsömnen eller rem-sömnen. Rem står för ”rapid eye movement” och karakteriseras bland annat av just snabba ögonrörelser, ökad andnings- och hjärtfrekvens samt att hjärnan är aktiv. Resten av kroppen är normalt dock stilla.

Genomsnittspersonen drömmer runt 100 000 drömmar under en livstid. Varje natt tar vi oss igenom ett par dussin drömmar, men de flesta av oss kommer bara ihåg en eller två av dem. Vissa minns aldrig sina nattliga eskapader medan andra kommer ihåg så mycket som 15 drömmar per natt. Varför vi glömmer så mycket är ännu inte vetenskapligt säkerställt, men man vet att hjärnan lägger mindre energi på att registrera tankar när vi sover, så det kan eventuellt ha med saken att göra.

Drömmar handlar om att det centrala nervsystemet bearbetar information, men exakt varför vi drömmer finns det många teorier om. Fysiologiskt kan det handla om att ”träna” nervsystemet; psykologiskt om att gå igenom dagens alla intryck och sovra bland dem. Vi drömmer mycket om oss själva och personer vi känner. Exemplen är även många där man säger sig ha kommit på lösningar på problem i drömmar. Barn sover mycket rem-sömn, vilket indikerar att den har med inlärning att göra. Mina drömmar innehåller ofta helt otroliga saker som inte går få ihop ens med tolkningar.

Vi ser bakåt lite.
Pionjären Sigmund Freud menade att drömmar helt enkelt är förträngda önskningar som vi inte låter komma fram i vaket tillstånd. En annan teori, som väckte stor uppmärksamhet på 1970-talet, är att drömmar består av slumpmässiga hjärnimpulser och att vi sedan sätter ihop dessa minnesfragment för att göra drömmen begriplig. Ofta rymmer drömmar tvära kast i tid och rum, vilket kan stödja denna teori alternativt förklaras av att hjärnans centrum för tids- och rumsbegrepp är mindre verksamt i sömnen.

Vi glömmer mycket snabbt vad vi drömt. Freud ansåg att vi helt enkelt inte vill komma ihåg våra drömmar. Andra menar att verkligheten tar över när vi vaknar och får oss att tänka framåt, inte bakåt. En annan teori är att eftersom vi lär oss genom att repetera och associera, är det svårt att erinra sig drömmar – de är ju ofta unika och ganska vaga. Har man återkommande drömmar brukar man å andra sidan minnas dessa.

Det finns många goda råd om hur man kommer ihåg sina drömmar. Ett är att se till så att man vaknar direkt när man lämnar rem-sömnen, för då minns man som bäst. Ett annat är att vakna långsamt och försöka behålla stämningen från den senaste drömmen. Papper och penna för att snabbt skriva ner vad man minns är ett bra tips.

Om du kommer ihåg en dröm eller inte beror på om du vaknar medan den pågår eller inte. Drömmar som avbryts av att vi vaknar finns nämligen kvar i minnet, medan en avslutad dröm i stället snabbt försvinner. Detta beror på att minnet ständigt rensar sig självt medan vi sover.

dreaming

En av många intressanta aspekter inom drömforskningen är varför vi vanligtvis inte förstår att vi drömmer medan drömmen pågår. Vi kan ju utan problem särskilja verklighet från dröm när vi är vakna. Eller om det nu är så som den engelske filosofen Bertrand Russell sa (i vaket tillstånd): ”I do not believe that I am now dreaming but I cannot prove I am not.”

De tidigaste skrifterna man hittat om drömmar går så långt tillbaka som 5000 år i Mesopotamien, civilisationens vagga. Artemidorus skrev en bok om att tolka drömmar för nästan 2000 år sedan, och hävdade att det finns två former av drömmar: de profetiska, och de realistiska som handlar om det som är angeläget för oss för stunden.

Sömnen hos kända?
Vissa kända personer som Winston Churchill, Margaret Thatcher och John F Kennedy sov bara 3.5 till 5 timmar per natt. Kennedy tog dock ofta en eftermiddagstupplur.

Blev vi klokare? Nu vet vi i alla fall att vi inget vet 🙂 Men fakta är alltid fascinerande. Och sov gott alla.

Källor:
alltomvetenskap.se
mabra.com
psykologisk.se
natgeo.se
expressen.se
psykologiguiden.se
metro.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,