Enormt ovanlig sjukdom, PGAD, med en konstant sexuell upphetsning…

För många ett okänt område som när man läst om detta känner det som väldigt svårt för den drabbade och dennes omgivning. Det började att jag slumpvis såg en berättelse om Amanda. Läs!

”När Amanda var i trettonårsåldern upptäckte hon att det var något fel. Några år senare fastslog läkarna att hennes konstanta upphetsning beror på en kronisk sjukdom. Amanda McLaughlin från USA, fick diagnosen PGAD. Ända sen Amanda var liten har hon lidit av sjukdomen som innebär att hon är konstant sexuellt upphetsad.”

”Det är inte kul att vara **t hela tiden. Det känns som om man ska få orgasm och den känslan försvinner aldrig. Skulle du vilja ha stånd hela tiden? Jag skulle inte tro det. Det är konstant,” säger Amanda i en dokumentär av BBC Three. Den ständiga upphetsningen upplevs som påträngande och oönskad samt lidande.

Namnet?
Syndromet kallas PGAD, Persistent genital arousal disorder. På svenska kallas det ihållande genital upphetsning och det är inte relaterat till sexuell lust.

Ovanligt?
Eftersom PGAD bara har forskats på sedan 2001, finns det lite som dokumenterar vad som kan bota eller avhjälpa sjukdomen. Behandling kan inkludera omfattande psykoterapi, psyko-utbildning och bäckenbottensjukgymnastik

Ett specifikt par som drabbats av detta läste jag om, obs män kan få detta om än mer sällan:
”Eftersom Dale ibland får ett pärlband av orgasmer även i sömnen och börjar skaka spastiskt sover de sedan en tid tillbaka i separata sängar:

”Det är frustrerande. Du vill ha närhet men vi har inte det längre. Jag saknar verkligen den gamla Dale. Vi som brukade ha så kul. Jag ber för att jag en dag ska få honom tillbaka.”
Hans sjukdom har även gjort att han förlorat många av sina vänner och fått en sämre relation till sina barn. Faktum är att Dale knappt kan ta hand om dem längre.”

Baksidan handlar om hur du ska kunna fungera socialt, i affären, på jobbet, med familjen, då du plötsligt och ofta – blir synligt upphetsad. Hemska tanke!

Up To 180 Orgasms In Two Hours: Woman Living With Persistent Genital Arousal Disorder
Upp till 180 orgasmer på två timmar: Kvinna som lever med ihållande genital upphetsningsstörning.
https://www.youtube.com/watch?v=E-jFl6x1Ny8

Nämnda Amanda:
Amanda avslöjar i dokumentären att hon började märka att någonting var fel när hon var runt 13 år. När hon var mellan 15 och 18 år onanerade hon ”mycket mer än en normal tonåring”, berättar hon.

Amandas familj trodde hon var sexberoende och idag berättar hennes mamma att hon ångrar att hon inte tog Amandas oro på allvar. När familjen fick reda på att Amanda hade PGAD, persistent genital arousal disorder, blev de lättade.

Det fanns äntligen en förklaring. Sjukdomen innebär att man är upphetsad under längre perioder och att orgasmer inte får upphetsningen att försvinna. Den ständiga upphetsningen skapar smärta i bäckenet och lidande, det finns inget känt botemedel mot PGAD.

Medicin?
Varje dag äter Amanda 30 olika mediciner för att lindra smärtan och för att dämpa känslan -sitter hon på värmekuddar och iskuddar om vartannat. Hon berättar att hela hennes liv har påverkats av sjukdomen.

”Om jag inte hade det här problemet hade jag kunnat jobba och köra bil. Jag vill ju ha barn i framtiden”, säger hon i dokumentären. En homeopat nämner att det kan fungera.

Kommer utav?
Psykologiska mekanismer, som känslor av skam och isolering i samband med tidiga brister i känslomässig kontakt och/eller sexuella övergrepp, har beskrivits. Utsättning av SSRI har rapporterats som utlösande faktor. Ångest, depression och tvångssyndrom tycks inte sällan förekomma hos kvinnor med PGAD; de kan naturligtvis också bli deprimerade och ångestfyllda av den ständiga oönskade upphetsningen. En sjukdom med mycket lidande….

Källor:
newly.se
lakartidningen.se
en.wikipedia.org
expressen.se
hant.se
youtube.com

Blogginlägget nedskrivet 17/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Vem var läkaren Jean-Martin Charcot, som Freud såg upp till….?

Så, den unge Sigmund Freud tog stort intryck av Charcots förevisningar av hur man med hypnotiska suggestioner kunde framkalla hysteriska anfall, helt lika de spontant uppkomna symptomen. Han kunde också med hjälp av hypnos få hysteriska symptom att försvinna. Läkaren är – Jean-Martin Charcot, född 29 november 1825 i Paris, död 16 augusti 1893 i Montsauche-les-Settons, var en fransk läkare och neurolog. Han var far till Jean-Baptiste Charcot.

Charcot var under senare delen av 1800-talet verksam som neurologiprofessor vid sinnessjukhuset La Salpêtrière i Paris. Till Charcots seminarier kom intresserade åhörare från hela Europa för att se hans hypnotiska experiment med hysteriska patienter. Charcot utvecklade en teori om hypnos. I denna teori identifierade han tre utvecklingsfaser: letargi, katalepsi samt somnambulism.

Vad kunde hända?
Han brukade låta visa upp en kvinna med hysteriska anfall. Kvinnan i fråga hette Blanche (Marie Wittman) och var troligen även hans älskarinna. Charcot avled före Blanche, varpå hon plötsligt friskförklarades – och flyttade till Marie Curie vars assistent hon blev. Författaren P.O. Enquist beskriver kvinnornas liv i romanen Boken om Blanche och Marie (2004).

Marie Wittman?
Levde 15 april 1859 – 1913 och var en fransk kvinna känd som en av Jean -Martin Charcots hysteripatienter. Hon blev senare röntgenassistent på sjukhuset, vilket resulterade i amputationer av hennes armar på grund av strålningsförgiftning.

Charcot – ur folks syn?
Han kallades för ”hysterikornas Napoléon” och väckte starka sym- och antipatier i olika läger. Många beundrade honom som dramatisk och färgstark ledarfigur inom neurologin. Han tycks ha ägt en magnetisk skådespelartalang som gjorde att han med sin blotta utstrålning kunde utöva en suggestiv makt över människor – åtminstone över personer som var mottagliga för hypnos och därmed disponerade för hysteri. Av andra blev han kritiserad för att använda människor som forskningsmaterial.

Karaktäristiskt för Charcot är uttalandet att ”teorier är bra att ha, men de hindrar inte att fakta existerar” – La théorie, c’est bon, mais ça n’empêche pas d’exister.
Charcot blev 1883 medlem av Franska vetenskapsakademin och invaldes 1887 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Charcot hade också föreläsningar om afasi som också övervägde aspekter av musik och hjärnan. Medan det har skrivits mycket om Charcots intressen för konst och litteratur, lite är känt om hans idéer om musik. En expert, Guillain (1959) – säger att även om han inte hade musikutbildning eller spelade ett musikinstrument, gick han både på Folies Bergères och operan. Han hade en förkärlek för kompositörer från 1700- och tidigt 1800-tal.

Sjukdomar:
Charcot har givit namn åt många olika syndrom och sjukdomar, till exempel Charcots triad, Charcots sjukdom (ALS) och Charcot-Marie-Tooths sjukdom.

Hypnotisk suggestion:
En hypnotisk suggestion är en suggestion som ges till en person under hypnos av en annan person eller av personen själv. I det senare fallet brukar det kallas självhypnos.

Posthypnotisk suggestion kallas det när en person utför något som suggererats under det hypnotiska tillståndet efter att det hypnotiska tillståndet upphört.

Det hypnotiska tillståndet:
Mycket av det som berör området hypnos är direkt kopplat till det hypnotiska tillståndet. Detta tillstånd brukade ofta uppfattas som ett enda tillstånd, men anses numera vara ett förenklat uttryck för en hel mängd tillstånd, vilka har gemensamt att de skiljer sig från det vanliga, vakna tillståndet.

Källor:
sv.wikipedia.org
lakartidningen.se
en.wikipedia.org
karger.com
academic.oup.com

Blogginlägget nedskrivet 06/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Karsudden – rättspsyk nära Katrineholm med ”patienter som vårdas…”

Karsudden – fyra anonyma trevåningshus i 60-talsstil utslängda på en åker utanför Katrineholm. Landets största rättspsykiatriska vårdinrättning ser på avstånd ut som en kvarglömd förort från miljonprogrammens tid, kunde man läsa 2004.

Dagens patienter på Karsuddens sjukhus i Katrineholm är i större utsträckning psykotiska och oftare våldsbrottslingar än gårdagens. I dag är patienterna dessutom påtagligt äldre, de flesta över 30 år. Det visar en jämförelse mellan 1970- och 1990-talets Karsuddenpatienter.

---

Platsen?
Regionsjukhuset Karsudden är en av Sveriges största rättspsykiatriska kliniker med 155 vårdplatser fördelade på fjorton vårdavdelningar. Sjukhuset ligger beläget strax utanför Katrineholm i Sörmland. Även kallat Regionsjukhuset Karsudden är ett svenskt sjukhus och tillika regionklinik. Här vårdas patienter enligt mestadels lagen om rättspykiatrisk vård (LRV).

Karsudden är Sveriges största sjukhus för rättspsykiatrisk vård med Stockholms läns landsting (60 vårdplatser), Västra Götalandsregionen (24 vårdplatser) och Sörmlands läns landsting (30 vårdplatser) som upptagningsområden.

Kliniken öppnades 1964 och därtill observations- och intagningssplatser och antalet patienter blir 130. Sjukhusområdet klassas av Statistiska centralbyrån som ett arbetsplatsområde utanför tätort, med en area om 11 hektar och 1 arbetsställe med totalt 200- 499 anställda.

Förr tycker jag folk lite till mans uttryckte att där hamnar ”kriminella galningar”. Kända som varit där är bl.a. Stig Bergling, ovan, spion, Christer Pettersson, huvudmisstänkt i utredningen om mordet på Olof Palme, nedan. Dömd för dråp och andra brott. Södermannen, serievåldtäktsman, på Södermalm i Stockholm och Haga i Göteborg under 1970- och 1980-talet. År 2013 dömdes Sxx för våldtäkt mot barn och köp av sexuell handling av barn efter att under två års tid våldtagit en ung flicka. Domen blev fyra års fängelse. Han släpptes ur fängelset i september 2015. Idag finns även ett par män med ”smeknamn av otäck art”.

2005: Knark, misshandel, självmord och mordbrand. Det är patienternas egen bild av rättspsykiatrin.
”Personalen har ingen kontroll över situationen. Vi gör precis vad vi vill, säger dubbelmördaren Per som suttit nio år på Karsudden om de anställda sedan länge förlorat kontroll över situationen och där våld hör till vardagen. När som helst kan någon få ett psykosgenombrott och börja slåss. Det är en fruktansvärt stressande miljö”, säger han.

Andra patienter talar om knark inne på sjukhusen, även på de mer slutna avdelningarna. Med hjälp av telefoner och okontrollerade paket kan droghandel för miljoner pågå helt ostört. Det vet Per inget om. Men han berättar om sjuka patienter som inte får hjälp, som tar livet av sig trots den höga personaltätheten. Jag har sett flera patienter bäras bort i liksäckar.

Chefsöverläkaren kan förstå kritiken. ”Det är klart att våld och hot är stora arbetsmiljöproblem när vi har svårt psykiskt störda patienter dömda för mycket våldsbrott här”, säger han.

Källor:
regionsormland.se
sv.wikipedia.org
svd.se
aftonbladet.se
nyheter24.se
lakartidningen.se

Blogginlägget nedskrivet 23/8-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.