Vad hade hänt om Jesus ej korsfästs? Konstaterar att Jesu uppståndelse är en omvittnad, men ej historiskt säkerställd, händelse, en söndag på våren cirka år 33. Enligt – bevarade vittnesbörd -skall Jesus ha blivit avrättad och begravd i en klippgrav. Efter drygt två dygn uppges vittnen ha observerat graven tom och Jesus levande. Vem såg honom egentligen? Enligt Skriften?
Några besökte platsen och såg en tom grav, men…? Efter detta – visade Jesus sig flera gånger för sina lärjungar. Det finns flera berättelser om hur han visade sig för olika lärjungar på olika platser. Han mötte ett par lärjungar på vandring till Emmaus. Han visade sig för apostlarna, som hade svårt att tro och trodde det var en ande. För att övertyga dem, visade han dem då sina händer och fötter och åt inför dem. Han visade sig – särskilt – för aposteln Tomas och övertygade honom om sin uppståndelse genom att erbjuda honom att röra vid hans sår.
Han mötte ”några” lärjungar när de fiskade i Galileen. Vid ett tillfälle visade han sig för över 500 lärjungar på en gång. Senare efter sin himmelsfärd visade han sig för Paulus och Johannes, nu i ett kraftigt ljussken. Och som väntat – källorna beskriver händelsen på lite olika sätt, och det finns vissa svårigheter att komma fram till i vilken ordning de enskilda händelserna ägde rum.
Jag beräknar då att cirka 18-530 människor såg detta som är det viktiga för kristna idag. Som jag.
❤
Blogginlägget nedskrivet 9/4-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor. Behandlar påskdagen.
Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne för att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse, de som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.
I hela den kristna världen är påsken en familjehögtid där dekorerade påskägg är ett tema. Ägg är en förkristen symbol för livets återfödelse under våren. Påskafton är i kristen tradition en ”tom” dag. Om våra påskkärringar så började de sin resa på just skärtorsdagen. Påskkärringar anses komma från 1600-talets häxor.
Visste du? Stilla veckan (påskveckan) har en onsdag kallad dymmelonsdagen, det är då påskfriden börjar. Det kallas så efter en skandinavisk tradition att ersätta metallkläpparna i kyrkklockorna med trästavar, eller linda in kläpparna med tyg, för att få en dov och dämpad klang.
Skärtorsdagen har fått sitt namn av att Jesus tvättade lärjungarnas fötter innan de åt sin måltid tillsammans. Skär betyder ren.
På Papua Nya Guinea röker man cigaretter i mängder under påsken. Utanför kyrkorna står det påskträd som det hänger cigaretter från, och under gudstjänsten på påskdagen delas det ut cigaretter till alla i församlingen. Sedan röker man alltså cigaretter tills det nästan ryker ur öronen.
Jul, jul, julmånaden och det sista med lite fakta och kuligt läsa om. Pepparkakor ska man äta om man ska vara snäll (eller bli). Redan 1800 f.Kr åt man det i Mesopotamien och de möglade ej så de romerska krigarna fick med dem ut i fält. Nunnorna i Vadstena åt pepparkakor på 1400-talet då det ansågs bra för matsmältningen.
Julafton? Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda’n, den dag då man doppar i grytan. Detta är en typisk svensk term. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt.
Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan.
Om att Tomten finns? Jag har sett och hört berättelser om ”vittnen”, som sett tomten. En från Sydamerika. 2008. ”Mystisk tomte sprider skräck och rör sig genom att hoppa åt sidan.”
I en liten by i Argentina berättar flera invånare att de har sett en mystisk tomteliknande figur i toppig hatt. Den tomteliknande varelsen har enligt uppgifter satt byn i skräck. Ett grabbgäng lyckades fånga ”tomten” på film då de satt och pratade om en fisketur och samtidigt dokumenterade detta med hjälp av en mobiltelefon.
Plötsligt hörde de något och ut från det höga gräset kom den så kallade tomten. En av pojkarna blev tydligen så vettskrämd att han fick uppsöka läkare och han har sedan händelsen inte vågat gå ut. Se bilder med detaljerna.
Svensk vätte?
Och jag ska jag förtälja historien om en anhörig till mig som sett Tomten, i Sverige – inte vintertid dock, så vi kan kalla den skogstomten. Det handlar om två unga damer runt 11,12 år i början på 1930-talet, platsen var belägen i landskapet Dalsland, en liten ort. Den ena har berättat att de bodde i ett litet hus på landet, med skogen tätt intill, därutöver endast ängar. Fattigt, många barn i detta lilla hus med liten yta.
Man gick till skolan, genom skogen och en väg tog det nästan en timma. Men – en dag efter skolan, det var lite skymning så gick de runt lite i skogen och hörde ljud nedanför ett berg. De klättrade upp på bergskanten och kikade ned. Där fanns ett flertal ”figurer” som var runt en meter små – män, kvinnor och barn. De hade som ett tillfälligt läger och eldar lyste upp och värmde, denna sena sommardag, mot höst.
De hörde hur de samtalade och var ilskna! Osämja är vanligt bland tomtar – och dessa ansåg de vara skogstomtar eller vättar. Efter en stund smög de sig iväg, barnen var lite rädda såklart. Dagen efter skulle de gå tillbaka, de ville ha ”bevis” så de inte inbillat sig saker. Men det var tomt och – de hade flyttat vidare. De fann emellertid rester av brasor och eld, samt som efter läger – samt någon tygbit. De var då helt säkra på att detta var små vättar de sett.
Jag hörde historien flera gånger genom åren och alltid detsamma. Eftersom de hade som en lada och med något djur ställde de alltid ut gröt under jul till Tomten. Dagen efter var skålen tom! Ja, det kan ha varit Tomten, men denna såg de ej…
Så lite kunskap om andra tomtar – man kan möta de från Island.
De gamla folkberättelserna därifrån har också tomtar, som Askasleikir, Bjugnakraekir, Faldafeykir, Gattathefur, Pottasleikir, Skyrjarmur, Stekkjarstaur, Stufur och Thvorusleikir. Andra namn av tomtenissarna som kan hittas är Bjalmans barnid, Bitahaengir, Frodusleikir, Raudur, Redda, Sledda, Steingrimur, Syrjusleikir, Tifill och Tutur. Bilden ovan.
Förhistorisk tomte? Många undrar när de första tomtarna började dyka upp. Man har funnit – den förhistoriska minimänniskan Homo floresiensis på ön Flores. Den var en meter hög och skäggig, precis som våra svenska tomtar som smyger runt husknutarna till jul. Upptäckten av det småväxta människosläktet i Indonesien leder tankarna till julens sagoväsen.
Kanske handlar det inte bara om fossil. Enligt hövdingen i byn Boawae finns det fortfarande små varelser av folkslaget i djungeln. Så sent som för något år sedan sägs några bybor ha fångat en meterhög kvinna – som dock lyckats smita.
Här har vi alltså tomten, livs levande på andra sidan jordklotet. Med förmåga att bygga färdmedel för långväga resor. (Homo floresiensis måste ha kommit till ön per båt). De fanns kvar åtminstone så sent som för bara 12 000 år sedan. Arten är en dvärgform, mycket mindre än alla andra arter i släktet Homo. På bild den troliga Tomten. 🙂
Julklapparna? Det hörde i äldre tid till god ton att ge julgåvor till både under- och överordnade i familjerna. Bönderna gav julklappar i form av mat, öl, brännvin och julljus till tjänstefolk, indelta soldater och sockenprästen. Länge fick hembiträdet i borgerliga familjer ett klänningstyg till jul.
Vid 1700-talets mitt började man också i högre samhällsklasser ge julklappar i form av ”illgåvor”. Så småningom smälte julgåvosederna samman till vår nutida. Givmildheten under julen har alltså många brokiga trådar bakåt i tiden. Vad vi egentligen gör är att vi följer en gammal tradition. I de fattiga familjerna var det så förr att man försökte få något att äta med julanknytning och klappar var sällsynt länge, ofta övertog man syskons kläder m.m. eller kunde få begagnade leksaker. Idag är det massor av pengar som används för inköp till julen.
Vintertips – islyktor ❤ Med hjälp av en rund plastburk, t ex en kakburk och en plastmugg kan man göra vackra islyktor. Ställ muggen i mitten av burken och lägg i en tyngd, t ex sten eller liknande. Fyll på med vatten mellan burken och muggen. Om man vill ha islyktor med färg, tillsätter man bara vattenfärg i vattnet innan man fyller på. Dekorera sedan med att sticka ner några kvistar eller blad i vattnet.
Kottar av humle blir också vackert. Låt stå ute att frysa till is eller lägg i frysen. Spola sedan varmt vatten i muggen och på utsidan av burken så lossnar de lätt. Vill man göra större lyktor kan man använda sig av en större och en mindre plasthink. Tillvägagångssättet är detsamma.
Varför firar vi – jul? Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.
Tomtens nissar som hjälper honom?
Grönklädda älvor med spetsiga öron, långa näsor och hattar, spetsiga som tomtens medhjälpare eller hyrd arbetskraft. Vanligen 🙂
Namn på Tomtenissarna:
De populära västerländska namnen på tomtenissarna med amerikansk klang är följande: 1. Alabaster Snowball – Snöboll, fixar med listor som Bra och Dåligt. 2. Bushy Evergreen – uppfinnare av den magiska leksaksmaskinen som – tillverkar leksaker. Bushy! 3. Pepper Minstix – väktare över hemligheten om var jultomtens hemby ligger. Pepper! 4. Shinny Upatree – Tomtens äldsta vän och en av grundarna av den hemliga byn i Lappland. Shinny! 5. Sugarplum Maria – chef över sötsaker och hjälper till i köket, allt kring julens mat, krubb. Hjälper mest Tomtemor. Maria! 6. Wunorse Openslae – den som fixar och iordningsställer jultomtens släde, hur den ska se ut (design) och – dess underhåll. Han ser också efter renarna och man tror att hans renar kan komma upp i hastigheter snabbare än julgransljus. Och ni vet hur snabbt ljuset färdas? Jättesnabbt!!! Wunors!
Så – renarnas namn?
Deras namn är: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donder samt Blitzen. Det är åtta renar som är väldigt sammansvetsade, då de länge har dragit Tomtens släde. De leds i stort av Dasher, Donder och Blitzen. Det är med sina kombinerade egenskaper som dessa tre leder och inspirerar de andra renarna.
Dasher är den riktiga klippan, stabil om någon blir orolig, han fixar alla problem för de andra. Donder och Blitzen är de som planerar, de spenderar mycket tid med att lägga ut en bra resväg inför julen som gör att Tomten hinner hem till alla barn. Blitzen är den som dessutom driver framåt, när de väl är i luften.
TV?TV4: 23 december – 19.30: Bingolottos uppesittarkväll börjar.
Här är tv-programmen du inte får missa julafton 2022! Vem ska tända ljuset 2022? Det blir som nämnts ”Babben” Larsson. 15.05– Kalle Anka önskar God jul, SVT1
16.00 – Kan du vissla Johanna?, SVT1 19.05 – Karl-Bertil Jonssons julafton, SVT1
Stjärnorna på slottet – i juletiden: Skådespelaren och komikern Pia Johansson, allkonstnären Carolina Gynning, artisten Jon-Henrik Fjällgren, skådespelaren Anja Lundqvist och konstnären Lars Lerin är stjärnkvintetten som checkar in på slottet för en vecka fylld av stora känslor och mycket skratt. Som vanligt är stjärnorna värdar för varsin dag. I Stjärnorna på slottets sjuttonde säsong sker detta.
Detta är del 4 – 21/12, och det sista. Hoppas ni alla får en fin ❤ julhelg. Nästa blogg med helganknytning – blir ett nyårsnytt.
Tänd ett ljus och låt det brinna låt aldrig hoppet försvinna det är mörkt nu men det blir ljusare igen.
Zenzationella Människor Et Facto 