Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! 2670 inlägg.


Vad är himlen, vetenskapligt och religiöst…?

heaven

Ordet som sig, himlen är jordens atmosfär sedd från jordytan. Som vi ser den är den blå (eller grå vid dåligt väder) på dagen och med nyanser av rött eller gult vid soluppgång och solnedgång, på grund av Rayleigh-spridning av solljus i atmosfären.

På natten är himlen mörk och när det inte finns moln kan man se månen (när den är över horisonten) och stjärnorna (stjärnhimlen). Inom astronomin kallas himlen också himmelsfären. Detta är en imaginär kupol på vars yta solen, stjärnor, planeter och månen tycks röra sig.


Om den är blå mer tydligt:
På väg ned mot jordens yta sprids ljuset med de kortaste våglängderna kraftigast. Det blå ljuset är den mest kortvågiga färgen i det synliga spektrum, och därför sprids det väsentligt mer blått ljus över himlen än ljus i alla andra färger.

Är himlen ett fysiskt rike, likt det vi lever i idag? Eller är det ett andligt rike, i en annan dimension, som skiljer sig från vår verklighet och vad vi kan uppfatta med våra sinnen?
Himmelriket är ett begrepp från grekiskan, som används av Jesus vid ett stort antal tillfällen i de synoptiska evangelierna. Jesus förklarade att Guds rike inte är av den här världen, och att man inte kan se det med ögonen. Och ex. Mitt rike är inte av den här världen. Joh.18:36.

heaven1

Ordet himmel används i den grekiska grundtexten till NT – 178 gånger i singularis och 94 gånger i pluralis (vilket också ger begreppet ”himlarnas rike” då pluralformen även står i genitiv). Andra liknande termer är Guds rike (basileia tou theou) eller, som inom det kyrkliga språkbruket, Kristi rike.


Om ordet himmel – som interjektion, utropsord, milt kraftuttryck som uttrycker bestörtning eller liknande, typ Himmel, vad jobbigt detta var! Eller det gamla – Himmel och pannkaka. Som substantiv, himmel, (meteorologi, astronomi) det ”tak” vi ser, eller tycker oss se, då vi tittar uppåt utomhus ordet ”tak” borde ersättas med något mer formellt, eller så bör citattecknen tas bort. ”Det är en ovanligt blå himmel vi har idag.”

Sjunde himlen är ett begrepp ursprungligen myntat av den grekiske filosofen Aristoteles. Tron att det skulle finnas sju himlar har emellertid varit ett inslag i mytologin långt innan Aristoteles tid, och förekommer bland annat som inslag i judendomen, kristendomen, islam och hinduism. Tron är viktig på synsättet om himlen och ex ateism, varierar mycket men man kan inte riktigt fastställa vad en ”ateist” tror på mer än att han inte tror på Gud. Till detta ingår ofta att man förnekar en själ i religiös betydelse, beständiga värden och så vidare.

heaven3

Synonymer till himmel, rymd över jorden; firmament, himlavalv, himmelssfär – eller som Guds boning, de saligas hemvist, himmelrike, Guds rike, paradis; sällhet, lycksalighet, (religion) paradis, Guds eller gudarnas hemvist (se även himlen, himlarna).

Så ordet himmel kan vi kanske säga är något vi bär med oss, tror vi den finns så…
Att tro tror (!) jag är viktigt idag, men – religionssyn är en, många tror på godheten, naturen, själen, livet, kärleken – tro är tydligen viktigt oavsett, den är ens egen…

Källor:
illvet.se
sv.wiktionary.org
dagen.se
sv.wikipedia.org
synonymer.se
brobyggarna.org


Tro, magi, skrock, vidskepelse – onda ögat är känt, men vad vet man…?

ontöga

Tron på det onda ögat är en antik vidskepelse som du kan möta i många kulturer i länderna runt Medelhavet, Arabien, Turkiet, hela vägen till Indien. Mycket kan man tro på, häxor, troll eller voodoo? Men om detta öga existerar eller ej är mer en trosfråga, många greker tror på det sägs det. Läs ej om du är skrockfull. 🙂

Vad är det mer specifikt?
Onda ögat, den mest kända formen av en folktro som tillskrivit vissa människor en ”oturlighet”, ett övernaturligt vållande av olyckor eller fysiskt obehag för omgivningen. Det kan beskrivas som en gammal tro där ögat representerar en slags ond kraft som finns hos människor. Den kan bryta ut när någon känner avundsjuka eller beundran och det sägs att kraften kanaliseras genom den avundsjukas ögon och projiceras på den eller det man är avundsjuk på. Glo, stirra!?

Inom alla kulturer finns både magiska ritualer och mildare sätt, som att önska illa eller sända onda tankar, onda ögat eller ond tunga (skvaller, förtal, lögner) för att lägga en förbannelse eller förgöra en person, ett djur eller en plats. Men vem tror på det (mer än greker)? Religion?


Man tror det beror på om någon med onda avsikter stirrar på en person. I folktro är uppfattningen om det onda ögat att det är ett slags negativ kraft. I det antika Grekland kallades denna kraft baskania, i antika Rom fascinatio. I dagens Neapel kallades den jettatura.

Skydda sig?
Tro inte på det. Men det nämns trollformler, gester och amuletter vanligast. Överallt finns föreställningen att genitalia samt vassa och spetsiga föremål, särskilt djurhorn skyddar mot onda ögat. I Sydeuropa brukas även horn- eller fallosliknande amuletter.

Inom germansk kultur förekommer inte tron på onda ögat, i stället finns en avvikande föreställning om att vissa socialt ej tolererade individer (trollkunniga, lösaktiga kvinnor, romer eller liknande) genom att titta på föremål kan förta dess kraft, på svenska ofta kallat ”hågsning”. Dessa grupper var farligast främst för havande kvinnor, nyfödda barn, mjölkkor, brygd, bak med mera.

Mest nämns såklart att det är en allmänt mänsklig fördom som tagit sig många uttryck även i svensk folktro. Det är ofta fråga om ett avståndstagande eller en rädsla för människor som i något, ofta yttre avseende avviker från det ”normala” – just stämpeln att ha ont öga sattes gärna på den som t. ex. en ”motbjudande” ögonsjukdom, medan ”ond fot” eller ”ond hand” kunde bero på ett lyte i någon extremitet.

Grekers skydd?
Många greker bär, skrockfulla – en liten blå sten eller ett blått öga i hals- eller armbandet. Blått är en beskyddande färg.

onteye

Bäst ser jag med positiva tankar det jag läst, om en fråga med svar.
Någon kvinna tyckte ”jag har mer än en gång gett ett ögonkast till ungar som varit dumma mot sina föräldrar i affären, och de lägger av och börjar gråta vid första stirr vilket är att föredra mot det tidigare beteendet. Observera att det ar inte föräldrarna jag ger ögonkast till, det är avkomman.”

Svaret som gavs är bra. ”Man kan hjälpa till istället for att ge onda ögat”. Man ska försöka ge snälla ögat så ofta man kan. Om jag möter en mamma som kämpar med ett barn under armen som skrikit så att det är rött i ansiktet så försöker jag se på henne med en blick som säger ”Jag hejar på dig, kämpa på”.

Det är ingen lätt min att få till, det medges, men jag jobbar på den. Man kan också klappa på axeln när man går förbi och säga ”Vad bra du är” eller något annat, för att bekräfta den som har det jobbigt.”
Som hon även nämner är det enda man åstadkommer är ett ledsamt barn som ser vuxna som ”arga”. Sunt tänkande…

sjatte-sinnet-ogat


Kuriosa?
En långfilm, Det onda ögat (1962), Frankrike, Originaltitel L’œil du malin, svensk premiär 1970.

I alla tider har förekommit skrock, vidskepelser, minns den 13, en fredag? En dag som många med mig ser som ”en bra dag”. Folk kan tro på allt, övernaturliga saker som ej kan bevisas vetenskapligt, myter som vandrar.… 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
unt.se
therootdoctor.se
ne.se
svenskfilmdatabas.se
blogg.amelia.se
in2greece.com


Maria, jungfru och känd mamma till Jesus, vad vet vi och vad kan vi utläsa…?

Jesu mor11

Det är från Bibeln vi känner Maria. Men detaljerna är för få för att skriva en ordentlig biografi över henne. Texterna är knapphändiga, och de problematiserar inte hennes roll. Därav alla uppfattningar, tolkningar och strider. Vem var hon egentligen, tonåringen som skulle föda Jesus, lägga honom i en krubba i ett stall i Betlehem, och följa honom hela vägen till korset? Frågor man kan fundera på och avgörande är vad man – tror på.

Från början så – Jungfru Maria (hebreiska och arameiska Miriam), även Jungfrun, Heliga Guds Moder och sedan medeltiden även kallad Madonna (Vår Fru), känd i Nya testamentet som en galileisk invånare och – mor till Jesus från Nasaret, och det främsta helgonet inom den romersk-katolska och den ortodoxa kyrkan.

Enligt Nya testamentet fick Maria, medan hon var trolovad, i ett möte med ängeln Gabriel veta att hon skulle föda en son, som skulle uppfylla Gamla testamentets profetior, trots att hon var jungfru (bebådelsen). Vid ett besök hos en släkting, Elisabet, Johannes döparens mor, brast Maria ut i lovsång (Magnificat). Hon födde sedan Jesus i Betlehem, men tvingades efter födseln att fly till Egypten på grund av kung Herodes den stores hot. Om det var så var det ett underverk?

Nya testamentets böcker berättar att hon närvarade vid flera betydelsefulla händelser i sin sons vuxna liv (bland annat vid bröllopet i Kana och vid korsfästelsen på Golgata). Likaså deltog hon i de gemensamma bönerna omedelbart efter Jesu himmelsfärd. Maria var släkting till Elisabet (fru till prästen Sakarias) och av Arons släktlinje, och därmed också av Levis stam. Berättelser om Marias liv finns vidare utarbetade i senare kristna apokryfa texter.

Jesu mor

Maria föddes i Jerusalem omkring år 17-18 f.Kr. som dotter till Joakim (även kallad Eliakim eller Eli) och Anna. Parets första hem låg enligt en tradition i Seforis, några kilometer norr om Betlehem, men de ska senare ha flyttat till Jerusalem där Maria föddes.

Familjen kom så småningom att bosätta sig i bergsbyn Nasaret i Galiléen. Redan som 12-13-åring trolovades Maria med den äldre snickaren Josef från Betlehem och det upprättades ett bevittnat och juridiskt bindande avtal mellan familjerna. Josefs familj betalade brudpriset till Marias föräldrar och året därpå skulle äktenskapet fullbordas och flickan flytta hem till Josef.

Från evangelierna vet vi att hon kom från Nasaret i nuvarande Israel. Hon kan som nämnts ha varit av prästerlig släkt, av Levi stam. Vi vet att hon var trolovad med Josef från Nasaret och att paret begett sig till Betlehem för att skattskriva sig när Jesus föddes under stjärnan.
Men legenderna avslöjar mer. Enligt en tradition hade de varit barnlösa länge när de fick Maria, och hon växte upp i det tempel där Sakarias, Johannes döparens far var präst.

Maria och hennes söner Judas och Jakob – som efter att ha mött sin bror levande blivit övertygade om att han verkligen var Messias – stannade kvar i Jerusalem tillsammans med de återstående elva lärjungarna och några av kvinnorna som varit Jesu följeslagare. Man diskuterar om det var denna Maria, en del hävdar hon hade en son. Jesus. Nya testamentet berättar om Jesu bröder och systrar. Men dessa sägs vara barn till en annan Maria, en nära släkting till Jesus. Tidens sed tillät att de kallades bröder och systrar.

Strax före sin död hade Jesus bett sin kusin och lärjunge Johannes ta hand om Maria. Hon sägs ha flyttat med Johannes till Efesos i dagens Turkiet. Hennes senare öden är inte kända. Traditionen har utpekat två begravningsplatser, Efesos och Jerusalem. Det finns skäl som talar för och emot båda, men de flesta hävdar att skälen för en grav i Jerusalem överväger. Men någon grav är inte funnen. Enligt en gammal tradition avled hon 18 år senare, cirka 65 år gammal.

Jesu mor1

Olika synsätt om Maria?
Katoliker och ortodoxa ser Maria som ett helgon och menar att hon hämtades till himlen i likhet med Jesus. Lutheraner och reformerta protestanter hävdar att hon inte var mer än en from människa.

Det kristna studiet av Maria kallas mariologi. I allmänhet vidhåller kristna samfund att hon var jungfru vid tiden för bebådelsen och åtminstone fram till Jesu födelse. De romersk-katolska kyrkorna, den östortodoxa kyrkan och de orientaliskt ortodoxa kyrkorna, liksom ett fåtal protestantiska rörelser, vidhåller även att Maria förblev oskuld resten av livet.

Samlad ”fakta”:
Maria föddes i Jerusalem omkring år 17-18 f.Kr. som dotter till Joakim och Anna.  Familjen kom så småningom att bosätta sig i bergsbyn Nasaret. Maria förlovade sig med Josef. Äktenskap. Jesus föddes. Maria blev cirka 65 år gammal.

Hur gammal blev Jesus?
Jesu liv som fysisk människa här på jorden, före korsfästelsen, varade – såvitt man kan utläsa av bibelns berättelser – ca 34 år, från hösten år 5 f Kr till våren år 31 e Kr.

Källor:
sv.wikipedia.org
dagen.se
alltombibeln.se
popularhistoria.se
varldenshistoria.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,