Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Varg i veum, fornisländskt uttryck, även TV-serie…? Now in English too…

varg_i_veum2

Ovanligt uttryck som vi hört, men vad betyder det? Rakt av, kort? Laglös brottsling. Person som skändat helgedom, och som ofta blir allmänt avskydd. På norska översatt mer som, ”namnet på en person som dömts för ett brott på en fredlig helig plats.”

Bakgrunden?
Varg i veum, är från fornisländska vargr i véum, ‘dråpare (förbrytare) i helgedomen’, var en fredlös person. Ursprunglig betydelse en brottsling som begått brott inom ett helgat område, som en kyrka. Ordet ”varg” betydde förr ‘våldsverkare’. Gammalsvenska vargher betyder både ‘varg’ och ‘våldsverkare, förstörare’. ”Varg” användes som ett noaord i stället för ”ulv”, som vargen tidigare kallades.

Varg i veum

I överförd betydelse betyder ”varg i veum”: ‘allmänt avskydd människa, persona non grata’. ”Varg i veum” motsvaras av det från tyskan lånade ”fågelfri”.

Etymologi:
Varg i den ålderdomliga betydelsen ”våldsverkare, dråpare”. Veum är dativ plural av vi (”helgedom, religiös plats”). Således, en våldsverkare i en helgedom. Jämför: persona non grata (ej önskad eller välkommen person Synonymer: persona ingrata. Antonymer: persona grata.)

vargveum

Varg Veum är en fiktiv privatdetektiv i Bergen i Norge som är huvudpersonen i en serie berättelser av Gunnar Staalesen. Veum porträtteras som en missriktad man som försöker lösa brottmål samtidigt som polisen, fast på sitt eget sätt. Staalesen är född i Sunnfjord under andra världskriget. Han har tidigare varit gift men är nu skild och har en vuxen son.

Varg Veum finns gestaltad i 16 böcker mellan 1977 och 2008 samt ett antal noveller och små berättelser, plus som tecknad serie. Gått i omgångar i TV som en bra serie, Varg Veum är en nutida thrillerserie som kretsar kring privatdetektiven med samma namn. Spelad som privatdetektiv – av Trond Espen Seim.

Fann lite diktat om ämnet. Klippt ut slutet. /

Sorgen i hjärtat med flammande eldar
Jagar i blindo en osvuren vän
Skuggorna ruvar i skogarnas mörker
Facklorna tändas för driva dem hän

Varg i veum

Mörkret nalkas och stunden var svår
Berget det rämnar av smärta
Stungen av vrede i vargarnas tid
Ristat var ödet i sten

The new thing is that I translate all from now on with Google Translate, not perfect but good enough 🙂 Welcome!

Varg i veum, national expression, even TV series …?

Unusual expression as we heard, but what does it mean? Row off, short? Lawless crimes. Person who sentenced the sanctuary, and which often becomes general deprotection. In Norwegian translated more like, ”the name of a person convicted of a crime in a peaceful holy place.”

The reason?
A wolf in a hurry, is from the Forensic wolf in véum, ‘droolers (criminals) in the sanctuary’, was a peaceful person. Original meaning a criminal committed a crime within a sanctified area, like a church. The word ”wolf” meant a former ‘violent worker’. Gammalsvenska vargher means both ‘wolf’ and ‘violent destroyer’. ”Wolf” was used as a noaword instead of ”wolf” as the wolf was previously called.

In transposed meaning, ”wolf in the vein” means ‘general deaf person, persona non grata’. ”Wolf in Veum” corresponds to German-lent ”bird-free”.

Etymology:
Warges in the age-old meaning of ”violence, drowsiness”. Veum is the dative plural of us (”sanctuary, religious place”). Thus, a violent in a sanctuary. Compare: persona non grata (unwanted or welcome person Synonyms: persona ingrata. Antonyms: persona grata.)

Varg Veum is a fictional private detective in Bergen, Norway, the main character in a series of stories by Gunnar Staalesen. Veum is portrayed as a misguided man who tries to settle criminal cases while the police, stuck in their own way. Staalesen was born in Sunnfjord during World War II. He has previously been married but is now divorced and has an adult son.

Varg Veum is featured in 16 books between 1977 and 2008, as well as a number of short stories and short stories, plus as a cartoon series. Joined TV as a good series, Varg Veum is a contemporary thriller series that revolves around the private detective of the same name. Played as private investigator – by Trond Espen Seim.

Found a little dictation about the subject. Cut out the end. /

The sorrow in the heart of flaming fires
I blindly hunt an odd friend
The shadows ruin in the darkness of the forests
The torches are lit to drive them

Wolf in a vein

The darkness narrowed and the moment was difficult
The mountain it suffers from pain
Stungen of anger in the wolves time
Ristat was the fate of stone

Källor:
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
ne.se
snl.no/varg_i_veum
genius.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Annonser


Lämna en kommentar

De eller dem, kanske dom? Lär dig en bra grundregel…

dem

Numer skrivs de och dem ofta i en enda salig röra i tidningsartiklar, reklamblad, undertexter till film och ibland, om än sällan, i nyutkomna böcker. I nyhets-uppläsningar och radioreportage är sammanblandningen densamma. Bruket av de/dem har varit vacklande i åtminstone ett halvt årtusende. Många lärare och skolbarn har genom tiderna måst kämpa med de ganska invecklade reglerna.

I svenskan uttalar vi oftast ord som de skrivs (åtminstone om man jämför med språk som engelska). Orden uttalas (dåm) de och dem har dock utvecklats till att och stavas ibland i informella sammanhang dom. Det här leder naturligtvis till förvirring då man mer formellt ska skriva de och dem.

dedembild

OBS, REGEL! Vi kan konstruera ett enkelt minnesknep för att alltid göra rätt, nämligen att prova att byta ut vårt de/dem med – jag respektive mig. Om jag låter bäst, så skriv de. Om mig låter bäst, så skriv dem. Tricket är att komma ihåg bokstaven M – det finns ett M i mig och i dem, alltså hör de ihop. Lättare?

Exempel:
”Dem ska utveckla en bugg i systemet” (bör vara de)
”Sammankomsten är hos de” (bör vara dem)
Det finns andra knep med utbyten men detta verkar enklast.

Dom, de eller dem? Förklaring

Ett annat byte är ”pröva att byta ut de/dem mot vi/oss.” Samma principer där. Ibland stöter man på ett de som inte går att byta ut, och de svåra fallen och skrivs alltid de. Om man ändå är osäker är det störst chans att det blir rätt om man väljer de.

Och en bonus om förkortningar. Vid förkortningar av namn på företag och organisationer skiljer man på dem som går att uttala och dem som inte går att uttala. De som går att uttala skrivs oftast med stor begynnelsebokstav: Ikea, Nato, Ica. De som inte går att uttala skrivs oftast med stora bokstäver: SMHI, FN.

Källor:
spraknamnden.se
his.se
sydsvenskan.se
sala.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Turkiet: En fågel eller en nation? Turkey: A Bird or a Nation?

kalkon

På svenska är svaret givet, men hur kommer det sig att det på engelska är lika. Först lite fakta, republiken Turkiet är inte den plats där fågeln uppstod från början, den fågel som amerikaner associerar med Thanksgiving. Faktum är att kalkonen är infödd till Nordamerika. Så varför delar de samma namn?

Det är inte så att de två orden bara låter lika. Kalkoner är uppkallade efter Turkiet. Men det finns ett samband. The Turkey’s Turkey Connection. 🙂

Turkarna har funnits i 700 år, men fossila kvarlevor av kalkoner är daterade 23 miljoner år tillbaka. Ordet kalkon/turkey har använts för att referera till ”landet ockuperat av turkarna” sedan 1300-talet och användes till och med av Chaucer i Duchessboken. Ordet Turk är av okänt ursprung, men det används på så olika språk som italienska, arabiska, persiska och många andra att hänvisa till personer från denna region.

Det land som ockuperades av turkarna var känt som det osmanska riket från 1300-talet till 1922. Efter det första världskriget och ottomanernas fall bildades turkiska republiken och tog på sig det namn som länge hänvisat till den regionen. Ger mening, eller hur? Turkar bor i Turkiet.

Engelsmän visste var att kalkon var utsökt och att det importerades till Europa av köpmän från Turkiet. De var turkiska köpmän, och så snart, kallades den just Turkey/Turkiet. Svaret rakt av 🙂

Ankara Ankara 

När det gäller kalkon med vingar, har Meleagris gallopavo ett udda utseende, en fågel som är känd för sitt nakna huvud, vattenslag och regnbågar. Det är från Nordamerika (inte Mellanöstern). Vackra? 🙂

Bakgrunden?
För att förstå detta måste vi lära känna en annan fågel: pärlhönan. För vi ska göra det lite krångligare. Den här fågeln har viss likhet med den amerikanska kalkonen. Pärlhöna är faktiskt infödd i östra Afrika och importerades till Europa genom det ottomanska riket. En gång importerade européer – pärlhöns, kalkon-kukan eller kalkonhöna, eftersom fågeln kom från turkarna. När bosättare i den nya världen började skicka liknande fåglar tillbaka till Europa, kallade de dem – kalkoner. Så först var pärlhönan, den som blev kalkon.

Pärlhöna är en liknande, om än mindre, fågel från Östafrika. Pärlhönsen importerades främst till Europa av turkarna. Som sedan gav namn till kalkon.

Men varje språk verkar ha radikalt olika namn för den här fågeln, och så Turkiet som använder en annan användning med sitt ord för kalkon som – hindi, vilket bokstavligen betyder indiska. Det ursprungliga ordet på franska, coq d’Inde, menade ”lutning i Indien” och har sedan kortats till dinde. Dessa namn kommer sannolikt från den vanliga missuppfattningen att Indien och den Nya Världen var ett och samma. På portugisiska är det bokstavligen en ”Peru-fågel” och i Malay kallas det en ”holländsk kyckling”.

Kalkonens acceptans i den gamla världen skedde snabbt. Vid 1575 åtnjöt engelskan den nordamerikanska fågeln vid julmiddagen, och Shakespeare pratade om det i Henry IV. Turkiet/kalkon med sås blev ännu mer känd när Charles Dickens skrev om det i en julstory 1843. När Lincoln förklarade Thanksgiving en nationell helgdag 1863 hade kalkon blivit en självklarhet för julmiddagen.

Vår svenska kalkon?
Vid européernas upptäckt av fågeln trodde man fortfarande att Amerika (Västindien) var en del av Indien. Fågeln fick därför namnet ”Kalikut-höna”, och liknande, efter den indiska hamnstaden Kalikut – dagens Kozhikode. Exempelvis svenskans ”kalkon”, holländskans ”kalkoen” och estniskans ”kalkun” härleds alla från namnet som refererar till Kalikut. Även i Indonesien kallas arten ”kalkun”.

turkey-dreams

Det fanns ett amerikanskt skämt från 1800-talet om två jägare – en amerikan och en indian – som var på jakt hela dagen men bara får en uggla och en kalkon. Så vänder amerikanen sig till sin följeslagare och säger: ”Låt oss dela upp det. Du får ugglan och jag får kalkonen. ”Indianen säger:” Nej. Låt oss göra tvärtom. ”Så amerikanen säger,” Okej, jag får kalkonen och du får ugglan. ”Och indianen svarar: ”Du pratar inte alls turkey/kalkon.”
Om allt går översätta direkt. Nej. 🙂

Kuriosa?
Kalkonfilm eller enbart kalkon, är film som anses vara mycket dålig i till exempel regi, manus, skådespelarinsatser och så vidare trots att upphovsmännen inte avsett det. En förklaring till att kalkonfilm kallas just kalkonfilm är att kalkoner inte kan flyga (lyfta). Detta skulle kunna översättas till engelskans ”take off”, vilket är ett uttryck för att något lyckas eller blir populärt.

Imponera på andra räcker. Kalkon var utsökt och importerades till Europa av köpmän från Turkiet. De var turkiska köpmän, och så snart, kallades den just Turkey/Turkiet.

Källor:
dictionary.com
en.wikipedia.org
nytimes.com/2013
ripleys.com
sv.wikipedia.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


Resande, romer, tattare, vad är vad, historiskt…?

jularb

Gamla uttrycket tattare, vad kom det utav och varför?
Komplicerat då det gäller historia och olika linjer följa. Resande. Romer. Tattare. Från slutet av 1800-talet började svenska myndigheter diskutera hur man skulle förhålla sig till ”tattarna”. Vad ”tattare” inbegrep blev aldrig riktigt klarlagt. Det var både ett skällsord och en benämning på människor som levde i Sverige men utanför samhället. Vid 1900-talets början hade flera barn till ”tattare” omhändertagits och placerats på barnhem.

Många gånger var ”tattarfamiljer” tvungna att genomgå olika uppfostringsprogram. Vid denna tid ansågs resandefolkets livsstil vara ett asocialt beteende och därför sinnessjukt. Skojare betydde ofta tattare. Usch!

På 1920-talet skärptes kravet på att medborgare skulle deltaga i samhället och klimatet hårdnade. Bland annat tvångssteriliserades flera resande och bland dem som förklarades som sinnessjuka blev en del lobotomerade. På några håll, såsom i Krämarstan utanför Finnerödja, förekom ett slags etnisk rensning på ställen där många resande slagit sig ner, så kallade tattarstäder.

År 1948 skedde närmast rasupplopp i Jönköping mellan självutnämnda ”vitas ledare” och deras anhang som gick på alla som antogs vara tattare (mörkt hår, bruna ögon och så vidare). Hemska tider.


Resande har i Sverige varit utsatta för en negativ framställning från myndigheternas sida. Svagheten i de teorier som velat stämpla resande som en social grupp är att de inte kunnat belysa resandekulturens musikelement och släktsamman-hållningar. Många resande från välkända resandesläkter har gjort ett starkt intryck på bland annat folkmusiken i Sverige, precis som romer i olika europeiska länder. Bland kända resande inom folkmusiken räknas dragspelsvirtuosen Calle Jularbo (bild). Jularbo var äldste son till gårdfarihandlaren Alfred Karlsson (1865–1952) och Selma Meijer (1871–1928).

Jularbo växte upp tillsammans med sina föräldrar och nio syskon i ett torp i Östanbyn i Grytnäs socken. Hans familj tillhörde på både fädernet och mödernet det som numera kallas resandefolket. Redan som litet barn följde han med sitt dragspel sin far på dennes handelsresor, företrädesvis runt om i Västmanland. Även violinisten Lorens Brolin och dragspelande Maranataledaren Målle Lindberg, nu 88 år (bild). En avlägsen släkting är artisten Christina Lindberg.

Resandefolket, eller resande eller romani, är en grupp som i äldre tid och till viss del även idag stod utanför det etablerade samhället i Skandinavien. I många länder finns personer som kallar sig resande, vilka har skiftande bakgrund. I Sverige hade resandefolket en livssituation liknande romernas och flera har bevisligen släktskap med romerna, då de också i stor utsträckning använder dialekter av samma språk, romani eller romanès. Det finns idag 15 000–25 000 resande i Sverige, kanske ända upp till 40 000. Enligt en senare skrivning (2005) i en riksdagsproposition om språket så står det – I Sverige räknas resandefolket till romerna.

Resandefolkets ursprung är omdebatterat. Ny genetisk och genealogisk forskning visar påtagliga inslag både av romsk härstamning och av äldre nordiska släktlinjer bland de flesta nordiska resandesläkter.

molllindb

Resande såsom romer?
Fram till 1900-talets början gjordes ingen åtskillnad mellan romer och resande. Under senare delen av 1900-talet blev de nyanlända romerna benämnda ”zigenare” medan det äldre (resandefolket) blev kallade ”tattare” av gemene man. Den äldre benämningen ”zigenare” om romer kommer ursprungligen från ordet ”tsigan” som i sin tur härrör från den gamla grekiska benämningen på kättare, atsigan. Grekiskans athyinganis betyder ‘de som inte rör’ eftersom romerna på den tiden inte hälsade med handslag utan med händerna ihop.

Enligt en teori är de resande ytterst ättlingar till de romer som anlände till Stockholm den 29 september 1512. Olaus Petri skrev om dem i sin svenska krönika från 1530. Enligt en teorin härstammar resandefolket från människor som av olika anledningar förskjutits från bondesamhället och därför tvingats ge sig ut på vägarna och försörja sig bäst de kunnat.


Resande såsom varande av soldatsläkt.
En annan teori säger att resandesläkter var soldatsläkter. En stor del av resandefolket var inom krigsmakten på 1700-talet. En intressant aspekt angående resandefolkets militära historia är de gemensamma orden för vapen på romani och romanés. När man forskar på resandesläkter kommer man inte sällan till fältjägare eller artillerister.

Vid Hamiltons regemente i Varberg fanns det flera ur resandefolket förlagda. Några resande där bar efternamn som Rolin, Lindgren och Holmström. Efternamnen är ett exempel på resandefolkets släktskap och gemensamma historik med de finska romerna (Kaale). Många finska romer bär alltså svenska namn, som till stor del är samma efternamn som resande har burit genom århundraden.

De personer som benämns med ordet ”tattare” i Polisunderrättelser år 1890 beskrivs som tillhörande en etnisk grupp. En resande vid namn August Erlandsson (misstänkt för ett brott den 11 oktober 1890) hade en fru som beskrevs ha utseendet af att tillhöra det så kallade tattareslägtet.

Resandefolket var ofta förknippade med vissa yrken. Ett typiskt resandeyrke under 1600-talet var häktmakare. Under tidigt 1700-tal var många som försörjde sig som kringresande försäljare (krämare). Man besökte marknader och handlade med småvaror (kram) som exempelvis glas (glasförare) och även hästar. Under 1700-talet tog också många värvning i armén eller blev tvångsrekryterade.

Många resandemän återfinns i äldre tider som värvade artillerister eller båtsmän vid de icke-indelta regementena som ofta var förlagda i garnisonsorter och städer. Därför är en del släktnamn bland resande idag ursprungligen soldatnamn. På 1800-talet ser man ofta resande som valackare, lumpsamlare och kittelflickare. I Danmark kallades de natmandsfolk eftersom de tömde latriner, arbetade som hudavdragare, skorstensfejare och rackare om natten. I Norge kallades de fanter. Själva kallade de sig resande. Ett annat ord för dem var kältringar.


Språk?
Många resande talar ett språk som kallas romani. Nyare studier menar att språket har en svensk grammatik, ett språk talat av resanderomer. Detta språk är i dag mycket hotat och insatser görs av bland annat Språkrådet för att bevara denna variant av romani chib. Språket har varit hemligt för icke-resande, och många resande har glömt språket. Även svenskan har tagit in ord och uttryck från romani, ord som i dag inte många tänker på varifrån de kommer; som tjej, jycke, vischan, pröjsa, kirra.

Utland?
Resandefolket i Irland och England kallas ”irländska travellers” eller Pavees. Efter Sveriges EU-inträde har många Paveesfamiljer säsongsarbetat i Sverige som asfalts- och anläggningsarbetare. Irländska travellers har liknande typ av livsstil som romer, idag ofta i olika säsongsarbeten och traditionellt nomadiserande med sysslor såsom tennsmide och hästhandel.


Resande ska ej förväxlas med nomadfolket tatarer. Tatarer (ibland stavat Tartar) är ett slags turkfolk. ‘Tatarer’ var ursprungligen namnet på en mongolisk stam under Djingis khan. Denna bebodde troligen nordöstra Mongoliet och Manchuriet från 400-talet och omnämns av kinesiska källor som ”Ta-ta”.

Källor:
genealogi.se
synonymer.se
sv.wikipedia.org
sv.metapedia.org
arbetaren.se
loffe.net

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Begravde indianerna stridsyxor, uttryck som används än idag…?

Navajo Indian old style tomahawk

Gammalt uttryck som de flesta troligen tänker på indianerna, och betydelsen, symbolvärdet – besegla avtal, sluta fred i dåtid. Idag ser man det i affärsvärlden, av politiker med mera som inte varit överens.

Stridsyxan var en viktig symbol för indianerna och användes oftare för att besegla avtal än för att krossa fiendens skallar. Så var det!
Yxan var ofta ihålig, så att den i en handvändning skulle kunna användas som – pipa. Talesättet ”att begrava stridsyxan” kan möjligen ha uppstått någon gång före år 1600, då hövdingarna Deganawida och Hiawatha enade de irokesisktalande stammarna (försonas).

yxa11

Som en symbol för alliansen begravde de en yxa vid foten av en gran, som färgats vit som en symbol för fred. Enligt en annan version avslutade apacher år 1749 ett krig med spanjorerna genom att begrava en yxa. Först om båda stämmer – är ju enandet av de irokesisktalande.

yxa1

Vad var en stridsyxa?
Tomahawk, eng., på algonkin tomehagen, delawarespråk tamoihecan, ”stridsyxa”, som nyttjats hos Nordamerikas indianer och av dem betraktats som en symbol av kriget (seden att gräva upp den var att åter påbörja fientligheter). Yxbladet var ursprungligen av sten, sedan fick man från Europa blad av järn.

Tomahawken är antagligen indianernas mest kända vapen. Den beskrivs ofta som en liten yxa med metallblad som användes både till hugg och att kasta med. I själva verket kom de till indianerna genom byteshandel. Ofta var de också kombinerade med en pipa.

Europerna hade med sig lättare yxor som de använde vid byteshandel med indianerna. Tomahawkerna blev populära och indianerna använde dem till bl. a. jakt och strid men även inom hushållet.

Bilden överst på en gammal, navajo-tomahawk. Denna dekorativa tomahawk har ett helt läderhänt handtag med frans- och pärlaarbete. Huvudet på tomahawken har även metallförpackade fjädrar för dans eller dekoration och är väldigt bra. Det skulle också se bra ut som en rustik heminredning. Mått ca 14 cm. Något läder kan vara mörkare än andra.

Winkler Knives Hand Forged Pipe Tomahawk

Bild av Winkler Knives hand-tomahawk och pipa.
Uttrycket kan på engelska uttryckas som: bury the hatchet {verb}.

Källor:
varldenshistoria.se
ungafakta.se
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
sv.glosbe.com
indianer.ifokus.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Vet du var ordet betyder? Några luringar här… Testa!

”Den som aldrig finner de rätta orden, gör ingen lycka här på jorden.”

Nurse woman over blue background.

Svåra ord finns många, en del äldre, men även en del som ej används så ofta. Förklaringen efter så kan du TIO ord – där folks felprocent på svaren är mellan 68-80%.
Så något rätt är bra bara det. Orden kommer på rad, känns de igen? Ordkunskap.


1. eskulap
2. restlös
3. laudatur
4. narciss
5. lank
6. habit
7. stagad
8. sufflör
9. kompromettera
10. kader


Kluriga värre, 4-5 stycken är kanske naturligt man hört men betydelsen. Svaren ses under bilden.

HÄR 🙂
1. Eskulap? Ett äldre ofta skämtsamt ord för läkare. Sedan 1683, försvenskning av latin Aesculapius, av grekiska Asklepios, läkekonstens gud. Bild överst.
2. Restlös – total, fullständigt, komplett. Ordet är ett lån från tyska restlos och finns enligt SAOB i svenskan sedan år 1913.

3. Laudatur är ett substantiv som betyder högsta betyg. Det användes vid de svenska universiteten fram till och med 1974, jämsides med ”Berömlig”, som beteckning på tre betyg l ett ämne.
4. Narciss är pingstlilja. På bild. Sort Carlton. Gul.

narcissuscarlto

5. Lank är smaklös dryck. Kan också betyda lång. Möjligen av medelnederl. lanc ’kraftlös’, ’tunn’ (om vätskor), ’klen’. Så 3,4 variationer godkänns.
6. Habit är dräkt. Kostym, klädsel. Namnet Habit är också en svensk tidskrift som ser sig som modebranschens egen facktidning.

7. Ordet stagad har samma innebörd som ordet berusad, drucken, full, överlastad, rusig. Kan med olika varianter vara en term på fartyg, last osv.
8. Sufflör? En person som bistår skådespelare/sångare med texthjälp under repetition och föreställning. Besläktade ord: sufflera, sufflös. Bild.

sufflö

9. Om du komprometterar någon så sätter du den personen i dålig dager. Du gör så att andra fattar misstanke om personen, göra någon misstänkt.
10. Kader är personal. Noga – en kärntrupp inom försvaret eller en kärngrupp inom en organisation.


Jag älskar ord, tycker om att lära nya. Ärligt – utan ledtrådar hade jag fem rätt. Ett par till – hade jag hört. Enklast för mig var blomman och sufflör, stagad visste jag liksom kompromettera och lank i ena betydelsen, lång. Hört? Habit, kader men som övriga väl gamla.

Och – ett nordiskt ordspråk. ”Det ena ordet ger det andra.”

Källor:
vokabular.se
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
korsord-hjalp.se
learning4sharing.nu
ne.se
synonymer.se
saob.se
livet.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,