Folk spelade spel, drack för mycket vin och upphävde den gängse ordningen mellan herrar och undersåtar – det romerska saturnalie- och kalenderfirandet gav inspiration till våra jul- och nyårsfester. Festen i antikens Rom hölls i december och var en fest till åkerbrukets gud Saturnus ära, Saturnaliefesten (latin Saturnalia). Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter och en uppsluppen stämning rådde. Den kristna jultiden åsidosatte både hedningarnas saturnaliefest som firades den 17 – 23 december och den obesegrade solens dag.
Poeten Catullus beskriver saturnalia som de bästa av dagar. Det var en tid av firande, av påhälsning av vänner, och av överlämnandet av presenter, speciellt vaxljus (cerei) och små keramikfigurer (sigillaria). Saturnus var fader till Roms viktigaste gud, Jupiter. Saturnus var son till Uranus och Gaia.
Saturnalia infördes i Rom runt år 217 f.v.t. i ett försök att höja medborgarnas moral efter en förkrossande militär förlust man lidit mot Kartago. Till en början firade man högtiden under en dag, den 17 december, men efter hand utvecklades den till ett veckolångt överdådigt firande som fick sitt slut den 23 december. Myndigheterna gjorde ett flertal försök att förkorta festligheterna, men alla försöken misslyckades. Kejsar Augustus försökte förkorta firandet till tre dagar, och Caligula gjorde ett försök med fem dagar. Dessa försök orsakade uppror och massiva revolter bland de romerska medborgarna.
Fest såklart med offer?
Festligheterna innefattade sedvanliga rituella offer, man tillverkade och skänkte små presenter (saturnalia et sigillaricia), skolorna hade lov och en speciell marknad (sigillaria) inrättades under firandet. Spel och dobbel, som annars inte var tillåtet, tilläts till och med för slavarna under högtiden.
Kläder vid festen?
Togan bars inte under festligheterna, snarare bar alla färgglada informella ”middagskläder” samt en speciell hatt som annars enbart bars av frigivna slavar som symbol för deras frihet. Slavarna undslapp under högtiden bestraffningar, och de behandlade sina herrar med (åtminstone sken av) respekt. Slavarna firade med en bankett; före, med eller serverade av sina herrar. Trots detta var den omvända statusordningen högst ytlig; banketten tillreddes oftast av slavarna själva, och de brukade även tillreda sitt herrefolks måltider. Det tilläts alltså inom tydliga gränser; den vände upp och ner på den sociala ordningen utan att omstörta den. Den sedvanliga hälsningen romare emellan under högtiden var som i typ ”Hell Saturnus!”.
Toga (av latinets tego, ”att täcka”) var en romersk mantel av ylle buren ovanpå en tunika. I romarriket var ursprungligen togan för bägge könen, men med tiden byttes togan ut successivt för kvinnor som istället började bära stola.
I judendomen?
I Mishna och Talmud, judendomens viktigaste skrift, beskrivs en hednisk festival vid namn Saturna som inträffar åtta dagar innan vintersolståndet. Den följs åtta dagar senare av en festival som heter Kalenda. Talmud tillskriver denna festivals uppkomst till Adam (Bibeln), som lade märke till att dagarna blev kortare och trodde att det var en bestraffning för hans synder. Talmud anger att denna festival senare blev en hednisk ritual. Obs imorgon Lucia.
Källor:
sv.wikipedia.org
varmlandsflyttstad.se
svd.se
ne.se
Blogginlägget nedskrivet 08/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.
Zenzationella Människor - Et Facto 