Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden.


Lämna en kommentar

Var det var bättre förr, jämfört med nostalgi…?

bilar

Fick en fråga en gång om att – var det bättre förr – och dess ursprung, vilket jag ej funnit. Uttryck av ”det vardagliga slaget” verkar svårt finna ett ursprung till. Nostalgi blir dock lite som att vi minns det som var bättre förr? En light analys 🙂

Vi vet: nostalgi kommer av grekiskans nostos, hemkomst, hemresa och algos, smärta, lidande, som betyder – längtan efter ett ofta idealiserat förflutet. Det goda som varit? ”It was better before.”

Begreppet myntades ursprungligen år 1678 av den 19-årige schweiziske läkarstudenten Johannes Hofer som en medicinsk diagnostisk term för sjuklig hemlängtan. Det vet man! Det beskrev då den ångest som schweiziska legosoldater kände när de levde utomlands under långa perioder. På engelska heter det – nostalgia.

nostaölgii

Motsatsen till nostalgi blir – ”inte känna lust för något som varit.” Och vissa krigsveteraner från det Amerikanska inbördeskriget (1861–1865) som förmodligen led av vad vi idag skulle kalla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) fick diagnosen att de led av nostalgi.

”På 1600- och 1700-talen ansågs nostalgi vara en allvarlig och ibland dödlig sjukdom. På den tiden var det unga soldater – som låg i krig långt hemifrån – som led av nostalgi.

Var det bättre förr?
”Fick tankar om att när man förr gick till tandläkaren. Det gjorde förskräckligt ont att laga hål. Bedövningsmedel var inte påtänkt. I en bemärkelse är allting bättre nu än det var förr. Människor är friskare och lever längre, livet är bekvämare, vi behöver inte anstränga oss så mycket, vi är rikare, maten är mer varierad och godare och så vidare. I alla de avseenden som relativt enkelt kan mätas och redovisas i en tabell tror jag att det är bättre nu än förr.” (x)

Michael B. Tretow – Det var bättre förr (HQ)
https://www.youtube.com/watch?v=1N3Gze0EOLE

När man läser folks tycken – så tycker många att sammanhållningen var bättre förr, man hade öppna dörrar hemma, men negativt var att mycket av det tekniska i många sammanhang ej nått en sund nivå – och fattigdom anser många skapade gemenskap. Kanske i viss mån?

Idag är nostalgi även ett begrepp inom mode och form, som ofta sammanfaller med ordet retro. Nostalgia_Classi

År 2016 kunde man läsa att enligt en amerikansk studie ansåg bara sex procent att världen blir bättre. De allra flesta av oss tror att den håller på att falla samman.

Men det finns också optimister och någon gång då och då dyker det upp någon som hävdar att det inte var bättre förr. / Klurigt dilemma. Bra och dåligt, då och nu?

Kan det vara såhär?
”Nostalgi är, som någon uttryckte saken, ”historia befriat från alla skuldkänslor”. Vilket är vad som gör känslan så njutbar. Vi kan stryka rasismen, sexismen, tristessen, provinsialismen, fegheten och korruptionen och bara minnas det vi i dag känner att vi saknar. Bra tänkt... 🙂

Källor:
detgodasamhallet.com (x)
youtube.com
norran.se
sv.wikipedia.org
aftonbladet.se
thefreedictionary.com

Annonser


Allt om – uttryck, idiom, aknekdot, ordstäv, truism eller aforism – vad är vad…?

ordspr

Vi läser och skriver, ofta möter vi ord som är svåra skilja åt som i grupper. Vad är skillnaden på ett ordspråk, uttryck, idiom och ex. anekdot. Lär dig skillnaderna, några lär vi minnas. 🙂

Ordspråk?
Ett ordspråk (äldre lat. namn adagium) är en form av kortfattad och folklig sentensdiktning, en språklig enhet, som du använder i oförändrad form. De kan inte böjas, möbleras om – du använder dem som de är helt enkelt. Ordspråk, i ordets äldre betydelse, är alltid högtidliga, allvarliga, filosofiska, etc, medan många nyare former av ordspråk har tillkommit. Bättre en fågel i handen än tio i skogen. Finns det hjärterum finns det stjärterum. Cave canem – ”Akta dig för hunden”, var en ofta förekommande inskrift vid ingången till fornromerska hus.

Talesätt?
Talesätten – är ordspråkens motsvarighet, med den skillnaden att du oftast formar om dem så att de blir smidigare och lättare att oförmärkt smyga in mitt i en mening. Du kan böja dem, stoppa in personnamn, ändra tidsform, utelämna delar av dem eller helt enkelt göra vad du vill med dem. Politiker är som krokodiler, stora i käften men saknar öron. (Ett modernt ordspråk av okänt ursprung som inte kräver någon närmare förklaring.) Engelskt? As right as rain. Vad betyder det? Perfekt!

Idiom?
Ett idiom – är en språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Att något är idiomatiskt innebär att det är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. En dialekt där betydelsen inte framgår av de enskilda ordens betydelser, t.ex. ”byta fot”, ‘plötsligt ändra åsikt’. Både hängslen och livrem. Bära hundhuvudet. I mörkaste Småland.

ord

Ordstäv?
Ordstäv (eller Wellerismer, som de också kallas), böjs inte. De består av ett inledande citat, och sedan en kommentar som ofta ställer situationen på sin spets, eller vänder den på ett humoristiskt sätt. Ett ex. ”Ombyte förnöjer, sa gubben när han kysste frugan”. Namnet ”wellerismer” är uppkallat efter Samuel Weller i Charles Dickens roman ”Pickwick­klubben”. Han älskade att strö ordstäv omkring sig. Wellerismernas främsta vapen är humorn, de är alltid skämtsamma, satiriska, tvetydiga och tankeväckande. De saknar den högdragna profil, som de vanliga ordspråken har. Mycket väsen för lite ull, sa käringen som klippte grisen.

Citat, aforism?
Citat och aforismer är en annan sorts – ordspråk. Dessa är bevingade ord som har uttalats av någon känd, ofta gällande livet och dess vedermödor. De återspeglar ofta den inre kamp som utspelas i smyg inom varenda en av oss. Enligt Magnus von Platen, som drivit en omfattande aforismforskning, skrev drottning Kristina under sina sista år i Rom inte mindre än 1300 aforismer. Hon lär inte ha haft så mycket tid över till annat, kan man tänka. En aforism är ett kort och kärnfullt uttryckt förhållningssätt. ”En aforism är en roman på en rad” – Leonid S. Suchorukov. / Ett annat ord för aforismer är maximer.

Bevingade ord?
Bevingade ord – jämför ovan – är i tal och skrift allmänt använda uttryck och talesätt, som kan föras tillbaka till en bestämd skrift eller bestämd person. Uttrycket förekommer ofta hos Homeros, men vann vidare spridning i modern tid sedan Georg Büchmann (död 1884) 1864 utgivit verket Geflügelte Worte.

Parodi?
Parodier är människans hämnd på alla andra former av ordspråk. Här förvränger man innehållet så att det blir retfullt, komiskt, lekfullt – eller allt på en gång.

Ordlek?
Ordlekar är en annan, ganska lättförståelig men diffus grupp som påminner om parodierna. De är menade att misstolkas vid första anblicken, och därigenom inte ett dugg roliga. Vad som är roligt med den får du faktiskt lista ut själv.

ordsprak

Truism?
Truismer är en benämning på ordspråk som är sanna och simpla, t.ex. ”Hellre rik och frisk än sjuk och fattig”, ”Ju enklare, ju simplare” och ”Det är fler vardagar än söndagar i veckan”. Dessa måste tolkas symboliskt för att få någon mening, t.ex. det sista som att man ska arbeta mer än vad man ska vila sig, d.v.s. veckodagarna är arbetsdagar och söndagen anspelar på bibelns vilodag.

Liknelser?
Liknelser – eller analogi inom den vidare kategorin bildspråk är en retorisk liknelse mellan två begrepp där jämförelseledet utgörs av något av orden ”som” eller ”liksom”. Darra som ett asplöv. Hög som ett berg.

Metafor?
Metaforen är ett bildligt uttryckssätt där ett begrepp tillfälligt byts ut mot ett begrepp som liknar det ursprungliga begreppet. Likheten är beroende av sammanhanget och metaforer fungerar därför endast då lyssnaren har tillgång till sammanhanget. Även förolämpningar såsom mansgris, skata, skräcködla, luspudel, stolpskott, snedseglare med flera är exempel på metaforer.

Allegori?
Allegori är ett konsekvent genomfört utbyte av ett egentligt budskap mot en metafor. En allegori är en berättelse eller bildframställning vars olika detaljer har en dold innebörd, som dock kan tolkas relativt entydigt. Typiska exempel på allegorier är fabler och de liknelser som förekommer i Bibeln. I modern tid har allegorier ofta använts för att skriva politisk satir.

Anekdot?
Anekdot – gr. an, nekande, ekdotos, utgiven, är en kortare, ofta humoristisk, redogörelse av en händelse, vanligen med någon form av slutpoäng. Det är en kort och uddig berättelse om en mer eller mindre märkvärdig tilldragelse eller om ett karaktärsdrag, ett träffande yttrande, en egenhet hos en person eller just själva tinget kopplat till berättelsen.

Nu vet du mer. Avslutar med några – svenska idiomatiska uttryck.
Född i farstun – En obegåvad, tafatt eller ointelligent person. Ofta som förtydligande om någon person som i en första anblick verkar småkorkad men som tvärtom är mycket begåvad; ”Han/hon är inte född i farstun precis” det vill säga mycket begåvad.

mjolk

Född med silversked i munnen. – Att få allt serverat för sig. Rika föräldrar som ordnar allt.
Följa någon hack i häl – Följa efter någon tätt i hälarna. Egentligen sammanställning av två liktydiga ord som ”väder och vind”. ”Hack” är tyska för ordet häl.

För allt smör i Småland – inte till något pris som helst, på inga villkor.
För allt vad tygen håller – I full fart, med all kraft. Tygen avser seldonen för en häst. Från tyskans; Was das Zeug hält. Känt i skrift sen 1675 i ett brev av ryttmästaren M.G. Willemsen.

För egen maskin – Utan någon annans hjälp.
För fulla muggar – Med väldig fart.

Obs det är svårt, men lär dig några av dem så är du på säker mark.  Lev väl ❤

Källor:
sv.wikipedia.org
livet.se
minnenasjournal.nu
ef.se


Vilka språk är svårast att lära sig..?

sprak

Någon allmän sanning om vad som är lätt eller svårt finns inte. Det är i högsta grad individuellt. Daily Telegraph utgår från släktskap, och anser därför att frisiska borde orsaka minst problem för engelsktalande. Andra språk som bedöms vara lätta att lära sig är norska, svenska och franska.

Att lära sig läsa och skriva främmande språk som skrivs med andra tecken än bokstäver, som japanska och kinesiska, kan vara svårt om man är van vid alfabetisk skrift, eftersom man måste kunna flera tusen tecken för att kunna läsa och skriva hyggligt.

Men det innebär inte att japanska och kinesiska behöver upplevas som svårare att lära sig tala och förstå för en svensk än exempelvis iriska och albanska. De två förstnämnda är nära släkt, medan franskan är något mer avlägsen men samtidigt har försett engelskan med mängder av lånord.

Begreppet språk har två nära sammanbundna men ändå separata betydelser; dels syftar det på det mänskliga språket som fenomen, dels syftar det på enskilda språk, kommunikationssystem för en avgränsad grupp människor.

Enligt UNESCO är detta de 10 svåraste språken i världen.

familykines

1: Kinesiska
Kinesiska är ett särskilt svårt språk speciellt dess skriftform. Kinesiska tecken ger inga ledtrådar om uttal och tonsystemet kan ge helt ny innebörd av orden.

grek

2: Grekiska
Ett språk som är särskilt svårt på grund av dess komplicerade regler för accentuering.

arabiska

3: Arabiska
Ett alfabet med 28 bokstäver, läsning från höger till vänster, få vokaler, det arabiska språket är väldigt svårt att förstå. Det har en komplex sammansättning av ord som börjar från grunden. De gutturala bokstäverna kommer bli de första hindren för engelska och franska inlärare.

4: Isländska
Dess arkaiska ordförråd och komplicerad grammatik gör det mycket svårt att bemästra. Den största svårigheten med den isländska ligger i det faktum att vissa vokaler påverkas av sin omgivning med böjningar och konjugationer.

5: Japanska
Influerad av kineserna, det japanska språket lånar också många ord på engelska sedan andra världskriget. Den stora svårigheten i språket kommer från skillnaden mellan det skrivna ordet och det talade ett. Grammatiken tillåter att uttrycka ett brett utbud av språk artighet och formalitet.

6: Finska
Detta nordiska språk har en extremt komplex grammatik, finländska suffix används ofta där andra språk använder pronomen och prepositioner. Den finska språket kommer också ändra verb, substantiv, pronomen, adjektiv och nummer enligt deras roll i meningen.

7: Tyska
Detta är ett böjningsspråk (där alla ord inte är oföränderliga) med konjugationer och böjningar med inte mindre än tre grammatiska genus maskulin, feminin och neutrum. Många ord har också samma rot, för att inte tala regelbunden användning av dialekt.

8: Norska
Norska språket har bara några officiella ‘normer’ och lokala dialekter är fortfarande mycket viktigt.

9: Danska
Med sin ovanliga ljudsystem, har det talade språket lite eller inget att göra med att skriva som avsevärt försvårar inlärningen.

10: Franska
Franska språket är ett språk av latinskt ursprung. Det är inte svårt att lära sig för infödda som kommer från ett land med ett språk från samma familj som italienska, portugisiska eller spanska.

sprak

Självklart skiljer det. En undersökning nämner ex. 114 svarande som anser grannlandet Finland ha det svåraste språket i Europa. Därefter följer ryska och grekiska språket som svåra att lära sig och utöva.

Svårt?
Det finns ju också en hel del udda språk, som bitvis gör det bra mycket svårare för sig än den oinsatte kan föreställa sig; som den polysyntetiska grönländskan eller det kaukasiska språket tabassariska med 48 kasus, eller khoisan-språken med sina gruvliga klick-ljud; bara att uttala namn på språken är enormt svårt.

Har skrivit ett inlägg om största språken:
Språk, mest i världen, framtiden och – i Sverige…?
https://zenzafacta.wordpress.com/2017/10/17/sprak-mest-i-varlden-framtiden-och-i-sverige/

Källor:
polyglotclub.com
spraktidningen.se
mynewsdesk.com
faktoider.blogspot.com
zenzafacta.wordpress.com
sv.wikipedia.org


Streck i räkningen kan drabba oss alla, vad betyder det och …?

streck

Uttryck förstår man inte alltid vad de kommer ifrån, vad de betyder? Ett halvknepigt är kanske – streck i räkningen.

Streck i räkningen är ett så kallat idiom, ett uttryck vars innebörd inte framgår av ordens betydelse. Finns en mängd utav och ordet streck, sträck används mycket.

Betydelsen?
Att göra ett streck i räkningen handlar om att man genom att stryka över något gör det ogiltigt, ett oväntat hinder. ”Vädret var ett streck i räkningen för våra helgplaner.” ”En variant är att man – omintetgör helt enkelt någons planer.” Vanliga konstruktioner: göra ett, sätta ett, något är ett streck i räkningen.

streckprotok

Historik?
Det finns belägg för att uttrycket använts redan under 1700-talet. Ett av de tidigaste citaten är från 1810 och handlar om när vi bytte kungahus från Vasa-ätten till Bernadotte-ätten: ”Kronprinsens (det vill säga Karl Augusts) död var ett förskräckligt streck i alla ädelsinnades räkningar”.

Tyskan?
Uttrycket finns även i det tyska språket – Einen Strich durch die Rechnung machen.

Nu vet du betydelsen och bakgrunden.

Källor:
expressen.se
sv.wiktionary.org
mediesprak.fi
synonymer.woxikon.se


Tvi och fy är ord som ännu används, vanligen uttrycksord med ilska…?

fyy

Jag har uppmärksammat att många ännu använder uttryck från förr, som Fy för den lede, Tvi lede. Och dessa ord som tvi, fy ville jag veta mer om.

Vad av?
Lede, led – står för djävulen, hin håle – s.k. noaord – är uttryck som används i stället för ord som är tabu enligt folktro.
Betydelse som uttråkad, utled, less – (vardagligt) ond, elak, otrevlig.
”Fy för den lede” kan jag muttra för mig själv när jag har behov av att klaga, gnälla eller beklaga mig över något.” Sade någon.

Det är ett uttryck som vanligtvis inte riktas till någon. Kan också användas i förstärkande syfte. Fy, usch, tvi, tvi vale, hu, aja baja, det var det värsta, betyder också ungefär detsamma, med variation och när vi väljer sätta in dem. Fy fan är ofta hörbart av folk.

svordom

Ordet Tvi – förr även Tvy, interjektioner och substantiv, med bestämning inledd av preparation som i ovan nämnda: tvi för den lede. Tvi (senare fy) finns med i skrift från år 1526.

I diktform fann jag:
– Tvi den onde, för en sådan bror! Det var då väl
ändå, att vi aldrig ha satt nån tid på honom. En
girigbuk var han, så länge han levde, men han är mycket
uslare efter sin död. Inte tänka på sina egna köttsliga
syskon, utan ge åt oskylda. Tvi den onde, en kan
riktigt spy åt det! tyckte Johanna Petternilla.

I ”Mästermans bröllop”, poesi av Karl Fredrik Dahlgren.
Till fångkörarn steg han, gick dristelig in: –
”I morgon står bröllop i backstugan min” –
”Tvi sådan förtret, att jag haver förfall,
Till häktet två rymmare forsla jag skall!”

Avslutar med vad en interjektion är. En stor grupp – är utropsord, till exempel Aj!, Oh!, Usch!,Tjoho! Pang!, Fan! och Caramba! Svarsord som ja, jo och nej räknas också till interjektionerna. Det gör även hälsnings- och avskedsord som hej och adjö liksom ytterligare några ord vars yttrande innebär utförandet av en handling, t.ex. tack och grattis. tviii
Nu vet du vad du kan använda 🙂

Källor:
sv.wiktionary.org
g3.spraakdata.gu.se
runeberg.org
sv.dikt.org
svenskaakademien.se
sv.wikipedia.org

 

 


Nära skjuter ingen hare, vem gör det då? Ursprunget…?

skjutahare

Vi använder det inte dagligen, men alla har nog hört uttrycket om haren? Nära skjuter ingen hare – uttryck för att det inte räcker att ”nästan” lyckas – även om man nästan lyckades träffa haren så blir det ingen harstek till middag.


En titt på ursprung så hamnar vi i påsken och de illvilliga påskkärringarna. De hade hjälpare s.k. ”dragväsen” kallat bjäran, puken eller mjölkharen som skickades ut för att tjuvmjölka kor. Bjäran finns avbildad på medeltida kyrkomålningar – en harliknande figur som står och spyr upp mjölk framför en kvinna och en djävul. En bjära kunde häxan tillverka av ullgarn och stickor, några droppar blod och hemliga ramsor. Talesättet om haren har sitt ursprung i den mystiska bjäran och man har en gång sagt, ”Nära skjuter ingen bjära”.

haaaren

En annan variant är ”Den som jagar två harar, skjuter ingen.” Som skämt används någon gång ”nära skjuter ingen hare – men såsen är god” eller ”nära skjuter ingen hare – men han kan dö av chocken!”
Översatt till rövarspråket:
Nonärora soskokjojutoteror inongogenon hoharore. Ex på engelska: a miss is as good as a mile (en); almost doesn’t count (en).

haaaaren

Djuret?
Harar (Lepus) är ett släkte i familjen harar och kaniner (Leporidae). Släktet bildas av ungefär 30 arter och 6 av dem är endemiska för Europa. Flera arter av familjen kallas kaniner men avgränsningen mellan hare och kanin beror främst på yttre morfologiska kännetecken och inte på släktskap eller positionen i systematiken. I Sverige förekommer arterna fälthare, skogshare och vildkanin.

Källor:
sv.wikiquote.org
leksand.se
sv.wikipedia.org
livet.se