Ja, då vet du vet du mer än någon annan. De tre kan ha – varit tolv. Åtta eller – fyra. Fakta är att i bibeln står ej vad de vise männen hette. Det står faktiskt inte heller någonting om hur många de var.
Att de var just tre, den uppfattningen grundar sig antagligen på att bibeln nämner tre typer av gåvor som de hade med sig – guld, rökelse och myrra – och det finns ingen säker tradition att utgå från. I Orienten anser man att de var tolv stycken. Inte heller den tidiga kristna konsten ger något besked.
Tre…? De tre vise männen, heliga tre konungar, är den kristna traditionens tolkning av de österländska stjärntydarna (astrologerna) som besökte Jesusbarnet enligt Matteusevangeliet (2:1-12). Stjärntydare är en tolkning av det ursprungliga ordet mager. Om ordet mager används i sin etniska betydelse innebär det att de vise männen härstammar från Persien (nuvarande Iran).
Namnfrågan? Inom den västliga kyrkan har legenden (förutom att den gjort dem till tre kungar) gett dem namnen Caspar (Gaspar eller Kaspar), Melchior (Melkior) och Balthazar (Balthasar). I Syrien anser man däremot att de hette Larvandad, Hormisdas, Gushnasaph etc, medan armenierna anger namn som Kagba, Badadilma etc. Deras påstådda reliker förvaras i Kölnerdomen.
Namn som förekommer i andra traditioner: grekiska namn: Apellius, Amerius och Damascus, hebreiska: Galgalat, Malgalat och Sarachin, persiska: Hormizdh, Yazdegerd och Perozadh, etiopiska: Hor, Basanater och Karsudan och armeniska: Kagpha, Badadilma och Badadakharida. På latin kallas deras dag epiphania domini, ”uppenbarelsen av Herren”, det vill säga den dag då Jesu födelse blev känd i världen.
Svenska kyrkan har många ord som både är gamla och aningen svåra förstå. En del ska du få lära. Ordet kyrka har två olika betydelser som exempel. Kyrka kan betyda en kyrkobyggnad och kyrkan är en gemenskap av människor som tror på Gud. Det vet flertalet, här i bokstavsordning en del lite andra ord.
Så ordet och vad är det, betyder det?
Altare Bord som symboliserar Jesus sista måltid.
Altartavla Skulptur eller målning bakom altaret.
Amen Det är ett utrop eller uttryck som återfinns i Bibeln. Ordets ungefärliga översättning är ”sannerligen”, ”förvisso”, ”trovärdigt” och ”låt det så ske”. Nutid? Så det så!
Andakt En andakt är en enkel form av gudstjänst som kristna uppmanas fira dagligen.
Bön Bönen är hjärtats samtal med Gud, dvs. att människan i sitt innersta öppnar sig för kommunikation med den heliga Treenigheten. Bönen kan antingen ske med ord eller genom att ordlöst vara närvarande inför Gud. Det senare värt tänka på!
Diakoni Begreppet diakoni kommer från grekiskan och betyder tjänst. Diakoni är Svenska kyrkans sociala arbete, som betyder att kyrkan har omsorg om människor i utsatta situationer.
Domkyrka En domkyrka är den kyrka som är stiftets centrum och där biskopen finns.
Högmässa Mässan (högmässa) är en nattvardsgudstjänst. Benämningen mässa kommer från slutorden i västkyrkans mässa: Ite, missa est (Gå, mässan är slut)
Krucifix Ordet kommer från det latinska ordet crucifixus, dvs. korsfäst. Ett krucifix är en avbildning av Kristus på korset. Vanligtvis finns ett krucifix på altaret. Krucifixet hör särskilt samman med minnet av Kristi lidande. Vanligtvis är det kristna korset tomt som ett tecken på Kristi uppståndelse.
Kräkla Kräkla är namnet på biskopsstaven.
Kyrka Hur många finns det i Sverige vet man ej, allt beror på hur man räknar. Gäller frågan alla trossamfunds kyrkor eller bara Svenska kyrkans? Svenska kyrkan har flera kategorier gudstjänstlokaler, allt från sockenkyrkor på landet till kyrkorum i församlingshem, sjukhus och fängelser. Den siffra som brukar nämnas för Svenska kyrkans samtliga kyrkobyggnader är cirka 3 700.
Mitra Mitra är namnet på biskopsmössan. Den fick sin typiska form, med två spetsar uppåt och två band hängande neråt i nacken, under 1100-talet. Dags byta?
Predikstol En upphöjd plats där präst pratar.
Präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud. Prästen kan frambära folkets böner och offer till gud.
Kuriosa? Några av Sveriges än idag största och mest kända frikyrkor är Frälsningsarmén och Pingströrelsen.
Hur vet man om man är medlem i kyrkan? Medlem i Svenska kyrkan blir du genom dopet. Sedan 1996 blir du inte längre automatisk medlem genom att dina föräldrar är medlemmar utan du behöver döpas för att erhålla ett medlemskap. Ungefär 60% av Sveriges befolkning är medlemmar i Svenska kyrkan.
❤ Om covid-19, tänk på alla: Handhygien – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 11/2-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Mycket om Gud och svaren samt dess frågor kommer från Bibeln, platsen för svar. Det handlar om att tyda och de flesta har olika syn, men jag sökte för att finna mer.
Vad händer efter döden först? Vi vet inte exakt vad som händer efter döden men vi har små ”svar” dels från vad som står i Bibeln och dels från vad som människor som varit nära döden eller kliniskt döda, men vaknat upp.
Överlevande? Personer som nästan dött eller tekniskt sett har dött men överlevt, berättar ofta om ljus eller en känsla och syn av att vara utanför kroppen. Eller att de varit på ett ljust ställe med personer de känner eller som bara varit vänligt inställda till personen som varit död. Personligen upplevde jag en gång vid en svår misshandel denna ljustunnel och där allt försvann, ljud och smärta. Att tyda det är svårt. Gud som hjälper? De som ej tror på Gud tänker – kroppen reagerar på smärta genom att vissa delar av kroppen hamnar i ”nödläge”.
Tro och död? De flesta människor i världen tror att själen på ett eller annat sätt fortsätter att leva efter döden. Det finns forskning som har inriktat sig på att undersöka det som ovan nämnts, nära döden-upplevelser. Den forskningen visar att väldigt många människor delar samma upplevelser när de har varit i dödstillstånd och sedan räddats tillbaka till livet i sista ögonblicket. Många av dessa upplevelser pekar i samma riktning – att man fortsätter leva utanför sin kropp när man dör. Men längre än så kan människor inte undersöka
Vad vet vi händer? Det korta svaret är: vi vet inte. Ingen har kunnat berätta för andra nu levande människor om vad som händer efter döden. Människor som levt i det som brukar beskrivas som ”dödens närhet”, människor som för ett ögonblick svävat mellan liv och död, har beskrivit att de mött ett starkt ljussken. Några har då också upplevt en stark känsla av Guds närhet. Lika iakttagelser.
// Uppenbarelseboken? Det finns många bilder i Bibeln för det som väntar den som tror efter döden och då målar man upp en idealbild av det vackraste och finaste man kan tänka sig, som till exempel Uppenbarelsebokens författare skriver: ”Döden skall inte finnas mer och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer” (Uppenbarelseboken 21:4). Och så tecknar han upp bilden av det himmelska Jerusalem med gator av guld.
Paulus skrev…: Det närmaste som beskriver vad som faktiskt händer är nog det som Paulus skriver i slutet av Första Korinthierbrevet: ”Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. Men när det förgängliga kläs i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet, då blir det så som skriftordet säger: Döden är uppslukad och segern är vunnen. Död, var är din seger? Död, var är din udd?” (15:53-55). Det vi kan säga är att det ”liv som väntar blir väldigt annorlunda än det liv vi lever här i tiden.”
Kristna? Som kristna tror man att livet inte slutar när vi en gång dör. Det finns ett fortsatt liv i Guds närhet bortom graven. Två texter till från aposteln Paulus brev belyser detta: ”Vi förkunnar, som det står i skriften, vad inget öga sett och inget öra hört och ingen människa anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom” (Första Korinthierbrevet 2:9).
”Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre” (Romarbrevet 8:38-39).
Det finns alltså många sätt att skriva om vad som händer efter döden. Och som kristnas syn får vi leva i vissheten om att det är livet, inte döden som får sista ordet. Den kristna tron ger oss ett hopp om att inte döden är slutet. Det står tydligt i Bibeln, på många ställen, bland annat i 1 Thessalonikerbrevet 4:13:
”… vi vill att ni skall veta hur det går med dem som avlider, så att ni inte behöver sörja som de andra, de som inte har något hopp.”
Vi ska självklart sörja, det gör man när någon lämnar en, men vi ska sörja med hopp. Det hoppet handlar om att, som det står i Jesaja 26:19 ”Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över skuggornas land.” Vi kommer att uppstå till ett nytt liv. Vi vet inte mycket om detaljerna, men vi vet att det blir ett liv ”till härlighet”. Så här står det i Filipperbrevet 3:20-21:
”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig.”
Det är genom Jesu liv och död som vi får tillgång till Guds härlighet, inte genom något vi själva har gjort. Vi behöver inte vara rädda. Men Bibeln lär oss i psalm 23:4, där står det: ”Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och stav gör mig trygg.”
I Bibeln finns också något som kan vara skrämmande, nämligen berättelser om att Gud ska döma oss. Det står bland annat i Johannesevangeliet 5:28-29: Gud har lovat att vi inte ska uppleva död, sorg och plåga hos honom. Läs i Uppenbarelseboken 21:4: ”… och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.” (stycket ovan är från Charlotte Frycklund, präst). //
Kristna förr? De äldsta kristna såg på döden som en skilsmässa mellan själ och kropp. Gnostikerna menade att döden var en befrielse ur kroppens fängelse, men de kyrkliga författarna, som bekämpade gnostikernas åskådningar, trodde att själen lämnar kroppen i döden. Idag tror man att tiden upphör att existera efter döden och att det finns ett evigt, oförstörbart liv, som aldrig kan dö. Jesus kommer för att döma de levande och de döda.
Man tror att man efter döden, om man tagit emot Jesus och dött i tron på Kristus, får inträda i himmelriket (eller paradiset) och där leva i perfekt harmoni med Gud. Genom Jesu död och uppståndelse besegrades döden och människan ska som honom kunna gå samma väg genom döden till ett nytt och evigt liv i himlen. De som levt syndiga liv kommer enligt kristen tro att hamna i helvetet, den brinnande pinoplats där både kropp och själ fördärvas.
Svenska kyrkan: Enligt den Augsburgska bekännelsen som Svenska Kyrkan antog år 1593, nämns det i kapitel XXVII att Kristus skall återkomma på yttersta dagen för att uppväcka alla döda. De fromma och utvalda skall han giva evigt liv och evärdlig glädje, men de ogudaktiga människorna och djävlarna skall han fördöma till att pinas utan återvändo.
Covid-19: Till följd av coronapandemin är döden mer närvarande än någonsin för många. En rapport visar att en av tre svenskar tänker på döden så ofta som varje vecka. Lika många säger att de dessutom tänker mer på döden idag än vad de gjorde för ett år sedan. Oktober 2020, då var covid mer aktiv och fler avled än idag.
Trots att många ofta tänker på döden pratar svenskar sällan om ämnet. 50 procent svarade nämligen att de inte tycker att vi talar tillräckligt om döden. Det kan till viss del förklaras av att 55 procent tycker att döden är ett svårt samtalsämne. I åldersgruppen 18 till 30 har 62 procent svårt för att prata om döden, medan samma siffra i åldern 51 till 65 var 49 procent.
Vad tänker svenskar på när de tänker på döden? Hur länge jag själv kommer att leva 42 % Om och när vänner/anhöriga ska dö 37 % Hur det kommer att kännas när vänner/anhöriga dör 35 % Vad som sker efter döden 26 % Hur det kommer att kännas för vänner/anhöriga när jag dör 24 %
Avslutar med en egen tanke och det är att samtala om döden när den ej är ”närmast” känns sunt och viktigt kunna byta åsikter. Döden finns för alla. Tanken klarnar när man inser att alla som levde på 1800-talet – är döda… Demokratiskt? Om den genomsnittliga levnadsåldern är 82 år så skulle alla den dagen avlida som de är födda, man kunde ta avsked med andra. Omöjlig tanke, men egentligen är frågan, vill vi veta? Nej tror jag…
Zenzationella Människor Et Facto 