Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2250 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


Kan insekter och andra smådjur känna smärta, rädsla och må dåligt…?

husfluga

Sommaren medför exempel flugor som hela tiden susar runt oss, irriterande vanligen inomhus. Jag har beskrivit flugan förr, men kort så dras den till vår hud – det som befinner sig på huden är som middag för flugan. Viftandet är den inte rädd för, lägg dock märke till att den ser dina slag som i ”slow motion”, därför hinner den undan. Om ska man tillämpa den metod som karate gör, man slår ett slag rakt ut från kroppen ”utan ansats” 🙂

Sålunda, när de första insekterna utvecklades för cirka 500 miljoner år sedan uppstod medvetandet på jorden. Insekter har förmågan till subjektiva upplevelser, vilket är den mest grundläggande formen av medvetande. De ”märker av”. Notera att insekter får världen att gå runt. Utan dem, ingen pollinering – inte heller någon förmultning. Inte heller någon föda för de många fåglar och djur som lever av insekter.

För varje människa som lever på jorden finns det 200 miljoner insekter. Men medan människornas antal de senaste 40 åren har dubblerats, har insekternas samtidigt halverats. Så vi sparar på dem mer, tänk på att alla insekter är middagar 😛

noshornsbagge

Känna smärta?
För att ett djur ska känna smärta måste det ha någon form av kroppsmedvetande eller uppmärksamhet. Det måste också ha en smärtfri referenspunkt, ett normaltillstånd, att jämföra med smärtan. Medvetandet känner smärtan. En nödvändighet för ett medvetande är ett centralt nervsystem, med andra ord någon form av hjärna, inte bara ett nät av nervtrådar som hos maneterna. Insekterna har just ett sådant system, precis som hos oss ryggradsdjur – en central, förstorad nervknut i huvudet specialiserad för att processa och integrera sinnesintrycken från yttervärlden. Med andra ord en hjärna.

Bin har också känslor!?
Upptäckten har gjorts av ett engelsk forskarteam från Newcastle University och forskarna har kommit fram till att om man gör ett bi ledset, ja, då blir det på dåligt humör. Forskarnas försök visade att en obehaglig omskakning innebär ett stort fall av lyckohormoner i bins hjärnor. Prozak?

bin

Huruvida insekter kan känna smärta beror därför på om de har något slags medvetande. De flesta insektsforskare betvivlar detta, då insektshjärnor bara har cirka 250 000 neuron, av vilka de allra flesta används för att kontrollera ögonen och övriga sinnen. I jämförelse har en brunråtta 200 miljoner neuron. Dessutom ligger insekter mycket långt från oss evolutionärt sett, och deras eventuella uttryck för smärta kan därför vara svåra att tyda.


Annat rörligt?
Det finns tydliga tecken på att bläckfiskar kan uppleva stress, oro och smärta. Bakterier, växter och svampar har inte subjektiva upplevelser, och det skulle vara överraskande om de allra mest primitiva djuren, exempelvis svampdjur och maneter, har dem.

Det finns en hel del som tyder på att även andra ryggradslösa djur kan uppleva smärta och lidande. I nuläget finns det goda belägg för att tiofotade kräftdjur (t ex krabbor, humrar, räkor och kräftor) kan uppleva smärta och lidande. Man anser också att ex. sniglar kan uppleva smärta.

Många insekter fortsätter att använda skadade kroppsdelar som om ingenting hänt, men det kan också vara ett sätt att undvika att locka till sig rovdjur. Flera arter av insekter reagerar mindre på potentiellt smärtsamma upplevelser om de fått smärtstillande morfin, liksom maskar, krabbor, iglar, sniglar och flera andra djur.

tvettsvamp

Växter, svampar och encelliga djur har inga nerver alls. Det gäller även ett fåtal grupper av flercelliga djur: tvättsvampar, placozoer och mesozoer.

Kammaneter, nässeldjur, musslor och ostron har nerver men inget centralt nervsystem, det vill säga inget som liknar en hjärna. Det är därför inte troligt att de är medvetna även om det inte går att utesluta. Alla andra djurarter, som maskar, insekter och kräftdjur, har ett centralt nervsystem och med stor sannolikhet även någon form av upplevelseförmåga.

Tester?
Försök med bananflugelarver har dock visat att de har sinnesceller i huden som reagerar på skador i vävnaderna. De motsvarar däggdjurs smärtreceptorer, de så kallade nociceptorerna.

sailfish

Hos däggdjur finns dessa i de flesta av kroppens vävnader, och de avfyrar smärtsignaler till hjärnan som då skapar smärtupplevelsen. Forskarna vet fortfarande inte om något motsvarande sker hos insekter. När det gäller fiskar som oftast dör en långsam död diskuteras det, två läger finns. Man kan ana medvetenhet men utan rädsla, smärtan är svår tyda. Men alla vi är ju snälla mot djuren.

Källor:
illvet.se
svt.se
natgeo.se
djurensratt.se
vethos.se
fof.se
tv4.se

Blogginlägget nedskrivet 13/9-19


Är våra hästar farliga, stora djur och med tyngd bakom…?

zambesi11

Olyckor sker och efter att genom olika hästtävlingar sett skärrade hästar och om vad som gör dem aggressiva och – är de farliga? Skador har drabbat många, det är ju stora djur. ”Om hästen blir skrämd kan det bli farligt”, var en rubrik. Frågan är omdiskuterad och det finns naturligtvis en massa svar.

Fakta?
Tamhäst (Equus ferus caballus) är en underart av vildhästen som tillhör släktet hästar (Equus). Hästen domesticerades för cirka 6 000 år sedan, och har sedan dess använts som dragdjur eller riddjur, men även som föda och för att producera mjölk eller djurhudar. napoleonn

Djur och död?
Det djur som dödar allra flest människor i Sverige per år är hästen och det djur som orsakar flest personskador. Varje år tvingas runt 13 000 personer uppsöka läkare på grund av hästar.

Många av skadorna är allvarliga: ungefär 1 000 personer får skallskador och i genomsnitt fyra personer per år dör. Dessutom blir flera tusen personer bitna, sparkade eller klämda av hästarna. Till hästens försvar kan man dock anföra att den knappast gör oprovocerade attacker på människor.

Sagt om smärtor på djuren?
Det är känt att hästar som lever med kroniska ryggsmärtor, vilket många hästar gör, är mer aggressiva mot människor än hästar som inte har kroniskt ont. Någon häst har problem med tillit till människor, beroende på de upplevelser de har med sig i bagaget. egenruss

Att lägga öronen bakåt är en signal som i litteraturen förknippas med aggressivitet och det verkar som att ju tätare mot huvudet hästen lägger öronen desto aggressivare är den.

Läst av en hästägare:
En hade en haflinger. ”Ingen extrem ilska utan mest ouppfostran. Han sprang gärna över folk, sparkade och bet när man vände ryggen till, han var farlig för de orutinerade som höll på med honom, men för oss som hade lite mer vana så var han en härlig filur. Tog man honom på bar gärning när han var på väg att sparka så kunde ha låtsas att han skulle ha bakbenet till något annat.. Han funderade en stund och bestämde sig sedan för att klia, snodde mössor och vantar gjorde han med…”

En annan ägare?
”Hon har trampat mig på tårna (ovanför stålhättan), ryckt ikull mig, sparkat mig (hon blev ju rädd för något, det kan hon väl inte lastas för!!!). Min ringfingerled blir sig aldrig lik efter att jag fastnat i grimskaftet. Jo, jag får väl erkänna det då. Hon har också kastat av mig ett antal gånger. Med berått mod! Tre gånger gjorde jag bara en kullerbytta längs halsen på henne och försäkrade sedan alla och särskilt maken att man slår sig inte när man gör en kullerbytta. Jag har ju hjälm och säkerhetsväst!! Så det så! Hon kan skena också. Hittills har det inte lett till någon skada, som tur är.//

En vän som har häst och van, uttryckte på min fråga:
”Ja de kan vara farliga om de råkar i panik. Men säker hästhantering så minskar risken.”

going_kronos Travhästen Going Kronos

Den tidiga hästen?
Allt eftersom aveln utvecklades och blev mer selektiv kunde större hästar avlas fram. På senare tid har även selektiv avel fått fram mycket små hästar som Falabellan och Miniatyrhästen men även mycket stora hästar som Shirehästen.

Världens minsta häst är Thumbelina, en dvärg-falabella som är 43 cm i mankhöjd. Världens största häst någonsin var Shirehästen Sampson som var 219 cm i mankhöjd.

Hästar i fångenskap lever normalt 20-25 år, men ponnyer kan bli uppåt 30 eller till och med 40 år gamla.

Källor:
bukefalos.se
keoz.se
blog.zaramis.se
fof.se
gd.se
hippson.se
sv.wikipedia.org


Drömmar – fakta och kuriosa om nattfenomenet…

dream

Vi drömmer alla, förutom några få – men minns inte alltid. Drömtydning är populärt, men detta handlar lite om det. Man vet att redan för tvåtusen år sedan publicerade den professionella drömtydaren Artemidoros verket ”Oneirokritika” (Drömtydningar) i vilken han samlat och utvärderat mer än 3000 drömmar. På senare tid har det vetenskapliga intresset för drömtydning återuppstått. Forskare har nämligen upptäckt att drömmar kan vara en bra indikator för hur det står till med den fysiska och psykiska hälsan.

Vad är en dröm?
En dröm är ett förändrat medvetandetillstånd under sömn, en psykisk upplevelse, som oftast uppträder under REM-sömnen där den upplevs ha en berättande form. Den skapas av hjärnan. Drömmar är sammansatta minnen och sådant som vi var med om både förut och nyss. Drömmar berättar det du varit med om, men kan inte säga något säkert om framtiden.

Hur mycket drömmer vi?
Genomsnittspersonen drömmer runt 100 000 drömmar under en livstid. Varje natt tar vi oss igenom mellan fyra till sju drömmar, men de flesta av oss kommer bara ihåg en eller två av dem. Du drömmer allt mellan en – två timmar varje natt. Upp till 86 procent av det du drömmer baseras på sådant som du upplevt dagen innan. Vissa drömmar kan vara några få sekunder långa, medan andra kan pågå runt en timme.

Lucid-Dreaming


Män tenderar att drömma mer om andra män. Ungefär 70% av alla karaktärer i en mans dröm är andra män. Medan det hos kvinnor är mer jämlikt mellan könen. Förutom det har män generellt sätt mer aggressiva känslor i drömmar än vad kvinnor har.

Alla drömmer inte i färg?
Ungefär 12% drömmer enbart i svart och vitt. Resten av oss drömmer i färg. Studier har visat att vi innan färg-tv:n kom drömde de flesta i svart-vitt medan vi efter färg-tv:s intåg har övergått till att drömma i färg.

Vem är i drömmarna?
Du ser bara ansikten från personer du någon gång träffat eller lärt känna, det är för att vårt medvetande inte kan hitta på ansikten. Vissa ansikten i dina drömmar kommer du kanske inte ens ihåg att du har sett någon gång, men ditt medvetande har registrerat det. Så något av alla de tusentals ansikten du någon gång mött kommer du kanske se igen – i dina drömmar. Lite kufiskt? 🙂

Vi kan varken läsa eller läsa av klockan när vi drömmer. Det betyder också att hjärnan även när du sover registrerar ljud och intryck. Många sånger, böcker och filmer kommer också från drömmar, några ex. är låten Yesterday (Beatles), böckerna Frankenstein och Dr Jekyll och Mr Hyde och seriealbumet Tintin i Tibet.

dream11

Sexdrömmar finns med i statistiken.
De beror på att denna typ av drömmar svarar på fysiska signaler från kroppen när blodomlopp och slemhinnor ”testkörs”.

Kroppen signalerar helt enkelt att den är redo för sex. En studie vid universitetet i Hong Kong från 2012 visar dessutom att sexdrömmar är vanligare om man sover på mage.

Inte bara kan du ha lika njutbart sex i en dröm som i verkligheten, du kan också uppleva en orgasm, utan utlösning, i en dröm. Upplevelsen och känslan kan till och med vara starkare än i vakna livet. Runt fyra procent av alla sexdrömmar leder till orgasm, enligt en studie från University of Montreal.

Min reflektion är att det är väldigt olika och lite åldersrelaterat. Men experter ska ju veta…  🙂

Källor:
amelia.se
mabra.com
1177.se
sv.wikipedia.org
expressen.se
aretrunt.se
forskning.se


Är du tetrakromatisk, kan du se fler färger än andra tror du…?

23farg

Svenska ordet är tetrakromat (tetrachromat), och intresset för vårt färgseende har ökat. Den amerikanska professorn Diana Derval, har upptäckt i en av sina senaste studier, nämligen att en liten grupp människor kan se färger som ingen annan kan se.

Vad beror det på?
Färgnyanserna som vi ser beror på antalet färgreceptorer i dina ögon. Normalt sett har vi tre färgreceptorer: en blå, röd och grön som gör det möjligt för oss att se en mängd olika färger. Men enligt Diana Derval, så finns det även en fjärde färgreceptor som gör det möjligt för oss att se en större mängd färger.

En liten grupp människor kan se färger som är osynliga för alla andra. Det innebär att en variation i en gen förändrar vissa personers näthinna. Forskaren Kimberly Jameson vid University of California har specialstuderat en konstlärare med syndromet och säger att fler människor skulle kunna få se de ”osynliga färgerna”. Konstläraren Concetta Antico har beskrivit för forskaren hur hennes upplevelse av färgerna ser ut: ”Tänk er en grusväg. Vad som tycks vara en gråskala för andra framstår för henne som en juvelerares disk!”

I tetrakromatiska organismer är det sensoriska färgutrymmet fyrdimensionellt , vilket innebär att för att matcha den sensoriska effekten av godtyckligt valda ljusspekter inom sitt synliga spektrum kräver blandningar av åtminstone fyra primära färger. Man kan upptäcka detta bland flera fågelarter, fisk, amfibier, reptiler, insekter och vissa däggdjur. Det var det normala tillståndet hos de flesta däggdjur i det förflutna. Man vet sedan tidigare att till exempel guldfiskar och zebrafinkar har en fjärde färgreceptor.

hundoga

Mer om djur?
De flesta andra däggdjur har bara två typer av tappar som främst reagerar på blått och grönt. Dinosaurier hade bättre färgseende och nu levande rovfåglar har fyra typer av tappar, så att de förutom blått, grönt och rött också kan se ultraviolett ljus. Smågnagarnas träckspår reflekterar starkt i UV och blir därmed lätt för dem att upptäcka. Även bin kan se tre färgområden men i stället för rött ett stycke ut mot det ultravioletta hållet, där människoögats känslighet försvunnit. Det har konstaterats att blommor har en förstärkt färgprakt i UV.

Sköldpaddor har visserligen sex olika typer av tappar, men de förefaller delvis arbeta parvis. Rekordet i färgseende hålls av mantisräkorna som har största kända antalet färgreceptorer och kan se i 12 färgkanaler (s.k. hyperspektralt seende), och dessutom se ultraviolett. Det verkar inte som att de är känsliga för infraröd strålning. De kan även se polariserat ljus och bedöma polarisationsplanet.

De flesta människor kan uppfatta ungefär en miljon nyanser, män oftast färre än kvinnor. Vissa kvinnor är t.o.m. tetrakromater och har en extra typ av tappar i ögat som gör att de kan uppfatta upp till 100 miljoner nyanser.


What’s My Color IQ? – Vad är mitt IQ – färger?

Här är ett intressant test för att se hur väl du kan skilja en nyans från en annan. Jag blev överraskad då jag fick högt betyg. 🙂 Men allvaret?
Testet: http://www.xrite.com/online-color-test-challenge

Tetrakromat är du om du lyckas uppfatta så mycket som mellan 33 – och 39 färger. Då har du troligtvis fyra färgreceptorer i ögat och tillhör den utvalda skaran. Bara några procent av befolkningen har ett så pass utvecklat färgseende. Men den fjärde färgreceptorn är omstridd, medan vissa menar att den existerar är andra mer skeptiska.

färger

Professor Jan Ygge på S:t Eriks Ögonsjukhus har sagt:
”Färgen är en helt subjektiv upplevelse. Två människor ser INTE en färg likadant. Om jag ber dig beskriva hur du ser ”rött” så blir det ganska svårt, eller hur? Du har lärt dig att rött är en viss färg för att någon under din uppväxt benämnde denna färg så men sen kan du uppfatta nyanser av rött som jag kanske uppfattar som orange och så vidare.

Färgen på föremål (klänningen) är också oerhört beroende på vilket ljus du betraktar den i. Tänk på när du åker på motorvägen mitt i natten på in mot en tätort. Då är det svårt att se färgen på bilarna du passerar, eller hur? Det beror på orangea ljuset från gatubelysningen.”

Att se färg är en bonus för människan, som tillsammans med övriga primater, har den förmågan. Hundar och katter ser bara begränsat med färger, eftersom de har en röd-grön färgdefekt, det vill säga att de har svårt att skilja på röda och orangea färger.

En förmåga som många ej fokuserat på tidigare, men intressant följa utvecklingen. På distans kan man fundera på – hur många färger finns? Utom grundfärgerna. En konstnär målar och känner valet av färg…?

Källor:
omni.se
oforklaradefenomen.ifokus.se
xrite.com
svt.se
metro.se
sv.wikipedia.org
sankterik.se


Vi har ett sjätte sinne som har upptäckts, vad – spännande…?

Sjätte sinnet

Vårt sjätte sinne har upptäckts, japp. Tankar bakom, vi är nog många som någon gång har förundrats över hur flyttfåglar hittar rätt när de byter hemvist, i skolan fick man lära sig att det hade något med jordens magnetfält att göra, och eftersom det hela lät ganska obegripligt så nöjde nog sig de flesta med den förklaringen.

Praktiskt skulle det kunna innebära att om tillräckligt många människor har samma intention och avsikt så skulle det kunna påverka globala händelser och levnadsmiljön på jorden, i negativ riktning om intentionen och tankarna är negativa, och i positiv riktning om intentionen och tankarna är positiva.

Ett ”sinne” är generellt en förmåga genom vilken uppfattning av externa stimuli sker. Oj, det lät svårt? Detta kallas – extrasensorisk perception (ESP) som är en tänkt förmåga att uppfatta information bortom de fem sinnena syn, hörsel, smak, beröring och lukt. Det kallas därför ibland för ett sjätte sinne. ESP omfattar bland annat klärvoajans och telepati samt informationshämtning från annan tid (prekognition och dess motsats retrokognition).

Sammantaget kallas dessa och andra förmågor psi, och den som har dessa förmågor att vara synsk. Ibland räknas också telekinesi in i ESP. Uttrycket myntades av forskaren Joseph Banks Rhine vid Duke University på 1930-talet. Alltså flum enligt en hel del? Men?

6th-sense


Forskarvärlden i stort avfärdar dock ESP, som sagt, eftersom det saknas en tydlig grund i vetenskapliga belägg, det saknas en teori som skulle förklara fenomenet, och det saknas experiment som kan ge pålitliga positiva resultat. ESP betraktas därför som pseudovetenskap. ESP-förmågornas existens fortsätter dock att vara en kontroversiell fråga.

Wikipedia som de anser det korrekta ordet för fenomenet – magnetoreception, och det är en förmåga som fungerar som ett magnetiskt sinne. Och ny forskning från California Institute of Technology har kunnat påvisa denna typ av magnetisk känslighet även hos människor. Man tror till och med att detta sjätte magnetiska sinne kan vara vårt ursprungliga sinne.

Det kallas magnetoreception, ”ett magnetiskt sjätte sinne” som hjälper oss uppfatta osynliga magnetfält. Forskningen har enorma konsekvenser för vår värld. Den kommer att ytterligare bevisa och betona till vilken grad våra attityder, känslor och intentioner har betydelse, och att dessa faktorer inom det icke-materiella vetenskapsområdet kan påverka allt liv på jorden. (2016)

Flera djur använder sig av magnetoreception för att finna sin väg över långa avstånd genom att rikta in sig enligt jordens magnetfält. Havssköldpaddor. honungsbin, delfiner och andra har en magnetisk kompass som ger dem möjlighet att använda den information som är inkodad i magnetfält. Men hur de använder dem och vilken information de får från dem spekuleras det fortfarande om. Nu börjar det stå klart att dessa magnetfält kan användas till mycket mer än vissa arters navigering.

birds

Lynne MacTaggart som i många år intresserat sig för detta, har skrivit om försök för att påvisa magnetisk känslighet hos människor. I ett experiment lät man ett roterande magnetfält passera genom deltagare medan deras hjärnvågor mättes. När magnetfältetet roterades moturs, kunde en stegrad elektrisk aktivitet påvisas, något som tyder på att magnetisk känslighet hos människor är möjlig. Fortfarande kvarstår flera frågor, som till exempel var dessa magnetoreceptorer finns, så nästa steg för forskarna är att identifiera dem.

Tankar som man kan tro på eller vara tveksam. Vetenskap är det ej – ännu. Jordens magnetfält är bärare av biologiskt relevant information som förenar alla levande system. Varje människa påverkar detta globala informationsfält. Det kollektiva mänskliga medvetandet påverkar det globala informationsfältet. Ett stort antal människor som skapar hjärtcentrerade tillstånd av kärlek och medkänsla genererar ett mer sammanhängande fält som kan gynna andra och bidra till att kompensera den oenighet och splittring som för närvarande råder på planeten.

Det finns flera källor till magnetiska fält på vår planet som påverkar oss alla. Två av dem är det jordmagnetiska fält som utgår från jordens kärna, och de fält som finns mellan jorden och jonosfären. Dessa fält omger hela planeten och fungerar som skyddande sköldar mot skadlig påverkan från solen, kosmisk strålning, sand, och andra former av rymdväder.

sjatte-sinnet-ogat

Det kan – betyda att vi var och en i realiteten kan påverka helheten. Som exempel sänder hjärtat ut elektromagnetiska fält som ändras i enlighet med våra känslor, och dessa fält, som också visats påverka inte bara oss själva, utan även de omkring oss, kan faktiskt uppmätas på mer än en meters avstånd från människokroppen.

Följderna av denna upptäckt är banbrytande och tyder på att många människor som har en samstämmig, samverkande avsikt kan påverka globala händelser och förbättra livskvaliteten på jorden. Att visa kärlek, tacksamhet och uppskattning och dessutom arbeta på att utveckla oss själva som individer, är några av de många viktiga steg vi kan bidra med för att förändra vår planet till det bättre. Jag tror på att detta är möjligt, men samtidigt är det ännu ej bevisat vad som är vad. Intressant i framtiden? Många ser sig kunna känna av saker?

Lättsam test:
https://www.expressen.se/omtalat/livet/testa-dig-sjalv-vilket-ar-ditt-sjatte-sinne/

Många får tyvärr samma svar som jag    🙂
Du ser fler färger. Du lever i en ljusare och mer färgglad värld än de flesta!

Källor:
collective-evolution.com
vattumannen.se
overlevnadsguiden.se
sv.wikipedia.org
expressen.se
orbs.n.nu

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


Hur mycket sover en myra, kan flygmyran flyga och – om drottningen…

Myrorbyggerbro

Fråga söker svar. Kaka söker maka. Myror är intressanta. Så ännu en gång lite mer fakta. Hur länge sover en myra på ett dygn?

Myror sover, mycket likt oss människor, i ett stillastående vilostadie. Tidsperioden som myror sover kan ibland vara upp till sju timmar per dygn och arbetarmyrorna jobbar i regel från soluppgången till solnedgången. Myrorna avlöser varandra i skift och myrorna som inte arbetar vilar eller passar sin drottning och larver.

Myror omfattar drygt 7 000 arter och är utbredd över hela världen.

Flygmyror? 

Flygmyror är inte en egen art, men skulle kunna kvalificeras som en egen art med många underkategorier. Dessa myror som man kan se flygandes på varma sommardagar är i själva verket nya ”prinsar” och ”kronprinsessor” ute för att para sig. När dessa har parat sig letar kronprinsessorna upp en lämplig boplats, där hon sedan gräver ned sig och lägger sina ägg. Under denna tid biter hon även av sina vingar, och blir en drottning.

Hanarna däremot dör kort efter befruktningen, då deras livsuppgift är fullbordad. Myror behöver en specifik temperatur för att kunna flyga, det är just därför flygmyrorna ofta flyger samtidigt och kan invadera platser på grund av sin mångfald.

De andra myror, de ”vanliga” som vi är mer vana att se krypandes på mark är sterila. Stackare! De myror som får vingar är de som ska fortplanta sig. De sterila honorna, arbetarmyrorna, blir kvar på marken.

briomyramaggEn myrdrottning kan bli 20 år gammal. En arbetare (steril hona) blir bara 3-4 år gammal. En drottning kan producera 300 ägg per dag under sommaren, det blir 600 000 ägg under hela hennes liv! Därför så många söker sig in i mitt kök (i storstaden).

Arne Jacobsens Myran, var den första stolen som designades i ett enda stycke, kom till att bli en milstolpe i utvecklingen av modern möbelkonst.

När: 1952. Ursprungsland: Danmark. Ena bilden av en Briomyra med ägg.

Källor.
spa.merinfo.se
myror.nu
jarvzoo.se
skonahem.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,