Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 2900 inlägg. Carpe diem.


1 kommentar

Fågelkunskap, stannfåglar, vilka är klokast av våra fåglar och varför behövs de… ?

stannfåg

Fick en förfrågan i ämnet, men svaret blev relativt kort så jag utökade det lite. Brukar själv studera mina fåglar hemma i buskarna och blivit ”kompis” med bl.a. skator. De är väldigt sociala 🙂

Flyger våra fåglar med mål på dagarna?
De söker trist nog, föda, vila, blivande bobygge etc och en del nyfikenhet. Många husägare är störda av fåglar också som rotar i sopor och släpper avföring.

Vad talar jag om, jo fåglar, som är…?
Fåglar (latin: Aves) är en klass tvåbenta, endoterma (jämnvarma), äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar. De flesta fåglar kan flyga, men inte alla. Det finns idag över 10 000 olika fågelarter i världen, vilket gör dem till de mest skiftande landryggradsdjuren. Jag har dock ej räknat alla, men litar på källan.

I staden…?
Nästan alla större tätorter har sina flockar av tamduvor, kajor, kråkor, kanadagäss, skator samt gråsparvar och pilfinkar. Fåglarna kan skräpa ner med sin spillning på allmänna platser och störa med oljud. Jag vet, skrev det nyss 🙂

Är de smarta, street smarta?
Fåglar ansågs länge vara ointelligenta varelser som bara utför medfödda beteenden. Men mer och mer forskning ifrågasätter den bilden. Sant äro att fåglar kan kyssa varandra för att trösta, ordna siffror från vänster till höger och kalla in vittnen när en vän har dött.

Sångfåglar och papegojor har lika mycket hjärnbark som människor i förhållande till kroppsstorlek, men den är organiserad på ett annat sätt. Detta lurade oss tidigare att betrakta fågelhjärnor som små, berättar Jennifer Ackerman, författare till boken Bevingad intelligens: i huvudet på en fågel (Volante), med referenser till många hundra forskningsstudier. Vet att jag hoppade iväg utomlands för jämförelsen.

Nykaledonienkråkan…?
En av hennes favoriter är nykaledonienkråkan som gör verktyg av pinnar för att få ut larver ur håligheter. De finslipar sina verktyg och behåller dem. Dessutom finns det lokala stilar i verktygstillverkningen som förs vidare från generation till generation av kråkor. Om det handlade om människor skulle vi nog kalla det kultur. Fågeln återfinns enbart i skogar på Nya Kaledonien. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Och den anses livskraftig. Därför jag ej sett den…. Kaledonien…. har inte ens sett Gamla….. 🙂

stanfagl

Flyttfåglar reser och stannfåglar reser ej?
Flyttfåglar navigerar genom att lägga ihop en massa information, om landmärken, magnetfält, stjärnhimlens rotation kring polstjärnan, solens polarisationsmönster och lukter. Vissa förmågor överträffar oss så mycket att vi inte ens förstår att det är ett slags intelligens. Där ligger vi långt efter med vår gps.


Varför stannar stannfåglar?
Det finns stora fördelar med att stanna kvar under vintern. Fåglarna slipper den långa och farliga flytten, de kan komma igång snabbt med häckningen när våren kommer och de kan välja de bästa reviren.

Är fåglar viktiga i naturen?
Fåglar har visat sig vara en utmärkt grupp att studera för att upptäcka olika förändringar i miljön, exempelvis klimatförändringar. Det finns många arter i många olika miljöer, de är lätta att räkna och fåglar är något som vi alla kan relatera till. De äter också små insekter och annat godis vi ej trivs med…

Vinter, du ska mata dem…?
Mata fåglar på vintern. Gulsparvar gillar havre medan domherrar, mesar och finkar gillar solros- och hampfrön. Hackspettar vill ha talgbollar. Trastar och sidensvansar gillar äpplen och annan frukt. Vårvintern snart är en viktig tid att mata!

stannfagemas11

Sex av de smartaste fåglarna?
Gråsparv, korp, blåmesen, nyakaledonienkråkan (ej här), vithövdad havsörn och hägern. Kråkan, som är en av de mest intelligenta fåglarna, kan bland annat räkna och känna igen ansikten i upp till fem år. Talgoxen känd smart och mina val också – skatan, koltrast. Tänker…. när såg jag en havsörn sist…..

Källor:
wwf.se
brf-nytt.se
sala.se
sv.wikipedia.org
zenzafacta.wordpress.com
www2.jordbruksverket.se
fokusforskning.lu.se
sverigesnatur.org
dn.se
svt.se
quora.com


Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 14/2-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


1 kommentar

Hur långt bakåt kan vi minnas, är vårt barnaminne sant…?

baarnminn

Vad säger man om minnet, hur långt kan vi minnas och – är det våra minnen? Studier av våra tidigaste minnen tyder på att de allra flesta minnen från tiden upp till de första åren på dagis raderas ur vårt minne, när vi blir tio år gamla.

Fyra år gamla barn kan således mycket väl komma ihåg vad som hände, när de var två år, medan en tioåring kan väldigt lite från sin babytid som de flesta vuxna kan.

Även om vi normalt endast kan minnas tillbaka till fyra-årsåldern, kan ännu tidigare upplevelser i vissa fall ha etsat sig fast. Till exempel kan personer som varit utsatta för – en allvarlig olycka från två års ålder ofta som vuxna komma ihåg detaljer från episoden. Mycket tyder på att man kan bevara tidiga minnen genom att ofta tänka på dem och tala om dem. Små barn brukar dock inte tänka bakåt, men om föräldrarna hjälper sina barn med att till exempel komma ihåg sina första steg genom att ofta prata om dem, kan minnena kanske undvika att falla i glömska.

barnminn

Minns ej?
Före två års ålder kan vi omöjligt ha minnen. Hjärnan är inte tillräcklig väl utvecklad för det. I våra tidigaste minnen är det oftast den känslomässiga kärnan som starkast finns kvar, medan detaljerna ofta vittrat bort. Därför handlar minnena om när vi upplevt något starkt känsloladdat, som när vi blivit rädda eller väldigt glada för något.

Till slut är det mest av allt berättelsen vi kommer ihåg och som vi återberättar. I de flesta familjer finns det berättelser om upplevelser och händelser som är återkommande och som bildar en ”familjemytologi”. När vi är små har vi svårt att komma ihåg källan till ett minne, om det är vår egen upplevelse eller om vi hört det från någon annan. Därför är många av våra starkaste barndomsminnen till stor del lån från våra föräldrar.

barn2

Man vet att minnet passerar genom hippocampus, som ligger likt två portar innanför tinningarna. Men var det sedan tar vägen är det ingen som vet. Det är snarare som en spegel som spricker i ett stort antal skärvor, som därefter hamnar på olika ställen i hjärnan. När man sedan ska komma ihåg ett barndomsminne, så sätter hjärnan ihop de olika skärvorna till en bild.

Inte konstigt att den förändras en smula, varje gång den blir hopmonterad. Varje gång vi återkallar ett minne så bygger vi om det. Minnena ändras efter våra behov just nu. Dessutom tycks vi måla en allt vackrare bild av det förflutna.

Jag brukar tänka själv att man minns det riktigt jobbiga och det riktigt glada.

Källor:
illvet.se
dn.se
sydsvenskan.se
svd.se


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig, covid-19 som ökar och nya förordningar gäller.

Blogginlägget nedskrivet 18/11-20
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).
Ev skrivfel kan ske, källor från ex. utland kan skapa det, men ändrar snarast 🙂


Kan insekter och andra smådjur känna smärta, rädsla och må dåligt…?

husfluga

Sommaren medför exempel flugor som hela tiden susar runt oss, irriterande vanligen inomhus. Jag har beskrivit flugan förr, men kort så dras den till vår hud – det som befinner sig på huden är som middag för flugan. Viftandet är den inte rädd för, lägg dock märke till att den ser dina slag som i ”slow motion”, därför hinner den undan. Om ska man tillämpa den metod som karate gör, man slår ett slag rakt ut från kroppen ”utan ansats” 🙂

Sålunda, när de första insekterna utvecklades för cirka 500 miljoner år sedan uppstod medvetandet på jorden. Insekter har förmågan till subjektiva upplevelser, vilket är den mest grundläggande formen av medvetande. De ”märker av”. Notera att insekter får världen att gå runt. Utan dem, ingen pollinering – inte heller någon förmultning. Inte heller någon föda för de många fåglar och djur som lever av insekter.

För varje människa som lever på jorden finns det 200 miljoner insekter. Men medan människornas antal de senaste 40 åren har dubblerats, har insekternas samtidigt halverats. Så vi sparar på dem mer, tänk på att alla insekter är middagar 😛

noshornsbagge

Känna smärta?
För att ett djur ska känna smärta måste det ha någon form av kroppsmedvetande eller uppmärksamhet. Det måste också ha en smärtfri referenspunkt, ett normaltillstånd, att jämföra med smärtan. Medvetandet känner smärtan. En nödvändighet för ett medvetande är ett centralt nervsystem, med andra ord någon form av hjärna, inte bara ett nät av nervtrådar som hos maneterna. Insekterna har just ett sådant system, precis som hos oss ryggradsdjur – en central, förstorad nervknut i huvudet specialiserad för att processa och integrera sinnesintrycken från yttervärlden. Med andra ord en hjärna.

Bin har också känslor!?
Upptäckten har gjorts av ett engelsk forskarteam från Newcastle University och forskarna har kommit fram till att om man gör ett bi ledset, ja, då blir det på dåligt humör. Forskarnas försök visade att en obehaglig omskakning innebär ett stort fall av lyckohormoner i bins hjärnor. Prozak?

bin

Huruvida insekter kan känna smärta beror därför på om de har något slags medvetande. De flesta insektsforskare betvivlar detta, då insektshjärnor bara har cirka 250 000 neuron, av vilka de allra flesta används för att kontrollera ögonen och övriga sinnen. I jämförelse har en brunråtta 200 miljoner neuron. Dessutom ligger insekter mycket långt från oss evolutionärt sett, och deras eventuella uttryck för smärta kan därför vara svåra att tyda.


Annat rörligt?
Det finns tydliga tecken på att bläckfiskar kan uppleva stress, oro och smärta. Bakterier, växter och svampar har inte subjektiva upplevelser, och det skulle vara överraskande om de allra mest primitiva djuren, exempelvis svampdjur och maneter, har dem.

Det finns en hel del som tyder på att även andra ryggradslösa djur kan uppleva smärta och lidande. I nuläget finns det goda belägg för att tiofotade kräftdjur (t ex krabbor, humrar, räkor och kräftor) kan uppleva smärta och lidande. Man anser också att ex. sniglar kan uppleva smärta.

Många insekter fortsätter att använda skadade kroppsdelar som om ingenting hänt, men det kan också vara ett sätt att undvika att locka till sig rovdjur. Flera arter av insekter reagerar mindre på potentiellt smärtsamma upplevelser om de fått smärtstillande morfin, liksom maskar, krabbor, iglar, sniglar och flera andra djur.

tvettsvamp

Växter, svampar och encelliga djur har inga nerver alls. Det gäller även ett fåtal grupper av flercelliga djur: tvättsvampar, placozoer och mesozoer.

Kammaneter, nässeldjur, musslor och ostron har nerver men inget centralt nervsystem, det vill säga inget som liknar en hjärna. Det är därför inte troligt att de är medvetna även om det inte går att utesluta. Alla andra djurarter, som maskar, insekter och kräftdjur, har ett centralt nervsystem och med stor sannolikhet även någon form av upplevelseförmåga.

Tester?
Försök med bananflugelarver har dock visat att de har sinnesceller i huden som reagerar på skador i vävnaderna. De motsvarar däggdjurs smärtreceptorer, de så kallade nociceptorerna.

sailfish

Hos däggdjur finns dessa i de flesta av kroppens vävnader, och de avfyrar smärtsignaler till hjärnan som då skapar smärtupplevelsen. Forskarna vet fortfarande inte om något motsvarande sker hos insekter. När det gäller fiskar som oftast dör en långsam död diskuteras det, två läger finns. Man kan ana medvetenhet men utan rädsla, smärtan är svår tyda. Men alla vi är ju snälla mot djuren.

Källor:
illvet.se
svt.se
natgeo.se
djurensratt.se
vethos.se
fof.se
tv4.se

Blogginlägget nedskrivet 13/9-19