Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 08 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2700 inlägg.


1 kommentar

Hur långt bakåt kan vi minnas, är vårt barnaminne sant…?

baarnminn

Vad säger man om minnet, hur långt kan vi minnas och – är det våra minnen? Studier av våra tidigaste minnen tyder på att de allra flesta minnen från tiden upp till de första åren på dagis raderas ur vårt minne, när vi blir tio år gamla.

Fyra år gamla barn kan således mycket väl komma ihåg vad som hände, när de var två år, medan en tioåring kan väldigt lite från sin babytid som de flesta vuxna kan.

Även om vi normalt endast kan minnas tillbaka till fyra-årsåldern, kan ännu tidigare upplevelser i vissa fall ha etsat sig fast. Till exempel kan personer som varit utsatta för – en allvarlig olycka från två års ålder ofta som vuxna komma ihåg detaljer från episoden. Mycket tyder på att man kan bevara tidiga minnen genom att ofta tänka på dem och tala om dem. Små barn brukar dock inte tänka bakåt, men om föräldrarna hjälper sina barn med att till exempel komma ihåg sina första steg genom att ofta prata om dem, kan minnena kanske undvika att falla i glömska.

barnminn

Minns ej?
Före två års ålder kan vi omöjligt ha minnen. Hjärnan är inte tillräcklig väl utvecklad för det. I våra tidigaste minnen är det oftast den känslomässiga kärnan som starkast finns kvar, medan detaljerna ofta vittrat bort. Därför handlar minnena om när vi upplevt något starkt känsloladdat, som när vi blivit rädda eller väldigt glada för något.

Till slut är det mest av allt berättelsen vi kommer ihåg och som vi återberättar. I de flesta familjer finns det berättelser om upplevelser och händelser som är återkommande och som bildar en ”familjemytologi”. När vi är små har vi svårt att komma ihåg källan till ett minne, om det är vår egen upplevelse eller om vi hört det från någon annan. Därför är många av våra starkaste barndomsminnen till stor del lån från våra föräldrar.

barn2

Man vet att minnet passerar genom hippocampus, som ligger likt två portar innanför tinningarna. Men var det sedan tar vägen är det ingen som vet. Det är snarare som en spegel som spricker i ett stort antal skärvor, som därefter hamnar på olika ställen i hjärnan. När man sedan ska komma ihåg ett barndomsminne, så sätter hjärnan ihop de olika skärvorna till en bild.

Inte konstigt att den förändras en smula, varje gång den blir hopmonterad. Varje gång vi återkallar ett minne så bygger vi om det. Minnena ändras efter våra behov just nu. Dessutom tycks vi måla en allt vackrare bild av det förflutna.

Jag brukar tänka själv att man minns det riktigt jobbiga och det riktigt glada.

Källor:
illvet.se
dn.se
sydsvenskan.se
svd.se


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig, covid-19 som ökar och nya förordningar gäller.

Blogginlägget nedskrivet 18/11-20
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).
Ev skrivfel kan ske, källor från ex. utland kan skapa det, men ändrar snarast 🙂


Kan insekter och andra smådjur känna smärta, rädsla och må dåligt…?

husfluga

Sommaren medför exempel flugor som hela tiden susar runt oss, irriterande vanligen inomhus. Jag har beskrivit flugan förr, men kort så dras den till vår hud – det som befinner sig på huden är som middag för flugan. Viftandet är den inte rädd för, lägg dock märke till att den ser dina slag som i ”slow motion”, därför hinner den undan. Om ska man tillämpa den metod som karate gör, man slår ett slag rakt ut från kroppen ”utan ansats” 🙂

Sålunda, när de första insekterna utvecklades för cirka 500 miljoner år sedan uppstod medvetandet på jorden. Insekter har förmågan till subjektiva upplevelser, vilket är den mest grundläggande formen av medvetande. De ”märker av”. Notera att insekter får världen att gå runt. Utan dem, ingen pollinering – inte heller någon förmultning. Inte heller någon föda för de många fåglar och djur som lever av insekter.

För varje människa som lever på jorden finns det 200 miljoner insekter. Men medan människornas antal de senaste 40 åren har dubblerats, har insekternas samtidigt halverats. Så vi sparar på dem mer, tänk på att alla insekter är middagar 😛

noshornsbagge

Känna smärta?
För att ett djur ska känna smärta måste det ha någon form av kroppsmedvetande eller uppmärksamhet. Det måste också ha en smärtfri referenspunkt, ett normaltillstånd, att jämföra med smärtan. Medvetandet känner smärtan. En nödvändighet för ett medvetande är ett centralt nervsystem, med andra ord någon form av hjärna, inte bara ett nät av nervtrådar som hos maneterna. Insekterna har just ett sådant system, precis som hos oss ryggradsdjur – en central, förstorad nervknut i huvudet specialiserad för att processa och integrera sinnesintrycken från yttervärlden. Med andra ord en hjärna.

Bin har också känslor!?
Upptäckten har gjorts av ett engelsk forskarteam från Newcastle University och forskarna har kommit fram till att om man gör ett bi ledset, ja, då blir det på dåligt humör. Forskarnas försök visade att en obehaglig omskakning innebär ett stort fall av lyckohormoner i bins hjärnor. Prozak?

bin

Huruvida insekter kan känna smärta beror därför på om de har något slags medvetande. De flesta insektsforskare betvivlar detta, då insektshjärnor bara har cirka 250 000 neuron, av vilka de allra flesta används för att kontrollera ögonen och övriga sinnen. I jämförelse har en brunråtta 200 miljoner neuron. Dessutom ligger insekter mycket långt från oss evolutionärt sett, och deras eventuella uttryck för smärta kan därför vara svåra att tyda.


Annat rörligt?
Det finns tydliga tecken på att bläckfiskar kan uppleva stress, oro och smärta. Bakterier, växter och svampar har inte subjektiva upplevelser, och det skulle vara överraskande om de allra mest primitiva djuren, exempelvis svampdjur och maneter, har dem.

Det finns en hel del som tyder på att även andra ryggradslösa djur kan uppleva smärta och lidande. I nuläget finns det goda belägg för att tiofotade kräftdjur (t ex krabbor, humrar, räkor och kräftor) kan uppleva smärta och lidande. Man anser också att ex. sniglar kan uppleva smärta.

Många insekter fortsätter att använda skadade kroppsdelar som om ingenting hänt, men det kan också vara ett sätt att undvika att locka till sig rovdjur. Flera arter av insekter reagerar mindre på potentiellt smärtsamma upplevelser om de fått smärtstillande morfin, liksom maskar, krabbor, iglar, sniglar och flera andra djur.

tvettsvamp

Växter, svampar och encelliga djur har inga nerver alls. Det gäller även ett fåtal grupper av flercelliga djur: tvättsvampar, placozoer och mesozoer.

Kammaneter, nässeldjur, musslor och ostron har nerver men inget centralt nervsystem, det vill säga inget som liknar en hjärna. Det är därför inte troligt att de är medvetna även om det inte går att utesluta. Alla andra djurarter, som maskar, insekter och kräftdjur, har ett centralt nervsystem och med stor sannolikhet även någon form av upplevelseförmåga.

Tester?
Försök med bananflugelarver har dock visat att de har sinnesceller i huden som reagerar på skador i vävnaderna. De motsvarar däggdjurs smärtreceptorer, de så kallade nociceptorerna.

sailfish

Hos däggdjur finns dessa i de flesta av kroppens vävnader, och de avfyrar smärtsignaler till hjärnan som då skapar smärtupplevelsen. Forskarna vet fortfarande inte om något motsvarande sker hos insekter. När det gäller fiskar som oftast dör en långsam död diskuteras det, två läger finns. Man kan ana medvetenhet men utan rädsla, smärtan är svår tyda. Men alla vi är ju snälla mot djuren.

Källor:
illvet.se
svt.se
natgeo.se
djurensratt.se
vethos.se
fof.se
tv4.se

Blogginlägget nedskrivet 13/9-19


Är våra hästar farliga, stora djur och med tyngd bakom…?

zambesi11

Olyckor sker och efter att genom olika hästtävlingar sett skärrade hästar och om vad som gör dem aggressiva och – är de farliga? Skador har drabbat många, det är ju stora djur. ”Om hästen blir skrämd kan det bli farligt”, var en rubrik. Frågan är omdiskuterad och det finns naturligtvis en massa svar.

Fakta?
Tamhäst (Equus ferus caballus) är en underart av vildhästen som tillhör släktet hästar (Equus). Hästen domesticerades för cirka 6 000 år sedan, och har sedan dess använts som dragdjur eller riddjur, men även som föda och för att producera mjölk eller djurhudar.

napoleonn

Djur och död?
Det djur som dödar allra flest människor i Sverige per år är hästen och det djur som orsakar flest personskador. Varje år tvingas runt 13 000 personer uppsöka läkare på grund av hästar.

Många av skadorna är allvarliga: ungefär 1 000 personer får skallskador och i genomsnitt fyra personer per år dör. Dessutom blir flera tusen personer bitna, sparkade eller klämda av hästarna. Till hästens försvar kan man dock anföra att den knappast gör oprovocerade attacker på människor.

Sagt om smärtor på djuren?
Det är känt att hästar som lever med kroniska ryggsmärtor, vilket många hästar gör, är mer aggressiva mot människor än hästar som inte har kroniskt ont. Någon häst har problem med tillit till människor, beroende på de upplevelser de har med sig i bagaget. egenrussAtt lägga öronen bakåt är en signal som i litteraturen förknippas med aggressivitet och det verkar som att ju tätare mot huvudet hästen lägger öronen desto aggressivare är den.

Läst av en hästägare:
En hade en haflinger. ”Ingen extrem ilska utan mest ouppfostran. Han sprang gärna över folk, sparkade och bet när man vände ryggen till, han var farlig för de orutinerade som höll på med honom, men för oss som hade lite mer vana så var han en härlig filur. Tog man honom på bar gärning när han var på väg att sparka så kunde ha låtsas att han skulle ha bakbenet till något annat.. Han funderade en stund och bestämde sig sedan för att klia, snodde mössor och vantar gjorde han med…”

En annan ägare?
”Hon har trampat mig på tårna (ovanför stålhättan), ryckt ikull mig, sparkat mig (hon blev ju rädd för något, det kan hon väl inte lastas för!!!). Min ringfingerled blir sig aldrig lik efter att jag fastnat i grimskaftet. Jo, jag får väl erkänna det då. Hon har också kastat av mig ett antal gånger. Med berått mod! Tre gånger gjorde jag bara en kullerbytta längs halsen på henne och försäkrade sedan alla och särskilt maken att man slår sig inte när man gör en kullerbytta. Jag har ju hjälm och säkerhetsväst!! Så det så! Hon kan skena också. Hittills har det inte lett till någon skada, som tur är.//

En vän som har häst och van, uttryckte på min fråga:
”Ja de kan vara farliga om de råkar i panik. Men säker hästhantering så minskar risken.”

going_kronos Travhästen Going Kronos

Den tidiga hästen?
Allt eftersom aveln utvecklades och blev mer selektiv kunde större hästar avlas fram. På senare tid har även selektiv avel fått fram mycket små hästar som Falabellan och Miniatyrhästen men även mycket stora hästar som Shirehästen.

Världens minsta häst är Thumbelina, en dvärg-falabella som är 43 cm i mankhöjd. Världens största häst någonsin var Shirehästen Sampson som var 219 cm i mankhöjd.

Hästar i fångenskap lever normalt 20-25 år, men ponnyer kan bli uppåt 30 eller till och med 40 år gamla.

Källor:
bukefalos.se
keoz.se
blog.zaramis.se
fof.se
gd.se
hippson.se
sv.wikipedia.org