Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden.


Lämna en kommentar

December, mot jul och nytt år. Firar man jul på Grönland…?

greenl2

Ja, firar inuiter jul? Vi kontrollerar först – Grönland är beläget nordost om Kanada, cirka 70 mil från Nordpolen. Öns yta täcks till stor del av inlandsis, men trots den aldrig sinande isen bosatte sig de första människorna här för mer än 4000 år sedan.

Världens största ö rymmer naturupplevelser i världsklass. Här samsas småskaligt och storslaget med en livsstil där dåtid ständigt ställs mot nutid. Och framtid. Grönland är världens största ö, belägen mellan Norra ishavet och Atlanten, öster om Kanadas arktiska öar.

Nationaldag?
Grönlands nationaldag infaller 21 juni – i samband med sommarsolståndet. Den grönländska nationaldagen heter ”Ullortuneq” som betyder ”den längsta dagen” och att man valde just 21 juni – den ljusaste natten – kan troligen förklaras med att Grönland är ett område som ligger oerhört långt norrut och därmed har mörkt stora delar av året. Därför är den ljusa delen av året särskilt värd att fira.

greenl

Nuuk är huvudstaden på Grönland. Den har ett modernt centrum med ett varierat kulturellt utbud. Här rekommenderas stadsvandring för att se de största attraktionerna som Nationalmuseet och det vackra kulturhuset Katuaq samt valsafari.

Julen då?
Julen på Grönland ser lite annorlunda ut än vad vi är vana vid. Medan vi i Skandinavien visserligen äter fisk på julbordet, kan grönlänningarna äta valskinn med späck och rått kött från alkfåglar. Bortsett från maten, finns det många likheter med hur julen firas i Sverige och i många andra delar av världen.

Som i många andra länder ger man bort julklappar (oftast bara en per person) och barnen går runt på gatorna, från hus till hus, och sjunger julsånger för de boende. Olikheterna gör sig dock återigen påminda när det kommer till vad som faktiskt ges bort. Traditionella julklappar är bland annat slädar, polerade valrossbetar och vantar av sälskinn.

Idag ges det dock även bort lite mer moderna presenter än så, även om många fortfarande håller på traditionerna. Ovan nämnda seder kan främst appliceras på grönlänningarna med inuit-bakgrund, vilket är ungefär 88 % av befolkningen på ön.

Traditionerna?
Precis som på många andra platser i världen spelar julgranen en stor roll i julfirandet. På ön växer dock inga granar över huvud taget, utan de får istället importera dem från utlandet – oftast från Danmark. Julgranarna kläs sedan med ljus, pynt och ibland även dekorationer av sälskinn. Just belysningen är kanske särskilt viktig på den kalla ön – på merparten av Grönland är det mörkt dygnet runt vid den här tiden på året.

greeenldec

På julafton är det tradition att männen ska ta hand om kvinnorna. Det här gör de bland annat genom att koka kaffe och laga mat åt dem. Efter att maten har ätits upp, är det vanligt med lekar runt bordet innan kvällen avslutas.

Fritid?
Sport och olika sportaktiga fritidsaktiviteter är en viktig del av den grönländska kulturen. Populära sporter är bland annat fotboll, löpning, handboll och skidåkning. Särskilt inom handbollen har landslaget hållit hög klass och var exempelvis rankat som nummer 20 i världen 2001. Nationalsporten är dock fotboll.

Ska vi resa dit till sommaren? 🙂

Källor:
presenttips.se
sv.wikipedia.org
svd.se
hogtider.wordpress.com

Annonser


En hel del ger nyårslöften, bragelöften. Vad kommer det utav, hur lyckas vi…?

bättre

Varför nyårslöften, hur tar vi det?
Ångestladdat med vad vi hade hoppats av 2017? ”Ring in det nya och ring ut det gamla i årets första, skälvande minut.” Nyårslöfte, dess namn kommer ifrån det faktum att dessa löften oftast sätts i effekt på nyårsdagen och kvarstår tills målet har uppnåtts, även om många löften förblir ouppnådda och relativt ofta bryts en kort tid efter att de satts.

Historiskt?
Traditionen med nyårslöften kommer från USA. Där förekommer uppgifter om att åskledarens uppfinnare, vetenskapsmannen Benjamin Franklin, introducerade bruket att formulera goda föresatser inför det nya året. I Sverige användes tidigare begreppet bragelöfte, som finns belagt i Svenska Akademiens ordbok från 1903, men ordet var inte specifikt förknippat med nyår. aret

Den äldsta kända noteringen med ordet nyårslöfte förekom i Aftonbladet 1944. Det dröjde dock flera år innan ordet blev etablerat. Svenska Akademiens ordboksredaktion har inga noteringar med ordet ”nyårslöfte” fram till 1947. En av de tidigaste tryckta källorna är en dagsedel av Stig Dagerman med dikten Nyårslöfte, publicerad i tidningen Arbetaren på nyårsafton 1952.

En undersökning som gällde 2017?
23% ångrar att de ej tränat tillräckligt. 17% önskar de hade sparat med. Drygt 10% tyckte ej de hade tillräckligt roligt. Något mindre tyckte ej de haft tid med nära och kära. Sedan kommer de som jobbade för mycket och de som tyckte de reste för lite.

25% vet dock ej vad – de ångrar. Året innan, 2016, gav drygt 10% nyårslöften, dryga 7% av dem höll dem. Vanliga löften handlar om att gå ned i vikt, ta bättre hand om sig, mer på gym eller mer joggande.

trana-mer

Många nyårslöften i västvärlden innehåller just en förbättring av fysisk hälsa eller utseende. Till exempel kan en persons löfte vara att begränsa eller helt avsluta intaget av alkohol, tobak eller en student kan till exempel göra ett löfte att koncentrera sig på sina studier, alternativt sitt sociala liv.

En undersökning som Sifo utförde 2011 på uppdrag av IQ påvisade att 13 procent av svenskarna angav nyårslöfte och att det var vanligast i Stockholm och bland unga kvinnor. 17 procent bröt sitt löfte enligt undersökningen.

Jag ger ej löften, men årsskiftet ger mig möjligheten förändra något, en extra morot. Tips om bra löften läste jag. I år äta sundare, göra mer middagar med mer tid. Äta lagom. Mer bär och frukt, som gallan tål. Mindre vitt bröd. Knappt alls. Använder ej socker, bra se upp med liksom godis.

Tips för alla?
Använd bara kläder du trivs i, skänk bort alla klädesplagg som du ej nyttjar. Planera in tid för dig själv, i din kalender. Läs ett kapitel varje kväll i en bok. Uttryck din kärlek i ord, nära, vänner, att ge är gott. Promenera mer, i lugn och ro, gymma kan andra göra om de kan och vill. Men röra sig lagom är utmärkt med. Försök bestäm dig ex. att stänga av internet och tv en timme innan du går och lägger dig. Och le ofta, om du kan. pars1 Under ljuvliga Bahar Pars ❤

Källor:
metro.se
aretrunt.se
sv.wikipedia.org
ekuriren.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


Frallor äter många, som ung åt jag rundstycke. Du…?

fralla1

En fralla för alla, morgonfika, en kaffe och macka med ost. Vad står fralla för? Vi kör faktabiten och – du ska få ett recept 🙂

Småfranska eller fralla, franskbröd, franska – är en sorts osötat, ljust vetebröd som bakas av finmalt vetemjöl, vatten eller mjölk och matfett samt smaksätts med salt. Ev. jäst och garneras ibland med ost, sesamfrön, eller med vallmon. Skorpan skall vara knaprig och insidan luftig. Uttytt så – småfranska är små runda så kallade franskbröd.

Då? Annat land?
Franskbröd var förr benämningen på vitt bröd i Sverige, då det i Frankrike var (är) vanligare med vitt än med mörkt bröd så fick det heta ”frankbröd”. Liknande bröd i de svenskspråkiga delarna av Finland heter semla, men bakas med inslag av bland annat fullkornsmjöl.

I Skåne kallas småfranska i regel för bulle eller franskbrödsbulle för att skilja från vanliga söta bullar. Regionalt i Sverige (bland annat i Göteborg) kallas den även rundstycke.

Källarfranska?
Det är en sort man gör i källaren? Nej, men lite så. Det är en typ av småfranska med lång jäsningstid, lämpligen över natt. Jäsningen skall ske i svalt utrymme t.ex. i källare vilket man gjorde förr. Därav namnet. Jäsning av bröd under lång tid i svalt utrymme ger extra fluffigt och smakrikt bröd.

Kan det betyda något mer – fralla?

Frallor kallas rasen – den söta franska bulldoggen som är en riktig mysfralla, säger de som har turen att ha en fralla i sin vardag.
Visste du? Franska bulldoggar kommer faktiskt inte från Frankrike. Engelska hantverkare från Nottingham, som blev arbetslösa efter industrirevolutionen, flyttade i stora skaror till Frankrike och medförde då sina hundar. Så blev de engelska småhundarna franska småhundar.

Fralla kan ibland användas som slang för erektion.

Nu så, ett recept.
Nämligen nybakta morgonfrallor på fem minuter om du ex. förbereder degen kvällen innan och sätter in i kylen så har du färska frallor på morgonen på ett litet kick!


frallor

Ingredienser
Portioner: 20 st.
1/4 paket jäst
5 dl kallt vatten
5 dl rågsikt
7 dl vetemjöl special
1 tsk salt
1 msk olja
1 msk socker

Gör så här
På kvällen: Rör ut jäst i kallt vatten i en bunke. Tillsätt rågsikt, vetemjöl special, salt, olja och socker. Rör tills allt blandats. Degen är rätt kladdig. Täck med en handduk, ställ i kylen. På morgonen: Sätt ugnen på 225°C. Stjälp försiktigt upp degen på väl mjölat bord.

Dela i 20 bitar med en degskrapa. Bearbeta degen så lite som möjligt. Lägg bitarna på bakpapper på en plåt. Grädda i 20–25 minuter.

Morgonfikat klart!

Källor:
sv.wiktionary.org
sv.wikipedia.org
ica.se
harligahund.se
spisa.nu
frallasidan.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Tomtens julmusik och om julgranar och massa annat…

carol

Dag 20. Dagen kallad julafton närmar sig 🙂 Idag lite om julmusiken. Alla kända artister har gjort julalbum och visor, psalmer, finns sedan gammalt. Själv gick jag tidigare alltid på julottan dagen efter julafton för känslan och stämningen. Kanske den dag mest besöker kyrkan?

Julmelodierna återfinns inom många olika stilar, som folkmusik, pop, rock, dansbandsmusik och visor. Julmusik kan vara sakral, som handlar om Jesu födelse i Betlehem, eller profan som handlar om till exempel jultomte och julgran.

Några kända, Nu tändas tusen juleljus, Hosianna, Davids son, O helga natt (en favorit), Adolphe Adam (en annan vacker), Nu tändas tusen juleljus, Stilla natt, heliga natt (Psalm 114), Bjällerklang, Ser du stjärnan i det blå? och Nu är det jul igen.

En kul låt är – ”Vår julskinka har rymt”, en svenskspråkig julsång från 1988, sjungen av Werner och Werner (Åke Cato och Sven Melander) och släpptes samma år. Även Mer jul med Adolfsson & Falk. Några artister som gjort album är: Wham, Bing Crosby, Slade, David Bowie, Elvis Presley, Ainbusk samt mängder av album med flera artister.

Seden med julgran dök upp i Tyskland under 1400-talet. När julgranen först dök upp i Sverige var den bara en i mängden av dekorationer gjorda av levande kvistar, men med tiden kom den tyska nymodigheten att dominera. Den första rapporterade svenska julgranen är från 1741, men det dröjde innan seden spred sig utanför godsen och herrgårdarna. Först kring 1900 hade den trängt bort de äldre mer bondska trädprydnaderna även ute i stugorna. Idag har vi plastgranar, praktiskt, men lite tristare.

Info om glöggen. Glögg är en nordisk varm dryck baserad på kryddat vin (vanligtvis rött). Ordet glögg kommer av det äldre ordet glödg, bildat av verbet glödga ‘värma upp’ (jämför glöda). I andra språk förekommer drycken under namn som vin chaud, Glühwein och mulled wine.

Julmat är den mat som serveras över hela julhelgen, där varje dag kan ha sin lokala eller regionala tradition. Maten varierar mycket, i Polen och delar av Tyskland äter man karp, i USA äts kalkon och i Sverige äts julskinka och lutfisk. Längs kusten, bland annat i Roslagen har det varit tradition att äta julgädda. Vårt julbord har mycket annat, själv väljer vi ”lagom”. Utöver ovan nämnda är det vanligt med ex: köttbullar, sill, gröt, revbensspjäll, vörtbröd, ris a la Malta och lokala rätter. Ät lagom – och njut.

Källor:
sv.wikipedia.org
jultradition.se
juligen.se
julsanger.net
edu.linkoping.se
egna samtal/intervjuer
egna o.
svt.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


2 kommentarer

Tomten finns såklart! Hans utseende – bevisen att han finns!!!

santaclause

Dag 16. Tomtens utseende har varierat mycket. I romarriket avbildades han som en människa, under antiken bar han en tunika och under medeltiden ingenting alls.

Hos Olaus Magnus i hans Carta Marina ser man honom i ladugårdar eller i stallet där han gör rent. För det mesta beskrivs han som en liten dvärglik figur omkring 60 cm hög. Han bor gärna på loftet eller i stallet. Han bringar lycka till gården, men man måste se till att ära och respektera honom för han har en ganska kort stubin. Han kan bli mycket ilsken om han blir illa behandlad. Men det gäller oss ju alla?

Tomten har också sitt ursprung från de små bergsmännen som på många håll i världen användes i gruvorna (jämför sagan om Snövit och dvärgarna). Tomten har långt vitt skägg och grå kläder. Han kan ha röd eller grå luva. Min tomte har blå rock och röda byxor, ev. grå rock.

Den riktiga, lilla tomten är mycket gammal, han kan bli 500 år, men 800 år nämns. Bevis om tomten? Berättelser om ”vittnen”, som sett tomten.

En från Sydamerika. 2008. ”Mystisk tomte sprider skräck och rör sig genom att hoppa åt sidan.” I en liten by i Argentina berättar flera invånare att de har sett en mystisk tomteliknande figur i toppig hatt. Den tomteliknande varelsen har enligt uppgifter satt byn i skräck. Ett grabbgäng lyckades fånga ”tomten” på film då de satt och pratade om en fisketur och samtidigt dokumenterade detta med hjälp av en mobiltelefon.

tomw

Plötsligt hörde de något och ut från det höga gräset kom den så kallade tomten. En av pojkarna blev tydligen så vettskrämd att han fick uppsöka läkare och han har sedan händelsen inte vågat gå ut på den närmaste tiden. Se bilder ovan!. Klart, den är sann?

Och jag ska jag förtälja historien om en anhörig till mig som sett Tomten, i Sverige – inte vintertid dock, så vi kan kalla den skogstomten. Det handlar om två unga damer runt 11,12 år i början på 1930-talet, platsen var belägen i landskapet Dalsland, en liten ort. Den ena har berättat att de bodde i ett litet hus på landet, med skogen tätt intill, därutöver endast ängar. Fattigt, många barn i detta lilla hus med liten yta.

Man gick till skolan, genom skogen och en väg tog det nästan en timma. Men – en dag efter skolan, det var lite skymning så gick de runt lite i skogen och hörde ljud nedanför ett berg. De klättrade upp på bergskanten och kikade ned. Där fanns ett flertal ”figurer” som var runt en meter små – män, kvinnor och barn. De hade som ett tillfälligt läger och eldar lyste upp och värmde, denna sena sommardag, mot höst.

De hörde hur de samtalade och var ilskna! Osämja är vanligt bland tomtar – och dessa ansåg de vara skogstomtar eller vättar. Efter en stund smög de sig iväg, barnen var lite rädda såklart. Dagen efter skulle de gå tillbaka, de ville ha ”bevis” så de inte inbillat sig saker. Men det var tomt och – de hade flyttat vidare. De fann emellertid rester av brasor och eld, samt som efter läger – samt någon tygbit. De var då helt säkra på att detta var små vättar de sett.

santa1

Jag hörde historien flera gånger genom åren och alltid detsamma. Eftersom de hade som en lada och något djur ställde de alltid ut gröt under jul till Tomten. Dagen efter var skålen tom! Ja, det kan ha varit Tomten, men denna såg de ej…

Vad man tror bestämmer man själv, som vuxen – ja, jag gör det. Hur de är och vad de gör kan diskuteras, men klart de finns.

Källor:
jultradition.se
juligen.se
edu.linkoping.se
egna samtal/intervjuer

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


1 kommentar

Trevligt minnas från förr, felixgubbar och felixgummor, mycket hyss…

halmgube

Ja, vi vet att Tjugondag-Knut dansas julen ut! Så bjuder traditionen, Bland bortglömda eller nästintill bortglömda traditioner nämns utklädsel till askkällingar, felixgubbar, fettisdagsgubbar, julbockar, knutgubbar, lussegubbar och trettnegetter.

Vår tids ”Knut kör julen ut” den 13 januari är en rest av medeltida religiösa traditioner med den helgonförklarade danske hertig Knud Lavard som huvudfigur. Och med Knud Lavard som skyddshelgon uppstod redan på 1100-talet bland danska köpmän och hantverkare de så kallade Knudsgillena. Knud Lavard dog 1131, då firades den i Danmark, men även på några platser i Skåne S:t Knut Lavards passionsmässa just den 7 januari, vilket ursprungligen sammanföll med julhelgens slut. I samband med att Blekinge, Skåne och Halland blev svenskt flyttades Knutsdagen till den 13 januari.

Så Felixgubben!
Felixgubbar, en till Felixdagen (14 januari) knuten sydöstskånsk motsvarighet till seden. Berättelse längre ned. Enligt en uppteckning vid Etnologiska institutionen i Lund, från gränstrakterna mellan Blekinge och Nordostskåne, ”gick julaknudan från gård till gård genom byalaget på tjugondagen”. Julaknudan utgjordes av en stor träklots, som av manfolket bars till gårdarna och rullades in i stugan. Det var en stor heder, om karlarna lyckades komma undan, men stor skam för gårdens folk, om de ej lyckades fasttaga dem och bjuda dem på hederlig traktering. I varje fall skulle julaknudan föras vidare och rullas in i nästa gårds stuga tills den på detta sätt passerat hela byalaget.

På de platser i de sydsvenska landskap som en gång tillhörde Danmark där man slängde in julaknudor vid Knut, var det också vanligt att man följande dag, alltså den 14 januari, gick med Felixgubbar. Det var oftast en stor gubbe av halm, som klätts med gamla slitna kläder. Till ansikte kunde han ha en rova eller en beta och så klippte man lite tagel av hästarna och satte mustascher på gubben. Felix kunde också uppträda i en gummas skepnad.

strawman

Från byn Högseröd i Skåne berättas det att sedan man placerat Felixgubben vid en inåtgående dörr ”så knackade man på dörren eller fönstret. Sen gällde det att springa. Blev man fasttagen måste man själv gå vidare med den. Ibland ville man gärna bli fasttagen för det vankades för det mesta förplägnad.”

Om seden med gubbar funnits men istället firats dagen efter det vill säga den 14 januari har de kallats Felixgubbar. Felix är namnet i almanackan och är till minne av Felix av Nola anser man. Han var ett helgon som dog på 250-260-talet nära Neapel i Italien . Han sålde av sina ägodelar för att ge till de fattiga.

”Slut på julen och slut på ljusa och slut på ölet i alla husa!”
Så sa man förr. Nu var den stora högtiden slut för denna gång. Julen vår äldsta högtid med rötter i hedentid som firats på så många sätt med så många seder och traditioner. Julen av idag är inte som den var för hundra år sedan och den julen var inte densamma som den för tusen år sedan men jul har firats och kommer att firas.

** Har av en vän fått en berättelse, från 1950-talet, om denna Felixgubbe som nedskrivits i ett dokument av dennes far. Här kan man känna glädjen i busandet och – vad skulle ske med Felixgubben 🙂

”Nils Persson kom hem till oss. Så frågade han mig om jag hade varit med och satt Felixgubben där, men jag visste ingenting. Så berätta han att Hanna blivit rädd. Jag har inte lyckats skrämma henne så och vi har varit gifta i över 50 år sa han.”
// ”Han och jag kom överens att vi skulle göra en Felixgubbe. Jag kommer bort till dig ikväll sa Åke. Om kvällen gjorde vi så en uppstoppad med halm en gubbe.

Åke hade ett par stövlar och ett par byxor som han hade kasserat, jag bistod med en skjorta och tröja och hatt. När vi var färdiga var det en stilig gentleman med hatten lätt på svaj. Jag hade skrivit ett brev och stoppat i bröstfickan om att han var nyss hemkommen från Amerika och nu sökte jobb hos en änka. Någon lön ville han inte ha. Mat och kärvänligt bemötande fick va nog.

När vi hade klätt gubben färdig på kvällen så det första besöket var hos Per Jöns. Vi satte gubben i kostallen. När Otto, drängen, kom ut på morgonen så kasta de ut gubben genom ”mågadörren”. På eftermiddagen kom den 9-årige Per-Erik dragandes upp med cykelkärra lastad med felix.

Sent på kvällen gick Åke och jag bort till Erik Ola och satte felix på traktorsitsen i garaget. Det dröjde till den andra morgonen då satt Felix på trappan till affären.
Ja, så fick Åke och jag återigen bära gubben till ett nytt ställe. Vi kom överens om att nästa besök skulle ske hos Hjalmars Anders. Vi gick skogsvägen bort till Hjalmars gård. // Längre fram hamnar den hos Anna som var stins i Vittskövle. Jag tar med mig den, sa Anna, och satte den på tåget på en godsvagn till Småland.”

Vad som sedan framgår av skriften är att man ej vet om Felixgubbens vida äventyr fick något jobb hos en änka.

De hade så roligt med denna felixgubbe som de satte hos grannar, år efter år, när det blev annandag knut. Den ska finnas på ett museum i Lund, ett minne från tider som flytt. Bilderna som ser ut som fågelskrämmor är som ren illustration.

Källor:
blt.se
ne.se
ideellkulturkamp.com
en.wikipedia.org
svt.se
dokument av vän**

intresserad.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,