Vem var farbror Emil P. Nilsson i filmerna med sonen Abbe…?

Astrid Lindgrens böcker och sedan filmerna, populära ännu och människoporträtten alltid fascinerande. Emil P. är mannen som egentligen bara är full och raglar runt och kan dra en och annan poetisk rad. Allan Edwall – Emil P. Nilsson.

Unga åren?
Först, spelad av duktiga Allan Edwall som föddes i ett arbetarhem i Jämtland, Sverige 1924. Hans far var facklig man och kommunist. 1949-52 gick han på Kungliga Dramatiska Teaterskolan i Stockholm. Genom åren gjorde han mer än 400 roller inom teater, film, tv och radio. Han levde till 1997.

Platsen för Emil P.?
På Junibackens granngård Lugnet bor den arbetslöse alkoholisten med sin fru Emma och deras 15-årige son Abbe, som Madicken tycker mycket om. De lever på att tant Emma Nilsson tjänar pengar genom att sälja kringlor på torget. Det blir Abbe, som får stå hemma och baka de flesta kringlorna, men egentligen drömmer han om att bli pilot eller sjöman. Nilssons gård heter ”Lugnet”. Rörigt i hemmet, Abbe blir mycket ensam.

Rikemansflickan Margareta ”Madicken” Engström, 7 år, bor på gården Junibacken i en svensk småstad tillsammans med lillasyster Lisabet, 5 år, och föräldrarna Kajsa och redaktören på tidningen Arbetets Härold Jonas Engström, och deras tjänsteflicka Alva.

Madicken på Junibacken är en svensk familjefilm från 1980, i regi av Göran Graffman och producerad av Olle Nordemar, och baserad på Astrid Lindgrens bok Madicken och Junibackens Pims från 1976.

Filmen är en omklippt version av TV-serien Madicken (säsong 1) på sex avsnitt, som premiärsändes på SVT hösten 1979 och senare klipptes om av Nordemar till långfilmen Madicken på Junibacken, och hade biopremiär oktober 1980, på biograferna Fontänen, Sture och Vågen i Stockholm, Spegeln i Göteborg och Scaniabiografen i Malmö. Graffman, som ej ens var med i klipprocessen, sa sig vara missnöjd med slutresultatet, som exempelvis utelämnade avsnitt 3 och 5. Denna film var Nordemars sista film baserad på Astrid Lindgrens verk.

Var ligger Junibacken?
Junibacken är ett upplevelsehus med fokus på barnlitteratur, på Djurgården i Stockholm, invigt den 8 juni 1996. Området har fått sitt namn efter den fiktiva gård där Astrid Lindgrens barnboksfigur Madicken bodde. Som sagt 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
svenskfilmdatabas.se
imdb.com
youtube.com

Blogginlägget nedskrivet 2/2-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Grace Slick var rockdrottningen som hördes, i bl.a. Jefferson Airplane…

En av de första rockdrottningarna på 1960-talet var Grace Slick. Hon blev känd som sångerska i bandet Jefferson Airplane som år 1967 gav ut de psykedeliska rockklassikerna White Rabbit och Somebody to Love.

Grace Slick, ursprungligen Grace Barnett Wing, född i slutet av oktober 1939 i Evanston, Illinois, är en amerikansk fotomodell, konstnär och sångare som var en nyckelfigur i San Franciscos spirande psykedeliska musikscen i mitten av 1960-talet. Hennes musikkarriär sträckte sig över fyra decennier. Hon uppträdde med The Great Society, Jefferson Airplane, Jefferson Starship och Starship.

Starten?
Slick började sin karriär i bandet The Great Society på 1960-talet. I denna grupp ingick både hennes make Jerry (Gerald) Slick på trummor och svåger Darby Slick på gitarr. Men i oktober 1966 fick Grace Slick kontakt med Jefferson Airplane.

Jefferson Airplane – White Rabbit (Grace Slick Woodstock 1969) –
https://www.youtube.com/watch?v=RaHnbNRUuP0

På senare år har Grace Slick främst varit verksam som konstnär. Hon har gjort många porträtt av musiker från 1960-talet, till exempel Janis Joplin, Jerry Garcia och andra. År 2000 började hon visa och sälja sina konstverk. Hon var tidigare gift med Skip Johnson och Jerry (Gerald) Slick, trummis.

Våld!
Ett av de mest ökända och avgörande ögonblicken i hennes liv kom tillbaka 1994 när hon greps för våldsam misshandel, något som många, även de som var medvetna om hennes något oberäkneliga beteende, blev chockade över. Poliser kallades till Slicks hem i Marin County mars 1994, där en ”uppenbarligen berusad man” ringde polisen för att larma dem om att ”en berusad kvinna avfyrade ett hagelgevär i huset”.

Uppringaren, 58-åriga Ira Lee, ska ha träffat poliserna genom att ropa ”döda mig!”, innan han gav upp. Detta var dock bara början. Slick påstås ha konfronterat poliserna genom att rikta ett hagelgevär mot dem och beordrat dem att lämna hennes egendom. Enligt den officiella polisrapporten var det en kort men spänd strid som avslutades efter att ”officer Bob Rossi kunde brottas bort vapnet från henne när hennes uppmärksamhet avleddes”.

Slick greps och åtalades för misshandel och för att ha hotat en polis med ett vapen. Senare skrattade Slick och svarade ”naturligtvis” när reportrar frågade henne om hon var full vid tidpunkten för händelsen. Hon berättade för San Francisco Chronicle:
”De sa, ‘Lägg ner hagelgeväret, Grace.” Jag sa till dem: ‘Inte förrän jag vet vad som händer.’ Så, en av dem gjorde en kroppsfint och slog ner mig. Det var ett bra drag.”
Berusning som skapar våld, missbruk negativt.

---

Nicholas Sans Pasty, citat:
för 1 år sedan. 2022.

”…there is no sad ending she’s doing the most sensible thing and living her life how she wants to, always gives good interviews…”

Källor:
en.wikiquote.org
en.wikipedia.org
imdb.com
wikiwand.com
faroutmagazine.co.uk
youtube.com

Blogginlägget nedskrivet 31/1-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

 

Vad var Saturnaliefesten som man firade i vår jultid i antikens Rom…?

Folk spelade spel, drack för mycket vin och upphävde den gängse ordningen mellan herrar och undersåtar – det romerska saturnalie- och kalenderfirandet gav inspiration till våra jul- och nyårsfester. Festen i antikens Rom hölls i december och var en fest till åkerbrukets gud Saturnus ära, Saturnaliefesten (latin Saturnalia). Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter och en uppsluppen stämning rådde. Den kristna jultiden åsidosatte både hedningarnas saturnaliefest som firades den 17 – 23 december och den obesegrade solens dag.

---

Poeten Catullus beskriver saturnalia som de bästa av dagar. Det var en tid av firande, av påhälsning av vänner, och av överlämnandet av presenter, speciellt vaxljus (cerei) och små keramikfigurer (sigillaria). Saturnus var fader till Roms viktigaste gud, Jupiter. Saturnus var son till Uranus och Gaia.

Saturnalia infördes i Rom runt år 217 f.v.t. i ett försök att höja medborgarnas moral efter en förkrossande militär förlust man lidit mot Kartago. Till en början firade man högtiden under en dag, den 17 december, men efter hand utvecklades den till ett veckolångt överdådigt firande som fick sitt slut den 23 december. Myndigheterna gjorde ett flertal försök att förkorta festligheterna, men alla försöken misslyckades. Kejsar Augustus försökte förkorta firandet till tre dagar, och Caligula gjorde ett försök med fem dagar. Dessa försök orsakade uppror och massiva revolter bland de romerska medborgarna.

Fest såklart med offer?
Festligheterna innefattade sedvanliga rituella offer, man tillverkade och skänkte små presenter (saturnalia et sigillaricia), skolorna hade lov och en speciell marknad (sigillaria) inrättades under firandet. Spel och dobbel, som annars inte var tillåtet, tilläts till och med för slavarna under högtiden.

Kläder vid festen?
Togan bars inte under festligheterna, snarare bar alla färgglada informella ”middagskläder” samt en speciell hatt som annars enbart bars av frigivna slavar som symbol för deras frihet. Slavarna undslapp under högtiden bestraffningar, och de behandlade sina herrar med (åtminstone sken av) respekt. Slavarna firade med en bankett; före, med eller serverade av sina herrar. Trots detta var den omvända statusordningen högst ytlig; banketten tillreddes oftast av slavarna själva, och de brukade även tillreda sitt herrefolks måltider. Det tilläts alltså inom tydliga gränser; den vände upp och ner på den sociala ordningen utan att omstörta den. Den sedvanliga hälsningen romare emellan under högtiden var som i typ ”Hell Saturnus!”.

Toga (av latinets tego, ”att täcka”) var en romersk mantel av ylle buren ovanpå en tunika. I romarriket var ursprungligen togan för bägge könen, men med tiden byttes togan ut successivt för kvinnor som istället började bära stola.

I judendomen?
I Mishna och Talmud, judendomens viktigaste skrift, beskrivs en hednisk festival vid namn Saturna som inträffar åtta dagar innan vintersolståndet. Den följs åtta dagar senare av en festival som heter Kalenda. Talmud tillskriver denna festivals uppkomst till Adam (Bibeln), som lade märke till att dagarna blev kortare och trodde att det var en bestraffning för hans synder. Talmud anger att denna festival senare blev en hednisk ritual. Obs imorgon Lucia.

Källor:
sv.wikipedia.org
varmlandsflyttstad.se
svd.se
ne.se

Blogginlägget nedskrivet 08/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.