Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden.


Jon Henrik Fjällgren jojkade och dansade som han aldrig gjort annat, sedan…?

jonhenriksam

Sina första månader i livet tillbringade han i en indianby för att senare förflyttas till ett barnhem. Han föddes i Cali i Colombia den 26 april 1987 och hette då Montoya. Bara ett par månader senare blev han adopterad av en samisk familj i Sverige. Jon Henrik Mario Fjällgren, ursprungligen Montoya, är en svensk-samisk sångare och jojkare. Fjällgren är till vardags renskötare i Mittådalens sameby i Härjedalen. Han är cirka – 1,66 -1,67 enligt hans egen uppgift. Familjen, mamma, pappa och två systrar.

Oj?
Jon Henrik och Kristin Amparo adopterades från Cali, samma stad i Colombia. Kristin var fem månader gammal när hon adopterades från barnhemmet Chiquitines. Jon Henrik var sex månader när han kom från samma stad till samebyn i Härjedalen. Båda har varit tillbaka i Colombia två gånger. Kristin har varit på barnhemmet och träffat sin biologiska familj, medan Jon Henrik inte kan minnas barnhemmet och – inte har någon familj i landet.

Jon Henrik Fjällgren – Jag är fri (Manne Leam Frijje)
https://www.youtube.com/watch?v=ij9R2mxigWY

Sin första konsert genomförde han som 14-åring i Funäsdalens kyrka med kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia närvarande. Därefter började hans karriär som artist. Han gjorde en skiva som 16-åring som hette ”Onne vielle”. Redan samma år spelade han in debutalbumet Goeksegh. Namnet är samiska och betyder norrsken. Men det dröjde fram till vinsten i Talang 2014 innan albumet släpptes.

jon henrikld

Jon Henrik har berättat att han förutom piano även spelar flöjt, gitarr och trummor. Däremot kan han inte läsa noter. Han deltog i Melodifestivalen 2015 med låten Jag är fri (Manne leam frijje). Låten tog sig direkt till final. Jon Henrik kom på andraplats efter Måns Zelmerlöw. I Melodifestivalen 2017 tävlade Jon Henrik tillsammans med Aninia med låten En värld full av strider (Eatneme gusnie jeenh dåaroeh), där han jojkade. Duon tog sig direkt till final. Där slutade de på en tredjeplats efter vinnaren Robin Bengtsson och tvåan Nano.

Jojka?
Krister Stoor är lektor vid Samiska på Institutionen för språkstudier och forskar om jojk. Han konstaterar att det rent tekniskt är enkelt att jojka, men att det svåra är att skapa innebörd i jojken. När Jon Henrik till exempel jojkat ”Daniels jojk”, så jojkar han inte om Daniel utan han levandegör Daniel på scenen. Stoor menar att det finns många duktiga musiker som lärt sig att jojka så att det låter rätt, men att sammanhanget saknas, så att de inte lyckas inte förmedla något. Att det är därför han är en så bra representant för att förmedla vad jojk egentligen handlar om.

TV4, Let´s dance?
Jon Henrik grät efter segern i ”Let’s dance”, en känslokollaps. Efteråt gjorde han ett utspel mot Tony Irving, som vänt honom ryggen i sändning.

jon henrik

Efter detta?
Jon Henrik och kärleken Maret Nystad drog sig undan offentligheten.
”Jag kommer fara till fjälls och fiska, med min hund och min tjej. Bara ta det lugnt. Det tycker jag är värd.” Juni 2018.

Paret träffades genom gemensamma vänner i Norge för ett år sedan, men har valt att hålla relationen borta från rampljuset.

Han arbetar som renskötare samtidigt med sitt artisteri.

Källor:
expressen.se
sv.wikipedia.org
hant.se
allas.se
aftonbladet.se
ratsit.se
youtube.com

Annonser


Achaltekeern, en hotad hästras från Turkmenistan…

aktal

Akhal-Tekern har kallats de vackraste hästarna i världen, och även om de kanske låter som om de kommer från en sagobok, är de verkliga. Achaltekeer eller akhal-teké är en hästras från regionen Achal i Turkmenistan med stor kraft och uthållighet, en god galopphäst som även passar för distansritt, dressyr och banhoppning. Kloka, envisa, orädda, en-mans-häst, vinner du dennes förtroende, är den ‘din’. Knyter sig mycket till sin ‘herre’, och är öppet svartsjuk, sa en ägare. Akhal-Teke hästar kallas ofta ”gyllene hästar” eller ”hästar från himlen” och det är inte svårt att se varför.

Hästrasen upptäcktes 3000-2000 f.Kr och är en direkt ättling till den turkmenska hästen som levde under antiken. Achaltekeern kan vara världens äldsta hästras och deras förfäder var troligtvis de första hästarna som domesticerades. Achaltekeern är en fullblodshäst och har en mankhöjd på omkring 150 centimeter. Rasen kan ha alla färger utom skäck och tigrerad, men vanligast är en gulbrun färg och pälsen har alltid en metallisk glans. Rasen är idag rätt ovanlig med cirka 3 500 exemplar i världen, varav de flesta finns i Turkmenistan och Ryssland.

Akhal Teke
https://www.youtube.com/watch?v=0u8pzg5i_hw

Achaltekeern, som är lite av hästvärldens mysterium, är en av de fyra typer som anses ligga till grund för alla dagens hästar. Den representerar den tunnhudade och värmetåliga ökenhästen med fin hårrem och det kan finnas ett samband mellan achaltekeern och en gren av arabiska galopphästar som kallas ”Munaghi”.

Enligt ryska sägner, som dock inte går att bekräfta, så är achaltekeerna en ren och egen ras som är lika gammal som det arabiska fullblodet. Denna hästtyp anses vara förfader till alla dagens orientaliska fullblodshästar och innefattar då achaltekeern, det arabiska fullblodet, den nordafrikanska Berberhästen och den numera utdöda turkmenska hästen.

Fornlämningar av turkmenska hästar, liknande Achaltekeerna hittades i frysta gravar i Pazyryk i närheten av floden Ob i nuvarande Sibirien. Gravarna grävdes ut mellan 1929 och 1949 och innehöll kvarlevorna från 14 hästar. Hästarna hade begravts med utrustning på och vatten från floderna i närheten hade läckt ner i gravarna och sedan fryst, vilket gjorde att både hästarna och deras utrustning var i perfekt skick. Fornmlämningarna har daterats till cirka 500-200-talet f.Kr.

Achaltekeerns ursprung är dock det största av mysterierna runt denna ras. Redan runt år 1000 f.Kr var huvudstaden Asjchabad berömd för sina kapplöpningshästar och de turkmenska hästarna avlades även i oaserna i Karakum-öknen. Asjchabad är fortfarande centrum för avel av denna hästras. Under den här tiden var achaltekeern mycket känd som galopphästar och även som kavallerihästar.

Akhal-Tek

Rasen fick sitt namn från stammen, samt Achal som betydde ”renrasig”. Man avlade hästarna mycket selektivt och förde stamtavlor via en muntlig tradition. Mellan 1700- och 1900-talet exporterades en stor mängd av dessa hästar till Ryssland och även England och Tyskland.

Efter att Turkmenistan blev självständigt år 1991 definierade man aveln av dessa hästar som en nationell konstform och aveln av hästarna blev något som engagerade de turkmenska myndigheterna. Man försökte även att förbättra Achaltekeerna med importerade engelska fullblod för att göra hästarna större och göra exteriören mer tilltalande för de europeiska och amerikanska köparna. Men resultatet blev att hästarna inte klarade av klimatet och 1941 stängdes stamboken för gott för andra raser.


Sedan 1973 krävs även att hästarna DNA-testas. För att förbättra rasen fick man nu istället satsa på renrasiga hingstar. 5 hingstar valdes ut för att starta olika hingstlinjer där ättlingarna skulle ha olika egenskaper, men under mitten av 50-talet blev rasen nästan utrotningshotad på grund av en masslakt av hästar i området, då man var tvungen att nå det mål inom köttproduktionen som hade satts upp. De sovjetiska myndigheterna krävde att hästarna skulle slaktas, även om de turkmenska stammarna vägrade att äta dem. Vid ett tillfälle fanns bara 1 250 hästar kvar och man stängde gränserna för export av achaltekeerna från Sovjet.

Idag finns det 17 olika hingstlinjer i stamboken och det finns cirka 3 500 Achaltekeer registrerade. Rasen föds fortfarande upp i oaserna i Karakumöknen och i södra Ryssland. Achaltekeern har bidragit till många andra raser, men har inte själv påverkats utifrån och har behållit sitt utseende sedan 900-talet. Folket i Turkmenistan använder akhal-tekén till kapplöpningar och förbereder hästarna inför tävlingarna med stor omsorg. I alla år har hästarna fodrats med alfalfa, kulor av fårfett, havre och stekta degkakor och den sveps in i filtar för att skyddas mot hetta och kyla.

I Sverige finns det cirka 16 registrerade Achaltekeerhästar. De turkmenska myndigheterna ger ofta hästar som diplomatiska gåvor och man håller även auktioner där man säljer achaltekeerhästar till förmån för att få pengar till att förbättra avelsprogrammen för hästar.

akhal-teke

Svenska Achaltekeerföreningen
http://www.achaltekeer.se

Färger?
Achal-tekeerna är kända för att kunna ha mer ovanligt färger. Den har idag ett särpräglat utseende och rör sig med vägvinnande och smidiga rörelser. I dag är akhal-tekén en galopphäst, en distanshäst och en tävlingshäst i hoppning och dressyr. Guldvinnaren i dressyr under olympiska spelen 1960 i Rom, var en akhal-tekehingst vid namn Absent.

En av de mest framträdande egenskaperna hos Achaltekeerna är den metalliska glansen i pälsen, som är mjuk, ganska tunn och silkeslen. Den vanligaste färgen är gulbrun, även kallad bork, men även svart, brun, fux, isabell, skimmel och mer ovanliga färger som Cremello och perlino förekommer. Dock är inte brutna färger som tigrerad eller skäck tillåtet. Hästarna är oftast kraftigt apelkastade. Den gyllene tonen som oftast finns hos hästarna anses ha fungerat som ett kamouflage i öknen.

Egenskaper?
Achaltekeer-hästarna är kända för att vara tuffa och tåliga och mycket ihärdiga. De kan springa långa sträckor under dåliga förhållanden. Det mest kända uthållighetsrekordet sattes under ritten på 415 mil mellan Ashkhabad och Moskva på 84 dagar med ett minimum av vatten och foder. 96 mil av vägen gick nämligen genom ökentrakter. Denna distansritt genomfördes 1935. En otroligt spännande häst och vacker.

Källor:
sv.wikipedia.org
bukefalos.se
achaltekeer.se
youtube.com
simplemost.com
ihearthorses.com


Nobelpristagare av fredspriset 2018 viktigt, till läkaren Denis Mukwege och människorättsaktivisten Nadia Murad…

Nobels-fredspris2

Om Nobelpriset råkade jag läsa det starka, ”Hjältar som lyfter kvinnors utsatthet. Nobels fredspris för kampen mot våldtäkt.” Äntligen är Nobels fredspris bäst”, skriver Nerikes Allehanda, NA, som är en dagstidning som getts ut sedan år 1843. I dag är världen upp och ned. Norska Nobelkommittén vilka delar ut Alfred Nobels fredspris som mest brukar gå till avdankade politiker, har insett att priset inte ska vara ett skämt utan göra skillnad, läser jag vidare. Och visst är detta pris viktigt.

Vilka två var Nobelpristagare av fredspriset 2018?
Jo, i år tilldelas det den kongolesiske läkaren Denis Mukwege och människorättsaktivisten, yazidiska Nadia Murad. Flerfaldigt prisbelönte Mukwege kämpar för att hjälpa våldtäktsoffer i krigshärjade östra Kongo. Denis Mukwege, född 1 mars 1955 i Bukavu i Belgiska Kongo, är en kongolesisk chefskirurg, specialiserad inom gynekologi. Priset ”för de arbetat mot sexualiserat våld som vapen i krig och konflikter.

Denis Mukwege

Lite om Mukwege:
Han är uppvuxen inom den kongolesiska pingströrelsen och fick sina läkarstudier betalda av den svenska Pingstmissionen. Han grundade på 1990-talet Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo-Kinshasa. Panzisjukhuset har byggts upp med stöd av Pingstmissionen, Läkarmissionen och Sida. För sina insatser fick han även Olof Palmepriset, 2013 års ”alternativa Nobelpris” Right Livelihood Award och 2014 års Sacharovpriset för tankefrihet.

Han är verksam dels som läkare på Panzisjukhuset, där han behandlar kvinnor med fruktansvärda underlivsskador efter våldtäkter. Krigshandlingar utförda med kön, knivar, eld, pistoler, påkar. Hjälpen sjukhuset erbjuder är fysisk, men också psykologisk och juridisk. Han gör också skillnad genom att lyfta frågan och vädja till internationella samfundet att agera mot det som sker i regionen, och uppmanar män att engagera sig.

“Män måste ställa sig upp och säga till män som våldtar: Vi accepterar inte detta. Om du inte våldtar, men är tyst om de som gör det, så innebär det att du accepterar det”. Hans åsikter irriterar hos många, budskapet provocerar militära grupper och landets ledare. Denis Mukwege kämpar med fara för sitt liv, och har utsatts för hot och mordförsök.


Nadia Murad

Nadia Murad?
Hon var IS-fången som vågar berätta. Hon driver frågan om sexuellt våld och kvinnors utsatta situation i krigshärdar, med sin egen berättelse som insats. Nadia Murad Basée Taha, född 1993 i Sinjar, Irak, är en yazidisk människorättsaktivist.


Vad betyder yazidierna?
Yazidierna – det utvalda och bortglömda folket, benämning på en religiöst definierad etnisk grupp; uppskattningsvis närmare 700 000. Yazidierna finns främst i norra Irak, Turkiet, Syrien, Armenien, Georgien och Ryska federationen. De talar företrädesvis kurdiska. Yazidismen är en monoteistisk esoterisk religion. Den hemliga läran förvaltas av ett antal präster som sägs vara ättlingar till änglar. Den religiösa traditionen förs vidare muntligt på kurmanji, och få personer är insatta i alla mysterier. Det finns två heliga skrifter på arabiska och som härleds till schejken Adi ibn Musafir.


Religionen har tagit till sig element från judendom, kristendom, islam och zoroastrism. Centralt står läran om den fallna ängeln som har förlåtits av Gud och som är föremål för dyrkan. Yazidierna kallar denne Melek Taus, påfågeln, och bilder av påfågeln användes i kulten.

Murad föddes i byn Kocho i Sinjar i norra Irak. Hennes familj, som är yazidier, var bönder och hon växte upp på en gård. I augusti 2014 omringades hennes hemby av Islamiska statens (IS) krigare som dödade 600 personer – däribland sex av Murads bröder och styvbröder – och tog yngre kvinnor som slavar.

Hon hölls som slav i staden Mosul, blev slagen, bränd med cigaretter och våldtagen när hon försökte fly. I november 2014 lyckades hon undkomma efter att hennes ”ägare” lämnat huset olåst. Hon togs omhand av en grannfamilj som kunde smuggla ut henne ur det av islamiska staten kontrollerade området, vilket gav henne möjlighet att ta sig till ett flyktingläger i Duhok i norra Irak, och därefter vidare till Stuttgart i Tyskland.

Efter flykten har hon visat stort mod när hon vittnat om sina erfarenheter, med målet att det inte ska kunna drabba fler. ”Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min”, säger hon i boken “Den sista flickan”. För sina insatser har hon också utnämnts till FN:s goodwill-ambassadör.

I november 2017 utgavs Murads självbiografi på engelska och i maj 2018 på svenska: Den sista flickan: Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten (The Last Girl: My Story of Captivity, and My Fight Against the Islamic State).

fred

Två mycket värdiga och bland alla andra, värdiga pristagare.

Källor:
aftonbladet.se
sv.wikipedia.org
na.se (x)
fokus.se
sydsvenskan.se
ne.se


Shetlandsöarna, allt om denna fascinerande ögrupp om 100 öar… Del 2-2

LerwickShetland

Fortsättningen om Shetlandsöarna, denna skotska ögrupp och kommun belägen på gränsen mellan Nordsjön och Atlanten. Fakta om historia och platsen – fortsätter och startar mer med naturen.

Shetlandsöarnas landskap påverkas starkt av betande får och träd är mycket ovanliga. Ögruppens flora arktiska och alpina växter, vildblommor, bladmossor och lavar. Ungefär hälften av Shetlandsöarnas landyta täcks av torv. På några platser är den mer än en meter tjock. Dessa områden är vanligen våtmarker som har endast mycket lite näringsämnen vilket gör att få växtarter har förutsättningar för att växa där. Bland dessa ingår växter i ullsläktet, myrlilja, jungfrulin och blodrot.

Fågelliv?
Stormfågel är Shetlandsöarnas vanligaste fågel. Här finns en av de största fågelkolonierna på Nordatlanten och med över en miljon fåglar. Bland dessa fågelarter ingår havssula, sillgrissla, lunnefågel, stormfågel, stormsvalor, tofsvipa och gärdsmyg. Många arktiska fåglar övervintrar på Shetlandsöarna, bland andra sångsvan och svartnäbbad islom. Andra vanliga fåglar är måsfåglar, ejder och skarvar, men dessa bestånd är små jämfört med stormfågelns.

Däggdjur?
Alla landdäggdjuren här har introducerats av människan. Det antas att utter, skogsmöss och husmus kom till öarna i början av koloniseringen från Norge. Alla övriga landdäggdjur utom brunråtta har införts under de senaste århundradena. Valar är en vanlig syn längs kusten, med vanlig tumlare som den vanligaste arten.

Större valar observeras ofta vid ytterkanten av kontinentalsockeln och kan komma in mot land på sommaren, särskilt vid Sumburgh Head. De vanligaste arterna av stora valar är balaenoptera och knölval, som följer stim av makrill och sill. Delfiner av typen vitsiding, vitnos och Rissos delfin syns ofta längs den östra kusten. Också späckhuggare har fasta tillhåll och knubbsäl är en av de tre sjödäggdjur som föder ungar här.

film_shetland

Shetland på TV?
Shetland är en brittisk kriminalserie från 2013 baserad på en serie böcker av Ann Cleeves med Douglas Henshall i rollen som poliskommissarie Jimmy Perez. Serien hade svensk premiär på SVT1 i januari 2015. Den spelas in i Skottland, både på fastlandet och på Shetlandsöarna. Den fjärde säsongen började spelas in i mars 2017. Bra serie, enligt mig, miljön och kriminalitet i det ”mindre formatet”.

Besöka?
Den som vill få en känsla av kliva in i den populära serien gör bäst i att börja i den lilla huvudstaden på östkusten. Här finns stenhuset vid vattnet där kommissarien Perez bor. Några minuter bort ligger huvudgatan Commercial Street, restaurangen Monty’s Bistro, den lokala baren The Lounge och Lerwicks polisstation – samtliga välkända platser från kriminaldramat.

Hur våldsamt är det då egentligen på Storbritanniens nordligaste öar (2015)?
Lokalbefolkningen skrattar när frågan kommer på tal. Det senaste grova våldsbrottet de minns är att någon blev slagen i huvudet för ett par år sedan. Chefredaktören Adam Civico har under sina snart tre år på tidningen inte varit med om att de bevakat något mordfall på öarna, som har omkring 22 000 invånare.


skottland-orkney-rin

Som svensk vill du resa hit, tänk på!
Det går inga direktflyg från Sverige, resan kräver ett byte i Skottland.

Flyg t.ex. från Göteborg till Edinburgh eller från och med april från Stockholm till Edinburgh. Propellerplanen måste i bland på grund av starka vindar lyfta och landa i sidled.
Bästa tiden: Huvudsäsongen är från maj till september, då är ön också grönare.

Restid: Cirka 3 timmar och 40 minuters flygtid. Tiden är en timma senare än här.
Språk: Engelska. Skotsk dialekt kan vara svår och den shetländska dialekten är ännu knepigare. Valuta: Brittiska pund, GBP. Och vid besök, hyr helst en bil! 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
netflix.com
skk.se
tv.nu
expressen.se


Vilka språk är svårast att lära sig..?

sprak

Någon allmän sanning om vad som är lätt eller svårt finns inte. Det är i högsta grad individuellt. Daily Telegraph utgår från släktskap, och anser därför att frisiska borde orsaka minst problem för engelsktalande. Andra språk som bedöms vara lätta att lära sig är norska, svenska och franska.

Att lära sig läsa och skriva främmande språk som skrivs med andra tecken än bokstäver, som japanska och kinesiska, kan vara svårt om man är van vid alfabetisk skrift, eftersom man måste kunna flera tusen tecken för att kunna läsa och skriva hyggligt.

Men det innebär inte att japanska och kinesiska behöver upplevas som svårare att lära sig tala och förstå för en svensk än exempelvis iriska och albanska. De två förstnämnda är nära släkt, medan franskan är något mer avlägsen men samtidigt har försett engelskan med mängder av lånord.

Begreppet språk har två nära sammanbundna men ändå separata betydelser; dels syftar det på det mänskliga språket som fenomen, dels syftar det på enskilda språk, kommunikationssystem för en avgränsad grupp människor.

Enligt UNESCO är detta de 10 svåraste språken i världen.

familykines

1: Kinesiska
Kinesiska är ett särskilt svårt språk speciellt dess skriftform. Kinesiska tecken ger inga ledtrådar om uttal och tonsystemet kan ge helt ny innebörd av orden.

grek

2: Grekiska
Ett språk som är särskilt svårt på grund av dess komplicerade regler för accentuering.

arabiska

3: Arabiska
Ett alfabet med 28 bokstäver, läsning från höger till vänster, få vokaler, det arabiska språket är väldigt svårt att förstå. Det har en komplex sammansättning av ord som börjar från grunden. De gutturala bokstäverna kommer bli de första hindren för engelska och franska inlärare.

4: Isländska
Dess arkaiska ordförråd och komplicerad grammatik gör det mycket svårt att bemästra. Den största svårigheten med den isländska ligger i det faktum att vissa vokaler påverkas av sin omgivning med böjningar och konjugationer.

5: Japanska
Influerad av kineserna, det japanska språket lånar också många ord på engelska sedan andra världskriget. Den stora svårigheten i språket kommer från skillnaden mellan det skrivna ordet och det talade ett. Grammatiken tillåter att uttrycka ett brett utbud av språk artighet och formalitet.

6: Finska
Detta nordiska språk har en extremt komplex grammatik, finländska suffix används ofta där andra språk använder pronomen och prepositioner. Den finska språket kommer också ändra verb, substantiv, pronomen, adjektiv och nummer enligt deras roll i meningen.

7: Tyska
Detta är ett böjningsspråk (där alla ord inte är oföränderliga) med konjugationer och böjningar med inte mindre än tre grammatiska genus maskulin, feminin och neutrum. Många ord har också samma rot, för att inte tala regelbunden användning av dialekt.

8: Norska
Norska språket har bara några officiella ‘normer’ och lokala dialekter är fortfarande mycket viktigt.

9: Danska
Med sin ovanliga ljudsystem, har det talade språket lite eller inget att göra med att skriva som avsevärt försvårar inlärningen.

10: Franska
Franska språket är ett språk av latinskt ursprung. Det är inte svårt att lära sig för infödda som kommer från ett land med ett språk från samma familj som italienska, portugisiska eller spanska.

sprak

Självklart skiljer det. En undersökning nämner ex. 114 svarande som anser grannlandet Finland ha det svåraste språket i Europa. Därefter följer ryska och grekiska språket som svåra att lära sig och utöva.

Svårt?
Det finns ju också en hel del udda språk, som bitvis gör det bra mycket svårare för sig än den oinsatte kan föreställa sig; som den polysyntetiska grönländskan eller det kaukasiska språket tabassariska med 48 kasus, eller khoisan-språken med sina gruvliga klick-ljud; bara att uttala namn på språken är enormt svårt.

Har skrivit ett inlägg om största språken:
Språk, mest i världen, framtiden och – i Sverige…?
https://zenzafacta.wordpress.com/2017/10/17/sprak-mest-i-varlden-framtiden-och-i-sverige/

Källor:
polyglotclub.com
spraktidningen.se
mynewsdesk.com
faktoider.blogspot.com
zenzafacta.wordpress.com
sv.wikipedia.org


När kom vår flagga till, varför, utseendet och – fem andra länders…

svensk-flagga

Att ett land har en flagga som symbol har blivit så vanligt, att det numera nästan ses som en del i steget mot suveränitet för nya länder att anta en flagga. Samtliga självständiga stater i världen har idag en flagga. Flaggan som enande symbol blev vanlig i slutet av 1700-talet. Självständigheten efter den amerikanska revolutionen – och franska revolutionen år 1789 – markerade att staten inte längre var furstens privata egendom utan grundad på landets medborgare.

En form av nationsflagga användes av handelsrepublikerna Genua och Venedig i början av 1200-talet. Genom att segla under furstens flagg visade man att fartyget också stod under hans beskydd. Av nuvarande nationsflaggor är den danska Dannebrogen, dokumentariskt belagd från 1397, troligen den äldsta. Läran om flaggor och fanor kallas vexillologi.


Sveriges flagga? Hur uppstod den och färgerna?

Först lite fakta – den är världens näst äldsta flagga. Den ska alltid ha proportion 5:8. Endast militären och konungen får använda den tretungade svenska flaggan. De officiella färgerna i Sveriges flagga är “ljust mellanblå” och “guldgul”. Sedan 1982 är det inte olagligt att flagga när man vill eller att glömma ta ner flaggan.


Historien bakom?

Det som karaktäriserar den svenska flaggan är det gula korset ovanpå blå bakgrund. En del historiker hävdar att Sveriges flagga härstammar från Karl Knutsson Bondes personliga sigill medan andra hävdar att det rör sig om en motståndsflagga gentemot Danmark.

Detta var på mitten av 1400-talet och det som talar för denna teori är det faktum att Karl Knutsson Bondes färger anses ha varit gul och blå. I hans personliga sigill finns där en del som liknar ett gult kors. Sverige låg dessutom i krig med Danmark under den här perioden och därför är det inte orimligt att kungen valde en snarlik flagga, fast med sina egna färger.

Under det nationalromantiska slutet av 1800-talet hade flaggandet blivit betydligt vanligare. Det var först nu som den svenska flaggan började användas vid diverse allmänna tillställningar, inte bara som en symbol för staten och dess maktutövning. Flaggan kom att bli en symbol för fosterlandet.

Men ursprunget för denna folkliga flaggning var kungligt. Prins Oskar (sedermera Oskar II) hade hissat flaggan på sommarslottet Sofiero utanför Helsingborg redan på 1860-talet. Sedan han flyttat in på Stockholms slott 1872 började han också flagga där. Bruket spreds över landet, nu skulle det flaggas vid alla möjliga festliga tillfällen. Färgerna ljusades upp.

Helsingborg var också födelseplatsen för en annan viktig händelse i den svenska flaggans historia. Här bodde nämligen en flaggintresserad man vid namn Oscar Tapp. Han ansåg att den svenska flaggan var på tok för dyster. Den blå bottenfärgen var vid den här tiden betydligt mörkare än dagens och det gula korset gick snarast i orange.

Lagom till 300-årsminnet av Gustav II Adolfs födelse 1894 kunde Tapp hissa sin betydligt gladare nyskapelse på fästningstornet Kärnan mitt i staden. Denna ljusare flagga blev en succé och kom bland annat att dominera flaggningen vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm tre år senare.


Lagstiftningen?

I början av 1900-talet fanns således en rad olika varianter på den svenska flaggan. Detta kunde statsmakterna inte stilla åse. Man ingrep och skapade genom flagglagen 1906 ordning i kaoset. Lagen omarbetades senast 1982 och där anges att den svenska flaggans färger ska vara ”ljust mellanblå på fälten och guldgul på korset”.

Vi vänder oss utomlands, fem länder, spännande tydningar.   🙂

Bangladesh

Bangladesh:
Deras flagga består av en röd skiva som vilar på en grön bakgrund något närmare den inre kanten än den yttre. Det röda symboliserar den uppåtgående solen, men även det blod som offrades för självständigheten. Det gröna står för den frodiga naturen. Flaggan bygger på en tidigare flagga som användes under självständighetskriget 1971, där en karta över landet ingick.

Israelflagga

Israel:
Deras flagga är vit med två blå band och en centralt placerad davidsstjärna. Stjärnan har varit en judisk symbol sedan medeltiden, och utformningen med de två blå ränderna mot vit botten bygger på den traditionella judiska bönemanteln tallit. Flaggan antogs 1948 och den blå färgen kommer från den mycket gamla textilfärgen tekhelet, och som användes för att färga in de rituella tofsar (tzitzit) som alla manliga judar skulle bära. Tofsarna knyts kring hörnen på bönemanteln tallit. Färgen utvanns av en särskild snigel som på hebreiska kallas hilazon. Färgen har haft mycket stor symbolisk betydelse för judendomen och användes redan i templet i Jerusalem, bland annat för översteprästens yttre kläde.

Den här textilfärgningsmetoden har egenskapen att nyansen påverkas i hög utsträckning av om tyget utsatts för solljus eller inte, vilket gör att nyansen kan variera från ljusblått till mörklila. Detta fenomen kan eventuellt vara en förklaring till varför många äldre israeliska flaggor varierar så pass mycket i nyans.

japan

Japan:
Deras flagga är vit med en röd rund skiva som symboliserar den uppgående solen. Flaggan antogs första gången i januari 1870 då den hade proportionerna 7:10. Utseendet fastställdes 1999 då proportionerna ändrades till 2:3.

Flaggans officiella namn är nisshoki eller ”solflaggan”, men de flesta använder namnet hinomaru, ”solens skiva”, som egentligen refererar till den röda solskivan. Symbolens ursprung är okänt, men man vet att krigadeln buke ofta målade liknande symboler på solfjädrar redan på 1200-talet. Den tidigaste bekräftade förekomsten av själva flaggan var slaget vid Sekigahara 1600, där den var en befälssymbol hos trupperna som kämpade för shogunen av Tokugawaätten.

Flaggans vita bakgrund står för renhet och ärlighet, och den röda färgen kan tolkas som en symbol för upplysthet, integritet och värme.

south_Africa

Sydafrika:
Sydafrikas flagga antogs i april 1994 och har formgivits av den sydafrikanske statsheraldikern Frederick G. Brownell. Tidigare hade man bett allmänheten att komma med förslag på en ny flagga, men man ansåg att inget av de inlämnade förslagen var tillräckligt bra.

Flaggan har två lika breda röda och blå band delade av ett grönt liggande gaffelkors (det som ser ut som ett horisontellt Y) vars armar slutar på kortsidan. Mellan armarna finns ett svart triangel som skiljs från armarna av smala gula band. De röda och blå banden separeras från det gröna bandet av smala vita band.

Det röda, blå och vita skall symbolisera landets europeiska arv, då dessa färger förekom i de båda boerrepublikernas flagga och dessutom återfinns den i brittiska flaggan. Grönt, gult och svart har hämtats från befrielserörelsen ANC:s flagga, som antogs 1917. Gaffelkorset står för att Sydafrikas europeiska och afrikanska rötter förenas inför framtiden. Proportionerna är 2:3.

ethiopia

Etiopien:
Deras flagga är horisontellt tredelad med band i grönt, gult och rött. Mitt på flaggan finns en blå cirkel med ett gult pentagram. Flaggan antogs i februari 1996 och har proportionerna 1:2. Färgerna i Etiopiens flagga blev under 1900-talet symboler för den afrikanska frigörelsen från de gamla kolonialmakterna, och kallas (tillsammans med svart) för de panafrikanska färgerna.

På Jamaica sågs Etiopien från kejsar Haile Selassies trontillträde 1930 som ett politiskt och religiöst föredöme, och via den jamaicanska tolkningen har färgerna också kommit att symbolisera rastafarirörelsen. I den ursprungliga etiopiska tolkningen står grönt för jorden och framtiden, gult för fred och kärlek, och rött för styrka. Symbolen i mitten av flaggan symboliserar enighet och mångfald. Färgerna tolkades ursprungligen även som en symbol för den heliga treenigheten, och dessutom för landets tre provinser.

Färgerna grönt, gult och rött användes för första gången 1895 av kejsar Menelik II (1889-1913). Till en början användes tre separata vimplar istället för en rektangulär duk, ursprungligen med den röda färgen överst. Den nuvarande etiopiska flaggan antogs 1991 efter att den socialistiska Menghistu-regimen störtades. Många etiopier erkänner inte den nya flaggan med den blå skivan och pentagrammet, utan använder den tidigare flaggan.

Så bakom alla en historia, alla vars färger har sin betydelse.

Källor:
sv.wikipedia.org
varldenshistoria.se
popularhistoria.se
swedishnomad.com
riksarkivet.se