Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden.


Fira nyår och ett nytt år på gång, 2019, lite trevlig fakta om firandet…

2019

Kvällens sena händelse blir nyårsfirandet 2019, eller slappar vi det tillbakalutat och bara kollar film eller TV. Nyår är en traditionell högtid, som firas vid övergång till ett nytt kalenderår. Enligt den gregorianska kalendern, som används i västerlandet, firas nyåret under natten mellan den 31 december och den 1 januari.

Under romarriket hade de hedniska romarna ett uppsluppet firande vid nyår. Ett firande som de kristna tog avstånd från. Nyårsfirandet har inte alltid infallit den 1 januari. Under det gamla romarriket inföll firandet nyårsdagen den 1 mars. Datumet stod fast ända till 153 före Kristus.

I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar. Nyårsdagen är ofta en helgdag, men firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.


sverigekulökarta

Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret. Nyåret kan förläggas till en tid på grund av årets rytm, till exempel nära midvinter eller till vårdagjämningen 20–21 mars i form av fester som välkomnar våren, det kan också anknyta till en strikt tolvmånads-kalender (som i den muslimska kalendern) eller ha en rent religiös anknytning.

Strax före tolvslaget reciteras delar av Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895. SVT1 visar alltid.


Hur firas den i ex något annat land?

Colombia?
På nyårsafton: Ta en tom resväska och gå ett varv runt kvarteret. Sedan kan du luta dig tillbaka och räkna med att ritualen kommer att ge dig många resor nästföljande år.

Spanien?
Firar du nyår i Spanien lär du inte höra några glädjetjut när klockan slår tolv. Här har man fullt upp med att tugga vindruvor – närmare bestämt tolv stycken, ett för varje slag. Traditionen härstammar från 1800-talet då vinodlare i Alicante hoppades att ritualen skulle förbättra skörden och försäljningen.

Islamiskt nyår?
Nyåret Al Hijdra firas på den första dagen av månaden Muharram. Nyår markerar profeten Muhammeds flykt från Mecka till Medina. Nyårsfirandet hos muslimer varierar -mellan allt från stor fest till fasta. Aashura, ”den tionde”, är först och främst en stor religiös högtid för shiitiska muslimer. Den firas till påminnelse av martyren Husayns död.

Kristna nyåret?
De kristna kyrkorna firade nyår på varierande tider, ofta på juldagen den 25 december eller på Jungfru Marie bebådelsedag, i Bysans och Ryssland 1 september. Nyårsdagen firades med allvarlig botpredikan, som protest mot de hedniska utsvävningarna på denna dag. 25 mars firades som svensk nyårsdag ända fram till 1500-talet.


TV – Nyårsafton

SVT1, 20-21
Jill Johnson live med storband

TV4, 20.00
”Bingolottos nyårskväll” är över fyra timmars fest med Rickard Olsson och Lotta Engberg och artisterna Ola Salo & Mariette, Lasse Stefanz, Lasse Berghagen, Anna Bergendahl och Siw Carlsson.

SVT1 22:25 – 23:15
Best of Skavlan

persbrandt

SVT1, 23.15
Obs – skådespelaren Mikael Persbrandt läser dikten ”Nyårsklockan” minuterna före tolvslaget.
Anne Lundberg leder SVT:s traditionella nyårsfirande ”Tolvslaget på Skansen” och presenterar artisterna Darin, LaGaylia Frazier, Sissel Kyrkjebø och Moneybrother. Och så då Mikael Persbrandt som från Sollidens scen ropar ut orden ”Ring klocka, ring”.

2019nya

Gott Nytt År alla ❤

Källor:
expressen.se
sv.wikipedia.org
zenzafacta.wordpress.com
svt.se
tv.nu

Annonser


December, mot jul och nytt år. Firar man jul på Grönland…?

greenl2

Ja, firar inuiter jul? Vi kontrollerar först – Grönland är beläget nordost om Kanada, cirka 70 mil från Nordpolen. Öns yta täcks till stor del av inlandsis, men trots den aldrig sinande isen bosatte sig de första människorna här för mer än 4000 år sedan.

Världens största ö rymmer naturupplevelser i världsklass. Här samsas småskaligt och storslaget med en livsstil där dåtid ständigt ställs mot nutid. Och framtid. Grönland är världens största ö, belägen mellan Norra ishavet och Atlanten, öster om Kanadas arktiska öar.

Nationaldag?
Grönlands nationaldag infaller 21 juni – i samband med sommarsolståndet. Den grönländska nationaldagen heter ”Ullortuneq” som betyder ”den längsta dagen” och att man valde just 21 juni – den ljusaste natten – kan troligen förklaras med att Grönland är ett område som ligger oerhört långt norrut och därmed har mörkt stora delar av året. Därför är den ljusa delen av året särskilt värd att fira.

greenl

Nuuk är huvudstaden på Grönland. Den har ett modernt centrum med ett varierat kulturellt utbud. Här rekommenderas stadsvandring för att se de största attraktionerna som Nationalmuseet och det vackra kulturhuset Katuaq samt valsafari.

Julen då?
Julen på Grönland ser lite annorlunda ut än vad vi är vana vid. Medan vi i Skandinavien visserligen äter fisk på julbordet, kan grönlänningarna äta valskinn med späck och rått kött från alkfåglar. Bortsett från maten, finns det många likheter med hur julen firas i Sverige och i många andra delar av världen.

Som i många andra länder ger man bort julklappar (oftast bara en per person) och barnen går runt på gatorna, från hus till hus, och sjunger julsånger för de boende. Olikheterna gör sig dock återigen påminda när det kommer till vad som faktiskt ges bort. Traditionella julklappar är bland annat slädar, polerade valrossbetar och vantar av sälskinn.

Idag ges det dock även bort lite mer moderna presenter än så, även om många fortfarande håller på traditionerna. Ovan nämnda seder kan främst appliceras på grönlänningarna med inuit-bakgrund, vilket är ungefär 88 % av befolkningen på ön.

Traditionerna?
Precis som på många andra platser i världen spelar julgranen en stor roll i julfirandet. På ön växer dock inga granar över huvud taget, utan de får istället importera dem från utlandet – oftast från Danmark. Julgranarna kläs sedan med ljus, pynt och ibland även dekorationer av sälskinn. Just belysningen är kanske särskilt viktig på den kalla ön – på merparten av Grönland är det mörkt dygnet runt vid den här tiden på året.

greeenldec

På julafton är det tradition att männen ska ta hand om kvinnorna. Det här gör de bland annat genom att koka kaffe och laga mat åt dem. Efter att maten har ätits upp, är det vanligt med lekar runt bordet innan kvällen avslutas.

Fritid?
Sport och olika sportaktiga fritidsaktiviteter är en viktig del av den grönländska kulturen. Populära sporter är bland annat fotboll, löpning, handboll och skidåkning. Särskilt inom handbollen har landslaget hållit hög klass och var exempelvis rankat som nummer 20 i världen 2001. Nationalsporten är dock fotboll.

Ska vi resa dit till sommaren? 🙂

Källor:
presenttips.se
sv.wikipedia.org
svd.se
hogtider.wordpress.com


Veckonytt om julen och dess traditioner, följ allt kring tomten m.m. Del 2 av 4.

ar-det-inte-jul-snart

Jul, jul, julmånaden är här 🙂 I år blir det 4 olika stora inlägg med massa fakta, tips och historik, en varje vecka och glöm ej kika på Julkalendern ”Storm på Lugna gatan”. Årets julvärd i SvT? I år är det Kattis Ahlström som får hedersuppdraget.

Skicka julkort?
Traditionen med att skicka julkort härstammar från 1843, ungefär då det första julfrimärket skickades ut. Julkort framställdes först i England, idén med julkort blev populär redan året efter, då skickades det omkring 25 000 julkort.

De populäraste korten är de som har en gammaldags nostalgisk ton, med kälkar, nissar och stora tjocka jultomtar i röd/vita dräkter. Vill man kan man rita ett och måla själv på kartong och skicka, mer personligt. De flesta tidiga julkorten importerades från Tyskland. De visade magiska landskap där protestantiska, katolska och folkloristiska traditioner vävdes samman.

julkortz

Till en början delade man själv ut julkorten, men snart kom de att distribueras via postverket. Julkort-skrivandet var först en överklassföreteelse som sedan spred sig nedåt i folklagren. Efter 1897 års utställning i Stockholm blev jul- vykortsskrivandet så populärt att det sägs att 1903 års ståtliga huvudpostkontor på Vasagatan i Stockholm bekostats av inkomsterna från vykorts-portona.

Tomtens kläder?
Jenny Nyström som gjorde kort och bilder av Tomten sa själv att hon inte visste var tomtens drag kom ifrån utan hon bara tyckte att han skulle se ut på ett visst sätt. Dessutom sa hon att vår svenska jultomte ska vara gråklädd. I den svenska folktron var tomtarna gråa med röd mössa. På vintern är min uppfattning klar, grå eller blå jacka. Tomten kallas även tomtevätte. I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse. Tomten finns juu såklart året runt och – det finns olika. Några kända (inräknat släktingar) är bl.a. tomtegubbar, gårdstomte, pysslingar, vättar, lyktgubbar med flera.

santa

Var bor Tomten?
Vi vet att så tidigt som 1898 så stödde den amerikanska regeringen Tomten och skapade en rendivision strax utanför Fairbanks, Alaska. På 30-talet fanns i renhjordarna 640 000 djur. Detta är ursprungsplatsen. Det finns också en stad som heter Nordpolen i Alaska där en turistattraktion som kallas ”Santa Claus House” har etablerats. Men det är för de unga som ska få känna stämningen.

Varje nordiskt land hävdar att Tomten bor där. Och som ett flertal länder finns det baser för Tomten att utgå ifrån. Norge hävdar att han bor i Dröbak. I Danmark sägs han bo på Grönland (nära Uummannaq). I Sverige, staden Mora finns en temapark som heter Tomteland. julbild

I Finland, Korvatunturi, har länge varit känt som ett hem, alla barn i Finland vet att juolupukki (julbocken) bor där – och två nöjesparker, Santa Claus Village och Santa Park ligger nära Rovaniemi. Där försöker man förmå EU att sanktionera Tomtens hemvist just på deras nöjesfält. Fastän men vem vet, på Inlandsbanan fanns en station som heter Julträsk.

Många folk med insyn anser att det är någonstans i Korvatunturiberget i Savukoski kommun i Lappland vid den finsk-ryska gränsen. Vad du själv väljer tro på är viktigast då det inte är öppet för alla att få den vetskapen…

jesuss

Varför firar vi jul?
Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.

Varje vecka kommer nya tips och berättelser om julen, detta är del 2 av 4. ❤
Del 3 – 12/12 och del 4 – 19/12, dvs varje onsdag 🙂

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se


Surströmmingen, en älskad eller hatad festmat, sur, rå, rutten eller…?

surstrsorter

En maträtt, festmat i augusti, som jag faktiskt ännu ej prövat. Jag talar om, surströmming med mandelpotatis och smör som är en klassisk svensk mattradition. Surströmmingspremiären är fast rotad i augusti, även om det inte längre finns några exakta regler för när surströmming får börja säljas. Helst – tredje torsdagen i augusti är det premiär. Premiärfesten på Ulvön i Höga Kusten är den mest prestigefulla, nämns det.  En anrättning som många antingen älskar eller hatar.

Surströmmingens belackare brukar alltid säga att det är rutten fisk men då har de fel. Det är en fermenterad produkt, en strömming som konserverats genom jäsning. Den tvättade fisken saltas, läggs i öppna kar och får jäsa då strömmingen genom autolys, det vill säga genom egna enzymer, och tillsammans med bakterier bildar starkt luktande syror. Hört om dem?

Vad luktar?
Det som bildas är propansyra, smörsyra och ättiksyra ur enkla sockerarter i fisken.
Det bildas också svavelväte.
Burk? Strömmingen läggs sedan på konservburkar för att efterjäsa. Surströmming är en svensk, framförallt norrländsk specialitet som i industriell skala främst produceras utmed Höga kusten.

Historiskt?
Den äldsta fiskfermenterings-anläggningen man känner till låg i södra Sverige i Norje Sunnansund för cirka 9 000 år sedan. Bland annat fanns industriell tillverkning av syrad fisk, garum, i romarriket.

I Sverige med konserveringsmetoden som först blev vanlig under 1500-talet då saltbrist uppstod på grund av kung Gustav Vasas krigföring. Det äldsta belägget för ordet surströmming är från 1732, men rätten är äldre än så. Vi har belägg på surfisk från 1572, och syrning av fisk och annan mat som konserveringsmetod är mycket gammal och vida spridd över stora delar av världen.

salterisurströmming

Tänka på!
På grund av att den idag innehåller högre halter av dioxiner och PCB än de tillåtna gränsvärdena för fisk inom EU har Sverige haft undantag från dessa regler. Ett tidsbegränsat undantag gällde 2002 till 2011, men från 1 januari 2012 är undantaget för sill/strömming och viss annan fisk fiskad i Östersjön permanent./

Surströmmingstillverkningen har sitt centrum kring Höga kusten, men surströmming tillverkas längs hela Norrlandskusten från Hästskär i Norra Uppland till Kalix i norr, ofta i små familjeföretag i fiskelägen.


Carl Th Mörner 1895 i en uppsats om surströmming (inledningen).
”I vissa trakter af nordliga Sverige råder ett säreget bruk för konservering af fisk,
beredning af s.k. surfisk, under vilken kollektivbenämning innefattas produkter,
beredda af skilda fiskarter och enligt i detaljerna varierande metod.
För all slags surfisk utmärkande är emellertid dels dess lindriga saltning,
dels den färdiga varans intensiva lukt, som kommer den därmed icke förtrogne
att ofrivilligt rygga tillbaka”.

Hur äter vi den?
Den serveras ofta på tunnbröd tillsammans med mandelpotatis, lök och gräddfil, en delikatess som från att vara fattig vardagsmat till att bli festmat. Ett sätt att äta är i en så kallad klämma.

En klämma kan göras av två lika stora smörade bitar av hårt tunnbröd (med skivad eller mosad mandelpotatis) som kokats med skalet på och finfördelad surströmming emellan som ”kläms ihop” till en slags stor dubbelmacka som äts med händerna. En klämma kan också göras av mjukt tunnbröd, också kallas då ibland för stut, där ingredienserna rullas ihop i brödet.

Andra tillbehör som blivit vanliga på senare tid, i synnerhet i de södra delarna av Sverige, är rå, eller smörfräst gul lök eller rå röd lök, messmör, (gräddfil) och ibland kan även tomat och dill förekomma.

surstrommingkusten

Dryck till?
Vanliga drycker till surströmming är öl och snaps, men även must, svagdricka eller mjölk. Eftersom syrorna som ger surströmmingen dess lukt är fettlösliga, kommer fettrika livsmedel, exempelvis smör, som kommer i kontakt med lukten, att ta smak.


Topplista av experter (x)
Listan när smak, konsistens och utseende på firrarna bedömts och poängen räknats:
1.Hållstrands (ett litet salteri i Tierp)
2.Kallax hela strömmingar
3.Kallax romströmming
4-5.Oscars och Mannerströms
Sen var det rätt jämnt mellan de övriga. Ingen behövde skämmas för sig.

Källor:
sv.wikipedia.org
surstromming.se
sprakochfolkminnen.se
news55.se/elfving (x)
hogtider.wordpress.com


När kom vår flagga till, varför, utseendet och – fem andra länders…

svensk-flagga

Att ett land har en flagga som symbol har blivit så vanligt, att det numera nästan ses som en del i steget mot suveränitet för nya länder att anta en flagga. Samtliga självständiga stater i världen har idag en flagga. Flaggan som enande symbol blev vanlig i slutet av 1700-talet. Självständigheten efter den amerikanska revolutionen – och franska revolutionen år 1789 – markerade att staten inte längre var furstens privata egendom utan grundad på landets medborgare.

En form av nationsflagga användes av handelsrepublikerna Genua och Venedig i början av 1200-talet. Genom att segla under furstens flagg visade man att fartyget också stod under hans beskydd. Av nuvarande nationsflaggor är den danska Dannebrogen, dokumentariskt belagd från 1397, troligen den äldsta. Läran om flaggor och fanor kallas vexillologi.


Sveriges flagga? Hur uppstod den och färgerna?

Först lite fakta – den är världens näst äldsta flagga. Den ska alltid ha proportion 5:8. Endast militären och konungen får använda den tretungade svenska flaggan. De officiella färgerna i Sveriges flagga är “ljust mellanblå” och “guldgul”. Sedan 1982 är det inte olagligt att flagga när man vill eller att glömma ta ner flaggan.


Historien bakom?

Det som karaktäriserar den svenska flaggan är det gula korset ovanpå blå bakgrund. En del historiker hävdar att Sveriges flagga härstammar från Karl Knutsson Bondes personliga sigill medan andra hävdar att det rör sig om en motståndsflagga gentemot Danmark.

Detta var på mitten av 1400-talet och det som talar för denna teori är det faktum att Karl Knutsson Bondes färger anses ha varit gul och blå. I hans personliga sigill finns där en del som liknar ett gult kors. Sverige låg dessutom i krig med Danmark under den här perioden och därför är det inte orimligt att kungen valde en snarlik flagga, fast med sina egna färger.

Under det nationalromantiska slutet av 1800-talet hade flaggandet blivit betydligt vanligare. Det var först nu som den svenska flaggan började användas vid diverse allmänna tillställningar, inte bara som en symbol för staten och dess maktutövning. Flaggan kom att bli en symbol för fosterlandet.

Men ursprunget för denna folkliga flaggning var kungligt. Prins Oskar (sedermera Oskar II) hade hissat flaggan på sommarslottet Sofiero utanför Helsingborg redan på 1860-talet. Sedan han flyttat in på Stockholms slott 1872 började han också flagga där. Bruket spreds över landet, nu skulle det flaggas vid alla möjliga festliga tillfällen. Färgerna ljusades upp.

Helsingborg var också födelseplatsen för en annan viktig händelse i den svenska flaggans historia. Här bodde nämligen en flaggintresserad man vid namn Oscar Tapp. Han ansåg att den svenska flaggan var på tok för dyster. Den blå bottenfärgen var vid den här tiden betydligt mörkare än dagens och det gula korset gick snarast i orange.

Lagom till 300-årsminnet av Gustav II Adolfs födelse 1894 kunde Tapp hissa sin betydligt gladare nyskapelse på fästningstornet Kärnan mitt i staden. Denna ljusare flagga blev en succé och kom bland annat att dominera flaggningen vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm tre år senare.


Lagstiftningen?

I början av 1900-talet fanns således en rad olika varianter på den svenska flaggan. Detta kunde statsmakterna inte stilla åse. Man ingrep och skapade genom flagglagen 1906 ordning i kaoset. Lagen omarbetades senast 1982 och där anges att den svenska flaggans färger ska vara ”ljust mellanblå på fälten och guldgul på korset”.

Vi vänder oss utomlands, fem länder, spännande tydningar.   🙂

Bangladesh

Bangladesh:
Deras flagga består av en röd skiva som vilar på en grön bakgrund något närmare den inre kanten än den yttre. Det röda symboliserar den uppåtgående solen, men även det blod som offrades för självständigheten. Det gröna står för den frodiga naturen. Flaggan bygger på en tidigare flagga som användes under självständighetskriget 1971, där en karta över landet ingick.

Israelflagga

Israel:
Deras flagga är vit med två blå band och en centralt placerad davidsstjärna. Stjärnan har varit en judisk symbol sedan medeltiden, och utformningen med de två blå ränderna mot vit botten bygger på den traditionella judiska bönemanteln tallit. Flaggan antogs 1948 och den blå färgen kommer från den mycket gamla textilfärgen tekhelet, och som användes för att färga in de rituella tofsar (tzitzit) som alla manliga judar skulle bära. Tofsarna knyts kring hörnen på bönemanteln tallit. Färgen utvanns av en särskild snigel som på hebreiska kallas hilazon. Färgen har haft mycket stor symbolisk betydelse för judendomen och användes redan i templet i Jerusalem, bland annat för översteprästens yttre kläde.

Den här textilfärgningsmetoden har egenskapen att nyansen påverkas i hög utsträckning av om tyget utsatts för solljus eller inte, vilket gör att nyansen kan variera från ljusblått till mörklila. Detta fenomen kan eventuellt vara en förklaring till varför många äldre israeliska flaggor varierar så pass mycket i nyans.

japan

Japan:
Deras flagga är vit med en röd rund skiva som symboliserar den uppgående solen. Flaggan antogs första gången i januari 1870 då den hade proportionerna 7:10. Utseendet fastställdes 1999 då proportionerna ändrades till 2:3.

Flaggans officiella namn är nisshoki eller ”solflaggan”, men de flesta använder namnet hinomaru, ”solens skiva”, som egentligen refererar till den röda solskivan. Symbolens ursprung är okänt, men man vet att krigadeln buke ofta målade liknande symboler på solfjädrar redan på 1200-talet. Den tidigaste bekräftade förekomsten av själva flaggan var slaget vid Sekigahara 1600, där den var en befälssymbol hos trupperna som kämpade för shogunen av Tokugawaätten.

Flaggans vita bakgrund står för renhet och ärlighet, och den röda färgen kan tolkas som en symbol för upplysthet, integritet och värme.

south_Africa

Sydafrika:
Sydafrikas flagga antogs i april 1994 och har formgivits av den sydafrikanske statsheraldikern Frederick G. Brownell. Tidigare hade man bett allmänheten att komma med förslag på en ny flagga, men man ansåg att inget av de inlämnade förslagen var tillräckligt bra.

Flaggan har två lika breda röda och blå band delade av ett grönt liggande gaffelkors (det som ser ut som ett horisontellt Y) vars armar slutar på kortsidan. Mellan armarna finns ett svart triangel som skiljs från armarna av smala gula band. De röda och blå banden separeras från det gröna bandet av smala vita band.

Det röda, blå och vita skall symbolisera landets europeiska arv, då dessa färger förekom i de båda boerrepublikernas flagga och dessutom återfinns den i brittiska flaggan. Grönt, gult och svart har hämtats från befrielserörelsen ANC:s flagga, som antogs 1917. Gaffelkorset står för att Sydafrikas europeiska och afrikanska rötter förenas inför framtiden. Proportionerna är 2:3.

ethiopia

Etiopien:
Deras flagga är horisontellt tredelad med band i grönt, gult och rött. Mitt på flaggan finns en blå cirkel med ett gult pentagram. Flaggan antogs i februari 1996 och har proportionerna 1:2. Färgerna i Etiopiens flagga blev under 1900-talet symboler för den afrikanska frigörelsen från de gamla kolonialmakterna, och kallas (tillsammans med svart) för de panafrikanska färgerna.

På Jamaica sågs Etiopien från kejsar Haile Selassies trontillträde 1930 som ett politiskt och religiöst föredöme, och via den jamaicanska tolkningen har färgerna också kommit att symbolisera rastafarirörelsen. I den ursprungliga etiopiska tolkningen står grönt för jorden och framtiden, gult för fred och kärlek, och rött för styrka. Symbolen i mitten av flaggan symboliserar enighet och mångfald. Färgerna tolkades ursprungligen även som en symbol för den heliga treenigheten, och dessutom för landets tre provinser.

Färgerna grönt, gult och rött användes för första gången 1895 av kejsar Menelik II (1889-1913). Till en början användes tre separata vimplar istället för en rektangulär duk, ursprungligen med den röda färgen överst. Den nuvarande etiopiska flaggan antogs 1991 efter att den socialistiska Menghistu-regimen störtades. Många etiopier erkänner inte den nya flaggan med den blå skivan och pentagrammet, utan använder den tidigare flaggan.

Så bakom alla en historia, alla vars färger har sin betydelse.

Källor:
sv.wikipedia.org
varldenshistoria.se
popularhistoria.se
swedishnomad.com
riksarkivet.se


Sveriges fattighus, ålderdomshem, hemtjänst, läs historien… Del 1-2

Backstuga_Torss_sn._1904

1904 Fattigstuga

Ivar Lo-Johanssons devis var ”hemvård i stället för vårdhem”. Vården, omskriven, jag tänkte koncentrera mig på att söka mest kring äldrevård, hur man hjälpte de gamla då och – en del nu. Under 1300-talet kan man tala om att de första tecknen till en svensk äldrepolitik började märkas av. Från landets ledning utgick påbud om att ålderdomens problem skulle lösas privat, av släkt och familj. För dem som inte hade jordegendomar eller i övrigt föll utanför de privata lösningarna hade också embryon till en åldringsvård utanför familjen lagts: öppen fattig/ åldringsomsorg i socknen genom fattigtiondet och institutionaliserad åldringsvård på hospitalen, dit de vanföra, smittosamt sjuka och tokiga kunde skickas.

Först i de nationella landslagarna i mitten av 1300-talet stadgas att familjen och släkten måste försörja sina anförvanter. Vi hade således från nationens ledning fått ett påbud att vård av de äldre inte skulle belasta samhället; det var familjens ansvar.

fattigstugan


Bland bönderna utvecklas från 1400-talet och framåt metoderna att trygga sin ålderdom. I stället för att rotera mellan olika släktingar börjar fler att överlämna gården till en arvinge redan under sin egen livstid mot att de äldre garanteras försörjning och bostad på egendomen – det så kallade undantaget. Under 1600-talet blir det allt vanligare att övertagandet regleras i ett kontrakt – så att de äldre garanterat skall få sin utkomst även om osämja skulle uppstå med de som tagit över gården, oftast den äldste sonen. AnsgarskyrkaI 1734 års lag blir undantaget juridiskt och med detta kunde föräldrarna dra sig undan många år innan deras arbetsförmåga avtagit. De kunde leva på undantag i gott och väl 15 – 25 år. Vi kan säga att de äldre genom sina egendomar kunde köpa sig en tryggad ålderdom. Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet klingar undantagen ut i Sverige. I stället sålde föräldrarna gården och betalade sedan sitt uppehälle med förräntningen på kapitalet.

I 1763 års lag blir det strängare krav, ”även af ålderdoms skröplighet” skall nu tillföras fattighusen medan hospitalen förebehålls dårar samt människor med smittsamma eller obotliga sjukdomar. Med 1847 års fattigvårdslag skedde för första gången så att det blev en utpräglad skyldighet för socknen att bedriva fattigvård.

Kommunerna började bygga fler fattigstugor efter 1847 års lag, men det var ej några trevliga inrättningar. ”De var ofta mycket små, och bestod vanligen av ett eller ett par rum, där ett tiotal gamlingar av båda könen bodde tillsammans. Möblemanget kunde utgöras av väggfasta sovbänkar. En stor öppen spis fungerade som ljus- och värmekälla. I en del fall rörde det sig om hus av större format, och då kallades det fattighus. Såväl fattigstugorna som fattighusen var mer att betrakta som en form av kollektivt boende för gamla och orkeslösa än som egentliga vårdinrättningar”.

Ålderdomshemmet) Backalund, 1892-1928

Först 1913 antogs en pensionsförsäkring av riksdagen, en på många sätt framsynt försäkring. Den skulle omfatta hela folket, inte minst viktigt, den omfattade också kvinnorna. Nu skulle den påverka så ”att gamla skulle få en värdigare ersättning än den som fattigvården gav”. Ålderdomshemmen skulle således reserveras för fattiga åldringar. De var med andra ord i första hand en lösning för gamla som inte kunnat spara pengar och som inte hade privata nätverk att landa i. De var försörjningsinrättningar där man så att säga fick boende och någon form av omvårdnad på köpet.

Del två fortsättningen om ålderdomshemmen och – fram till nutiden.

Källor:
abc.se
1177.se
sv.wikipedia.org
seniorval.se