Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3100 inlägg. Våga lär mer år 2023!


Vad var Saturnaliefesten som man firade i vår jultid i antikens Rom…?

Saturnaliefestemromare

Folk spelade spel, drack för mycket vin och upphävde den gängse ordningen mellan herrar och undersåtar – det romerska saturnalie- och kalenderfirandet gav inspiration till våra jul- och nyårsfester. Festen i antikens Rom hölls i december och var en fest till åkerbrukets gud Saturnus ära, Saturnaliefesten (latin Saturnalia). Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter och en uppsluppen stämning rådde. Den kristna jultiden åsidosatte både hedningarnas saturnaliefest som firades den 17 – 23 december och den obesegrade solens dag.


Poeten Catullus beskriver saturnalia som de bästa av dagar. Det var en tid av firande, av påhälsning av vänner, och av överlämnandet av presenter, speciellt vaxljus (cerei) och små keramikfigurer (sigillaria). Saturnus var fader till Roms viktigaste gud, Jupiter. Saturnus var son till Uranus och Gaia.

Saturnalia infördes i Rom runt år 217 f.v.t. i ett försök att höja medborgarnas moral efter en förkrossande militär förlust man lidit mot Kartago. Till en början firade man högtiden under en dag, den 17 december, men efter hand utvecklades den till ett veckolångt överdådigt firande som fick sitt slut den 23 december. Myndigheterna gjorde ett flertal försök att förkorta festligheterna, men alla försöken misslyckades. Kejsar Augustus försökte förkorta firandet till tre dagar, och Caligula gjorde ett försök med fem dagar. Dessa försök orsakade uppror och massiva revolter bland de romerska medborgarna.

Saturnaliefeste

Fest såklart med offer?
Festligheterna innefattade sedvanliga rituella offer, man tillverkade och skänkte små presenter (saturnalia et sigillaricia), skolorna hade lov och en speciell marknad (sigillaria) inrättades under firandet. Spel och dobbel, som annars inte var tillåtet, tilläts till och med för slavarna under högtiden.

Kläder vid festen?
Togan bars inte under festligheterna, snarare bar alla färgglada informella ”middagskläder” samt en speciell hatt som annars enbart bars av frigivna slavar som symbol för deras frihet. Slavarna undslapp under högtiden bestraffningar, och de behandlade sina herrar med (åtminstone sken av) respekt. Slavarna firade med en bankett; före, med eller serverade av sina herrar. Trots detta var den omvända statusordningen högst ytlig; banketten tillreddes oftast av slavarna själva, och de brukade även tillreda sitt herrefolks måltider. Det tilläts alltså inom tydliga gränser; den vände upp och ner på den sociala ordningen utan att omstörta den. Den sedvanliga hälsningen romare emellan under högtiden var som i typ ”Hell Saturnus!”.

saturntoga

Toga (av latinets tego, ”att täcka”) var en romersk mantel av ylle buren ovanpå en tunika. I romarriket var ursprungligen togan för bägge könen, men med tiden byttes togan ut successivt för kvinnor som istället började bära stola.

I judendomen?
I Mishna och Talmud, judendomens viktigaste skrift, beskrivs en hednisk festival vid namn Saturna som inträffar åtta dagar innan vintersolståndet. Den följs åtta dagar senare av en festival som heter Kalenda. Talmud tillskriver denna festivals uppkomst till Adam (Bibeln), som lade märke till att dagarna blev kortare och trodde att det var en bestraffning för hans synder. Talmud anger att denna festival senare blev en hednisk ritual. Obs imorgon Lucia.

lucaaaLucia

Källor:
sv.wikipedia.org
varmlandsflyttstad.se
svd.se
ne.se

Blogginlägget nedskrivet 08/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

 

 


1 kommentar

Fransyskan Olympe de Gouges en stor kvinna som halshöggs för sin feminism år 1793…

Olympe de Gouges11

Tiden har gått, men vi inser att det fanns kvinnor som kämpade förr och är värda skriva om och minnas. Det gäller fransyskan Olympe de Gouges, pseudonym för Marie Gouze, även kallad Marie-Olympe de Gouges, ursprungligt namn Marie Gouze, gift Marie Aubry, föddes 7 maj 1748 i Montauban, död 3 november 1793. Fransk socialreformerare, revolutionär, var politisk aktivist, feminist, författare och dramatiker – som utmanade konventionella synpunkter på ett antal frågor, särskilt kvinnornas roll som medborgare.

Tidiga åren?
Olympe föddes i södra Frankrike, som dotter till Anne Olympe Mouisset Gouze, tvätterska, som var gift med slaktaren Pierre Gouze; Maries biologiska far kan ha varit Jean-Jacques Lefranc (eller Le Franc), markis de Pompignan. Han förnekade faderskapet. Hennes första språk var occitanska.


De Gouges var en företrädare för kvinnors, slavars och utomäktenskapliga barns rättigheter, och argumenterade för en sorts välfärdsstat och fördelningspolitik med hjälp av skatter. Språket? Occitanska (occitan eller lenga d’òc) är ett språk inom den galloromanska språkgruppen. Språkets närmaste släkting är katalanskan. Området där occitanska talats traditionellt kallas Occitanien och omfattar delar av södra Frankrike och mindre områden i norra Spanien.

Äktenskap:
Hon var gift som 16-åring redan, mot sin vilja i ett arrangerat äktenskap med servitören Louis Aubry. Hon hade en son med honom, Pierre. Mannen Louis dog ett år efter att de gifte sig, hon sa att hon aldrig hade älskat honom.

Trots att hon saknade formell utbildning närde Olympe de Gouges en dröm om att bli dramatiker. Fast besluten att lyckas flyttade hon till Paris med sonen 1770 och började umgås med intellektuella, konstnärer, skådespelare och började själv skriva essäer och skådespel. Hon engagerade sig mot slaveriet och skrev bl.a. dramat ”Zamore et Mirza, ou l’heureux naufrage”. När hennes man dog bytte Marie namn till Olympe de Gouges, och lovade att aldrig gifta sig igen.

olympe-de-goug

Jämställdheten för kvinnorna?
Olympe de Gouges stödde Franska revolutionen 1789, men blev besviken eftersom den inte ledde till ökad jämställdhet för kvinnorna. Efter hand blev hon alltmer kritisk mot revolutionen, bl.a. på grund av avrättningarna av Ludvig XVI och Marie Antoinette.

Hon var från 1791 medlem av Cercle Social, en sammanslutning med målet att kvinnor skulle ha samma politiska och juridiska rättigheter som män. Gruppen sammanträdde ofta hos den välkända feministen Sophie de Condorcet. Det var under ett sådant sammanträde som Olympe de Gouges yttrade den senare berömda repliken: ”En kvinna har rätt att bestiga schavotten. Hon måste få samma rätt att bestiga talarstolen.”

Som en protest mot att kvinnorna inte inkluderades i tolkningen av den i revolutionsandan skapade Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter författade hon Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter (1791), följt av Contrat Social , där hon propagerade för jämställdhet inom äktenskapet.

Vad hände i Paris?
I Paris inledde hon en relation med den förmögne Jacques Biétrix de Rozières och presenterades för huvudstadens kända intellektuella. Hon blev bekant med bland andra Frederic-Cesar de La Harpe, Louis-Sébastien Mercier, Nicolas Chamfort, Jacques Pierre Brissot och Nicolas de Condorcet och besökte ofta Madame de Montessons salong.

Från 1784 arbetade hon som pjäsförfattare med pjäser uppförda på nationalteatern Comédie Française. En av hennes första pjäser var den kontroversiella Zamore et Mirza, ou l’heureux naufrage (Zamore och Mirza eller Det lyckosamma skeppsbrottet), som skrevs i början av 1780-talet.

Den tog starkt ställning mot slaveriet och beskrev slavarna som upproriska och frihetslängtande. Det blev en tumultartad premiär, flera hotbrev och en kritikerstorm i pressen, därav lades pjäsen ned redan efter tre föreställningar. De Gouges publicerade också ämnen där hon debatterade för skilsmässa och sex utanför äktenskapet. Hennes förslag om progressiv skatt antogs av Nationalförsamlingen.

Olympe de Gougesgiljtin

Häktning och avrättning?
Hon arresterades 1793, satt fängslad i tre månader och avrättades den 2 november samma år. Hennes huvudlösa kvarlevor kastades i en massgrav. Två veckor senare användes hon som ett varnade exempel för kvinnor i ett tal av revolutionären Chaumette: ”Kommer ni ihåg den skamlösa Olympe de Gouges som försummade sina plikter i hemmet och som ville bli politiker och begick brott? Vill ni imitera henne? Nej, ni vill säkert känna att ni endast är intressanta och värda uppskattning när ni är som naturen har ämnat er.” Barbariskt.

Opolitisk?
Olympe de Gouges tillhörde inte något parti: ”Je ne suis d’aucun parti, j’ignore s’il en existe quelqu’un véritablement” (”Jag tillhör inte något parti, tror inte något sådant parti skulle stå att finna”; ur skriften ”Remarques patriotiques”). Hon var en av de få – och den enda kvinnan – som offentligt opponerade sig mot terrorväldets avrättningar.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var fortfarande – försiktig.

Källor:
sv.wikipedia.org
www2.ub.gu.se
britannica.com
liberalakvinnor.se
sv.findagrave.com

Blogginlägget nedskrivet 20/9-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Gladiator, en storfilm – stämmer den med verkligheten…? Del 2-2

bravegladtor

Från förra delen om Braveheart så dags för Gladiator, mycket bra storfilmer och med bra spel. Intressant jämföra filmerna med verkligheten och – märkligt är att i båda filmerna blir kvinnorna till männen dödade i inledningen av filmerna. Vem är de som spelade dem? Vem minns de rollerna? I två delar om dikt och verklighet 🙂

Gladiator?
Faktadelen – det är en brittisk-amerikansk långfilm från 2000 i regi av Ridley Scott. I de ledande rollerna syns Russell Crowe, Joaquin Phoenix, Connie Nielsen, Oliver Reed och Richard Harris. Den kvinna jag skriver om får ni se fakta om nedanför, nämns ej bland de stora namnen, men hon syns i inledningen bara…


Handlingen?
År 180 e.Kr.. Den romerske generalen Maximus Decimus Meridius – får veta att kejsar Marcus Aurelius vill ha honom som sin efterträdare. Kejsarens son Commodus vill ärva tronen och för att nå sitt mål dödar han sin far och sänder sedan bud att Maximus med familj skall dödas. Maximus undkommer, men när han lyckas ta sig till sin familjs gård hittar han sin familj död.

”Jag heter Maximus Decimus Meridius, befälhavare för norra arméer, general för Felix-legionerna och lojal tjänare till den SANNA kejsaren, Marcus Aurelius. Fader till en mördad son, man till en mördad fru. Och jag kommer att hämnas i det här livet eller det nästa.”

Kvinnan, den vackra är – Giannina Facio som spelar Maximus fru.
Giannina Facio, Lady Scott (född i september 1955) är en skådespelerska från Costa Rica – och även producent som har medverkat i ett antal filmer, särskilt de av hennes man, den brittiska filmregissören och producenten Sir Ridley Scott.

bravehGiannina Facio

Hon arbetade först med Scott på White Squall och har varit hans partner sedan filmen Hannibal. Gladiator var den första av två filmer där hon spelar hustrun till Russell Crowes karaktär, den andra är Body of Lies. Sedan White Squall har Facio spelat i alla Scotts filmer förutom American Gangster, The Martian ochAlien: Covenant. 🙂

Giannina – gifte sig med sin producentpartner Ridley Scott i juni 2015, de hade träffats sedan 2010. Hennes far, Gonzalo Facio Segreda (1918-2018) var advokat, politiker och diplomat (i Costa Rica).

braveRussell-Crowe

Verkligheten?
Maximus ”Spanjoren” Decimus Meridius (144-192) var befälhavare för Nordens arméer och Felix-legionerna under det romerska riket i filmen, men? Russell Crowes karaktär existerade ej, men däremot – är Commodus riktig – som var romersk kejsare från 17 mars 180 (medregent till Marcus Aurelius från 177) som också levt och alltså verklig.

Temat ur filmen – Mythology – ‘Now We Are Free’
https://www.youtube.com/watch?v=RoZ9D0lQt2Q

Sant:
Maximus var verkligt, Marcus Nonius Macrinus, en romersk senator och general under kejsarna Antoninus Pius, Lucius Verus och Marcus Aurelius. Men denne Macrinus liv inspirerade Russell Crowes karaktär Maximus Decimus Meridius i filmen.

Marcus Nonius Macrinus och den fiktiva Maximus Decimus Meridius placeras inom samma tidsperiod också så det stämmer. Och i film och verkligheten är både Marcus och den fiktiva Maximus gillade och välkända av Marcus Aurelius.

Fast annat slut?
Ja, den äkta Marcus Nonius Macrinus – fortsatte dock med en framgångsrik karriär och dog som en rik man. Däremot karaktären Maximus Decimus Meridius med sin familj – säljs till slaveri. Kunde man inte gjort ett lyckligt slut, hm…

Källor:
sv.wikipedia.org
imdb.com
sv.findagrave.com
beyondthename.weebly.com
historytotallynaked.com
en.m.wikipedia.org
historica.fandom.com
italyswonders.com
youtube.com

CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var fortfarande – försiktig.

Blogginlägget nedskrivet 7/10-20
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).
Ev skrivfel kan ske, källor från ex. utland kan skapa det, men ändrar snarast 🙂