Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Allt om ikonen Nick Cave, rockens udda musiker… Del 1 av 2

Nick1

Rockmusikerns Cave vem är han?
Caves musik betecknas som rockens ”Prince of Darkness”, ”allmänt, musik med känslomässig intensitet, en mängd olika influenser och lyriska tvångstankar med död, religion, kärlek och våld.” Faktabiten: Nicholas Edward ”Nick” Cave, född september 1957 i Warracknabeal, Victoria, en liten stad i delstaten Victoria – och är en australisk musiker, låtskrivare, poet, författare, skådespelare samt frontfigur i bandet Nick Cave and the Bad Seeds.

Föräldrar?
Nicks Caves mor, Dawn Cave (née Treadwell), arbetade som bibliotekarie. Han har två äldre bröder: Tim, född 1952 och Peter, 1954, samt en yngre syster, Julie, född 1959. Hans far, Colin (Frank Cave), var lärare i engelska och litteratur på högstadieskolan Nick själv gick i. Cave minns hur han som tolvåring satt och iakttog sin far under en föreläsning och tänkte ”It doesn’t really matter what I do with my life as long as I don’t end up like my father”.

Han sa även, då han gav en föreläsning vid 41 års ålder, att ”I have become my father”. När Cave var 19 år gammal avled hans far. Nick fostrades inom den anglikanska kyrkan. Han började också använda heroin runt den tid han lämnade konstskolan, runt 1977.


Cave flyttade till England 1980 och till Västtyskland 1982. 1983 bodde Cave en tid i USA, men flyttade strax tillbaka till Berlin. I början av nittiotalet flyttade han till London. Han har även tillbringat en del tid i sitt hemland och i São Paulo. I Brasilien träffade han Viviane Carneiro och har med henne sonen Luke, född 1991. De anges ibland ha varit gifta, men så är inte fallet. Nick tog mycket droger från en tidig ålder. Redan som tolvåring började han dricka alkohol. Under Berlintiden var han heroinberoende och langade en del.

Det var på högstadiet Nick Cave träffade Mick Harvey, med vem han senare skulle bilda sitt första band. 1978 släpptes Caves första inspelade låt, These Boots Were Made For Walking. Under denna tid bildades bandet The Boys Next Door, vilka bestod av Tracy Pew, Phillip Calvert och senare även Rowland S. Howard, utöver Cave och Harvey. Albumet Door Door, släpptes 1979.

Nick Cave & The Bad Seeds – Henry Lee – med PJ Harvey
https://www.youtube.com/watch?v=QzmMB8dTwGs

nick-cave

1981 bytte bandet namn och skepnad och blev The Birthday Party. Albumet The Birthday Party/Boys Next Door släpptes samtidigt och de flyttade till London. Namnet The Birthday Party sägs av vissa vara inspirerat av pjäsen (som även filmatiserats) med samma namn av Harold Pinter. Andra källor gör gällande att namnet kom utav att Cave gjort bort sig då han återberättat ett stycke ur Brott och straff av Dostojevskij.


Bibeln och den anglikanska kyrkan är stora influenser för Cave. Dock är inställningen till Gud och religion komplex och långt ifrån positiv. Framförallt det gamla testamentet, men även en hel del psalmer, har påverkat honom. På senare tid har nya testamentet haft ökande inverkan på honom. I det förflutna identifierade han sig som en kristen. I hans inspelade föreläsningar om musik och i sin låtskrivning har han hävdat att någon sann kärlekssång är en låt till Gud och har tillskrivit den Gamla till Nya Testamentet.

”Jag är inte religiös, och jag är inte kristen, men jag förbehåller mig rätten att tro på möjligheten till en gud. Det är typiskt att försvara det obestridliga, men Jag är kritisk till vilka religioner som blir, desto destruktivare blir de. Men jag tycker som en konstnär, det är särskilt en nödvändig del av det jag gör, att det finns ett gudomligt element som händer inom mina låtar.”
När han frågades 2009 om huruvida han trodde på en personlig Gud var Caves svar: ”Nej”. När han intervjuades av Jarvis Cocker i september 2010, uppgav Cave: ”Jag tror på Gud trots religionen, inte för det”. Fortsättning del två inom kort…

Källor:
theguardian.com/music/
en.wikipedia.org
sv.wikipedia.org
viagogo.se
youtube.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Annonser


Lämna en kommentar

Åttiotalsbandet Mr. Mister, melodiösa och skönsjungande, vilka…?

Mr. Mister

Bandet kom, sågs och fick två hits, sedan blev det tyst. Gruppens namn var – Mr. Mister och var ett amerikanskt rockband som bildades 1980 och höll på i 10 år – fram till 1990. Bandet kännetecknades av tidstypiska new wave-element med fokus kring melodiösa syntslingor och en framträdande sång och är mest kända för låtarna ”Broken Wings” och ”Kyrie”. Lyssna på den senare, skön!

Hör!
Mr. Mister – Kyrie
https://www.youtube.com/watch?v=9NDjt4FzFWY

Bandet bildades i Los Angeles av Richard Page (sång och bas), Steve George (keyboard), Pat Mastelotto (trummor) och Steve Farris (gitarr). Page och George hade under 1970-talet haft bandet Pages och Page hade även komponerat musik till Michael Jackson och Donna Summer. Alla fyra bandmedlemmar var rutinerade musiker sedan tidigare. I början av gruppens karriär erbjöds Page exempelvis plats som sångare i både Chicago och Toto, men avböjde båda anbuden. Hoppla!

Bandets namn?
Interna skämt om gruppen Weather Reports album som heter Mr. Gone, där de benämner varandra som – ”Mister This” eller ”Mister That” och så småningom valde de på skoj, ”Mr. Mister”.

Mr. Mister släppte sitt första album 1984 och man slog året efter, i samband med sitt andra album Welcome to the Real World. Två låtar från det albumet – de nämnda, toppade de amerikanska singellistorna. Bandets tredje skiva, Go On, sades vara det bästa de skrivit. Men skivan nådde aldrig någon kommersiell framgång, trots låtar som ”Something Real” och ”Stand and Deliever”.

mrmister

1989 lämnade gitarristen Steve Farris bandet, och bandet splittrades kort därefter. Albumet Pull hann produceras, innan bandet stod utan skivkontrakt vilket ledde till att albumet aldrig släpptes.

Efteråt?
Richard Page ägnade sig åt sin egen solokarriär, medan de andra medlemmarna började producera musik åt andra artister. En låt från Pull, ”Waiting in my Dreams”, fanns med på en ”Greatest Hits”-skiva med bandet som släpptes 2001. 2010 släpptes ”Pull” till slut officiellt genom Richard Pages egen webbplats.

Studioalbum: I Wear the Face (1984), Welcome to the Real World (1985), Go On… (1987) och – Pull (2010). Grupper kom och – gick…

Källor:
en.wikipedia.org
sv.wikipedia.org
youtube.com
allmusic.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Ann-Louise Hansson – Svensktoppens mesta stjärna, i jul synlig i Stjärnorna på slottet…

annlhansson1960

Ett namn som är självskrivet i kategorin schlager är Ann-Louise som vi sett i många år. Vad vet vi om hennes karriär? Svensktoppen tänker jag och minns en och annan hit. Faktabiten – Ann-Louise Hanson, folkbokförd Inger Ann Louise Hansson Glenmark, född i april 1944 i Kristianstad, 73 år nu – är en svensk sångerska. Ann-Louise vill helst vara nära vatten och natur. En ledig lördag krattar hon tång eller njuter av bastubad. Jaha, privata sidan…

Sedan år 1966 är hon gift med Bruno Glenmark, med vilken hon har döttrarna Jessica, Jenni (Jenni Louise Glenmark Wallén) och Josefin Glenmark. Tre döttrar och sju barnbarn (2015). Barnen med på bilden nedanför.
Hon har genom åren spelat in över 600 låtar och medverkat i Melodifestivalen 13 gånger vilket är svenskt rekord, men hon har aldrig vunnit tävlingen. Hennes bästa placering är fjärde plats år 1966, 1969 och 1973. Vilka meriter!

Ann-Louise Hanson var runt 6 år när hon gjorde scendebut på Kristianstads konserthus, 1959 i Anders Burmans orkester, vokalist hos Leif Kronlund för att sedan fortsätta med succéartad visturné med Cornelis och Fred. Efter giftermålet var hon ”fast” i Bruno Glenmarks orkester. Ann-Louise låg etta på den allra första Svensktoppen 1962 och har sammanlagt medverkat i 50 låtar på denna topplista, vilket är rekord för kvinnlig artist.

Ann-Louise Hanson (har även spelat in musik som Ann-Louise Hansson) sjöng när hon var tolv år och blev tvåa i Veckorevyns talangjakt Flugan (man var tvungen att vara femton år för att få vinna). Andra priset var att få spela in den låt hon hade tävlat med, ”Ringen du gav mig”.

Skivinspelningen gjordes i augusti 1956 på Europafilm i Stockholm. Skivan, en 78-varvare, kom ut i september trots att inspelningen var mindre lyckad. Hanson fick nämligen sjunga till förinspelat orkesterackompanjemang, som verkade anpassat efter en äldre sångerska med lägre röstläge. Oj! 🙂

dottrarhansson

Vid fjorton års ålder flyttade hon ensam till Stockholm, några år senare kom hennes föräldrar Anna och Ove samt brodern Lars (som är konstnär) dit och flyttade in i ett hus en bit därifrån. Leif Kronlunds band 1961 – där träffade hon sin blivande man, Bruno Glenmark, som kom till orkestern som trumpetare.

Genombrottet på skiva kom 1961 med ”Är du ensam i kväll?”, en svensk version av Elvis som sålde i över 40 000 ex. Framgångarna fortsatte med bl.a. ”Vita rosor från Aten” (1962). Hon genomförde en visturné tillsammans med Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk 1964. Senare framgångar med låtar som ”Min greve av Luxemburg”, ”Min luftballong” och ”Arrivederci Frans”. Under 1970-talet övergick hon alltmer till countrypop och fick en storsäljare med ”Låt inte din skugga falla kvar”.

Hennes största försäljningssuccé?
Albumet You Ought to Write Yourself a Love Song sålde i över 150 000 ex.! Hon var en av de första som sjöng countrymusik i Sverige. Ann-Louise och Bruno Glenmark hade eget skivbolag, GlenDisc mellan 1972 och 1990, varefter de flyttade till den lilla byn Placassier, som ligger mellan Nice och Cannes. Hon har då och då återvänt till Sverige för olika framträdanden, bland annat en krogshow på Hamburger Börs i Stockholm och folkparksturné tillsammans med Lill-Babs och Siw Malmkvist. Nu bosatt i Sverige (nedan).

Hon var åter aktuell i Melodifestivalen 2002 med Molle Holmberg och 2004 tillsammans med Towa Carson och Siw Malmkvist. De deltog då med sången ”C’est la vie”.

Ann-Louise Hanson – Don’t Darken My Doorstep (Original)
https://www.youtube.com/watch?v=8aC50IHFzBc

annl

Ann-Louise är känd som imitatör och deltog i Bosse Parneviks revy på Oscarsteatern 1987 där hon gjorde imitationer av bl.a. Lena Nyman, Kristina Lugn och Birgit Nilsson. Hanson har även medverkat i schlagerturnén Diggiloo. Hösten 2009 spelade hon Jennyanydots i musikalen Cats som gick på Cirkus. 2010-2011 turnerade hon med Lill-Babs och Siw Malmkvist under namnet Tre damer. 2009 flyttade Hanson och Glenmark tillbaka till Sverige, efter 19 år på franska Rivieran, och bor nu i Täby.

Mitten 2017 stod det om en nyutkommen bok där hon skrivit om stt liv tillsammans med maken Bruno Glenmark.
”Men så mycket som jag jobbar nu har jag inte gjort på länge, nu känns det nästan som på 60-talet. Då var det som värst. Det är mycket som händer nu, och det är jätteroligt.” (Ann-Louise).

Mer låtar?
”Gammaldags musik”, ”Klämmiga Katrin”, ”Tag emot en utsträckt hand” och tillsammans med Cornelis Vreeswijk sjöng hon balladen ”Jag hade en gång en båt”. Hennes första svensktoppslåt var ”Vita rosor från Aten”, den senaste är ”C’est la vie” från 2004.

Numer:
”Jag har två hem att längta till, ett i stan och ett långt ute i skärgården. Jag har tur, för min utsikt är himmel och vatten på båda ställena.” Förr nämndes diva, kanske en följd av ”förnämligt leverne” på Rivieran, där de odlade en del konstnärskap. En kvinna med meriter!

Ann Louise Hanson Medley Allsång på Skansen 2009.
https://www.youtube.com/watch?v=bu0aTA4gjWo

Källor:
expressen.se
sv.wikipedia.org
hd.se
werecki.com
youtube.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Frida Hyvönen, singer/songwriter med en egen, personlig röst och…

hyvonen

Vem är hon, Anna Frida Amanda Hyvönen – artisten född i slutet av december 1977 i Robertsfors?

Hon är en svensk singer-songwriter och artist, med tre bröder och – fyra föräldrar. Fridas familj har rötter i finländska Rovaniemi. Hennes farfar flyttade till svenska Robertsfors för Fridas farmors skull, strax efter finska vinterkriget. Men han fick ha både språket och sina dagstidningar för sig själv. Någon finska talades inte i det lärarhem i Robertsfors, två mil söder om Flarken, där Frida växte upp. Tidigt ser hon sig som den hästtokiga bokmalen, som älskade att sjunga. Frida är kusin med trummisen i Sahara Hotnights, Josephine Forsman.

Hon gick musikgymnasiet i Skellefteå. Frida, som hade bott i Stockholm sedan hon var femton, fick syn på ett hus i Flarken, mellan Umeå och Skellefteå, och blev genast förälskad. I sitt nya hem, norr om uppväxtorten Robertsfors, skrev hon hyllade Silence is wild, i oktober 2008. I nutid håller Frida på med yoga, vilket hon gjort cirka 10 år.

Massor av utmärkelser, hon tilldelades Nöjesguidens musikpris 2005, samma år som hon släppte sin debutskiva Until Death Comes. 2006 släpptes skivan i Europa och USA. I början av 2007 kom albumet Frida Hyvönen Gives You: Music from the Dance Performance Pudel. 2008 tilldelades hon DN:s kulturpris. 2009 kom ”Drottninglandet”, ett häftigt samarbete i bok/skivform med fotografen Elin Berge.

Hör Frida
Frida Hyvönen – Imponera på mig (Official Video)
https://www.youtube.com/watch?v=zOo5P5Ins_8

Hemsida:
http://www.fridahyvonen.com

2009 spelade hon som första svenska popartist på Dramaten i Stockholm för utsålda hus. Detta år vann hon även Manifestpriset i kategorin Pop. Bandet vid resor på kontinenten då var, med sina två musiker i bandet: Tammy Karlsson på trummor och Linnéa Olsson på elbas och cello. Själv spelade hon som vanligt piano och sjunger.

Hela 2009 var mest ett år av konsertturnéer och festivaler, med avbrott för vernissage och boklansering i Göteborg i mars.

fridahnak

Citat Frida:
”Jag ser det som ett kall. Det känns som om jag är någon slags nunna som har gått in för att skriva och skapa musik som ska bli så bra som möjligt. Men jag har aldrig drömt om att bli någon popstjärna.”

”To The Soul” spelades in under hösten 2011 i Stockholm. Albumet släpptes i Skandinavien i april 2012. Hon har varit gift med två år äldre Love Wollberg men de gick skilda vägar efter ett kort äktenskap. Han är också singer/songwriter. De hade bott i Paris i två år, så en period växlade hon mellan Stockholm och franska huvudstaden.

Sound of Silence – Frida Hyvönen (Paul Simon cover)
https://www.youtube.com/watch?v=OkdWxSMVE6o

2016 – Grammis i kategorierna ”Årets kompositör” och ”Årets textförfattare” för Kvinnor och barn.

I slutet detta år – kom albumet ut, Kvinnor och barn. Text:Om Amor nånsin vågar sig hit igen, för att fjanta sig med sina pilar. Ska jag ikläda mig ringbrynja, och lägga mig att vila”, sjunger Frida Hyvönen i avslutande Amors förkastliga pilar.” (gp.se).

Källor:
sv.wikipedia.org
fridahyvonen.com
aftonbladet.se
luger.se
vk.se
unt.se
amy-amy.com
ikon1931.se
gp.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


Blueslegenden Robert Leroy Johnson, i 27-klubben, mötte djävulen… Del 2-2

RLJohnson2

Vi fortsätter berättelsen om blueslegenden Robert Leroy Johnson, kvinnotjusare och mer – läs och se 🙂  Man har sagt om honom att han var lugn men svår förstå, dock trevlig och utåtriktad, den andra sidan mer privat. Fast kvinnor och whisky var hans kanske största förtjusning. När Johnson anlände till en ny stad skulle han spela för tips vid gathörn eller framför den lokala barbershopen eller en restaurang.

En dåtida vän, Shines, träffade Johnson 1933. Han beskrev att ”Robert var en väldigt vänlig person, jag hängde ihop med honom en tid men en kväll försvann han.” Likt honom så försvann han 2,3 veckor ibland utan vidare. Vid denna tiden fick Johnson ett förhållandevis långsiktigt förhållande med Estella Coleman.

Bland de låtar som Johnson spelade in San Antonio var ”Come On In My Kitchen”, ”Kind Hearted Woman Blues”, ”I Believe I Dust My Broom” och ”Cross Road Blues”. Den första som släpptes var ”Terraplane Blues” och ”Last Fair Deal Gone Down”, förmodligen den enda inspelningen som han själv kunde få levande på platta. Regionalt sålde han – ”Terraplane Blues” i ungefär 5000 exemplar.

Hans liv fortsatte med jobb och resande. Omkring hans död så en del värt läsa. Johnson dog den 16 augusti 1938, vid 27 års ålder, nära Greenwood, Mississippi, av okända orsaker. Han hade spelat i några veckor i en folkpark med dans i en stad ca 24 km från Greenwood.

Enligt en teori mördades Johnson av den avundsjuk mannen till en gift kvinna som han hade flirtat med. Det skulle skett på en dans där han av mannen fick en flaska förgiftad whisky. När Johnson tog flaskan slog en vän den ur hans hand och uppmanade honom att aldrig dricka från en flaska som han inte personligen sett öppnats. Johnson svarade: ”Slå aldrig en flaska ur min hand.”

Strax efter erbjöds han en annan (förgiftad) flaska och accepterade den. Johnson har rapporterat att han har börjat känna sig sjuk på kvällen och fick hjälpas tillbaka till sitt rum tidigt på morgonen. Under de kommande tre dagarna förvärrades hans tillstånd stadigt. Vittnen rapporterade att han dog i konvulsioner, med ett tillstånd av hemsk smärta. Musikologen Robert ”Mack” McCormick hävdade att han hade spårat mannen som mördade Johnson och att ha fått en bekännelse från honom i en personlig intervju, men han nekade att avslöja manens namn.

Medan stryknin har föreslagits som giftet som dödade Johnson har åtminstone en vetenskapsman ifrågasatt tanken. Anledningen är en så stark lukt och smak och ej går att gömma. Och att man skulle behöva en stor mängd drickandes sittandes för att kunna dö. Och det skulle skett inom några timmar, inte dagar. Han blev begravd i en hemmagjord kista gjord församlingen där det skedde. Man uppgav han dött av – syfilis.

Platsen för graven?
Den exakta platsen för Johnsons grav är officiellt okänd. Det finns tre olika markörer som uppförts på möjliga platser på kyrkogårdar utanför Greenwood.

Forskning på 1980-talet och 1990-talet föreslår att Johnson var begravd på kyrkogården i Mount Zion Missionary Baptist Church nära Morgan City, Mississippi, inte långt från Greenwood, i en omärkt grav. Dock kan man se en obelisk gjord som en ton med alla Johnsons sångtitlar, år 1990, betald av Columbia Records bl.a. på en särskild kyrkogård. Flera platser anges.

The-crossroads-at-Clarksd

Legenden?
Enligt legenden, bodde en ung man på en plantage på landsbygden i Mississippi, som hade som Johnson en enorm önskan att bli en stor bluesmusiker. Han fick instruktioner att ta med sin gitarr till en korsväg nära Dockery Plantation vid midnatt. Där möttes han av en stor svart man (djävulen) som tog gitarren och stämde den. Djävulen spelade några låtar och återvände sedan med gitarren till Johnson, som lärde honom. Detta var en affär med djävulen som speglade Fausts legend. I utbyte mot sin själ kunde Johnson skapa bluesen som han blev känd för.

Bilden av korsningen vid Clarksdale där Robert Johnson ”sålde sin själ.” På film finns karaktären spelad av Chris Thomas King – i filmen, O Brother, Where Art Thou? – O Broder, Var är du? (2000), som är baserad på Robert Johnson. Handlingen (som jag ej ser någon likhet i med Johnson). I Mississippi 1937 är tre fångar på rymmen. De försöker ta sig hem till sina familjer och vill hitta det byte som Everett (George Clooney) påstår sig ha gömt efter sin senaste kupp. På den långa färden genom den amerikanska södern upplever de många äventyr…

Bra, men lite ”knepig” film, bra musikstunder. Men Robert, skapade blues som ingen under hans tid…

Källor:
en.wikipedia.org
theguardian.com
youtube.com
geni.com
imdb.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,


Blueslegenden Robert Leroy Johnson, i 27-klubben, mötte djävulen… Del 1-2

robs1

En av de stora namnen inom bluesen, namnet Robert Leroy Johnson, föddes redan 8 maj 1911 – död 16 augusti 193827 år, början på 27 Club av artister som dött vid denna ålder. Han var en amerikansk bluessångare och musiker, född i Hazlehurst, Copiah, Mississippi, USA, död i Greenwood, Leflore, Mississippi, USA. Dödsorsak – förgiftning: stryknin (nutida rön).

Hans banbrytande inspelningar från 1936-1937 visar en kombination av sång, färdigheter på sin gitarr och låtskrivande talanger som har påverkat generationer av musiker.

Johnsons mörka, dolda och dåligt dokumenterade liv och dödsuppgifter – har gett upphov till legenden ovan. Eric Clapton kallade honom ”den viktigaste bluesmusikern som någonsin levt”.

Efter återupptagandet av inspelningar 1961 nådde hans arbete en bredare publik. Johnson är nu erkänd som bluesmästare, särskilt i Mississippi. Johnson kom med i den första utdelningen i Rock and Roll Hall of Fame 1986, som ett tidigt inflytande på rock and roll. År 2003 rankades han som femma i Rolling Stone- tidningen i – ”100 bästa gitarristerna genom tiderna”.

Hans mor var Julia Major Dodds (född 1874) och biologiska far – Noah Johnson (född 1884). Julia var gift med Charles Dodds (född februari 1865), en relativt välmående markägare och möbelmakare, med vilken hon hade tio barn. Charles Dodds hade tvingats av en lynchmobb att lämna Hazlehurst efter en tvist med vita markägare.

Julia lämnade platsen med sin bebis Robert, men efter två år skickades pojken till Memphis att leva med hennes man som hade bytt namn till Charles Spencer.

Vi vandrar vidare med skolgång om än periodvis. Han kunde spela mungiga och dragspel sägs det. Efter skolan adopterade Robert sin faders efternamn, som blev Robert Johnson – som på intyget om sitt äktenskap med sextonåriga Virginia Travis i februari 1929. Hon dog vid födseln av barn och många ansåg att detta var en gudomlig bestraffning för Roberts beslut att sjunga dessa sånger, som att ”sälja sin själ till djävulen”.

Hör!
Roots of Blues — Robert Johnson „Walking Blues”
https://www.youtube.com/watch?v=x2-EL6Pk2L0

Han flyttade och mötte andra musikanter, ex. Jesaja ”Ike” Zimmerman som sades om att ha lärt sig övernaturligt att spela gitarr genom att besöka kyrkogårdar vid midnatt. Han lärde sig spela och ansåg det var ”genom denna pakt” han lärt sig.

Samtidigt som han bodde i Martinsville blev han far till ett barn med Vergie Mae Smith. Men han gifte sig med Caletta Craft i maj 1931. År 1932 flyttade paret till Clarksdale, Mississippi, där hans fru tyvärr avled under förlossningen.

Från 1932 fram till sin död 1938 flyttade Johnson ofta mellan städerna Memphis och Helena, och de mindre städerna i Mississippi Delta och grannregionerna i Mississippi och Arkansas. På många ställen stannade han med sina stora familjer eller med kvinnliga vänner. 

The-crossroads-at-Clarksd

Han gifte sig inte igen men bildade några långsiktiga relationer med kvinnor som han skulle återkomma till regelbundet. På andra ställen stannade han hos kvinnor han förförde, han var promiskuös och han använde olika namn på olika ställen, med minst åtta olika efternamn. Del två med mystik inblandat.

Källor:
en.wikipedia.org
theguardian.com
youtube.com
geni.com
imdb.com

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,