Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3050 inlägg. Våga lär mer år 2023!


Jultider – slutet på kavalkaden mot julen 2022, allt i ämnet, jul och traditioner… del 4-4

jultomtefinastjag

Jul, jul, julmånaden och det sista med lite fakta och kuligt läsa om. Pepparkakor ska man äta om man ska vara snäll (eller bli). Redan 1800 f.Kr åt man det i Mesopotamien och de möglade ej så de romerska krigarna fick med dem ut i fält. Nunnorna i Vadstena åt pepparkakor på 1400-talet då det ansågs bra för matsmältningen.

Julafton?
Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda’n, den dag då man doppar i grytan. Detta är en typisk svensk term. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt.

Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan.

Om att Tomten finns?
Jag har sett och hört berättelser om ”vittnen”, som sett tomten. En från Sydamerika. 2008. ”Mystisk tomte sprider skräck och rör sig genom att hoppa åt sidan.”

tomw

I en liten by i Argentina berättar flera invånare att de har sett en mystisk tomteliknande figur i toppig hatt. Den tomteliknande varelsen har enligt uppgifter satt byn i skräck. Ett grabbgäng lyckades fånga ”tomten” på film då de satt och pratade om en fisketur och samtidigt dokumenterade detta med hjälp av en mobiltelefon.

Plötsligt hörde de något och ut från det höga gräset kom den så kallade tomten. En av pojkarna blev tydligen så vettskrämd att han fick uppsöka läkare och han har sedan händelsen inte vågat gå ut. Se bilder med detaljerna.


Svensk vätte?

jultommmte

Och jag ska jag förtälja historien om en anhörig till mig som sett Tomten, i Sverige – inte vintertid dock, så vi kan kalla den skogstomten. Det handlar om två unga damer runt 11,12 år i början på 1930-talet, platsen var belägen i landskapet Dalsland, en liten ort. Den ena har berättat att de bodde i ett litet hus på landet, med skogen tätt intill, därutöver endast ängar. Fattigt, många barn i detta lilla hus med liten yta.

Man gick till skolan, genom skogen och en väg tog det nästan en timma. Men – en dag efter skolan, det var lite skymning så gick de runt lite i skogen och hörde ljud nedanför ett berg. De klättrade upp på bergskanten och kikade ned. Där fanns ett flertal ”figurer” som var runt en meter små – män, kvinnor och barn. De hade som ett tillfälligt läger och eldar lyste upp och värmde, denna sena sommardag, mot höst.

tomtesöt

De hörde hur de samtalade och var ilskna! Osämja är vanligt bland tomtar – och dessa ansåg de vara skogstomtar eller vättar. Efter en stund smög de sig iväg, barnen var lite rädda såklart. Dagen efter skulle de gå tillbaka, de ville ha ”bevis” så de inte inbillat sig saker. Men det var tomt och – de hade flyttat vidare. De fann emellertid rester av brasor och eld, samt som efter läger – samt någon tygbit. De var då helt säkra på att detta var små vättar de sett.

Jag hörde historien flera gånger genom åren och alltid detsamma. Eftersom de hade som en lada och med något djur ställde de alltid ut gröt under jul till Tomten. Dagen efter var skålen tom! Ja, det kan ha varit Tomten, men denna såg de ej…

Så lite kunskap om andra tomtar – man kan möta de från Island.

the-icelandic-yule

De gamla folkberättelserna därifrån har också tomtar, som Askasleikir, Bjugnakraekir, Faldafeykir, Gattathefur, Pottasleikir, Skyrjarmur, Stekkjarstaur, Stufur och Thvorusleikir. Andra namn av tomtenissarna som kan hittas är Bjalmans barnid, Bitahaengir, Frodusleikir, Raudur, Redda, Sledda, Steingrimur, Syrjusleikir, Tifill och Tutur. Bilden ovan.

Förhistorisk tomte?
Många undrar när de första tomtarna började dyka upp. Man har funnit – den förhistoriska minimänniskan Homo floresiensis på ön Flores. Den var en meter hög och skäggig, precis som våra svenska tomtar som smyger runt husknutarna till jul. Upptäckten av det småväxta människosläktet i Indonesien leder tankarna till julens sagoväsen.

Homo floresiensis

Kanske handlar det inte bara om fossil. Enligt hövdingen i byn Boawae finns det fortfarande små varelser av folkslaget i djungeln. Så sent som för något år sedan sägs några bybor ha fångat en meterhög kvinna – som dock lyckats smita.

Här har vi alltså tomten, livs levande på andra sidan jordklotet. Med förmåga att bygga färdmedel för långväga resor. (Homo floresiensis måste ha kommit till ön per båt). De fanns kvar åtminstone så sent som för bara 12 000 år sedan. Arten är en dvärgform, mycket mindre än alla andra arter i släktet Homo. På bild den troliga Tomten. 🙂


Julklapparna?
Det hörde i äldre tid till god ton att ge julgåvor till både under- och överordnade i familjerna. Bönderna gav julklappar i form av mat, öl, brännvin och julljus till tjänstefolk, indelta soldater och sockenprästen. Länge fick hembiträdet i borgerliga familjer ett klänningstyg till jul.

julklappa

Vid 1700-talets mitt började man också i högre samhällsklasser ge julklappar i form av ”illgåvor”. Så småningom smälte julgåvosederna samman till vår nutida. Givmildheten under julen har alltså många brokiga trådar bakåt i tiden. Vad vi egentligen gör är att vi följer en gammal tradition. I de fattiga familjerna var det så förr att man försökte få något att äta med julanknytning och klappar var sällsynt länge, ofta övertog man syskons kläder m.m. eller kunde få begagnade leksaker. Idag är det massor av pengar som används för inköp till julen.


Vintertips – islyktor ❤
Med hjälp av en rund plastburk, t ex en kakburk och en plastmugg kan man göra vackra islyktor. Ställ muggen i mitten av burken och lägg i en tyngd, t ex sten eller liknande. Fyll på med vatten mellan burken och muggen. Om man vill ha islyktor med färg, tillsätter man bara vattenfärg i vattnet innan man fyller på. Dekorera sedan med att sticka ner några kvistar eller blad i vattnet.

vintermcbrkret

Kottar av humle blir också vackert. Låt stå ute att frysa till is eller lägg i frysen. Spola sedan varmt vatten i muggen och på utsidan av burken så lossnar de lätt.
Vill man göra större lyktor kan man använda sig av en större och en mindre plasthink. Tillvägagångssättet är detsamma.

jessufods

Varför firar vi – jul?
Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.

Tomtens nissar som hjälper honom?

elfes

Grönklädda älvor med spetsiga öron, långa näsor och hattar, spetsiga som tomtens medhjälpare eller hyrd arbetskraft. Vanligen 🙂

Namn på Tomtenissarna:

jolasveinar_alla

De populära västerländska namnen på tomtenissarna med amerikansk klang är följande:
1. Alabaster Snowball – Snöboll, fixar med listor som Bra och Dåligt.
2. Bushy Evergreen – uppfinnare av den magiska leksaksmaskinen som – tillverkar leksaker. Bushy!
3. Pepper Minstix – väktare över hemligheten om var jultomtens hemby ligger. Pepper!
4. Shinny Upatree – Tomtens äldsta vän och en av grundarna av den hemliga byn i Lappland. Shinny!
5. Sugarplum Maria – chef över sötsaker och hjälper till i köket, allt kring julens mat, krubb. Hjälper mest Tomtemor. Maria!
6. Wunorse Openslae – den som fixar och iordningsställer jultomtens släde, hur den ska se ut (design) och – dess underhåll. Han ser också efter renarna och man tror att hans renar kan komma upp i hastigheter snabbare än julgransljus. Och ni vet hur snabbt ljuset färdas? Jättesnabbt!!! Wunors!

Så – renarnas namn?

reindeer

Deras namn är: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donder samt Blitzen. Det är åtta renar som är väldigt sammansvetsade, då de länge har dragit Tomtens släde. De leds i stort av Dasher, Donder och Blitzen. Det är med sina kombinerade egenskaper som dessa tre leder och inspirerar de andra renarna.

tomtmork

Dasher är den riktiga klippan, stabil om någon blir orolig, han fixar alla problem för de andra. Donder och Blitzen är de som planerar, de spenderar mycket tid med att lägga ut en bra resväg inför julen som gör att Tomten hinner hem till alla barn. Blitzen är den som dessutom driver framåt, när de väl är i luften.

TV?TV4:
23 december – 19.30: Bingolottos uppesittarkväll börjar.

Här är tv-programmen du inte får missa julafton 2022! Vem ska tända ljuset 2022? Det blir som nämnts ”Babben” Larsson.
15.05– Kalle Anka önskar God jul, SVT1

kallea

16.00 – Kan du vissla Johanna?, SVT1
19.05 – Karl-Bertil Jonssons julafton, SVT1

karlbertil

21.35 – Svensson, Svensson, SVT1
21.30 – Midnattsmässa från Rom, SVT2 kl. 21.30

Stjärnorna på slottet – i juletiden:
Skådespelaren och komikern Pia Johansson, allkonstnären Carolina Gynning, artisten Jon-Henrik Fjällgren, skådespelaren Anja Lundqvist och konstnären Lars Lerin är stjärnkvintetten som checkar in på slottet för en vecka fylld av stora känslor och mycket skratt. Som vanligt är stjärnorna värdar för varsin dag. I Stjärnorna på slottets sjuttonde säsong sker detta.

Detta är del 4 – 21/12, och det sista. Hoppas ni alla får en fin ❤ julhelg.
Nästa blogg med helganknytning – blir ett nyårsnytt.

julll

Tänd ett ljus och låt det brinna
låt aldrig hoppet försvinna
det är mörkt nu
men det blir ljusare igen.

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se
land.se
aftonbladet.se
svt.se
youtube.com


Jultider – ny kavalkad mot julen 2022, allt i ämnet, jul och traditioner… del 3-4

litnalleklapp

Jul, jul, julmånaden är här. I år är det ett inlägg kvar, efter detta, den 21 december – strax före julafton. Idag med en del om julklappstips.

Egna och enkla julklappstips?
Jag frågade några vänner om julklappstips som kan vara enkla, billiga, men med hjärta och tanke bakom. Så håll till godo som inspiration.
Anki: ”Baka gott matbröd och slå in i cellofanpapper med ett vackert snöre runt och ett handgjort hjärta med rim. Godis, marmelad, allt i vackert omslag. En sten som man målar något fint på.”

julklappa

Mia gör eget godis och lägger i syltburkar som hon målat med glasfärg. Kristina tycker man kan göra egna krämer, tvålar, doftpåsar, doftljus. Jag gör små ”installationer”, en glasskål, doftljus, ett par små, gröna träd, stenar, något från skogen och – levande grönt! Annars är jag mycket för skriva, kanske brev och personligt.

Marie kan bjuda på en god hemmalagad middag, man kan skänka en slant till behövande, både människor och djur. För ensamma gäller som jag alltid påtalar, ett besök, ett samtal, vykort, skriv brev – minns att de finns och inte alltid kan dela julen med någon.

Kristna tomten:
Idag utökar jag till berättelsen om den kristna tomtens härkomst och allmänna fakta. Den kristna tomten härstammar från Biskop Nikolaus som var känd för sin givmildhet. Han föddes i mitten av 200-talet i Patara i Lykien (nuvarande Xanthos i Turkiet), han var enda barnet och när föräldrarna dog ärvde han en större förmögenhet som han använde till att hjälpa fattiga och behövande.

santambock

Det sägs att han delade ut pengar, men när folk inte var hemma så skickade han ned dessa genom skorstenen – därför ska Tomten ha imiterat detta. I Katolska Kyrkan firas Nikolaus dag den 6 december. Då klär en lämplig herre ut sig till Biskopen Nikolaus med t.ex. en röd dräkt, vitt skägg, kräkla (biskopsstav), och mitra (biskopens huvudbonad). Han brukar komma till barnen med godsaker eller en liten leksak.

Aracuan i Disney på julaftonen?
Ni vet den där envetna fågeln som träffar Kalle Anka i skogen? Vem är det – eller vad?

Jag sökte länge efter ”fågeln” som man hatälskar. Vad vet man av filmen? Vi är i ett djungellandskap i Sydamerika. Några kolibrier sjunger en vacker sång och därefter kommer en aracua, en slags hackspett, in i bild. Den har en cigarr i munnen och leker med en jojo och börjar sjunga en fånig sång och hoppar omkring. Slutet är att Kalle blir tokig och springer runt och sjunger samma låt som aracuan sjöng i inledningen.

Två scener har blivit bortklippta i många utgåvor av filmen – dels en scen där aracuan hotar med att ta livet av sig genom att hänga sig och skjuta sig i huvudet, och dels den scen där Kalle skjuter med maskingevär. Den svenska TV-versionen inkluderar den första scenen, men saknar den andra.

Aracuanen, kallas också – clown i djungeln och syns första gången i i spelfilmen ”De tre caballeros”, år 1945, den galna fågeln med flammande rött hår, rosa färg och den fluorescerande gula foten, verkar först att vara en fullständigt fictional skapelse.

Men nu – finns denna fågel? Ja!
Det finns faktiskt en sydamerikansk fågel som kallas Araucuanen (notera stavningen). En är den östbrasilianska varianten, Spräcklig Chachalaca (Ortalis guttata). Chachalacas är måttligt stora fåglar som hör hemma i Cracid familjen, boendes i träden. Inräknas gör också guans och curassows. Cracids förknippas till andra arter typ kalkoner.

Chachalacas

Denna ”chachalacaen” är välkänd i Brasilien. Runt gryningen sänder den ut hesa skrik i grupper och liknande till de som produceras av Aracuafågeln i Disney filmen. Emellertid är näbben utseendemässigt ganska olik, med en lång svans, gråbrun mage. På bilden ovan en Chachalacas, en gråhuvad variant. Så nu vet ni alla!

julsantaz

Vättar:
I skogen bor vättarna (småtomtar kallade av flera), men även andra. Småtroll, dvärgar, tomtegubbar, gårdstomten, pysslingar, brunnsgubben, älvor, alver, Mara, di sma undar jordi, vittra, skogsrå, huldra, Näcken, Lindorm, myling, lyktgubbar, irrbloss, hamnskiftare med flera. De ska vad som sägs samsas med alla djur…

Obs SvT:
Musikhjälpen började sända kl 20 i måndags och de kan ni följa.
”Linnea Henriksson låser in Musikhjälpens tre programledare Oscar Zia, Tina Mehrafzoon och Klas Eriksson i en glasbur på Kungstorget i Göteborg.”

Varje vecka kommer nya tips och berättelser om julen, del 4 – ett stort avsnitt 21/12, dvs onsdag. Ett nyårsnytt kommer även innan årets slut.

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se


Vad var Saturnaliefesten som man firade i vår jultid i antikens Rom…?

Saturnaliefestemromare

Folk spelade spel, drack för mycket vin och upphävde den gängse ordningen mellan herrar och undersåtar – det romerska saturnalie- och kalenderfirandet gav inspiration till våra jul- och nyårsfester. Festen i antikens Rom hölls i december och var en fest till åkerbrukets gud Saturnus ära, Saturnaliefesten (latin Saturnalia). Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter och en uppsluppen stämning rådde. Den kristna jultiden åsidosatte både hedningarnas saturnaliefest som firades den 17 – 23 december och den obesegrade solens dag.


Poeten Catullus beskriver saturnalia som de bästa av dagar. Det var en tid av firande, av påhälsning av vänner, och av överlämnandet av presenter, speciellt vaxljus (cerei) och små keramikfigurer (sigillaria). Saturnus var fader till Roms viktigaste gud, Jupiter. Saturnus var son till Uranus och Gaia.

Saturnalia infördes i Rom runt år 217 f.v.t. i ett försök att höja medborgarnas moral efter en förkrossande militär förlust man lidit mot Kartago. Till en början firade man högtiden under en dag, den 17 december, men efter hand utvecklades den till ett veckolångt överdådigt firande som fick sitt slut den 23 december. Myndigheterna gjorde ett flertal försök att förkorta festligheterna, men alla försöken misslyckades. Kejsar Augustus försökte förkorta firandet till tre dagar, och Caligula gjorde ett försök med fem dagar. Dessa försök orsakade uppror och massiva revolter bland de romerska medborgarna.

Saturnaliefeste

Fest såklart med offer?
Festligheterna innefattade sedvanliga rituella offer, man tillverkade och skänkte små presenter (saturnalia et sigillaricia), skolorna hade lov och en speciell marknad (sigillaria) inrättades under firandet. Spel och dobbel, som annars inte var tillåtet, tilläts till och med för slavarna under högtiden.

Kläder vid festen?
Togan bars inte under festligheterna, snarare bar alla färgglada informella ”middagskläder” samt en speciell hatt som annars enbart bars av frigivna slavar som symbol för deras frihet. Slavarna undslapp under högtiden bestraffningar, och de behandlade sina herrar med (åtminstone sken av) respekt. Slavarna firade med en bankett; före, med eller serverade av sina herrar. Trots detta var den omvända statusordningen högst ytlig; banketten tillreddes oftast av slavarna själva, och de brukade även tillreda sitt herrefolks måltider. Det tilläts alltså inom tydliga gränser; den vände upp och ner på den sociala ordningen utan att omstörta den. Den sedvanliga hälsningen romare emellan under högtiden var som i typ ”Hell Saturnus!”.

saturntoga

Toga (av latinets tego, ”att täcka”) var en romersk mantel av ylle buren ovanpå en tunika. I romarriket var ursprungligen togan för bägge könen, men med tiden byttes togan ut successivt för kvinnor som istället började bära stola.

I judendomen?
I Mishna och Talmud, judendomens viktigaste skrift, beskrivs en hednisk festival vid namn Saturna som inträffar åtta dagar innan vintersolståndet. Den följs åtta dagar senare av en festival som heter Kalenda. Talmud tillskriver denna festivals uppkomst till Adam (Bibeln), som lade märke till att dagarna blev kortare och trodde att det var en bestraffning för hans synder. Talmud anger att denna festival senare blev en hednisk ritual. Obs imorgon Lucia.

lucaaaLucia

Källor:
sv.wikipedia.org
varmlandsflyttstad.se
svd.se
ne.se

Blogginlägget nedskrivet 08/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.