Först alla en god jul och även ett gott nytt år. Julafton firar vi 24 december – en söndag. Alla kan göra en jul som passar dem, trivas är viktigast och kanske bara ta det lugnt ❤
Tomtens kläder?
Den kristna tomten härstammar från Biskop Nikolaus som var känd för sin givmildhet. Han föddes i mitten av 200-talet i Patara i Lykien (nuvarande Xanthos i Turkiet).
Förhistorisk tomte? Många undrar när de första tomtarna började dyka upp. Man har funnit – den förhistoriska minimänniskan Homo floresiensis på ön Flores. Den är en meter hög och skäggig, precis som våra svenska tomtar som smyger runt husknutarna till jul. Upptäckten av det småväxta människosläktet i Indonesien leder tankarna till julens sagoväsen.
Kanske handlar det inte bara om fossil. Enligt hövdingen i byn Boawae finns det fortfarande små varelser av folkslaget i djungeln. Så sent som för något år sedan sägs några bybor ha fångat en meterhög kvinna – som dock lyckats smita.
Här har vi alltså tomten, livs levande på andra sidan jordklotet. Med förmåga att bygga färdmedel för långväga resor. (Homo floresiensis måste ha kommit till ön per båt). De fanns kvar åtminstone så sent som för bara 12 000 år sedan. Arten är en dvärgform, mycket mindre än alla andra arter i släktet Homo. På bild den troliga Tomten. 🙂
TV? TV 4 – 23 december – Uppesittarkväll i Bingolotto 2023 Detta har blivit ett givet inslag för många svenskar. I år så får vi se Lotta Engberg och Daniel Norberg lotsa oss genom kvällen. Det blir artister som uppträder, underhållning, julrim – och förhoppningsvis massvis av vinster. —— Julafton på SVT. 09.01- 14.00) repriser – Jul med Astrid Lindgren Olof Wretling gör rösten till Lustig-Gök som tar med oss på en resa genom Astrid Lindgrens magiska berättelser, där vi återförenas med några av vår tids mest älskade karaktärer och platser. ——
15.05– Kalle Anka önskar God jul, SVT1 16.00 – Kan du vissla Johanna?, SVT1 19.05 – Karl-Bertil Jonssons jul, SVT1 21.35 – Svensson, Svensson, SVT1 21.30 – Midnattsmässa från Rom, SVT2 kl. 21.30
Sällskapsresan-filmerna Premiär 25:e december på TV4 och TV4 Play.
Om du har vänner i andra länder så här – God Jul på andra språk.
Danmark : Gladelig jul Frankrike : Joyeux Noël Italien : Buon Natale Norge : God jul Spanien : Feliz Navidad Storbritanien : Merry Christmas Tyskland : Fröhliche Weihnachten USA : Merry Christmas
Vi startar direkt – Lucia är ju den 13/12, en onsdag – sista julinlägget kommer en vecka före julafton runt 19 december, julveckan.
Alla kan göra en jul som passar dem, trivas är viktigast och ledig? Ofta är det lilla bäst och – musik, film, tala med någon, läsa en bok, äta en julmacka kan vara gott. Tänd ljus ❤ Ring en ensam? Eller låt allt vara och bara var – vila, ladda och ha det bäst ni kan.
En gåta så? Vilken bok börjar såhär? ”Det var en gång en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna. På den tiden var det ingen skam att vara fattig, så trashankar och avsigkomna stackare behövde inte hålla sig borta ur folks åsyn utan strövade fritt omkring.”
Lucia? I den svenska katolska kalendern, fanns Lucia som en helgondag den 13 december fram till 1500-talet. I bondesamhället förknippades lucianatten, årets längsta natt, mest med farligheter och övernaturliga väsen. Luciadagen gav även möjlighet att förutspå det kommande året.
I folklig tradition förknippades namnet genom ljudlikheten också emellanåt med Lucifer, Djävulen själv. I norra Sverige finns till exempel sägner som berättar att Lucia var en bergfru som på lucianatten anförde de övernaturliga väsen som var i rörelse.
I de högre stånden fanns det dock under 1700- och 1800-talen ett firande som i viss mån liknar vår tids. Det äldsta belägget för en vitklädd lucia som uppvaktar på morgonen är från år 1764 på Horns, ett högreståndsboställe i Västergötland. Denna lucia hade änglavingar och bar ljusstakar i händerna. Den tradition vi förknippar med dagens luciafirande härstammar från 1800-talets Västsverige där Luciadagen var en festdag.
Tomtens kläder? Jenny Nyström som gjorde kort och bilder av Tomten sa själv att hon inte visste var tomtens drag kom ifrån utan hon bara tyckte att han skulle se ut på ett visst sätt. Dessutom sa hon att vår svenska jultomte ska vara gråklädd. I den svenska folktron var tomtarna gråa med röd mössa. På vintern är min uppfattning klar, grå eller blå jacka.
Tomten kallas även tomtevätte. I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse. Tomten finns ju såklart året runt och – det finns olika. Några kända (inräknat släktingar) är bl.a. tomtegubbar, gårdstomte, pysslingar, vättar, lyktgubbar med flera…
Den kristna tomten härstammar från Biskop Nikolaus som var känd för sin givmildhet. Han föddes i mitten av 200-talet i Patara i Lykien (nuvarande Xanthos i Turkiet), han var enda barnen och när föräldrarna dog ärvde han en större förmögenhet som han använde till att hjälpa fattiga och behövande. Det sägs att han delade ut pengar, men när folk inte var hemma så skickade han ned dessa genom skorstenen – därför ska Tomten ha härmat detta.
Så lite kunskap om andra tomtar – man kan möta de från Island. De gamla folkberättelserna därifrån har också tomtar, som Askasleikir, Bjugnakraekir, Faldafeykir, Gattathefur, Pottasleikir, Skyrjarmur, Stekkjarstaur, Stufur och Thvorusleikir. Andra namn av tomtenissarna som kan hittas är Bjalmans barnid, Bitahaengir, Frodusleikir, Raudur, Redda, Sledda, Steingrimur, Syrjusleikir, Tifill och Tutur.
Tomtens nissar som hjälper honom? Grönklädda älvor med spetsiga öron, långa näsor och hattar, spetsiga som tomtens medhjälpare eller hyrd arbetskraft.
Namn på Tomtenissarna: De populära västerländska namnen på tomtenissarna med amerikansk klang är följande: 1. Alabaster Snowball – Snöboll, fixar med listor som Bra och Dåligt. 2. Bushy Evergreen – uppfinnare av den magiska leksaksmaskinen som – tillverkar leksaker. Bushy! 3. Pepper Minstix – väktare över hemligheten om var jultomtens hemby ligger. Pepper! 4. Shinny Upatree – Tomtens äldsta vän och en av grundarna av den hemliga byn i Lappland. Shinny! 5. Sugarplum Maria – chef över sötsaker och hjälper till i köket, allt kring julens mat, krubb. Hjälper mest Tomtemor. Maria! 6. Wunorse Openslae – den som fixar och iordningsställer jultomtens släde, hur den ska se ut (design) och – dess underhåll. Han ser också efter renarna och man tror att hans renar kan komma upp i hastigheter snabbare än julgransljus. Och ni vet hur snabbt ljuset färdas? Jättesnabbt!!! Wunors!
Så – renarnas namn? Deras namn är: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donder samt Blitzen. Det är åtta renar som är väldigt sammansvetsade, då de länge har dragit Tomtens släde. De leds i stort av Dasher, Donder och Blitzen. Det är med sina kombinerade egenskaper som dessa tre leder och inspirerar de andra renarna.
Dasher är den riktiga klippan, stabil om någon blir orolig, han fixar alla problem för de andra. Donder och Blitzen är de som planerar, de spenderar mycket tid med att lägga ut en bra resväg inför julen som gör att Tomten hinner hem till alla barn. Blitzen är den som dessutom driver framåt, när de väl är i luften.
Och ett godisrecept med. Kokosbollar med lime. 🙂 Dessa kokosbollar smaksatta med lime är lika mycket ett bra energitillskott som nyttigare godis. Fikon eller dadlar bidrar med naturlig sötma och valnötter med härlig nötighet och skönt tugg. Tillsammans med kokosen blir det till ett utsökt julgodis!
Portioner: Ger 1 sats 100 g valnötter 3 dl kokosflingor 10 urkärnade dadlar eller fikon finrivet skal och färskpressad juice av 1 lime 2 1/2 msk kokosolja
Så här gör du Mixa valnötter, 2/3 av kokosflingorna, dadlar eller fikon, hälften av limeskalet, all limejuice och kokosoljan till en smidig smet med stavmixer eller i en matberedare. Forma smeten till 25 bollar. Rulla i resterande kokos blandat med resten av limeskalet. Förvara kokosbollarna i kylen.
Kalle Anka möter pippi i djungeln? Aracuanen, kallas också Clown av djungeln och syns första gången i i spelfilmen ”De tre caballerosna”, år 1945, den galna fågeln med flammande röda hår, rosa färg och den fluorescerande gula foten, verkar först att vara en fullständigt fictional skapelse.
Men nu – finns denna pippi? Ja! Det finns faktiskt en sydamerikansk fågel som kallas Araucuanen (notera stavningen). En är den östbrasilianska varianten, Spräcklig Chachalaca (Ortalis guttata). Chachalacas är måttligt stora fåglar som hör hemma i Cracid familjen, boendes i träden. Inräknas gör också guans och curassows. Cracids förknippas till andra arter typ kalkoner.
Denna ”chachalacaen” är välkänd i Brasilien. Runt gryningen sänder den ut hesa skrik i grupper och liknande till de som produceras av Aracuafågeln i Disney filmen. Emellertid är näbben utseendemässigt ganska olik, med en lång svans, gråbrun mage. På bilden en Chachalacas, en gråhuvad variant. Så nu vet ni alla!
Vi ses runt 19 december med sista inlägget 🙂 ❤ Obs Gåtans svar var Karl-Bertil Jonsson.
Jul, jul, julmånaden och det sista med lite fakta och kuligt läsa om. Pepparkakor ska man äta om man ska vara snäll (eller bli). Redan 1800 f.Kr åt man det i Mesopotamien och de möglade ej så de romerska krigarna fick med dem ut i fält. Nunnorna i Vadstena åt pepparkakor på 1400-talet då det ansågs bra för matsmältningen.
Julafton? Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda’n, den dag då man doppar i grytan. Detta är en typisk svensk term. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt.
Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan.
Om att Tomten finns? Jag har sett och hört berättelser om ”vittnen”, som sett tomten. En från Sydamerika. 2008. ”Mystisk tomte sprider skräck och rör sig genom att hoppa åt sidan.”
I en liten by i Argentina berättar flera invånare att de har sett en mystisk tomteliknande figur i toppig hatt. Den tomteliknande varelsen har enligt uppgifter satt byn i skräck. Ett grabbgäng lyckades fånga ”tomten” på film då de satt och pratade om en fisketur och samtidigt dokumenterade detta med hjälp av en mobiltelefon.
Plötsligt hörde de något och ut från det höga gräset kom den så kallade tomten. En av pojkarna blev tydligen så vettskrämd att han fick uppsöka läkare och han har sedan händelsen inte vågat gå ut. Se bilder med detaljerna.
Svensk vätte?
Och jag ska jag förtälja historien om en anhörig till mig som sett Tomten, i Sverige – inte vintertid dock, så vi kan kalla den skogstomten. Det handlar om två unga damer runt 11,12 år i början på 1930-talet, platsen var belägen i landskapet Dalsland, en liten ort. Den ena har berättat att de bodde i ett litet hus på landet, med skogen tätt intill, därutöver endast ängar. Fattigt, många barn i detta lilla hus med liten yta.
Man gick till skolan, genom skogen och en väg tog det nästan en timma. Men – en dag efter skolan, det var lite skymning så gick de runt lite i skogen och hörde ljud nedanför ett berg. De klättrade upp på bergskanten och kikade ned. Där fanns ett flertal ”figurer” som var runt en meter små – män, kvinnor och barn. De hade som ett tillfälligt läger och eldar lyste upp och värmde, denna sena sommardag, mot höst.
De hörde hur de samtalade och var ilskna! Osämja är vanligt bland tomtar – och dessa ansåg de vara skogstomtar eller vättar. Efter en stund smög de sig iväg, barnen var lite rädda såklart. Dagen efter skulle de gå tillbaka, de ville ha ”bevis” så de inte inbillat sig saker. Men det var tomt och – de hade flyttat vidare. De fann emellertid rester av brasor och eld, samt som efter läger – samt någon tygbit. De var då helt säkra på att detta var små vättar de sett.
Jag hörde historien flera gånger genom åren och alltid detsamma. Eftersom de hade som en lada och med något djur ställde de alltid ut gröt under jul till Tomten. Dagen efter var skålen tom! Ja, det kan ha varit Tomten, men denna såg de ej…
Så lite kunskap om andra tomtar – man kan möta de från Island.
De gamla folkberättelserna därifrån har också tomtar, som Askasleikir, Bjugnakraekir, Faldafeykir, Gattathefur, Pottasleikir, Skyrjarmur, Stekkjarstaur, Stufur och Thvorusleikir. Andra namn av tomtenissarna som kan hittas är Bjalmans barnid, Bitahaengir, Frodusleikir, Raudur, Redda, Sledda, Steingrimur, Syrjusleikir, Tifill och Tutur. Bilden ovan.
Förhistorisk tomte? Många undrar när de första tomtarna började dyka upp. Man har funnit – den förhistoriska minimänniskan Homo floresiensis på ön Flores. Den var en meter hög och skäggig, precis som våra svenska tomtar som smyger runt husknutarna till jul. Upptäckten av det småväxta människosläktet i Indonesien leder tankarna till julens sagoväsen.
Kanske handlar det inte bara om fossil. Enligt hövdingen i byn Boawae finns det fortfarande små varelser av folkslaget i djungeln. Så sent som för något år sedan sägs några bybor ha fångat en meterhög kvinna – som dock lyckats smita.
Här har vi alltså tomten, livs levande på andra sidan jordklotet. Med förmåga att bygga färdmedel för långväga resor. (Homo floresiensis måste ha kommit till ön per båt). De fanns kvar åtminstone så sent som för bara 12 000 år sedan. Arten är en dvärgform, mycket mindre än alla andra arter i släktet Homo. På bild den troliga Tomten. 🙂
Julklapparna? Det hörde i äldre tid till god ton att ge julgåvor till både under- och överordnade i familjerna. Bönderna gav julklappar i form av mat, öl, brännvin och julljus till tjänstefolk, indelta soldater och sockenprästen. Länge fick hembiträdet i borgerliga familjer ett klänningstyg till jul.
Vid 1700-talets mitt började man också i högre samhällsklasser ge julklappar i form av ”illgåvor”. Så småningom smälte julgåvosederna samman till vår nutida. Givmildheten under julen har alltså många brokiga trådar bakåt i tiden. Vad vi egentligen gör är att vi följer en gammal tradition. I de fattiga familjerna var det så förr att man försökte få något att äta med julanknytning och klappar var sällsynt länge, ofta övertog man syskons kläder m.m. eller kunde få begagnade leksaker. Idag är det massor av pengar som används för inköp till julen.
Vintertips – islyktor ❤ Med hjälp av en rund plastburk, t ex en kakburk och en plastmugg kan man göra vackra islyktor. Ställ muggen i mitten av burken och lägg i en tyngd, t ex sten eller liknande. Fyll på med vatten mellan burken och muggen. Om man vill ha islyktor med färg, tillsätter man bara vattenfärg i vattnet innan man fyller på. Dekorera sedan med att sticka ner några kvistar eller blad i vattnet.
Kottar av humle blir också vackert. Låt stå ute att frysa till is eller lägg i frysen. Spola sedan varmt vatten i muggen och på utsidan av burken så lossnar de lätt. Vill man göra större lyktor kan man använda sig av en större och en mindre plasthink. Tillvägagångssättet är detsamma.
Varför firar vi – jul? Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.
Tomtens nissar som hjälper honom?
Grönklädda älvor med spetsiga öron, långa näsor och hattar, spetsiga som tomtens medhjälpare eller hyrd arbetskraft. Vanligen 🙂
Namn på Tomtenissarna:
De populära västerländska namnen på tomtenissarna med amerikansk klang är följande: 1. Alabaster Snowball – Snöboll, fixar med listor som Bra och Dåligt. 2. Bushy Evergreen – uppfinnare av den magiska leksaksmaskinen som – tillverkar leksaker. Bushy! 3. Pepper Minstix – väktare över hemligheten om var jultomtens hemby ligger. Pepper! 4. Shinny Upatree – Tomtens äldsta vän och en av grundarna av den hemliga byn i Lappland. Shinny! 5. Sugarplum Maria – chef över sötsaker och hjälper till i köket, allt kring julens mat, krubb. Hjälper mest Tomtemor. Maria! 6. Wunorse Openslae – den som fixar och iordningsställer jultomtens släde, hur den ska se ut (design) och – dess underhåll. Han ser också efter renarna och man tror att hans renar kan komma upp i hastigheter snabbare än julgransljus. Och ni vet hur snabbt ljuset färdas? Jättesnabbt!!! Wunors!
Så – renarnas namn?
Deras namn är: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donder samt Blitzen. Det är åtta renar som är väldigt sammansvetsade, då de länge har dragit Tomtens släde. De leds i stort av Dasher, Donder och Blitzen. Det är med sina kombinerade egenskaper som dessa tre leder och inspirerar de andra renarna.
Dasher är den riktiga klippan, stabil om någon blir orolig, han fixar alla problem för de andra. Donder och Blitzen är de som planerar, de spenderar mycket tid med att lägga ut en bra resväg inför julen som gör att Tomten hinner hem till alla barn. Blitzen är den som dessutom driver framåt, när de väl är i luften.
TV?TV4: 23 december – 19.30: Bingolottos uppesittarkväll börjar.
Här är tv-programmen du inte får missa julafton 2022! Vem ska tända ljuset 2022? Det blir som nämnts ”Babben” Larsson. 15.05– Kalle Anka önskar God jul, SVT1
16.00 – Kan du vissla Johanna?, SVT1 19.05 – Karl-Bertil Jonssons julafton, SVT1
Stjärnorna på slottet – i juletiden: Skådespelaren och komikern Pia Johansson, allkonstnären Carolina Gynning, artisten Jon-Henrik Fjällgren, skådespelaren Anja Lundqvist och konstnären Lars Lerin är stjärnkvintetten som checkar in på slottet för en vecka fylld av stora känslor och mycket skratt. Som vanligt är stjärnorna värdar för varsin dag. I Stjärnorna på slottets sjuttonde säsong sker detta.
Detta är del 4 – 21/12, och det sista. Hoppas ni alla får en fin ❤ julhelg. Nästa blogg med helganknytning – blir ett nyårsnytt.
Tänd ett ljus och låt det brinna låt aldrig hoppet försvinna det är mörkt nu men det blir ljusare igen.
Jul, jul, julmånaden är här. I år är det ett inlägg kvar, efter detta, den 21 december – strax före julafton. Idag med en del om julklappstips.
Egna och enkla julklappstips? Jag frågade några vänner om julklappstips som kan vara enkla, billiga, men med hjärta och tanke bakom. Så håll till godo som inspiration. Anki: ”Baka gott matbröd och slå in i cellofanpapper med ett vackert snöre runt och ett handgjort hjärta med rim. Godis, marmelad, allt i vackert omslag. En sten som man målar något fint på.”
Mia gör eget godis och lägger i syltburkar som hon målat med glasfärg. Kristina tycker man kan göra egna krämer, tvålar, doftpåsar, doftljus. Jag gör små ”installationer”, en glasskål, doftljus, ett par små, gröna träd, stenar, något från skogen och – levande grönt! Annars är jag mycket för skriva, kanske brev och personligt.
Marie kan bjuda på en god hemmalagad middag, man kan skänka en slant till behövande, både människor och djur. För ensamma gäller som jag alltid påtalar, ett besök, ett samtal, vykort, skriv brev – minns att de finns och inte alltid kan dela julen med någon.
Kristna tomten: Idag utökar jag till berättelsen om den kristna tomtens härkomst och allmänna fakta. Den kristna tomten härstammar från Biskop Nikolaus som var känd för sin givmildhet. Han föddes i mitten av 200-talet i Patara i Lykien (nuvarande Xanthos i Turkiet), han var enda barnet och när föräldrarna dog ärvde han en större förmögenhet som han använde till att hjälpa fattiga och behövande.
Det sägs att han delade ut pengar, men när folk inte var hemma så skickade han ned dessa genom skorstenen – därför ska Tomten ha imiterat detta. I Katolska Kyrkan firas Nikolaus dag den 6 december. Då klär en lämplig herre ut sig till Biskopen Nikolaus med t.ex. en röd dräkt, vitt skägg, kräkla (biskopsstav), och mitra (biskopens huvudbonad). Han brukar komma till barnen med godsaker eller en liten leksak.
Aracuan i Disney på julaftonen? Ni vet den där envetna fågeln som träffar Kalle Anka i skogen? Vem är det – eller vad?
Jag sökte länge efter ”fågeln” som man hatälskar. Vad vet man av filmen? Vi är i ett djungellandskap i Sydamerika. Några kolibrier sjunger en vacker sång och därefter kommer en aracua, en slags hackspett, in i bild. Den har en cigarr i munnen och leker med en jojo och börjar sjunga en fånig sång och hoppar omkring. Slutet är att Kalle blir tokig och springer runt och sjunger samma låt som aracuan sjöng i inledningen.
Två scener har blivit bortklippta i många utgåvor av filmen – dels en scen där aracuan hotar med att ta livet av sig genom att hänga sig och skjuta sig i huvudet, och dels den scen där Kalle skjuter med maskingevär. Den svenska TV-versionen inkluderar den första scenen, men saknar den andra.
Aracuanen, kallas också – clown i djungeln och syns första gången i i spelfilmen ”De tre caballeros”, år 1945, den galna fågeln med flammande rött hår, rosa färg och den fluorescerande gula foten, verkar först att vara en fullständigt fictional skapelse.
Men nu – finns denna fågel? Ja! Det finns faktiskt en sydamerikansk fågel som kallas Araucuanen (notera stavningen). En är den östbrasilianska varianten, Spräcklig Chachalaca (Ortalis guttata). Chachalacas är måttligt stora fåglar som hör hemma i Cracid familjen, boendes i träden. Inräknas gör också guans och curassows. Cracids förknippas till andra arter typ kalkoner.
Denna ”chachalacaen” är välkänd i Brasilien. Runt gryningen sänder den ut hesa skrik i grupper och liknande till de som produceras av Aracuafågeln i Disney filmen. Emellertid är näbben utseendemässigt ganska olik, med en lång svans, gråbrun mage. På bilden ovan en Chachalacas, en gråhuvad variant. Så nu vet ni alla!
Vättar: I skogen bor vättarna (småtomtar kallade av flera), men även andra. Småtroll, dvärgar, tomtegubbar, gårdstomten, pysslingar, brunnsgubben, älvor, alver, Mara, di sma undar jordi, vittra, skogsrå, huldra, Näcken, Lindorm, myling, lyktgubbar, irrbloss, hamnskiftare med flera. De ska vad som sägs samsas med alla djur…
Obs SvT: Musikhjälpen började sända kl 20 i måndags och de kan ni följa. ”Linnea Henriksson låser in Musikhjälpens tre programledare Oscar Zia, Tina Mehrafzoon och Klas Eriksson i en glasbur på Kungstorget i Göteborg.”
Varje vecka kommer nya tips och berättelser om julen, del 4 – ett stort avsnitt 21/12, dvs onsdag. Ett nyårsnytt kommer även innan årets slut.
Folk spelade spel, drack för mycket vin och upphävde den gängse ordningen mellan herrar och undersåtar – det romerska saturnalie- och kalenderfirandet gav inspiration till våra jul- och nyårsfester.Festen i antikens Rom hölls i december och var en fest till åkerbrukets gud Saturnus ära, Saturnaliefesten (latin Saturnalia). Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter och en uppsluppen stämning rådde. Den kristna jultiden åsidosatte både hedningarnas saturnaliefest som firades den 17 – 23 december och den obesegrade solens dag.
Poeten Catullus beskriver saturnalia som de bästa av dagar. Det var en tid av firande, av påhälsning av vänner, och av överlämnandet av presenter, speciellt vaxljus (cerei) och små keramikfigurer (sigillaria). Saturnus var fader till Roms viktigaste gud, Jupiter. Saturnus var son till Uranus och Gaia.
Saturnalia infördes i Rom runt år 217 f.v.t. i ett försök att höja medborgarnas moral efter en förkrossande militär förlust man lidit mot Kartago. Till en början firade man högtiden under en dag, den 17 december, men efter hand utvecklades den till ett veckolångt överdådigt firande som fick sitt slut den 23 december. Myndigheterna gjorde ett flertal försök att förkorta festligheterna, men alla försöken misslyckades. Kejsar Augustus försökte förkorta firandet till tre dagar, och Caligula gjorde ett försök med fem dagar. Dessa försök orsakade uppror och massiva revolter bland de romerska medborgarna.
Fest såklart med offer? Festligheterna innefattade sedvanliga rituella offer, man tillverkade och skänkte små presenter (saturnalia et sigillaricia), skolorna hade lov och en speciell marknad (sigillaria) inrättades under firandet. Spel och dobbel, som annars inte var tillåtet, tilläts till och med för slavarna under högtiden.
Kläder vid festen? Togan bars inte under festligheterna, snarare bar alla färgglada informella ”middagskläder” samt en speciell hatt som annars enbart bars av frigivna slavar som symbol för deras frihet. Slavarna undslapp under högtiden bestraffningar, och de behandlade sina herrar med (åtminstone sken av) respekt. Slavarna firade med en bankett; före, med eller serverade av sina herrar. Trots detta var den omvända statusordningen högst ytlig; banketten tillreddes oftast av slavarna själva, och de brukade även tillreda sitt herrefolks måltider. Det tilläts alltså inom tydliga gränser; den vände upp och ner på den sociala ordningen utan att omstörta den. Den sedvanliga hälsningen romare emellan under högtiden var som i typ ”Hell Saturnus!”.
Toga (av latinets tego, ”att täcka”) var en romersk mantel av ylle buren ovanpå en tunika. I romarriket var ursprungligen togan för bägge könen, men med tiden byttes togan ut successivt för kvinnor som istället började bära stola.
I judendomen? I Mishna och Talmud, judendomens viktigaste skrift, beskrivs en hednisk festival vid namn Saturna som inträffar åtta dagar innan vintersolståndet. Den följs åtta dagar senare av en festival som heter Kalenda. Talmud tillskriver denna festivals uppkomst till Adam (Bibeln), som lade märke till att dagarna blev kortare och trodde att det var en bestraffning för hans synder. Talmud anger att denna festival senare blev en hednisk ritual. Obs imorgon Lucia.
Zenzationella Människor - Et Facto 