Sill vid julbordet är vanligt så varför inte ett mumsigt recept på en röra och – lite mer svar på hur en Tomte klär sig enligt seder och tradition. Men sillen först 🙂
Häll av sillen och skär den i bitar. Skala och finhacka rödlöken. Skär ner purjolöken i mindre bitar. Blanda sill, lök, dill, majonnäs, grädde, kaviar och citronpeppar väl och ha upp i en burk med tätslutande lock. Låt stå i kylen till servering. Så gott på julbordet eller på en hård knäckemacka. Mmmm….
Outfit på en Tomte? Tomtens utseende har varierat mycket. I romarriket avbildades han som en människa, under antiken bar han en tunika och under medeltiden ingenting alls.
Hos Olaus Magnus i hans Carta Marina – ser man honom i ladugårdar eller i stallet där han gör rent. För det mesta beskrivs han som en liten dvärglik figur omkring 60 cm hög. Han bor gärna på loftet eller i stallet. Han bringar lycka till gården, men man måste se till att ära och respektera honom för han har en ganska kort stubin. Han kan bli mycket ilsken om han blir illa behandlad.
Tomten har också sitt ursprung från de små bergsmännen som på många håll i världen användes i gruvorna (jämför sagan om Snövit och dvärgarna). Tomten har långt vitt skägg och grå kläder. Han kan ha röd eller grå luva. Min ”tomte” enligt min tradition har blå rock och gråa byxor, ev. grå rock. Den riktiga, lilla tomten är mycket gammal, han kan bli 500 år, men 800 år nämns.
❤ Om covid-19, inga restriktioner för närvarande – och vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 16/12-21. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.
Jul, jul, julmånaden och så det sista med lite fakta och kuligt läsa om. Pepparkakor ska man äta om man ska vara snäll (eller bli). Redan 1800 f.Kr åt man det i Mesopotamien och de möglade ej så de romerska krigarna fick med dem ut i fält. Nunnorna i Vadstena åt pepparkakor på 1400-talet då det ansågs bra för matsmältningen.
Julafton? Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda’n, den dag då man doppar i grytan. Detta är en typisk svensk term. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt.
Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan.
Om att Tomten finns? Jag har sett och hört berättelser om ”vittnen”, som sett tomten. En från Sydamerika. 2008. ”Mystisk tomte sprider skräck och rör sig genom att hoppa åt sidan.”
I en liten by i Argentina berättar flera invånare att de har sett en mystisk tomteliknande figur i toppig hatt. Den tomteliknande varelsen har enligt uppgifter satt byn i skräck. Ett grabbgäng lyckades fånga ”tomten” på film då de satt och pratade om en fisketur och samtidigt dokumenterade detta med hjälp av en mobiltelefon.
Plötsligt hörde de något och ut från det höga gräset kom den så kallade tomten. En av pojkarna blev tydligen så vettskrämd att han fick uppsöka läkare och han har sedan händelsen inte vågat gå ut. Se bilder med detaljerna.
Svensk vätte? Och jag ska jag förtälja historien om en anhörig till mig som sett Tomten, i Sverige – inte vintertid dock, så vi kan kalla den skogstomten. Gårdstomten, välj själv! Det handlar om två unga damer runt 11,12 år i början på 1930-talet, platsen var belägen i landskapet Dalsland, en liten ort. Den ena har berättat att de bodde i ett litet hus på landet, med skogen tätt intill, därutöver endast ängar. Fattigt, många barn i detta lilla hus med liten yta.
Man gick till skolan, genom skogen och en väg tog det nästan en timma. Men – en dag efter skolan, det var lite skymning så gick de runt lite i skogen och hörde ljud nedanför ett berg. De klättrade upp på bergskanten och kikade ned. Där fanns ett flertal ”figurer” som var runt en meter små – män, kvinnor och barn. De hade som ett tillfälligt läger och eldar lyste upp och värmde, denna sena sommardag, mot höst.
De hörde hur de samtalade och var ilskna! Osämja är vanligt bland tomtar – och dessa ansåg de vara skogstomtar eller vättar. Efter en stund smög de sig iväg, barnen var lite rädda såklart. Dagen efter skulle de gå tillbaka, de ville ha ”bevis” så de inte inbillat sig saker. Men det var tomt och – de hade flyttat vidare. De fann emellertid rester av brasor och eld, samt som efter läger – samt någon tygbit. De var då helt säkra på att detta var små vättar de sett.
Jag hörde historien flera gånger genom åren och alltid detsamma. Eftersom de hade som en lada och något djur ställde de alltid ut gröt under jul till Tomten. Dagen efter var skålen tom! Ja, det kan ha varit Tomten, men denna såg de ej…
Så lite kunskap om andra tomtar – man kan möta de från Island.
De gamla folkberättelserna därifrån har också tomtar, som Askasleikir, Bjugnakraekir, Faldafeykir, Gattathefur, Pottasleikir, Skyrjarmur, Stekkjarstaur, Stufur och Thvorusleikir.
Andra namn av tomtenissarna som kan hittas är Bjalmans barnid, Bitahaengir, Frodusleikir, Raudur, Redda, Sledda, Steingrimur, Syrjusleikir, Tifill och Tutur. Bilden ovan.
Förhistorisk tomte? Många undrar när de första tomtarna började dyka upp. Man har funnit – den förhistoriska minimänniskan Homo floresiensis på ön Flores. Den är en meter hög och skäggig, precis som våra svenska tomtar som smyger runt husknutarna till jul. Upptäckten av det småväxta människosläktet i Indonesien leder tankarna till julens sagoväsen.
Kanske handlar det inte bara om fossil. Enligt hövdingen i byn Boawae finns det fortfarande små varelser av folkslaget i djungeln. Så sent som för något år sedan sägs några bybor ha fångat en meterhög kvinna – som dock lyckats smita.
Här har vi alltså tomten, livs levande på andra sidan jordklotet. Med förmåga att bygga färdmedel för långväga resor. (Homo floresiensis måste ha kommit till ön per båt). De fanns kvar åtminstone så sent som för bara 12 000 år sedan. Arten är en dvärgform, mycket mindre än alla andra arter i släktet Homo. På bild ovan den troliga Tomten. 🙂
Julklapparna? Julklappar började delas ut på 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån – vilket är ursprunget till ordet ”julklapp”. På 1700-talet började man rimma till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom.
Det hörde i äldre tid till god ton att ge julgåvor till både under- och överordnade i familjerna. Bönderna gav julklappar i form av mat, öl, brännvin och julljus till tjänstefolk, indelta soldater och sockenprästen. Länge fick hembiträdet i borgerliga familjer ett klänningstyg till jul.
Vid 1700-talets mitt började man också i högre samhällsklasser ge julklappar i form av ”illgåvor”. Så småningom smälte julgåvosederna samman till vår nutida. Givmildheten under julen har alltså många brokiga trådar bakåt i tiden. Vad vi egentligen gör är att vi följer en gammal tradition. I de fattiga familjerna var det så förr att man försökte få något att äta med julanknytning och klappar var sällsynt länge, ofta övertog man syskons kläder m.m. eller kunde få begagnade leksaker. Idag är det massor av pengar som används för inköp till julen.
Varför firar vi – jul? Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.
Tomtens nissar som hjälper honom? Grönklädda älvor med spetsiga öron, långa näsor och hattar, spetsiga som tomtens medhjälpare eller hyrd arbetskraft.
Namn på Tomtenissarna: De populära västerländska namnen på tomtenissarna med amerikansk klang är följande: 1. Alabaster Snowball – Snöboll, fixar med listor som Bra och Dåligt. 2. Bushy Evergreen – uppfinnare av den magiska leksaksmaskinen som – tillverkar leksaker. Bushy! 3. Pepper Minstix – väktare över hemligheten om var jultomtens hemby ligger. Pepper! 4. Shinny Upatree – Tomtens äldsta vän och en av grundarna av den hemliga byn i Lappland. Shinny!
5. Sugarplum Maria – chef över sötsaker och hjälper till i köket, allt kring julens mat, krubb. Hjälper mest Tomtemor. Maria! 6. Wunorse Openslae – den som fixar och iordningsställer jultomtens släde, hur den ska se ut (design) och – dess underhåll. Han ser också efter renarna och man tror att hans renar kan komma upp i hastigheter snabbare än julgransljus. Och ni vet hur snabbt ljuset färdas? Jättesnabbt!!! Wunors!
Så – renarnas namn? Deras namn är: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donder samt Blitzen. Det är åtta renar som är väldigt sammansvetsade, då de länge har dragit Tomtens släde. De leds i stort av Dasher, Donder och Blitzen. Det är med sina kombinerade egenskaper som dessa tre leder och inspirerar de andra renarna.
Dasher är den riktiga klippan, stabil om någon blir orolig, han fixar alla problem för de andra. Donder och Blitzen är de som planerar, de spenderar mycket tid med att lägga ut en bra resväg inför julen som gör att Tomten hinner hem till alla barn. Blitzen är den som dessutom driver framåt, när de väl är i luften.
Julskyltning? Ordet skyltning, att visa på vad som fanns att köpa i affären i vår mening började att förekomma i vårt land vid mitten av 1800-talet. Då kunde man göra tillräckligt stora glasskivor och ljus. Men det är först när vi fick gaslampor som de stora skyltfönstren fick sitt verkliga genombrott, nu är det möjligt att se in bland de utställda sakerna även på kvällarna. Dock kommer det verkliga genombrottet för affärernas julskyltning att ske på 1890-talet i samband med elektricitetens spridning.
FILM OCH TV En kunglig affär – premiär 23 december. Året är 1933 och källarmästare Kurt Haijby driver tillsammans med sin hustru restaurang Lido i Stockholms nöjeskvarter…
TV? Här är tv-programmen du inte får missa julafton 2021! Vem ska tända ljuset 2021? Det blir tv-kocken Tareq Taylor som får uppgiften som årets julvärd i SVT. – Jag älskar jul och tycker att jul ska vara kul, säger han.
Julafton på SVT blir sig lik med ”Kalle Ankas jul” kl. 15, animerade klassikern ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons jul” kl. 19.05 och ”Svensson, Svensson” kl. 21.10.
TV4 i juletid? Mandelmanns jul Specialavsnitt från Djupadal som sänds den 21 december. Bingolotto Uppesittarkväll 23 december. Bert Ungdomsserie om tonårskillen Bert. Alla avsnitt publiceras på TV4 Play på julafton. Strålande jul från Luleå Julkonsert från Nederluleå kyrka som sänds julafton klockan 20:00 på TV4 och TV4 Play. Tomten är far till alla barnen Klockan 21:00 på TV4 den 24 december.
Kungahuset 2021 Årskrönika med kungafamiljen som leds av Rania Shemoun Olsson. Klockan 20:00 på TV4 den 25 december. ———————-
Detta är del 4 – 19/12, och det sista. Hoppas ni alla får en fin ❤ julhelg. Nyårsinlägg före nyår 🙂
Tänd ett ljus och låt det brinna låt aldrig hoppet försvinna det är mörkt nu men det blir ljusare igen.
❤ Om covid-19, inga restriktioner för närvarande – och vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 14/12-21. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.
Jul, jul, julmånaden är här. I år är det ett inlägg kvar, efter detta, den 19 december – strax före julafton. Idag med en del om Lucia och julklappstips. Och i år är vi noga med avstånd till varandra och handhygien.
Egna och enkla julklappstips? Jag frågade några vänner om julklappstips som kan vara enkla, billiga, men med hjärta och tanke bakom. Så håll till godo som inspiration. Anki: ”Baka gott matbröd och slå in i cellofanpapper med ett vackert snöre runt och ett handgjort hjärta med rim. Godis, marmelad, allt i vackert omslag. En sten som man målar något fint på.”
Mia gör eget godis och lägger i syltburkar som hon målat med glasfärg. Kristina tycker man kan göra egna krämer, tvålar, doftpåsar, doftljus. Jag gör små ”installationer”, en glasskål, doftljus, ett par små, gröna träd, stenar, något från skogen och – levande grönt! Annars är jag mycket för skriva, kanske brev och personligt.
Marie kan bjuda på en god hemlagad middag, man kan skänka en slant till behövande, både människor och djur.För ensamma gäller som jag alltid påtalar, ett besök, ett samtal, vykort, skriv brev – minns att de finns och inte alltid kan dela julen med någon.
Kristna tomten: Idag utökar jag till berättelsen om den kristna tomtens härkomst och allmänna fakta. Den kristna tomten härstammar från Biskop Nikolaus som var känd för sin givmildhet. Han föddes i mitten av 200-talet i Patara i Lykien (nuvarande Xanthos i Turkiet), han var enda barnet och när föräldrarna dog ärvde han en större förmögenhet som han använde till att hjälpa fattiga och behövande.
Det sägs att han delade ut pengar, men när folk inte var hemma så skickade han ned dessa genom skorstenen – därför ska Tomten ha imiterat detta. I Katolska Kyrkan firas Nikolaus dag den 6 december. Då klär en lämplig herre ut sig till Biskopen Nikolaus med t.ex. en röd dräkt, vitt skägg, kräkla (biskopsstav), och mitra (biskopens huvudbonad). Han brukar komma till barnen med godsaker eller en liten leksak.
Lucias bakgrund? 13 december, på måndag är det LUCIA. Ofta firar man det i skolan, på jobbet med en fika och vi kan även se det ute eller på TV. Covid-19 förändrar också lussandet.
Lucia i den form som vi känner henne dyker upp vid 1700-talets slut. Det äldsta belägget härstammar från en västgötaherrgård år 1764. Vid 1800-talet finns uppgifter från Västergötland, Dalsland och Värmland, men då alltid från stora gårdar eller städernas borgerliga hushåll. Det är först i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som seden börjar bli mer allmän. Den första gången en lucia med ljus på huvudet finns dokumentariskt belagd är från 1820, och det handlade då faktiskt om en manlig lucia!
”…in trädde en dräng klädd i hvitt lakan, med en krans af ljus på hufvudet och bärande en väldig bål med glöggus.”
Lucia markerar tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Det förekommer två huvudsakliga traditioner av att fira luciadagen, en har sin grund i Sverige, en annan på Sicilien. Enligt folktron var den 13:e december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten.
Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet. Lucia kommer av latinets lux (i genitiv lucis), som betyder ljus. På Sicilien är Lucia ett namn som betyder den ljusa. Friluftsmuseet Skansen tog upp luciatraditionen 1893 i Bollnässtugan, då mest som en gammal tradition värd att bevara.
Aracuan i Disney på julaftonen? Ni vet den där envetna fågeln som träffar Kalle Anka i skogen? Vem är det – eller vad?
Jag sökte länge efter ”fågeln” som man hatälskar. Vad vet man av filmen? Vi är i ett djungellandskap i Sydamerika. Några kolibrier sjunger en vacker sång och därefter kommer en aracua, en slags hackspett, in i bild. Den har en cigarr i munnen och leker med en jojo och börjar sjunga en fånig sång och hoppar omkring. Slutet är att Kalle blir tokig och springer runt och sjunger samma låt som aracuan sjöng i inledningen.
Två scener har blivit bortklippta i många utgåvor av filmen – dels en scen där aracuan hotar med att ta livet av sig genom att hänga sig och skjuta sig i huvudet, och dels den scen där Kalle skjuter med maskingevär. Den svenska TV-versionen inkluderar den första scenen, men saknar den andra.
Aracuanen, kallas också – clown i djungeln och syns första gången i i spelfilmen ”De tre caballeros”, år 1945, den galna fågeln med flammande rött hår, rosa färg och den fluorescerande gula foten, verkar först att vara en fullständigt fictional skapelse.
Men nu – finns denna fågel? Ja! Det finns faktiskt en sydamerikansk fågel som kallas Araucuanen (notera stavningen). En är den östbrasilianska varianten, Spräcklig Chachalaca (Ortalis guttata). Chachalacas är måttligt stora fåglar som hör hemma i Cracid familjen, boendes i träden. Inräknas gör också guans och curassows. Cracids förknippas till andra arter typ kalkoner.
Denna ”chachalacaen” är välkänd i Brasilien. Runt gryningen sänder den ut hesa skrik i grupper och liknande till de som produceras av Aracuafågeln i Disney filmen. Emellertid är näbben utseendemässigt ganska olik, med en lång svans, gråbrun mage. På bilden en Chachalacas, en gråhuvad variant. Så nu vet ni alla!
Vättar: I skogen bor vättarna (småtomtar kallade av flera), men även andra. Småtroll, dvärgar, tomtegubbar, gårdstomten, pysslingar, brunnsgubben, älvor, alver, Mara, di sma undar jordi, vittra, skogsrå, huldra, Näcken, Lindorm, myling, lyktgubbar, irrbloss, hamnskiftare med flera. De ska vad som sägs samsas med alla djur…
Sången Natten går tunga fjät, skrevs av Arvid Rosén (1895-1973).
Natten går tunga fjät
Natten går tunga fjät runt gård och stuva. Kring jord som sol förlät, skuggorna ruva. Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus, Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Natten var stor och stum. Nu hör, det svingar, i alla tysta rum, sus som av vingar. Se på vår tröskel står vitklädd, med ljus i hår, Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Mörkret skall flykta snart ur jordens dalar. Så hon ett underbart ord till oss talar. Dagen skall åter gry, stiga ur rosig sky, Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Varje vecka kommer nya tips och berättelser om julen, detta är del 3 – 12/12 och del 4 – 19/12, dvs söndag. Ett nyårsnytt kommer innan årets slut.
Om covid-19, inga restriktioner för närvarande – och vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 10/12-21. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.
Zenzationella Människor Et Facto 