Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2680 inlägg.


Lämna en kommentar

Veckonytt om julen och dess traditioner, följ allt kring tomten m.m. Del 2 av 4.

 

Ja, så möter vi julmånaden ånyo – lite annorlunda. Vi får göra den så bra det går. I år som förra året blir det 4 olika stora inlägg med massa fakta, tips och historik, ett varje vecka och detta första är ute i god tid då vår julkalender börjar den 1 december.


Skicka julkort?
Traditionen med att skicka julkort härstammar från 1843, ungefär då det första julfrimärket skickades ut. Julkort framställdes först i England, idén med julkort blev populär redan året efter, då skickades det omkring 25 000 julkort. På bilden syns julkort – skickades till Malmö. Poststämpel oklart. 1905.

De populäraste korten är de som har en gammaldags nostalgisk ton, med kälkar, nissar och stora tjocka jultomtar i röd/vita dräkter. Vill man kan man rita ett och måla själv på kartong och skicka, mer personligt. De flesta tidiga julkorten importerades från Tyskland. De visade magiska landskap där protestantiska, katolska och folkloristiska traditioner vävdes samman.

Till en början delade man själv ut julkorten, men snart kom de att distribueras via postverket. Julkortskrivandet var först en överklassföreteelse som sedan spred sig nedåt i folklagren. Efter 1897 års utställning i Stockholm blev jul- vykortsskrivandet så populärt att det sägs att 1903 års ståtliga huvudpostkontor på Vasagatan i Stockholm bekostats av inkomsterna från vykortsportona.

Tomtens kläder?
Jenny Nyström som gjorde kort och bilder av Tomten sa själv att hon inte visste var tomtens drag kom ifrån utan hon bara tyckte att han skulle se ut på ett visst sätt. Dessutom sa hon att vår svenska jultomte ska vara gråklädd. I den svenska folktron var tomtarna gråa med röd mössa. På vintern är min uppfattning klar, grå eller blå jacka. Tomten kallas även tomtevätte. I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse. Tomten finns ju såklart året runt och – det finns olika. Några kända (inräknat släktingar) är bl.a. tomtegubbar, gårdstomte, pysslingar, vättar, lyktgubbar med flera.


Var bor Tomten?
Vi vet att så tidigt som 1898 så stödde den amerikanska regeringen Tomten och skapade en rendivision strax utanför Fairbanks, Alaska. På 30-talet fanns i renhjordarna 640 000 djur. Detta är ursprungsplatsen. Det finns också en stad som heter Nordpolen i Alaska där en turistattraktion som kallas ”Santa Claus House” har etablerats. Men det är för de unga som ska få känna stämningen.


Varje nordiskt land hävdar att Tomten bor där. Och som ett flertal länder finns det baser för Tomten att utgå ifrån. Norge hävdar att han bor i Dröbak. I Danmark sägs han bo på Grönland (nära Uummannaq). I Sverige, staden Mora finns en temapark som heter Tomteland. Den nationella postterminalen i Tomteboda i (Stockholm) Solna kommun, tar emot barnens brev till Tomten, som jag skrev om tidigt.

I Finland, Korvatunturi, har länge varit känt som ett hem, alla barn i Finland vet att juolupukki (julbocken) bor där – och två nöjesparker, Santa Claus Village och Santa Park ligger nära Rovaniemi. Där försöker man förmå EU att sanktionera Tomtens hemvist just på deras nöjesfält. Fastän men vem vet, på Inlandsbanan fanns en station som heter Julträsk.

Många folk med insyn anser att det är någonstans i Korvatunturiberget i Savukoski kommun i Lappland vid den finsk-ryska gränsen. Vad du själv väljer tro på är viktigast då det inte är öppet för alla att få den vetskapen…

Varför firar vi jul?
Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.

Varje vecka kommer nya tips och berättelser om julen, detta är del 2 av 4. ❤
Del 3 – 12/12 och del 4 – 19/12, dvs varje söndag.

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar.

 

Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Platserna för Astrid Lindgrens film – Ronja Rövardotter, alla platser…

Ronja Rövardotter

Astrid Lindgrens böcker har många läst och idag har nog mer sett de filmatiseringar som gjorts, i TV har de också visats. En med mycket känsla i och fin natur som i – Ronja Rövardotter.

Fakta är att filmen hade biopremiär i Sverige den 14 december 1984, regisserad av Tage Danielsson. Filmen baseras på Astrid Lindgrens bok från 1981. 1986 klipptes den även om till en TV-serie i tre delar på 50 minuter var, varvid man lade till material från filminspelningen som inte kommit med i själva filmen. En serie med humor och allvar.


Inspelningen?
Filmen spelades in från augusti 1983 till juni 1984.

Var är den inspelad?
Följande landskap och andra områden besöktes vid inspelningen av filmens olika scener: Jämtland, Dalsland, Bohuslän, Skåne, Stockholm, Oslo.


OLYMPUS DIGITAL CAMERA


Inspelat detaljerat:
Många/de flesta scener – kring berget Sörknatten (Dalsland). Där är ett reservat, foto ovan – ligger mellan sjöarna Djup och Ånimmen i Åmåls kommun. Området är mycket kuperat och höjden varierar från 50 till 142 meter över havet. Landformerna och geologin i Sörknattenområdet är unika för landet.


Scenerna från Mattisborgens ölkällare (där Ronja och Birk träffas) – Tykarpsgrottan i Ignaberga (Skåne)
Vargklämman (som på vintern blir snöfylld) – Kungsklyftan/Ramneklovan i Fjällbacka (Bohuslän). Vargklämman ska inte blandas ihop med filmens Helvetesgapet, där scenerna spelades in på annan plats.

Ronja Rövardotter

Miljö där Mattis rider genom en ravin och letar efter Ronja. Det rör sig om en bergsskärning i kalkbrottet vid Kalkbro i Södermanland.

Ronja Rövardotter – Rövarsången
https://www.youtube.com/watch?v=C13oL-z4jno

ronjvildmarksfjäll

Glupafallet / Ronjas vårskrik – Ristafallet i västra Jämtland (vid Hålland 17 km från Åre).
Ronja och Birk hoppar i älven (undan vildvittror) – Gaustafallet, norra Jämtland. Fotot ovan. Där ligger Vildmarksvägen nedanför Stekenjokk. I Frostviken finner man Korallgrottan, Sveriges längsta grotta, ett av Sveriges högsta vattenfall och längsta ravin, Hällingsåfallet, fint se om man går leden. På Jämtlandssidan ligger just Gaustafallet. Älven Gauste, på samiska Gaustejokk skapar fallet.

ronjDalby Söderskog

Tvekampen mellan Mattis och Borka – Haga slottsruin i Hagaparken (Solna)
Vitsippetagningarna – Hjorthagen i Mariefred (Södermanland).
Mattisskogen – Dalby Söderskog (utanför Lund). Fotot ovan.
Sjöscenerna – oftast Blåsjön i Jämtland.

En bok/film som alltid – som Astrid håller. 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
lansstyrelsen.se
wildernessroad.eu
youtube.com


Om covid-19, inga restriktioner för närvarande – och vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 1/11-21. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


2 kommentarer

Vad är en kommandora, en känd från Emil i Lönneberga, betydelsen…?

Ordet i sig finns knappt angivet, utan flera liknande – slutsatsen är att det bör tillhöra ord som kommando, ledare. Men vi tar det från början. En av de ondaste romanfigurerna i hela svenska barnbokslitteraturen är Emils kommandora. Hela julafton satt hon uppe på sitt vindsrum med ett tänt grenljus på bordet och åt korv och palt och skinka och saffranskusar. Allt medan man nere i fattighuset satt och grät och bara hade lite salt sill att äta. Vi hamnar alltså bland fattiga och deras boende. Vi minns att det var julmat som donerats till hjonen i fattighuset. Korv, skinka och andra delikatesser.

Vem är hon då?
Kommandoran förestår fattighuset, och hon utövar sin tillsyn med hård hand. Hon bor där men sköter det med tilldelning och annat med bestämmanderätt. Ordet fattigstuga, även kallat fattighus, där gamla och handikappade fattighjon togs om hand, och även fick ta hand om varandra.


Ord?
Ordet kommando är en synonym till order och befallning och kan bland annat beskrivas som ”kort och bestämd befallning”.


I boken:
Emil och kommandoran är fiktion, men fattighjon och fattighus var en realitet. Redan 1571 utfärdade kyrkan en förordning om uppförande av fattighus i församlingarna, detta befästes också i kungliga förordningar. Enligt 1642 års förordning borde fattighus uppföras i runt om i de svenska socknarna såväl på landsbygden som i städerna. Trots förordningar och sedermera 1734 års lag avstod dock många socknar från att bygga fattighus och förlitade sig istället på inhysesystemet. 1829 fanns det 1 279 fattighus på den svenska landsbygden vilket är ungefär i hälften av socknarna.

kommondfattighus


Vad vi vet?
Emil i Lönneberga är en av Astrid Lindgrens litterära figurer, en pojke i åttaårsåldern som är berömd för att han hittar på bus (”hyss”), men innerst inne är en snäll pojke. Emil var Astrid fars, Samuel Augusts, favoritfigur, och han och Emil var jämnåriga. Astrid har beskrivit det på följande sätt: ”När Emil sprang omkring på sina barfotaben i Lönneberga, var Samuel August en ungefär likadan liten smålandspojk i en socken strax intill, fastän han sannolikt inte gjorde fullt så många hyss”. En del av det som berättas i böckerna om Emil har Astrid hört Samuel August berättat om.


Vår kommandora?

kommsdhrst

Här är hon ett snålt och ogint fattighjon som styr och ställer över de andra hjonen i socknens fattighus. Spelas i filmerna av Ellen Widmann. Obs i serien mimar hon bara till ljudet, som lätt syns om man studerar munnen. Ellen Widmann föddes i en konstnärlig familj i Biel, Schweiz, den 15 december 1894, och hennes far ville hon skulle bli skådespelerska som liten flicka. Hon övade (mot sin fars vilja) med Emil Mila i Berlin, och hennes karriär började 1914 i Tyskland på teatern. Debut på ”Hoftheater”. Ellen Widman avled 22 oktober 1985 i Zürich.


Fattighjonen?
Till fattighjonen räknades först och främst de som var arbetsoförmögna (”oföra”), så som fysiskt eller psykiskt funktionshindrade, obotligt sjuka, gamla samt barn utan anhöriga som kunde ta hand om dem. Till fattighjonen räknades också de utfattiga (”obemedlade”) som fick fattigunderstöd från socknen.

År 1829 bodde det totalt 5 987 fattighjon i 1 084 fattighus, det vill säga cirka 5,5 hjon per fattighus. Enligt tillgänglig information från 335 församlingar var majoriteten av hjonen, höga – 78%, kvinnor. Oavsett kön var fattighusets invånare sårbara och marginaliserade personer utan tillräckliga sociala skyddsnät. Till exempel var några av invånarna i Nybble fattighus uppräknade som veneriska Anna, ofärdige Pehr, fånige Lars-Gustaf och den till förståndet svaga pigan Catharina. Otäcka tider, det var inte bättre för.


Källor:
arkeologerna.com
sv.wikipedia.org
arbetarbladet.se
aftonbladet.se
vardagstro.blogspot.com
slakthistoria.se
ordguru.se
steffi-line.de


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – använd helst munskydd med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 20/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).