Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3000 inlägg. Våga lär mer år 2023!


Lämna en kommentar

Rasmus, var är du idag – då var du på Luffen på film…?

rasmusda

Barnskådespelare låter konstigt, men få av de som slår tidigt blir något speciellt som vuxna. Men det finns undantag såklart. Rasmus i den senare versionen på film har jag inte koll på varken namn eller – hur han kan se ut, gör idag?

Sökande lite här och där, men svårt med barn som blivit stora och ej syns i media. Jag sökte bilder, foton och en verkar stämma, då han dock ej är vuxen där. Ser exempel på ”fel bilder” som visar Rasmus i den tidiga versionen. Den jag skriver om är drygt 50 år, den andra en bit över 70 år.

Historien bakom?
Rasmus är föräldralös och bor på ett barnhem. Här råder strikt ordning under ledning av den stränga fröken Hök. På barnhemmet bor även hans bäste kompis Gunnar. Men helst av allt önskar Rasmus att han hade egna föräldrar.

rasmusedw

Filmen?
Rasmus på luffen är en svensk dramafilm från 1981 i regi av Olle Hellbom. Filmen är en nyinspelning av Luffaren och Rasmus från 1955 med manus av Astrid Lindgren, vilket publicerades som bok med titeln Rasmus på luffen 1956. I huvudrollerna ses – Erik Lindgren som Rasmus och Allan Edwall som luffaren Paradis-Oskar.

Filmen hade biopremiär i Sverige den 12 december 1981. När filmen skulle spelas in var det över 700 pojkar som sökte rollen som Rasmus.

Skådespelaren?
Erik Mattias Lindgren, född i augusti 1972 i Bromma, Stockholm, Stockholms län, är en svensk tidigare barnskådespelare. Född Erik Mattias Lindgren i Bromma, Stockholm.

rasmusel

Han spelade även en huvudroll när Gösta Knutssons barnbok Pelle Svanslös i Amerika filmades. Efter sin medverkan i Rasmus på luffen var han med i Folkans uppsättning av Snövit och de sju dvärgarna, där han spelade dvärgen Kloker. På 90-talet medverkade han i ett avsnitt av TV-programmet 7–9 (där han var en av fyra tidigare barnstjärnor från Astrid Lindgren- filmatiseringar) som tävlade i en frågesport om Lindgren.

Luffare?
Det var en vanlig företeelse på landet när Astrid Lindgren var liten. Tusentals hemlösa vandrade på Sveriges landsvägar och hankade sig fram på olika tillfälliga sysslor och tiggeri.

Källor:
sv.wikipedia.org
svenskfilmdatabas.se
astridlindgren.com
film.nu

Blogginlägget nedskrivet 14/1-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Lämna en kommentar

Astrid Lindgren skrev tidigt som ex. boken ”Marko bor i Jugoslavien”…

markoboken

Boken om Marko kom ut 1962 som en bilderbok som Astrid författade. Vår kända, Astrid Lindgren, helt – Astrid Anna Emilia Lindgren; född Ericsson; 14 november 1907 – död 28 januari 2002, var en svensk författare av skönlitteratur och manus.

Boken?
Illustratör och fotograf, Anna Riwkin-Brick, förlag Rabén & Sjögren.
Fotografen Anna gjorde en mängd reportage runt om i världen. Under många av resorna dokumenterade hon barns liv i vardagliga situationer. Texterna till flera av hennes fotoböcker skrevs av Astrid.

markoRiwkin-Brick_Anna

Vem var Anna?
Anna Riwkin-Brick, eller bara Anna Riwkin, född 23 juni 1908 i Surazj i dåvarande guvernementet Tjernigov, kejsardömet Ryssland (idag i Brjansk oblast, Ryssland), död 19 december 1970 i Tel Aviv, Israel (men då folkbokförd i Stockholm), var en ryskfödd svensk fotograf.

Hon kom särskilt att specialisera sig på dans-, teater- och porträttfotografi, men är också känd för sina barnböcker, resereportage och dokumentationer av samiskt, romskt och judiskt liv i Sverige. Hennes verksamhet som fotograf sträcker sig över fyra världsdelar och lika många decennier. En intressant kvinna.

1929 gifte sig Anna Riwkin med Daniel Brick (1903-1987) i Wien. Samma år öppnade hon egen ateljé och etablerade sig som fotograf i Stockholm. Som ung fotograf kom hon tidigt i kontakt med tidens svenska kulturpersonligheter.

Hon umgicks i litterära och konstnärliga kretsar och tillhörde gruppen kring tidskriften Spektrum, som grundades 1931 av Annas bror, Josef Riwkin. Hemma hos paret Riwkin-Brick samlades en stor och brokig vänkrets. Under sin levnad gav Anna ut ett trettiotal böcker. Mest kända är just dessa ovan nämnda bilderböcker om barn.

markoastridl

Boken om Marko?
Den handlar om Marko som tillsammans med sin lillebror letar efter en gris som har rymt.
Marko bor i Makedonien, på den tiden Jugoslavien. Han har en liten vit gris, som rymmer på marknadsdagen. Hans mamma förklarar för Marko och hans bror Petor att de ska leta efter grisen. Till slut hittar de den och leker med den ett tag. Sedan är det Petors tur att ta hand om grisen. Däremot springer grisen iväg igen.

markoastrid

Efter att ha slutfört serien förklarade Lindgren att samtidigt som det var trevligt att arbeta med Riwkin-Brick, gillade hon inte böckerna, särskilt Marko bor i Jugoslavien. Hon var inte missnöjd med bilderna av Riwkin-Brick, utan snarare med sin egen prestation som författare. Astrid åkte till platsen och de skiftade en del bilder.

Två spännande kvinnor.

Källor:
astridlindgren.com
en.wikipedia.org
judiskamuseet.se
sv.wikipedia.org

Blogginlägget nedskrivet 30/12-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Lämna en kommentar

Jultider – slutet på kavalkaden mot julen 2022, allt i ämnet, jul och traditioner… del 4-4

jultomtefinastjag

Jul, jul, julmånaden och det sista med lite fakta och kuligt läsa om. Pepparkakor ska man äta om man ska vara snäll (eller bli). Redan 1800 f.Kr åt man det i Mesopotamien och de möglade ej så de romerska krigarna fick med dem ut i fält. Nunnorna i Vadstena åt pepparkakor på 1400-talet då det ansågs bra för matsmältningen.

Julafton?
Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda’n, den dag då man doppar i grytan. Detta är en typisk svensk term. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt.

Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan.

Om att Tomten finns?
Jag har sett och hört berättelser om ”vittnen”, som sett tomten. En från Sydamerika. 2008. ”Mystisk tomte sprider skräck och rör sig genom att hoppa åt sidan.”

tomw

I en liten by i Argentina berättar flera invånare att de har sett en mystisk tomteliknande figur i toppig hatt. Den tomteliknande varelsen har enligt uppgifter satt byn i skräck. Ett grabbgäng lyckades fånga ”tomten” på film då de satt och pratade om en fisketur och samtidigt dokumenterade detta med hjälp av en mobiltelefon.

Plötsligt hörde de något och ut från det höga gräset kom den så kallade tomten. En av pojkarna blev tydligen så vettskrämd att han fick uppsöka läkare och han har sedan händelsen inte vågat gå ut. Se bilder med detaljerna.


Svensk vätte?

jultommmte

Och jag ska jag förtälja historien om en anhörig till mig som sett Tomten, i Sverige – inte vintertid dock, så vi kan kalla den skogstomten. Det handlar om två unga damer runt 11,12 år i början på 1930-talet, platsen var belägen i landskapet Dalsland, en liten ort. Den ena har berättat att de bodde i ett litet hus på landet, med skogen tätt intill, därutöver endast ängar. Fattigt, många barn i detta lilla hus med liten yta.

Man gick till skolan, genom skogen och en väg tog det nästan en timma. Men – en dag efter skolan, det var lite skymning så gick de runt lite i skogen och hörde ljud nedanför ett berg. De klättrade upp på bergskanten och kikade ned. Där fanns ett flertal ”figurer” som var runt en meter små – män, kvinnor och barn. De hade som ett tillfälligt läger och eldar lyste upp och värmde, denna sena sommardag, mot höst.

tomtesöt

De hörde hur de samtalade och var ilskna! Osämja är vanligt bland tomtar – och dessa ansåg de vara skogstomtar eller vättar. Efter en stund smög de sig iväg, barnen var lite rädda såklart. Dagen efter skulle de gå tillbaka, de ville ha ”bevis” så de inte inbillat sig saker. Men det var tomt och – de hade flyttat vidare. De fann emellertid rester av brasor och eld, samt som efter läger – samt någon tygbit. De var då helt säkra på att detta var små vättar de sett.

Jag hörde historien flera gånger genom åren och alltid detsamma. Eftersom de hade som en lada och med något djur ställde de alltid ut gröt under jul till Tomten. Dagen efter var skålen tom! Ja, det kan ha varit Tomten, men denna såg de ej…

Så lite kunskap om andra tomtar – man kan möta de från Island.

the-icelandic-yule

De gamla folkberättelserna därifrån har också tomtar, som Askasleikir, Bjugnakraekir, Faldafeykir, Gattathefur, Pottasleikir, Skyrjarmur, Stekkjarstaur, Stufur och Thvorusleikir. Andra namn av tomtenissarna som kan hittas är Bjalmans barnid, Bitahaengir, Frodusleikir, Raudur, Redda, Sledda, Steingrimur, Syrjusleikir, Tifill och Tutur. Bilden ovan.

Förhistorisk tomte?
Många undrar när de första tomtarna började dyka upp. Man har funnit – den förhistoriska minimänniskan Homo floresiensis på ön Flores. Den var en meter hög och skäggig, precis som våra svenska tomtar som smyger runt husknutarna till jul. Upptäckten av det småväxta människosläktet i Indonesien leder tankarna till julens sagoväsen.

Homo floresiensis

Kanske handlar det inte bara om fossil. Enligt hövdingen i byn Boawae finns det fortfarande små varelser av folkslaget i djungeln. Så sent som för något år sedan sägs några bybor ha fångat en meterhög kvinna – som dock lyckats smita.

Här har vi alltså tomten, livs levande på andra sidan jordklotet. Med förmåga att bygga färdmedel för långväga resor. (Homo floresiensis måste ha kommit till ön per båt). De fanns kvar åtminstone så sent som för bara 12 000 år sedan. Arten är en dvärgform, mycket mindre än alla andra arter i släktet Homo. På bild den troliga Tomten. 🙂


Julklapparna?
Det hörde i äldre tid till god ton att ge julgåvor till både under- och överordnade i familjerna. Bönderna gav julklappar i form av mat, öl, brännvin och julljus till tjänstefolk, indelta soldater och sockenprästen. Länge fick hembiträdet i borgerliga familjer ett klänningstyg till jul.

julklappa

Vid 1700-talets mitt började man också i högre samhällsklasser ge julklappar i form av ”illgåvor”. Så småningom smälte julgåvosederna samman till vår nutida. Givmildheten under julen har alltså många brokiga trådar bakåt i tiden. Vad vi egentligen gör är att vi följer en gammal tradition. I de fattiga familjerna var det så förr att man försökte få något att äta med julanknytning och klappar var sällsynt länge, ofta övertog man syskons kläder m.m. eller kunde få begagnade leksaker. Idag är det massor av pengar som används för inköp till julen.


Vintertips – islyktor ❤
Med hjälp av en rund plastburk, t ex en kakburk och en plastmugg kan man göra vackra islyktor. Ställ muggen i mitten av burken och lägg i en tyngd, t ex sten eller liknande. Fyll på med vatten mellan burken och muggen. Om man vill ha islyktor med färg, tillsätter man bara vattenfärg i vattnet innan man fyller på. Dekorera sedan med att sticka ner några kvistar eller blad i vattnet.

vintermcbrkret

Kottar av humle blir också vackert. Låt stå ute att frysa till is eller lägg i frysen. Spola sedan varmt vatten i muggen och på utsidan av burken så lossnar de lätt.
Vill man göra större lyktor kan man använda sig av en större och en mindre plasthink. Tillvägagångssättet är detsamma.

jessufods

Varför firar vi – jul?
Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.

Tomtens nissar som hjälper honom?

elfes

Grönklädda älvor med spetsiga öron, långa näsor och hattar, spetsiga som tomtens medhjälpare eller hyrd arbetskraft. Vanligen 🙂

Namn på Tomtenissarna:

jolasveinar_alla

De populära västerländska namnen på tomtenissarna med amerikansk klang är följande:
1. Alabaster Snowball – Snöboll, fixar med listor som Bra och Dåligt.
2. Bushy Evergreen – uppfinnare av den magiska leksaksmaskinen som – tillverkar leksaker. Bushy!
3. Pepper Minstix – väktare över hemligheten om var jultomtens hemby ligger. Pepper!
4. Shinny Upatree – Tomtens äldsta vän och en av grundarna av den hemliga byn i Lappland. Shinny!
5. Sugarplum Maria – chef över sötsaker och hjälper till i köket, allt kring julens mat, krubb. Hjälper mest Tomtemor. Maria!
6. Wunorse Openslae – den som fixar och iordningsställer jultomtens släde, hur den ska se ut (design) och – dess underhåll. Han ser också efter renarna och man tror att hans renar kan komma upp i hastigheter snabbare än julgransljus. Och ni vet hur snabbt ljuset färdas? Jättesnabbt!!! Wunors!

Så – renarnas namn?

reindeer

Deras namn är: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donder samt Blitzen. Det är åtta renar som är väldigt sammansvetsade, då de länge har dragit Tomtens släde. De leds i stort av Dasher, Donder och Blitzen. Det är med sina kombinerade egenskaper som dessa tre leder och inspirerar de andra renarna.

tomtmork

Dasher är den riktiga klippan, stabil om någon blir orolig, han fixar alla problem för de andra. Donder och Blitzen är de som planerar, de spenderar mycket tid med att lägga ut en bra resväg inför julen som gör att Tomten hinner hem till alla barn. Blitzen är den som dessutom driver framåt, när de väl är i luften.

TV?TV4:
23 december – 19.30: Bingolottos uppesittarkväll börjar.

Här är tv-programmen du inte får missa julafton 2022! Vem ska tända ljuset 2022? Det blir som nämnts ”Babben” Larsson.
15.05– Kalle Anka önskar God jul, SVT1

kallea

16.00 – Kan du vissla Johanna?, SVT1
19.05 – Karl-Bertil Jonssons julafton, SVT1

karlbertil

21.35 – Svensson, Svensson, SVT1
21.30 – Midnattsmässa från Rom, SVT2 kl. 21.30

Stjärnorna på slottet – i juletiden:
Skådespelaren och komikern Pia Johansson, allkonstnären Carolina Gynning, artisten Jon-Henrik Fjällgren, skådespelaren Anja Lundqvist och konstnären Lars Lerin är stjärnkvintetten som checkar in på slottet för en vecka fylld av stora känslor och mycket skratt. Som vanligt är stjärnorna värdar för varsin dag. I Stjärnorna på slottets sjuttonde säsong sker detta.

Detta är del 4 – 21/12, och det sista. Hoppas ni alla får en fin ❤ julhelg.
Nästa blogg med helganknytning – blir ett nyårsnytt.

julll

Tänd ett ljus och låt det brinna
låt aldrig hoppet försvinna
det är mörkt nu
men det blir ljusare igen.

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se
land.se
aftonbladet.se
svt.se
youtube.com