Hur många stjärnor finns det i rymden?

Astronomi är ett ämne som känns avlägset och själv kan jag ganska lite. Men stjärnor har jag räknat. Så – en stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen, vilken är källan till den allra största delen av energin på jorden.

Andra stjärnor är synliga på natthimlen när de inte störs av solen eller av andra ljusstarka objekt på jorden, så kallade ljusföroreningar. En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden.

Antal?
De bästa och främsta forskarna är osäkra världen över. Men i vår galax, Vintergatan, finns det mellan 200 miljarder och 400 miljarder stjärnor. Och i universum finns det vad man vet omkring 2 000 miljarder galaxer.

Om man tänker sig att de innehåller ungefär lika många stjärnor som Vintergatan i genomsnitt får man ”svaret” 300 miljarder gånger 2 000 miljarder stjärnor. Det vill säga 600 000 000 000 000 000 000 000 stycken. Ingen idé räkna med fingrarna…

Stjärnliv?
Stjärnorna byts ut långsamt. Man kan tro att de minsta lever kortast, men det är tvärtom. Ju större en stjärna är, desto kortare lever den. Det beror på att energin tar slut fortare, eftersom de har högre tryck i sig. De allra minsta stjärnorna kan leva flera 100 miljarder år, tror man. Vår närmaste stjärna, solen, räknas som medelstor. Den har lyst i ungefär 4,5 miljarder år, och beräknas kunna leva lika länge till.

Ålder på stjärnor?
De flesta stjärnor är mellan 1 och 10 miljarder år gamla. Vissa kan till och med vara så gamla som närmare 13,80 ± 0,037 miljarder år, vilket motsvarar universums förmenta ålder enligt mätningar med Planckteleskopet.

Den äldsta stjärnan som hade upptäckts år 2007, HE 1523-0901, har en ålder som har uppskattats till 13,2 miljarder år. Sedan dess har rekordet erövrats (2013) av HD 140283, även kallad Metusalem-stjärnan, med 14,5 ± 0,8 miljarder år. Matematik av högre klass.

Vad kallas en stjärna?
De nya stjärnor som uppstår är ofta omringade av en protoplanetarisk skiva. Nya stjärnor med mindre än två solmassor kallas T-Tauri-stjärnor och stjärnor med större massor Herbig-Ae/Be-stjärnor.

Stjärnornas färger avslöjar deras temperatur genom att de kallaste och äldsta stjärnorna är rödaktiga, medan de varmaste, yngsta stjärnorna är blåaktiga. Det blå ljuset är mer energirikt än det röda, och ju varmare en stjärna är desto mer av det blå ljuset sänder den ut.

Frågor om rymd som uppstått?
Det gäller rymdfarare och hur de upplevt rymden. Och det finns en annorlunda sidoeffekt av det här med att ha – en penis i rymden. Anledningen är att trycket ”flyttar omkring” kroppsvätskor och kan därmed ställa till det. För Men’s Health berättade astronauten Mike Mullane att han vaknade upp med ett stånd så hårt att han ”kunnat borrat genom kryptonit”.

Vi andra somnar dock om …. 🙂

Källor:
kpwebben.se
sv.wikipedia.org
nyheter24.se
illvet.se

Blogginlägget nedskrivet 2/8-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

President Biden visade James Webb-teleskopets första bild…

Nyheterna som dök upp nyligen i media och alla läste det? Du med – om galaxerna från tiden för Big Bang? ”Man ser längre bak än någonsin tidigare.” Skrev en del. ”Fantastiskt – visar hur rymden är krökt”. Skrev några. Astronomen: ”Man ser längre bak än någonsin tidigare.”
”Kommer kunna förstå vad som hände när universum bildades.”

Man kan se bakåt? Man kan se framåt? Nej?

Bakgrunden är att uppskickade James Webb-teleskopet ser ljuset från de första galaxerna som bildades efter ”big bang”. Bilden visar kanten på ett stort moln av gas och rymdstoft från universums ungdom. I den så kallade nebulosan bildas nya stjärnor. Foto: NASA/AP

Från olika observationer tror vi oss veta att universum är 13,7 miljarder år gammalt, så det fanns alltså många stjärnor and galaxer redan efter en miljard år en galaxhop på 4 miljarders ljusårs avstånd. Och vi var inte ens nära?

Varför teleskopet byggdes?
Ingen aning 🙂 Men det sägs av de vise att James Webb-teleskopet byggdes för att få reda på mer om universums tillblivelse. Den första bilden på ljuset från universums början fångades genom att teleskopet länge riktades mot ett område i rymden kallat SMACS 0723, se ovan, och teleskopets första bilder presenterades vid en förhandsvisning i Vita huset av USA:s president Joe Biden, det skriver Scientific American.

Hur långt ser man med ett teleskop?
Med hjälp av teleskopet kan vi se bakåt i tiden! Det kan ta tusentals eller miljontals år innan ljuset från andra stjärnor och galaxer når jorden. Det vi ser genom teleskopet är faktiskt en bild av hur det var för länge sedan.

James Webb-teleskopet är det största och mest kraftfulla teleskopet för rymdvetenskap som någonsin byggts. Teleskopet mäktar med observationer i en mycket större del av det infraröda ljusspektrumet än föregångaren Hubble (nedan). Upplösningen blir högre vilket gör det lättare att se det stjärnljus som har ”tänjts ut” till infraröda våglängder när universum har expanderat.

Det sköts upp från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana på juldagen 2021 och nådde sin destination i omloppsbana i solsystemet ungefär en månad senare, varpå speglarna började vecklas ut. Jag visar tre bilder, har du missat så se hur coolt det är. Och klart vi kan lita på detta? 🙂 Obs man kan även se bakom dessa galaxer finns det små saker och hörnen? Innan Big Bang? Vad var då? Small Bang? 🙂

Källor:
msn.com
expressen.se
svd.se
dagensps.se
su.se
rymdstyrelsen.se
teknikmuseet.se
dn.se

Blogginlägget nedskrivet 14/7-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Sombrerogalaxen, The Sombrero Galaxy – upptäcktes tack vare teleskopet Hubble…

Galaxen fick sitt namn på grund av den stora utbuktande kärnan, som rymmer över 2 000 klotformiga stjärnhopar – tio gånger fler än vad som finns i vår galax, samt de mörka gasfälten som ses från kanten i galaxens skiva. Den ligger 29 350 000 ljusår bort.

Historiskt sett.
Under den tid det tog för ljuset från bilden att nå oss, kunde hela arter utvecklas på planeter och utvecklas till en galaktisk civilisation i rymden; imperier kunde stiga och falla, sedan blekna till stoft och gå förlorade i tidens sand, utan att vi någonsin visste det.

Och det är bara de 31 miljoner åren det tog för det fotot, vilket är en droppe i den tid som denna galax har haft för att skapa liv under många många miljarder år. När teleskopet Hubble började användas för 20 år sedan öppnades ett nytt universum för astronomerna. Oj!

---

Sombrero är en ljusstark spiralgalax i stjärnbilden Jungfrun, upptäcktes i maj 1781 av Pierre Méchain som beskrev den i ett brev i maj 1783 till J. Bernoulli.

Svårt greppa:
Sombrerogalaxen, M104 i Messiers katalog, även katalogiserad som NGC 4594, är en spiralgalax med en massa som motsvarar 800 miljarder solar. Mer än vi har?
Den utbuktande lysande kärnan, det centrala supermassiva svarta hålet och det mörka stoftbandet gör att galaxen ständigt drar till sig astronomers intresse.

Otroligt?
Längst in i Sombrerogalaxen finns ett supermassivt svart hål, som förklarar rotationsrörelsen hos stjärnorna i galaxens centrum. Under 1990-talet påvisade ett forskarlag under John Kormendys ledning detta hål.

Genom spektroskopiska data från både CFHT och Hubbleteleskopet visade gruppen att rotationshastigheten hos stjärnorna i galaxens centrum inte kunde vara så hög, om inte en massa motsvarande 1 miljard gånger Solens massa fanns i centrum. Hålet i Sombrerogalaxen är ett av de mest massiva som upptäckts i samtliga närliggande galaxer. Hade jag ingen aning om!

Observation:
Sombrerogalaxen finns mellan stjärnbilderna Jungfrun och Korpen. Galaxen har en skenbar magnitud på +9,0, vilket gör att det inte är helt omöjligt att upptäcka M104 med en fältkikare under goda förhållanden. Lättare är naturligtvis att se den med ett teleskop.

Ordet sombrero kommer från spanskan:
En sombrero (av spanska sombra, för skugga) är en typ av hatt från Mexiko som är lätt att känna igen med sin höga kulle och vida brätte. Den är en manlig huvudbonad, tillverkad av strå eller filt, och vanlig i Spanien, Mexiko och sydvästra USA.

Källor:
sv.wikipedia.org
instagram.com
ne.se
fof.se

Blogginlägget nedskrivet 29/3-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Hur kan varje dygn vara exakt lika långa, 24 timmar…? Del 2-2

I alla tider har vi ställt klockan efter solen och almanackan utgår från solens rörelser. Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar. Fortsättningen om tid.

Ljusets fart?
Hade du kunnat färdas med ljushastigheten så hade tiden stannat helt och hållet samtidigt som avståndet hade krympt ihop till noll. Du hade med andra ord omedelbart varit framme oavsett hur långt du hade kvar att färdas. Detta, säger Einstein, än en av anledningarna till att du inte kan färdas fortare än ljuset, För i så fall hade du varit framme innan du startade.
Och det går ju inte. Man har genom experiment kunnat visa att både tidsdilation och längdkontraktion faktiskt finns, och att dessa fenomen inte är något som Einstein bara hittat på.

Anledningen till att du inte märker något av de här fenomen i vardagslivet är att de inte ”märks” förrän vid hastigheter som är större än drygt halva ljushastigheten (drygt 150 000 km/s och snabbare). Och så fort färdas du ju sällan eller aldrig här på jorden som bekant.

---

Det finns också ett tredje fenomen som gör att du inte kan färdas i rymdskeppet med ljusets hastighet. Detta fenomen kallas ”den relativistiska masstillväxten”. För att accelerera ditt rymdskepp måste du tillföra energi. Som du redan vet går det åt mer energi för att öka farten på en tung farkost, t ex en supertanker, än på en lätt farkost, t ex en kanot.

När du börjar närma dig ljushastigheten inträffar det märkliga att din rymdraket blir tyngre. Rymdraketens massa ökar mer och mer ju fortare du åker. Till slut ökar massan så kolossalt att inte ens all energi i hela universum räcker till för att pressa upp farten på ditt rymdskepp den sista biten till ljushastigheten.

---

Vikten av tiden?
Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.

Den vedertagna synen på Big Bang är, att även tiden skapades då. Men vår förståelse av tiden är ganska ojämn. Och mer intressant blir det med frågor som: Hur kan tiden ha en början och hur var det i så fall före? Vissa kosmologer som är emot kvantgravitationsteorin menar att Big Bang, snarare än att vara utgångspunkten för tiden, bara var ett övergående stadium i ett evigt universum. Med detta synsätt har inte heller tiden någon början eller något slut. Låter bra?

Kyrkofadern Augustinus menade att Gud, som är den högsta verkligheten, är ett enda tidlöst evigt nu. Tidsflödet är något som enbart kännetecknar människans erfarenheter. De tre tiderna, nutid, framtid, och förfluten tid är endast subjektiva begrepp som hos människan kopplas ihop med hennes själsliga funktioner: varseblivning, förväntan och minne.

Skottår?
Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt. I den julianska och gregorianska kalendern förlängs året med en skottdag, som (numera) läggs till i februari månad. I lunisolarkalendrar som judiska, babyloniska och den gamla romerska kalendern innebär skottår att året har en extra månad – skottmånad. Skottår är ett sätt att hålla kalenderåret i takt med det astronomiska året. Eftersom ett tropiskt år (årstidsår) är 365,2421875 dygn långt kan inte ett år med 365 dagar ständigt användas i kalendern, inom loppet av 100 år skulle då årstider, datum för solstånd och dagjämningar med mera nämligen förskjutas mer än 24 dagar i kalendern

Genom att (med vissa undantag) vart fjärde år öka årets längd med en extra dag kan kalendern hållas någorlunda i fas med årstiderna. Ordet skott betyder ”något som skjutits in”. Enkla fakta 🙂

Sommartid?
Rent praktiskt. Sommartid innebär att lokal tid justeras fram en timme under en del av året i syfte att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fasta klockslag. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid mest skillnad under vår och höst men inte lika stor skillnad under sommaren, eftersom dagsljuset då sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna.

Trots att det kan finnas olika uppfattningar i detta ämne om TID, så kan man nog säga att ur gängse kosmologisk synpunkt så tycks tiden ha en början men möjligtvis inte ett slut.

Källor:
forskning.se
physics.gu.se
edugalaxen.com
rymdstyrelsen.se
sv.wikipedia.org
lund.se
ungafakta.se

❤
Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 31/8-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. översättning engelska/svenska./

Hur kan varje dygn vara exakt lika långa, 24 timmar…? Del 1-2

Alla vet grunden, ett dygn är 24 timmar, men vi har också hört om skottår, sommartid och – hänger det ihop? Först – jorden roterar ett varv runt sin egen axel på 23 timmar, 56 minuter, och 4 sekunder (vi ”luras” att tro att dygnet är 24 timmar eftersom jorden hinner röra sig lite i sin bana under tiden).

I alla tider har vi ställt klockan efter solen och almanackan utgår från solens rörelser. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.

Dygnet?
Lite krångligt? Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma). Tiden är (på grund av rotationen kring solen) något längre än den tid det tar för jorden att rotera ett varv runt sin axel.

Dygnet i någon form är den grundläggande enheten i de flesta typerna av kalendrar.
Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

---

Atomuret?
Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden. Sedan de mer exakta mätningarna började har man kunnat notera att jorden gradvis bromsat in sin rotation. Det har gjort att vi vissa år fått skjuta in en skottsekund för att hålla tiden uppdaterad med jordens rotation. Inbromsningen har skett fram till förra året då mönstret bröts och jorden istället började snurra snabbare.

Ökningen är så pass stor att vissa forskare börjat undra om en negativ skottsekund kan behöva tillföras i år, vilket skulle bli den första någonsin. Förra året registrerades det kortaste dygnet någonsin den 19 juli, dygnet uppmättes till 1,4602 millisekunder kortare än standard.

Vad förändringen beror på vet planetforskarna inte säkert, men det finns många olika faktorer som påverkar planetens rotation. Den påverkas till exempel av månens dragningskraft, snöfall och bergerosioner. Man har också börjat undra om den globala uppvärmningen kan göra att jorden snurrar snabbare eftersom snötopparna på hög höjd har börjat försvinna.

Experters oro?
Datavetare är även de oroade över jordens skiftande rotationshastighet. Mycket av den moderna tekniken bygger på vad vi brukar kalla för ”true time”, eller sann tid. Att lägga till en negativ skottsekund skulle vara problematiskt för tekniken. Därför har många föreslagit att vi borde gå över till att mäta tiden i atomtid istället för soltid.

Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster och klockan tolv står solen i rakt i söder. Men det är inte riktigt så enkelt.
Det finns ingen speciell punkt i universum som står stilla, utan allt rör sig i förhållande till allt annat. Du tycker till exempel att du är stilla just nu, fastän du i själva verket håller på att rotera runt solen, och solen i sin tur rör sig i Vintergatan, som i sin tur rör sig.

I del två på onsdag – fortsättningen med mer fakta, om tiden, ljuset och olika synsätt.

Källor:
forskning.se
physics.gu.se
edugalaxen.com
rymdstyrelsen.se
sv.wikipedia.org
lund.se
ungafakta.se

❤
Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 31/8-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. översättning engelska/svenska./