Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, Klockan 09 – Måndag, onsdag, fredag, lördag o. söndag! 2600 inlägg. COVID-19 DISTANS!


Digerhuvud, har Sveriges största raukområde, ligger på Fårö…

Digerhuvud är ett flera kilometer långt naturreservat och det består av flera 100 raukar varav en del står en bit ut i havet. Det ligger på Fårö i Gotlands kommun med Sveriges största raukområde. Naturreservatet är skyddat sedan 1930 som naturminnesmärke.

Digerhuvud sträcker sig från Lauterhorn och Släthällar i söder längs en 3,5 kilometer lång sträcka upp till Helgumannens fiskeläge i norr och täcker 113 hektar.


Vad är raukar och var finns de?
En rauk är resterna av ett rev som bildades när Sverige låg under vatten och var ett tropiskt hav, för runt 430 miljoner år sedan. Reven byggdes upp av svampdjur, koraller mm.


Gotland I Fårö I Digerhuvud I 4K
https://www.youtube.com/watch?v=IwOnvM3f_O4

Raukfältet består av flera hundra raukar, där de högsta når en höjd av åtta meter. Raukarna står på en klintkant belägen under vattenytan, och strax utanför vattenlinjen når havet ett djup på 50-60 meter. Raukarna är resterna av en högre klintkant, som idag ligger mjukt avrundad av vittring innanför raukområdet. Gotlands högsta rauk är Jungfrun vid Lickershamn. Den når en höjd av cirka 22 meter över havet.

Gotlands raukar är viktiga minnesmärken över jordens historia. De består av material som byggdes upp när vår del av världen låg nära ekvatorn. Utformningen är av mycket senare datum. Raukar bildas fortfarande.
Carl von Linné är den förste vetenskapsman som i skrift beskriver raukar, eller stenjättar som han kallar dem. En notis bevarad från den 1 juli 1741.

En besökare noterar:
”Området är stort och ni kan stanna bilen på flera ställen för att gå ner raukarna. Att de är så höga gör att inte alla turister är i vägen för varandra när man ska ta bilder, utan de gömmer sig naturligt bakom andra raukar så att säga. Det är mycket att klättra runt på och har ni barn så kommer de att älska att spendera tid här. Så se till att ha mycket tid och gärna fika med er.” (x)

Växtlighet?
Vegetationen är gles i det karga kalkstensfältet. Här förekommer dock tulkört, fårsvingel och stinknäva, samt den sällsynta kalknarven.

Källor:
sv.wikipedia.org
fof.se
gotland.com
sverigesradio.se
tripadvisor.se (x)
youtube.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 17/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Finns det någon stad eller – huvudstad på Arktis eller Antarktis…?

Fråga som man kanske anser självklar, men VET du?  Dessa kalla områden ska vi undersöka, folk och boende i städer eller? Kort svar, nej det finns inga städer. Men kanske? 🙂

Antarktis?

Antarktis är en kontinent, som inte tillhör något land. Den ligger längst söderut på jorden. Under ismassorna finns det fastland. Men det finns inga städer på Antarktis och det bor inga människor permanent där. Det finns bara forsknings­stationer där forskare är i perioder. Världens länder är överens om att Antarktis endast får användas till forskning och fredliga aktiviteter. Länderna ska också samarbeta för att bevara den unika miljön på kontinenten.

Områden:
Antarktiska halvön, Adelie Land, Coats land, Dronning Maud Land, Enderby land, George V Land, Marie Byrd Land, Neuschwabenland och Wilkes Land.


Arktis?

Arktis är området runt jordens nordligaste punkt, Nordpolen. Arktis består till största delen av Norra ishavet och är alltså varken ett land eller en kontinent. Frågan är knepigare än den kan verka eftersom den snarare handlar om politik än om vetenskap.

Människorna i Arktis kallas ibland för cirkumpolära folk, vilket betyder folk som lever runt Nordpolen. Men beroende på hur långt söderut från polen man går, desto fler människor stöter man på. Därför är det alltid en definitionsfråga vilka som kan och bör – och även vill – räknas som arktiska folk.

Det finns ingen bestämd gräns söderut, så det är svårt att svara på om där finns städer eller inte.
Men till exempel Longyearbyen på ögruppen Svalbard och Qaanaaq på Grönland är två orter som ligger inom det som de flesta räknar som Arktis.

Platserna?
Longyearbyen är en stad på Spetsbergen, bilden över, i ögruppen Svalbard. Staden är administrativt centrum i Svalbard och med drygt 2 000 invånare dess enda större ort. Staden är en av världens nordligaste bebodda platser. Flertalet invånarna är norska medborgare, men alla medborgare i länder som undertecknat Spetsbergtraktaten får fritt bosätta sig i Svalbard.

Qaanaaq (även kallad ”Nya Thule”) är en ort i kommunen Qaasuitsup på Grönland. Byn är världens näst nordligaste efter Longyearbyen och har en tillhörande by, Siorapaluk cirka fem mil norrut. Qaanaaq hade 656 invånare 2013 och var tidigare huvudort i Qaanaaqs kommun och i amtet Nordgrønland.


Källor:
ne.se,
sv.wikipedia.org
National Geographic
umu.se
polarisen


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 16/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


4 kommentarer

Kan man hoppa ned i ett hål i jorden, rätt igenom och om komma ut på andra sidan – vad krävs…?

Om vår vikt och hur den förändras på vår åktur är en klassisk fråga som redan Isaac Newton och hans antagonist Robert Hooke brottades med på 1670-talet. Svaret är att gravitationen i jordens medelpunkt är 0, och som störst vid ytan. I mitten av jorden är du alltså viktlös. Först. Världens djupaste hål ligger på Kolahalvön i Ryssland. Det tog nästan 20 år att borra och är 12 262 meter djupt. Det motsvarar bara 0,1 procent av hela vägen genom jorden. De slutade borra p.g.a. värmen och då är det ej tal om bastuvärme!

Men om så?
Om du hoppar ner i ett cylindriskt hål som går genom jorden kommer du att falla med en accelererande hastighet, till en början 9,81 m/s2. Men ju närmare du kommer jordens mitt, desto mindre kommer du att accelerera. När du passerar mitten kommer accelerationen att vända och din fart kommer att avta. På andra sidan jorden kommer du att stanna, för att sedan falla tillbaka igen. Alltså, att komma ut är den stora frågan då.


Kan man falla?
Ja, men detta förutsätter att det inte finns någon friktion eller något luftmotstånd, och att tunneln som du bygger går från nordpolen till sydpolen. Bygger du en tunnel från Sverige mot till exempel Nya Zeeland, kommer det faktum att jorden snurrar att göra att du trycks mot tunnelns sidor. Men använder du ett friktionsfritt material i väggarna spelar detta ingen roll. Men ja, det är klart du gör.

Serier och…?
I science fiction-romaner har man använt denna princip för att resa. Rent teoretiskt skulle det gå att spara en massa energi om man med tunnlars hjälp kunde resa från till exempel Europa till USA. Tunneln skulle då inte behöva gå genom jordens mitt, utan några tiotal mil ner under marken. Den dag ingenjörskonsten tillåter oss att bygga tunnlar som isolerar värmen från jordens flytande järnkärna och skyddar från mantelrörelser, magma och plattektonik, kommer detta kanske att bli verklighet. Kalle Anka och andra lät oss tro man skulle hamna i Kina, men icke, samtidigt beror allt på var du bor och gräver ditt hål 🙂


Märk väl:
När man kommer fram till andra sidan jorden måste man ha något som fångar upp en. Annars faller man igen, fast åt andra hållet! Lite som en evig gunga. Men det gäller utan luftmotstånd. Om det fanns luft i hålet skulle den bromsa farten mer och mer tills man fastnade i mitten. Utan luftmotstånd skulle man som högst färdas i 7 900 meter i sekunden, alltså 28 440 kilometer i timmen. Det är nästan 27 gånger snabbare än världens snabbaste passagerarflygplan. Då skulle en enkelresa genom jorden ta cirka 42 minuter. 38 minuter nämner någon.

How Long Would It Take To Fall Through The Earth?
https://www.youtube.com/watch?v=ZM9bRJpvRgI&t=208s

Jordens kärna består av en inre och en yttre del. Den inre antas vara fast och ha en temperatur på nära 6 000 °C. Den yttre delen är flytande och har i gränsen mot den omgivande manteln en temperatur på uppskattningsvis 4 000 °C. Sannolikt består både den fasta och flytande delen av kärnan av nickelhaltigt järn och mindre mängder järnsulfider. Kanske kan vi en dag i framtiden klara detta resande, självklart med modell hiss och lite som astronauter, kan de kan vi? 🙂

Källa:
Professor Ann-Marie Pendrill,
vid Lunds universitet
kp.webben.se
sydsvenskan.minibladet.se
nyteknik.se
youtube.com
Claes Uggla, professor
i fysik vid Karlstads universitet.
fof.se
sgu.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 6/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).