Hur kan varje dygn vara exakt lika långa, 24 timmar…? Del 1-2

4 december, 2021 av zenzajannen 2 kommentarer

Alla vet grunden, ett dygn är 24 timmar, men vi har också hört om skottår, sommartid och – hänger det ihop? Först – jorden roterar ett varv runt sin egen axel på 23 timmar, 56 minuter, och 4 sekunder (vi ”luras” att tro att dygnet är 24 timmar eftersom jorden hinner röra sig lite i sin bana under tiden).

I alla tider har vi ställt klockan efter solen och almanackan utgår från solens rörelser. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.

Dygnet?
Lite krångligt? Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma). Tiden är (på grund av rotationen kring solen) något längre än den tid det tar för jorden att rotera ett varv runt sin axel.

Dygnet i någon form är den grundläggande enheten i de flesta typerna av kalendrar.
Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

---

Atomuret?
Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden. Sedan de mer exakta mätningarna började har man kunnat notera att jorden gradvis bromsat in sin rotation. Det har gjort att vi vissa år fått skjuta in en skottsekund för att hålla tiden uppdaterad med jordens rotation. Inbromsningen har skett fram till förra året då mönstret bröts och jorden istället började snurra snabbare.

Ökningen är så pass stor att vissa forskare börjat undra om en negativ skottsekund kan behöva tillföras i år, vilket skulle bli den första någonsin. Förra året registrerades det kortaste dygnet någonsin den 19 juli, dygnet uppmättes till 1,4602 millisekunder kortare än standard.

Vad förändringen beror på vet planetforskarna inte säkert, men det finns många olika faktorer som påverkar planetens rotation. Den påverkas till exempel av månens dragningskraft, snöfall och bergerosioner. Man har också börjat undra om den globala uppvärmningen kan göra att jorden snurrar snabbare eftersom snötopparna på hög höjd har börjat försvinna.

Experters oro?
Datavetare är även de oroade över jordens skiftande rotationshastighet. Mycket av den moderna tekniken bygger på vad vi brukar kalla för ”true time”, eller sann tid. Att lägga till en negativ skottsekund skulle vara problematiskt för tekniken. Därför har många föreslagit att vi borde gå över till att mäta tiden i atomtid istället för soltid.

Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster och klockan tolv står solen i rakt i söder. Men det är inte riktigt så enkelt.
Det finns ingen speciell punkt i universum som står stilla, utan allt rör sig i förhållande till allt annat. Du tycker till exempel att du är stilla just nu, fastän du i själva verket håller på att rotera runt solen, och solen i sin tur rör sig i Vintergatan, som i sin tur rör sig.

I del två på onsdag – fortsättningen med mer fakta, om tiden, ljuset och olika synsätt.

Källor:
forskning.se
physics.gu.se
edugalaxen.com
rymdstyrelsen.se
sv.wikipedia.org
lund.se
ungafakta.se

❤
Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 31/8-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. översättning engelska/svenska./