Hur många stjärnor finns det i rymden?

Astronomi är ett ämne som känns avlägset och själv kan jag ganska lite. Men stjärnor har jag räknat. Så – en stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen, vilken är källan till den allra största delen av energin på jorden.

Andra stjärnor är synliga på natthimlen när de inte störs av solen eller av andra ljusstarka objekt på jorden, så kallade ljusföroreningar. En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden.

Antal?
De bästa och främsta forskarna är osäkra världen över. Men i vår galax, Vintergatan, finns det mellan 200 miljarder och 400 miljarder stjärnor. Och i universum finns det vad man vet omkring 2 000 miljarder galaxer.

Om man tänker sig att de innehåller ungefär lika många stjärnor som Vintergatan i genomsnitt får man ”svaret” 300 miljarder gånger 2 000 miljarder stjärnor. Det vill säga 600 000 000 000 000 000 000 000 stycken. Ingen idé räkna med fingrarna…

Stjärnliv?
Stjärnorna byts ut långsamt. Man kan tro att de minsta lever kortast, men det är tvärtom. Ju större en stjärna är, desto kortare lever den. Det beror på att energin tar slut fortare, eftersom de har högre tryck i sig. De allra minsta stjärnorna kan leva flera 100 miljarder år, tror man. Vår närmaste stjärna, solen, räknas som medelstor. Den har lyst i ungefär 4,5 miljarder år, och beräknas kunna leva lika länge till.

Ålder på stjärnor?
De flesta stjärnor är mellan 1 och 10 miljarder år gamla. Vissa kan till och med vara så gamla som närmare 13,80 ± 0,037 miljarder år, vilket motsvarar universums förmenta ålder enligt mätningar med Planckteleskopet.

Den äldsta stjärnan som hade upptäckts år 2007, HE 1523-0901, har en ålder som har uppskattats till 13,2 miljarder år. Sedan dess har rekordet erövrats (2013) av HD 140283, även kallad Metusalem-stjärnan, med 14,5 ± 0,8 miljarder år. Matematik av högre klass.

Vad kallas en stjärna?
De nya stjärnor som uppstår är ofta omringade av en protoplanetarisk skiva. Nya stjärnor med mindre än två solmassor kallas T-Tauri-stjärnor och stjärnor med större massor Herbig-Ae/Be-stjärnor.

Stjärnornas färger avslöjar deras temperatur genom att de kallaste och äldsta stjärnorna är rödaktiga, medan de varmaste, yngsta stjärnorna är blåaktiga. Det blå ljuset är mer energirikt än det röda, och ju varmare en stjärna är desto mer av det blå ljuset sänder den ut.

Frågor om rymd som uppstått?
Det gäller rymdfarare och hur de upplevt rymden. Och det finns en annorlunda sidoeffekt av det här med att ha – en penis i rymden. Anledningen är att trycket ”flyttar omkring” kroppsvätskor och kan därmed ställa till det. För Men’s Health berättade astronauten Mike Mullane att han vaknade upp med ett stånd så hårt att han ”kunnat borrat genom kryptonit”.

Vi andra somnar dock om …. 🙂

Källor:
kpwebben.se
sv.wikipedia.org
nyheter24.se
illvet.se

Blogginlägget nedskrivet 2/8-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Vad vet du om Venus som är solsystemets varmaste planet…?

Sett från Jorden verkar Venus som den ljusaste av alla planeter. Detta beror på att de två planeternas korta avstånd från varandra och hur dess moln reflekterar solljus. Planeten kallas ibland för jordens systerplanet, men likheten gäller endast planeternas storlek och massa. ”Jordens tvilling” är 12 104 km i diameter jämfört med jordens 12 756 km, en skillnad på endast 652 km.

På Venus yta är det varmt som i en tryckkokare. Temperaturen på planetens yta stiger till 470 °C, tillräckligt hett för att smälta bly och göra en bit stål glödhett. Inget solande om du vore där.

---

Vad kommer namnet av?
Namnet kommer från romerska mytologin, som flera vet, där Venus var kärlekens gudinna och skönhet – som gudinnan Afrodite i den grekiska mytologin.

Fakta:
Venus tillsammans med Merkurius är de enda planeterna i solsystemet som saknar månar. Venus yta domineras av stora slätter. Venus är den andra planeten från solen räknat och den rör sig runt sin egen axel i motsatt riktning mot rörelsen runt solen så kan man säga att den roterar baklänges, vilket endast Venus och Uranus gör.

---

Lite otroligt?
Venus är den enda planeten i hela solsystemet vars dygn är längre än dess år eftersom Venus snurrar ett varv runt solen på 225 jorddygn men behöver hela 243 jorddygn för att rotera ett enda varv runt sin egen axel.

Venus är en stenplanet vilket gör att den har en fast yta precis som jorden. Dess värme kommer från solen och hålls kvar på planeten av en väldigt tjock atmosfär. Atmosfären består till 96 procent av koldioxid och därför har planeten en mycket hög växthuseffekt.
Venus har ingen måne. Däremot finns där mer än 1 000 vulkaner med en diameter på drygt 20 kilometer. En av jordens största vulkaner, Mauna Loa, har jämförelsevis en diameter på blott tre till fem kilometer.

Venus tjocka atmosfär betyder att trycket på planetens yta är 92 gånger högre än på jordens yta. Det motsvarar det tryck man finner 900 meter under havsytan på jorden. Överst i Venus atmosfär ligger ett lager av svavelsyramoln som omger planeten och gör det omöjligt att se ytan utan radar.

---

Historien bakom?
Det är möjligt att Venus en gång i tiden hade lika mycket flytande vatten som jorden. För fyra miljarder år sedan utstrålade inte solen lika mycket värme men i takt med att värmen ökade avdunstade vattnets koldioxid till atmosfären och koldioxiden gjorde att värmen på planetens yta steg ytterligare tills oceanerna helt hade avdunstat. En aningen okänd planet.

Källor:
illvet.se
sv.wikipedia.org
nrm.se
123fakta.com

Blogginlägget skrivet i juni 2019.

Vad är skillnaden på sol, galaxer, kometer, asteroider, stjärnor – enkelt uttryckt?

Solen

Rymden är spännande och mycket okänt. Ska förklara enkelt vad de olika är och fungerar. Solen. Galax. Asteroid. Komet. Stjärnor. Raka fakta och kul kuriosa.

Vi börjar med vår sol. Den som har en hög hastighet, den rör sig i 800 000 km/h, innehåller alla färger, och så är det en ödets nyck att den kan förmörkas. Solen bildades för ungefär fyra och en halv miljarder år sedan. Den har tillräckligt med väte kvar för att lysa i ytterligare fyra och en halv miljarder år.

---

Värmen?
Solens yta har en temperatur av omkring 5500 °C.

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman. Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen.
En sol är alltså egentligen en sorts stjärna. Stjärnorna är enorma brinnande gasklot. De rör sig också i rymden och klumpar ihop sig i grupper om miljoners miljarder.

---

Sådana stjärnhopar kallas – galaxer. Bilden under.

Den galax som har jordens solsystem i sig kallar vi för Vintergatan. Den kan man se på stjärnhimlen som ett suddigt ljust band. är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia sammanbunden genom gravitation.

---

Asteroider?
Det finns stora stenblock som far omkring i rymden. Dessa stenblock kallas just – asteroider. Då de träffar på en planet med atmosfär, ex. Jorden, störtar de och brinner upp. Ibland landar de hela och bildar vid nedslaget stora hål i marken – kratrar. Vår måne har träffats av en mängd stenklumpar och är alldeles ärrig av kratrar. Ibland klumpar asteroiderna ihop sig och bildar stora bälten.

Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Hundratusentals asteroider har upptäckts i solsystemet, och det upptäcks 5 000 nya varje månad. Asteroider (ovan) består av silikater (sten) och metaller rakt igenom, medan kometer består mest av fruset vatten och frusna gaser. Mycket gamla kometer som har förlorat allt sitt flyktiga material kommer att likna asteroider.

---

Kometer?
Kometer (t.h.) liknar asteroider, är en mindre himlakropp som kretsar kring solen i stora banor, snurrar liksom planeterna i en bana runt en sol. Kometens bana är alltid oval och mycket stor. Därför dröjer det länge mellan gångerna då den kommer i närheten av solen och den blir synlig på stjärnhimlen.

Kroppen eller huvudet kallas kometkärna och från den ses sedan en ljus svans (koma). Kometkärnan består bland annat av stora mängder is, stoft och mindre stenpartiklar och kan liknas vid ett stort smutsigt isberg. Kärnan är väldigt porös eftersom den till stor del även består av tomrum. Det gör att kometer mycket sköra. Inte som man kanske kan tänka sig efter att ha sett alldeles för många filmer, att de är stora brinnande stenblock.

---

Svarta hål som jag skrivit om, kan ses som bilden här. Märkligt vad lite vi vet.

Källor:
ungafakta.se
sv.wikipedia.org
rymdkanalen.se
illvet.se
nrm.se